Erfarenheter av försummelse och övergrepp
Mats Anderberg
Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms-
och missbruksvården (IKM)
Innehåll
• Bakgrund till studierna
• Tidigare forskning
• Syfte och metod
• Resultat
• Diskussion och implikationer
• Hur förebygga försummelse och övergrepp hos barn och
unga?
Bakgrund
• Cirka 25 % av svenska gymnasieungdomar har upplevt fysiskt våld, 17 % psykiskt våld, 10 % sexuellt våld, 7 % försummelse och 16 % har bevittnat våld i familjen (Jernbro & Jansson 2017)
• Försummelse och övergrepp mot barn och unga medför svåra konsekvenser (Gilbert m.fl. 2009;WHO 2016)
• Våldsutsatthet utgör en central riskfaktor för framtida missbruksproblem
• Många ungdomar på Maria-mottagningarna rapporterar erfarenheter av våldsutsatthet och övergrepp
• Få svenska studier om försummelse och övergrepp hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem
Många olika begrepp
• Övergrepp (fysiska, psykiska, sexuella)
• Våldsutsatthet – Viktimisering (direkt och indirekt)
• Multipel utsatthet – poly-viktimisering
• Försummelse (fysisk och psykisk/emotionell)
• Vanvård, barnmisshandel
Tidigare forskning I
• Ungdomar med erfarenhet av övergrepp eller försummelse under uppväxten har en ökad (tre- till femfaldig) risk för:
- Tidigare drogdebut;
- Att använda flera preparat;
- Att utveckla missbruksproblem, särskilt narkotika (jämfört med ungdomar utan sådana erfarenheter)
• Multipel utsatthet är relaterad till allvarligare drogproblem, särskilt kombination av fysiskt och sexuellt våld
• Flickor har i högre grad erfarenheter av våldsutsatthet än pojkar
• Unga från familjer med låg socioekonomisk status har i högre grad
erfarenheter av våldsutsatthet och försummelse
Vad är hönan och vad är ägget?
• Våldsutsatthet leder till droganvändning (självmedicinering till följd av psykiska problem)
• Droganvändning skapar våldsutsatthet (ökat riskbeteende)
• Andra faktorer leder till både våldsutsatthet och droganvändning
(kamratinflytande, socialt utsatt bostadsområde)
Tidigare forskning II
• Svåra uppväxtvillkor är tydligt kopplade till övergrepp och försummelse:
- Föräldrar är fysiskt och emotionellt otillgängliga
- Konflikter och hot i vardagen vanligt förekommande
- Kritik av barns utseende, beteende och prestationer förekommer - Atmosfär av rädsla, osäkerhet och otrygghet
- Familjehemligheter och stigma kan hindra att barn och unga söker hjälp
• Ungdomar med dessa erfarenheter i behandling:
- Har en ökad risk för dropout?
- Har sämre behandlingsresultat?
Studiernas syften och metoder
• Studie 1.
- Att kartlägga våldsutsatthet hos 748 ungdomar som påbörjar
öppenvårdsbehandling för missbruksproblem i relation till kön, sociala förhållanden, alkohol- och narkotikaanvändning samt psykisk hälsa.
- 29 % flickor och 71 % pojkar, medelålder 17 år - UngDOK
- Innehållsanalys av öppen fråga
• Studie 2.
- Att belysa erfarenheter av försummelse och övergrepp under barndomen hos 76 ungdomar som påbörjar öppenvårdsbehandling för alkohol- och
narkotikaproblem.
- 39 % flickor och 61 % pojkar, medelålder 18 år
- Självskattningsformuläret CTQ-SF (Childhood Trauma Questionnaire – Short Form) och UngDOK
• Bearbetning och analys med stöd av SPSS (Chi2-test)
Maria-mottagningarna
• Ett växande koncept i Sverige (ca 15 städer idag)
• Öppenvårdsmottagningar
• Samverkan mellan kommun och landsting – integrerad behandling
• UngDOK
• Rådgivning och behandling
• Anhörigstöd
• Metoder: MI/MET, HAP/CPU, KBT, FFT, BSFT
Förekomst av olika former av övergrepp
50
57
34
24 24
43
27
2
21
1 0
10 20 30 40 50 60
Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Två former av våld Tre former av våld
Flickor Pojkar
Våldsutsatthet i relation till sociala förhållanden
26
72
38 40
72
68
22
12
54
34
22
57
35
11
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Våldsutsatta Ej våldsutsatta
Våldsutsatthet i relation till
alkohol- och narkotikaanvändning
56
14
71
15
51
40 37
37
11
82
7
36
15
20
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Våldsutsatta Ej våldsutsatta
Våldsutsatthet i relation till psykisk hälsa
47
61
69
28
19
12 14
21
27
50
21
28
42
13
5
2 2
17
9 12
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Våldsutsatta Ej våldsutsatta
Traumatiska händelser
Fysiskt våld (22 %)
”Skottlossning i gängbråk”
”Misshandlad av pojkvän”
”Slagen av pappa”
Psykiskt våld (7 %)
”Hot som lett till återkommande våldsamma mardrömmar”
”Psykisk misshandel”
”Rädd för att en person skall göra mig illa”
Sexuellt våld (14 %)
”Våldtäkt”
”Sexuellt övergrepp”
”En man som blottat sig”
Bevittnat våld (9 %)
”Varit med om våld och hot från pappa mot mamma”
”Såg en kompis knivhugga en kille”
”Har bevittnat våld”
Andra traumatiska händelser (olyckor, krigsupplevelser etc.) 48 %
Övergrepp och försummelse I
Totalt N=74
Flickor N=29
Pojkar N=45 Övergrepp
Emotionella övergrepp Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp
Försummelse
Emotionell försummelse Fysisk försummelse
Kumulativ utsatthet Ingen utsatthet
En form av utsatthet
Två eller flera former av utsatthet
35 12 16
46 36
38 23 39
45 21 24
48 41
34 17 48
29 7 11
44 33
40 27 33
Övergrepp och försummelse II
• Emotionella övergrepp
”någon i min familj brukade kalla mig dum, lat eller ful” (65 %)
”personer i min familj sa sårande eller kränkande saker om mig” (47 %)
• Fysiska övergrepp
”jag tror att jag blev utsatt för fysiska övergrepp” (33 %)
”någon i familjen slog mig så hårt att jag fick blåmärken eller svullnader” (16 %)
• Sexuella övergrepp
”någon försökte att få mig att titta på eller utföra sexuella aktiviteter” (14 %)
”jag blev troligen sexuellt utnyttjad” (12 %)
• Emotionell försummelse
”jag kände mig inte älskad” (51 %)
”personerna i min familj brydde sig inte om varandra” (47 %)
• Fysisk försummelse
”jag visste att det inte fanns någon som skyddade mig och tog hand om mig” (40 %)
”mina föräldrar var så påverkade av alkohol eller droger att de inte kunde ta hand om familjen” (34 %)
Övergrepp och försummelse III
Ekonomiska problem (i uppväxtmiljön)
Missbruksproblem (i uppväxtmiljön)
Psykiska problem (i uppväxtmiljön)
Våld/misshandel (i uppväxtmiljön)
Fysiska övergrepp
Emotionell försummelse Fysisk försummelse Fysisk försummelse
Emotionella övergrepp Fysiska övergrepp
Emotionell försummelse
Emotionella övergrepp Fysiska övergrepp
Emotionell försummelse
Sammanfattande resultat
• Över hälften av de ungdomar som påbörjar öppenvårdsbehandling för missbruksproblem har erfarenheter av olika typer av övergrepp och försummelse
• Drygt en femtedel av ungdomarna har erfarenhet av två eller flera former av utsatthet
• Påtagliga könsskillnader:
- Två tredjedelar av flickorna och knappt hälften av pojkarna har våldserfarenheter
- Flickor har större erfarenhet av samtliga fem former av utsatthet
• Var tredje flicka uppger att hon har varit utsatt för någon form av sexuellt övergrepp
• Våldsutsattheten är tydligt kopplad till:
- En svårare social situation
- En allvarligare alkohol- och narkotikaproblematik - En sämre psykisk hälsa
Diskussion och implikationer
• Viktigt att fråga om försummelse och övergrepp i både barndom och ungdom
• UngDOK tycks fånga upp frågor kring svåra uppväxtvillkor och våldsutsatthet väl – CTQ fördjupar och tydliggör problematiken
• Dessa erfarenheter kan behöva beaktas vid planering och genomförande av behandling både hos ungdomar och vuxna med missbruksproblem
• Kompletterande traumabehandling kan vara effektiv, t.ex. Seeking Safety (Mills 2015; Torchalla et al. 2012)
• Barn och unga behöver växa upp under goda förhållanden – hur förebygga försummelse, våldsutsatthet och därmed framtida missbruksproblem?
Skottlandsmodellen (SKL 2018)
”Skottland ska vara det bästa landet i världen att växa upp i”
• Inspiration från Skandinaviska välfärdsmodeller
• Barnkonventionen – barnets bästa i centrum för beslutsfattande
• Nationell strategi för att förbättra barn och ungas välbefinnande
• Helhetssyn på barns välbefinnande
• Förebyggande arbete och tidig intervention
• Skolan som en betydelsefull skyddande faktor
• En nära samverkan mellan olika verksamheter
Centrala beståndsdelar i GIRFEC
• En gemensam förståelse av välbefinnande
• Namngiven stödperson
• Ansvarig samordnare
• En nationell praxismodell
• En barnets plan
• Förbättrad informationsdelning
Gemensam nationell praxismodell
Välbefinnandehjulet
Safe Healthy Achieving Nurtured Active
Respected
Responsible
Included
Barnkonventionen och GIRFEC
Utvecklingen i Skottland
• Minskad social utsatthet
• Minskad exkludering i skolan
• Minskat antal omhändertagna barn
• Minskat antal placerade barn
• Minskad ungdomsbrottslighet
• I en ny redovisning av statistik konstateras att 94,4 % ”have a positive
destination” tre månader efter avslutad skolgång i form av fortsatta studier, praktik eller arbete
• I flera utvärderingar ställer sig en övervägande del av de professionella sig positiva till det integrerade förhållningssättet och till en minskad
dokumentation/administration
• Men… det är svårt att knyta resultaten direkt till modellen
