til iivriga fiiredrag

Eた ο′ ο g′ 171

B Juli maneds temperatur‐ og ariditetsindeksverdier

Nar」 ennomsnittstemperaturen stiger

blir mer hygrorll blir mer xerofll viser ingen signifikant forandring

Tetligonia cantans

S t e nobot hrod e s ru bic ^u nd ulu s

Orphania denticauda Antaxius sorrezensis P laty c leis albo pu nc t ata Ephippiger ephippiger Calliptamus italicus Oedipoda germanica Chrysochraon dispar Chorthippus brunneus Ch. dorsatus Ch. biguttulus

Euc hort hip pu s dec liv us

(muligens _ogsA:

Metrioptera bicolor Met. saussuriana Eut hy stira brac hypt e ra Chorthippus mollis)

Conocephalus fuscus Platycleis tessellata Metrioptera roeseli

M e triopte ra b rac hy pt e ra Decticus verrucivorus Calliptamus barbarus Oedipoda coerulescens Mecostethus grossus Arcyptera fusca Stenobothrus Iineatus

St. nigromaculatus St. stigmaticus Omocestus viridulus O. ventralis O. petraeus O. haemorrhoidalis Stauroderus scalaris Chorthoppus vagans Ch. parallelus Ch, montanus

Euc hort hipp u s pulv inat us My r me le o t e t t ix mac ulat us

Blir mer euryterm nar ariditetsindeksen stiger C力 ο″力 ipp″ sa′ ricari″ s if￠ lge Dreux(1962)og Psο _ρ力 Irs s′ ″ J′ ′ル s Blir mindre euryterm nar aHditetsindeksen stiger Pοグ Is″ αρ′グ′ srris,P.s′ ι

`レ ^f″ α OgИ ″ο″ cο ″ο′ ″ Sα ″′ ″″ S if￠ lge Dreux(1962).

Sammandrag av iivriga fiiredrag

Gehrken, Unn: Kuldetoleranse studert hos imagines av den skarptannede barkbillen, Ips acuminatus Arten som er frysef@lsom, kan om vintern un-

derkjple til temperaturer under -35'C. ^{Det ble} funnet en klar lineaer korrelasjon mellom under- kjplingskapasitet og haemolymphens osmolali-

tet. I forbindelse med okt kuldetoleranse ble det i ekstrakter av biller identifisert etylene glycol, mannitol, glucitol, og galactitol.

Nilsson, Christer: Integrerad bekdmpning av rapsbaggar i korsblomstriga oljevdxter. Presentation av ett internordiskt projekt

Pa initiativ av NJF och genom stё d av NKJ

och respektive forskningsrad startades pr● ektCt 1977 i Danmark, Norgc och Sverige. Finland deltar i begransad omfattning. Studierna ber6r rapsbaggcns pOpulationsdynanlik, rapsplantans

reaktion f<ir angrepp och trdskelverden fdr be- khmpning. De avser att belysa olika m<ijligheter

till integrerad bekdmpning och en ev minskning

av nuvarande insekticidf<irbrukning.

172 Ekologi

Noe-Nygaard, Bodil: En feltgkologisk underspgelse af gyvel, Sarothamnus scoparius (L.) Wimm., blomsterparasitering og fr6produktion

Gennem en arrakke er vartsplante― ^parasit samspillet mcncm gyVel og dcns planteadcnde inscktfauna undcrs￠ gt.Arbttdet Cr foregict pa en bcvoksning aflav(ikke importeret)gyVCI Ved JyHands vcstkyst.

Ud af 32 unders￠ gte arter spillcr 3 snudebillc‐

larvcr og 3 m￠ ‖arVer en sarlig ronc for gyvelens blomstring og fr￠ produktion.Larvcrnc af r、 こ

f_

″Sソ ′ 71frSr′ s og _И′ ^Jο ″ srrJarr7777(CurCuliOnidac) angriber beggc blomstcrnc ligesonl larvernc af micrOlcpidoptcrerne: И gο 770′ r′ ″ ′ χ s(ヽ ορα″ ^F′ ′ ′ α

ルイ′ ″ ′ ^(α ″′ 7tr7 ′ 77rr′ ′ ル 7′ ′ ′ 4 0g И″α rs′ α ttρ α″ ′ ′ ′〃α

Den tredic snudebille,И ρ′ ο″ル ^Sご ″ οSrr`,lever af

fr￠ ene

Dc to f￠ rStnavnte curculionider og in￠ 1larVer―

ne konkurrcrer om f￠ deb10mster,一 en intcrspe―

cittk konkurrance med snudcbillerne som taberc, hvor de rn￠ deSiCn blomst.Dette skyldes in￠ llar‐

verncs lnindrc speciflkke f￠ devalg og st￠ rre mO‐

bilitct.

Dc to gruppcr vikarierer for hinanden afhangigt aftathcdcn afblomster saledes at snu―

debiller donlinerer, nar blomstcrtatheden er stor,一 m￠HarVerne, nar den er lillc. Dcttc for‐

hold er s￠ gt fOrklaret ved forskelle i agl∝ gnings―

biologien De kvantitative resultater viscr(pl ar hvor tatheden af blomster er st￠ rst)en ma対 ^‐ mumsydelse pa under 209る af den ansatte

m〔 cngdc; pa svagtblomstrendc ar(farrc cnd l blomst/kvist) udViklCs slct ingcn frφ i un‐

derS￠ gelsesomridet Parasit‐ og vartsplantepo‐

pulationcrncs stabilitct diskutcrcs.

Sil16n,Birgitta: F6rdcining i tid och rum pa habitat‐ 6ar hos en population av skinnbaggcn Lッ gα ′′ s

′ _9″ ′ Sr″ Is

En aamn fё rdeining av resurscr kan leda till uppdeining av en population i subpopulationer.

Hur ibrdelar sig en population vars resurser fё ―

Solbreck,Christcr:Hur langt flyger snytbaggen?

Snytbaggens(〃 ッ′ ο bJ′ S α b′ ′

s L.)Π yghastig‐

het och flyktens relation till vindriktning och vindhastighet har studerats i ttilt. Vidare har

rekommer som distinkta riar? Ar subpopulatio- nerna kopplade till varandra och synkrona vad gdller abundensfrirdndringar?

flyktens varaktighet matts vid fё rsOk med s k

night inill.Utifran dessa data gё rcs ctt fOrsё k att

uppskatta snytbaggens spridningsdistanser.

Wiklund, Ch面 ster& Solbreck, Christer: Olika mekanismer fё r protandri hos diapauscrande och direktutvecklande generationcr av skogsvitvingen,Lepr′ ′′′∫′ ″αρ ^Fs

Hos de flesta rJ五 Hlar klacks hannama R5rc ho― tandri fbrdelaktigt br hannarna,honorna eller norna.Detta fenomen kanas protandH.Va“ ёr ar baggedera, och hur astadk。 ■ llncs sklllnaden i prOtandri si almant fё rekommande? Ar pro― klackningStid meHan kё nen?

Wiktelius,Staffan:Langdistansspridning av blad16ss

Bladlё ss ar diliga flygare men kan spridas spridningar presenteras och diskuteras.Betydel―

mycket lingt med vindar. Nagra langdistans― sen f6r svenskt vaxtskydd diskuteras