Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996

Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996

GORAN PALMQVIST

Palmqvist, G.: Intressanta fynd av storfjirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996. [Re- markable records of Macrolepidoptera in Sweden 1996.1 - Ent. Tidskr. ll8 (l): ll-27.

Uppsala, Sweden 1997. ISSN 0013-886x.

This is the 24th consecutive annual report on interesting finds and provincial records of Macrolepidoptera in Sweden. The situation was much alike the last year, mainly cool spring and early summer with short spells of warmth in the end of April, end of May and early June.

In the end of July the warmth came back to the whole country and lasted to the beginning of

September. In September the weather was mainly cool and rainy but in October there was a long warm period. Among the many interesting records this season, belonging to the native fauna, were Apatutra lris now found in great numbers in a new area and Photedes brevilinea which now appears to be established in Sweden. One new habitat for Xestia boreali.s, at inhabitant of sub-montane forests, was found more easterly than previously known. This sea- son seems to have been even better for migrating Lepidoptera than the preceding year. In the end of May and beginning of June there was an invasion of Cy-nthia cardui and Autographa gamma, and also numbers of Vanessa atalanta. In this period Macroglossum stellatarum and Heliothis peltigera also were recorded. In the late July and until beginning of September, a period with warmth and prevailing SE winds, many migrants were found like Eilema griseola, E. palliatella, Lithosia quadra, Trichoplusia ni, ldaea ochrata, Melonthia procellata, Cryphia algae, Protoschinia .\cutosa, Heliothis armigera, Heliothis peltigera, Autographa mandarina, Hydraecia ultima, Mythimna albipuncta, Spodoptera exigua, Herse convoLvuli, Hyles euphorbiae and Colias crocea. One find of Crammodes stolida, found outside a shopping centre in Smiland perhaps is introduced. The migration season ceased in October after a pe- riod with warmth and S-SW winds brought migrants like Peridroma saucia, ^Orthonama obstipata, Nycteola asiatica and Lithophane semibrunnea to the country. The very good conditions for migration resulted in six species recorded for the first time in Sweden: /daea ochrata, Melanthia procellata, Eilema palliatella, Trichoplusia ni, Cryphia algae and Litho- phane .semibrunnea. The species Timandra gri,seata and Hadena bicruris, belonging to the native fauna, have shown to be sibling species with the taxa Timandra comae and Hadena c'apsincolo also occurring in the country. Hepialu.s ganna previously omitted from the Swe- dish fauna now is reinstated since the Swedish voucher specimens, captured in 1847, have been rediscovered. Altogether nine species new to the Swedish fauna are reported, bringing the total number of Macrolepidoptera found in Sweden up to 1073. This report also gives _the latest information on the present status of some of the endangered lepidopteran species in Sweden. The classification is according to Catalogus Lepidopterorum Sueciae (1994).

G. Palmqvist, Trdlgriind 5 A, S-116 68 Stocktutlm, Sweden.

Inledning

Denna 5.rliga iterkommande sammanstallning

<iver intressanta storfjarilsfynd iir den 24:e i ord- ningen som publiceras i Entomologisk Tidskrift.

Systematik och nomenklatur fdljer "Catalogus Lepidopterorum Sueciae" (Svensson et al 1994).

Den frirsta delen av irsrapporten behandlar nya arter fdr landet, siillsynta, migrerande eller i dvrigt intressanta fynd. I denna del har Ziven arternas

svenska namn medtagits (Svensson & Palmqvist

1990). Den senare delen dr en fdrteckning dver

nya landskaps- och lappmarksfynd. Ordningsf<ilj-

den dr densamma som i "Catalogus" men auktors-

namnen har utelzimnats. Rapportdrernas namn-

koder iir uppstellda enligt ZOO-TAX (Cederholm

1978, 1991). F<ir ildre fynd anges flrtalet i texten

eller fcirkortat efter namnkoden.

Gdran Palmqvist

Liksom fciregiende kom 1996 att bli ett mycket anmiirkningsviirt ir med minga intressanta fynd.

Trots en ganska sval maj minad liksom perioden

frin mitten av juni till mitten av juli blev szlsongen viidermiissigt mycket gynnsam med god flyg- aktivitet och invandring ^(se nedan). Gliidjande har ocksfl antalet rapport<irer <ikat. Genom det i 6r startade mi lj<icivervakningsproj ektet SNO, Svensk Nattfjiirils Overvakning, som ingir som en del i ett nordiskt projekt initierat frin Finland (Nordic Monitoring Scheme), kommer kunskapsbilden att cika och ge mflnga nya och intressanta perspektiv

pi den svenska fjirilsfaunan. Fcir ytterligare infor- mation hdnvisas till Nils Ryrholm, Uppsala uni- versitet. Denna omfattande sammanstiillning kan naturligtvis ej redovisa samtliga inrapporterade fynd. Jag vill i detta sammanhang ocksA rekom- mendera de regionala fjiirilsrapporter som ges ut av de entomologiska lokalfcireningarna. En sam- manfattande och mer detaljerad presentation av

fjiillfjiirilarna ges av Ohlsson & ^{Ryrholm (1997).}

Sedan nigra ir finns "Swedish Macrolepidoptera"

pfl internet med adress: http://www.fcom.se/but- terlnews.htm, dlir nyheter snabbt kan formedlas.

I denna rapport har liksom tidigare flera rcid-

listade arter kommenterats (se Ehnstriim et ^al

1993). Nigra av arterna har presenterats civersikt- ligt med hjiilp av all den information som jag _haft tillgiinglig. I dessa fall harjag ej skrivit ut alla rap- portdrernas koder. AIla som bidragit med rappor- ter lir dock ntimnda i ZOO-TAX listan i slutet av irsrapporten.

Ett rekordartat antal arter rir registrerade som nya fdr landet niimligen: ockralcivmatare, Idaea

o c h rata ^{(Scopoli, I} 763 ), ^{kl ematisf altmd,tar e, M e -} lanthi a p roc e I lata (D & S, 1 775 ), ^sandl avspinnare, Eilema palliatella ^(Scopoli, 1763), nifly, Tricho- plusia ni ^(Hiibner, 1803), grtint lavfly, Cryphia algae (Fabricius, 1775), och asktrzifly, Lithophane semibrunnea (Hawort 1809). Sandlavspinnaren, Eilema palliatella har tidigare uppgivits fcir landet under det numera synonymiserade namnet Lithosia unita (D&s 1775), men har srrukits p.g.a atr ratt- bestdmda beliiggsexemplar saknas (Svensson et al.

1987). De i ^landet fcirekommande arterna syre- mdtare, Timandra griseata W. Petersen, 1902 och

allmiint nejlikfly, Hadena bicruris ^(Hufnagel,

l7 66) har visat sig vara dubbelarter och fcirviixlade med dessa har friljande taxa dokumenterats: gul syrematare, Timandra comae Schmidt, 1931 och fcirviixlat nejlikfly, Hadena capsincola (D & ^S,

12

Ent. Tidskr. I l8 ⁽ 1997) I 775). Slutl i gen iterinfdrs fj lill rotfj aril, H ^{e p} ialus ganna (Hibner, 1808) som svensk art efter att beliiggexemplar konstaterats. Detta tlllskott av nio arter gdr antalet kzinda storfjlirilsarter i ^Sverige till

t073.

Aven fortsattningsvis tas rapporter om intres- santa fynd tacksamt emot, helst fore trettonhelgen.

Rapportcirer som anmaler fynd fcir fcirsta gingen bcir uppge adress och fcidelseir fcir att underldtta identifieringen av ZOO-TAX kod.

Vdderutvecklingen under 1996

Aret inleddes med grimulet vdder, med kyla i Gri- taland och med medeltemperaturer pi 4-6 grader river det normala i Norrland. Februari och mars blev riktiga vintermflnader i ^hela landet och fcir Sydsveriges del den fcirsta efter 6tta milda vintrar.

Vintern kdnnetecknades ockse av att det var mycket torrt och sncifattigt, pfl minga hill extremt torrt vtider. April bcirjade med kyliga nAtter men temperaturen steg till civer l0 grader i Sydsverige 5-8 april. Diirefter vzixlade temperaturen. Den22- 23 april fcirdes mycket varm luft in frin sydviist och rekordhriga temperaturer pi river 25 grader noterades i syddstra Sverige. Efter ett halvir med extrem torka fick ^scidra Gritaland sin regnigaste majminad sedan matningarna startade 1860. I riv- riga Sverige fortsatte torkan. Minaden blev som helhet mycket kylig och den l5- I 7 maj drabbades norra Svealand och scidra Norrland av sn<iovdder.

I slutet av maj och i bdrjan av juni frirdes dock varm luft in frfln SO och siirskilt 6-8 juni steg tem- peraturen till civer 30 grader i scidra Halland. Frin mitten av juni fortsatte det kyliga viidret, nigot som ocksi drabbade midsommarhelgen med rekordliga temperaturer. Juli blev en av de kyli- gaste och regnrikaste minaderna pi hela 1900-ta- let i 6stra Gdtaland. Ddremot hade norra Viistkus- ten, omrfldet kring Vdnern och norra fjrilltrakterna torrt och ganska varmt.

Omkring den 20 juli bdrjade dock varma luft- massor, i samband med att ett hdgtryck byggdes upp, pumpas in civer de sydostligaste delarna av landet. Med augusti kom den riktiga sommar- viirmen med hrigre medeltemperaturer an normalt

i ^hela landet och di siirskilt perioden 13-24 av

gusti. Genom det stabila hdgtrycket kom forhlirs- kande SO vindar att dominera i ^scidra Sverige till

bcirjan av september. Efter denna unika vdrme-

period blev september mer hristlik och viidret allt

Ent. Tidskr. ll8 (1997)

mer ostadigt. F6r Gdtaland och Svealand del blev mflnaden svalare dn normalt. Oktober var mild med brittsommarvdrme 7 oktober. Varma luftmas- sor frin S-SV nfldde oss omkring den l0 oktober och detta varade fram till biirjan av november. I slutet av oktober fick Norrland kraftiga sncifall som gav ovanligt mycket snci i nordristra Lapp- land. I november fdljde ganska milt vader i sbder och kallt i norr. Den 2-4 november var det extremt milt i Gdtaland och vzistra Svealand. Aret avsluta- des med en kylig december med I -3 grader kallare zin normalt. Temperaturen blev fcir iret som helhet

i Sydsverige liigre iin normalt och river det nor- mala i norra Norrland. Stora delar av landet fick ocksi mindre nederbcird dn normalt. Frir ytterli- gare information och tabellviirden hiinvisas till

Eggertsson Karlstrdm ⁽¹⁹⁹⁷ _).

Migration och extra generationsdjur

Under 6ret intriiffade flera perioder med gynnsamt viider fcir migration. Den frirsta immigrationen skedde i samband med de varma sydostliga vindar som nidde oss 22-23 april di kilmalar ^(Plutella xylostella) b<irjade visa sig. I slutet av maj och i bdrjan av juni kom flter varma SO luftstrrimmar som resulterade i en mass-inflygning av tistel- fjiirilar ^(Cynthia cardui) och gammaflyn (Auto- grapha gamma), men iiven en del amiraler (Vanes- sa atalanta) observerades. Ovriga intressanta mi- granter vid denna tid var gulaktigt knOlfly (Helio-

this peltigera) och stor dagsvarmare (Mac- roglossum stellatarum). Trots det svala och reg- niga viider som fciljde togs ytterligare ett gulaktigt kndlfly i slutet av juni. I slutet av juli iterkom viir- men med SO luftstrcimmar som gav fynd av stor dagsvdrmare, punkterad lavspinnare ^(Pelosia

mus c e rda), askgri lavspin nare (E i I e ma I ^{r i s e o} la), stor lavspinnare (Lithosia quadra) (ca ¹⁰⁰ ex) och

nifly (Trichoplusia ni). Denna vdrmeperiod gav sedan i augusti fram till bcirjan av september bl.a.

ockralcivmlitarc (ldaea ochrata), klematisf2ilt-

matare (Melanthia procellata), grtint lavfly (Cryphia algae), svartfliickigt kncilfly (Proto- schinia scutosa), brunaktigt kndlfly ^(Heliothis armigera), gulaktigt kn6lfly, silverlinjerat metall-

fly (Autographa mandarina), fcirviixlat stamfly (Hy drae c ia ultima), vitpunkterat griisfl y (M ^{y t h i} m-

na albipuncta), smalvingat ldvfly (Spodoptera

exigua), sandlavspinnare, Eilema palliatella, ikervindesv[r mare ^(H e rs e c onv o lv ul i), vitsprcitad

skymningssviir^ur"r, jlroro"io'*';rtr'""r"J"n'lll

gul hrifjiiril (Colias crocea). Ett fynd av bjcirnbiirs-

fly (Grammodes stolida) passar in i mdnstret av migranter men kan mcijligen vara inf<ird. Denna helt osannolika inflygning avslutades i september- oktober med S-SV vindar och bl.a. fynd av vittofsjordflyn (Peridroma saucia) ^(ca 40 ex), stor dagsvdrmare, vandrarefdltmdlare (O rthonama op -

stipata), bredvingad siilgfotsliipare (Nycteola

a s iat i c a) och asktriifl y (Lit hop hane s e mi b r u n ne a).

En utfcirligare rapport civer migrerande fjiirilar i Sverige har skrivits av Nils Ryrholm och kan hiim- tas hem via fjirilshemsidan pi internet "Swedish Macrolepidoptera" (adress http://www.fcom.se/

butter.htm).

Trots den varma perioden frin mitten av juli fram till bcirjan av september si blev antalet rap- porterade andragenerationsdjur ganska lflgt. Den kyliga viren och svala fcirsommaren har troligen haft negativa effekter fcir arternas flygaktivitet och utveckling. I detta sammanhang b<ir pipekas att

det i vissa fall kan vara svflrt att avgcira om andragenerationsdjur iir kliickta i landet eller iir immigranter. Fciljande andragenerationsdjur iir rapporterade : bj cirkblekmaskspinnare ^(O c ro p ac ha duplaris) Ol, Ottenby lund I ex 27.9 (LTSS), snij-

vit hasselmiitare (Asthena albulata) Stj, Mdrkci I ex 14.8 (LJRS), poppelsviirmare (Lathoe populi)

Ol, Dcirby I ex 13.8 (KAHS, LTSS), allmiin snabelsvdrmare (Deilephila elpenorl Ol. Beiers- hamn I ex 16.9 (BZZS),liten snabelsviirmare (D.

porcellus) Sd, Trosa 1 ex 20.8 (LJRS), oxhuvuds- pinnare (Phalera bucephala) Ol, Bejershamn 1 ex 5.lO (BZZS), balsampoppeltandvinge ^(N o todonta titophus) Up, Hiiverci 1 ex 13.8 (TSSS), piltand- vinge (N. zigzac) Up, Hiiverci I ex 8.10 (TSSS), bjcirkporslinsvinge (Pheosia gnoma) OI, Runs- biick I ex 10. l0 (LTSS), griinsaksfly (Lacanobia oleracea) Up, Hiiverti I ^ex 8.10 (TSSS), ofcirlin- derligt slilgfly (Orthosia cerasi) Ol, Bejershamn I ex 6.ll (FAZS), fciriinderligt sllgfly ^(O. incerta) Ol, Arontorp I ex 15.10 (BZZS) _och brunviolett bandfly (Noctua janthe) Ol, Arontorp I ex 15.10 (BZZS).

Intressanta fynd och observationer

Hepialus ganna, fjallrotfjiiril, har tidigare uppta-

gits som svensk art (Nordstrcim et al. 1935-41,

1961). Oklarheter om fynddatum och eventuell

fcirviixling med andra Hepialus-arter gjorde att

l3

Gdran Palmqvist

den senare fick utgi ^(Svensson et al. 1981, 1994).

Emellertid har Claes Eliasson (1997) pi ett Over- tygande sdtt kunnat visa att tvi svenska exemplar finns frin 1847 (1941 sic !) i Riksmuseets svenska samling. Fjallrotfjarilen kan hdrmed iter infciras i frirteckningen civer funna arter i Sverige.

Bacotia claustrella, klockszickspinnare' S6' Trosa, en szick funnen 20.5. Tyviirr kliicktes ej imago (LJRS). Nordligaste fyndet i landet'

Whittleia retiella, ndttecknad sickspinnare, blev funnen av Jan Jonasson fcir fijrsta gingen i Sverige 1969, pfl stranddngarna i ^{Vallda Sandti,}

Halland (Svensson 197 T. Aren diirefter iterfanns retiella vid ett flertal tillfallen ^{under dess flygtid,}

frin mitten av maj till bdrjan av juni, genom skraph6vning av den kortvuxna vegetationen ^av saltgriis (Puccinellia) och salt<irt (Salicornia) pir bida sidor om vdgen ut mot Sandd. Nigra fynd av larvsdckar frin ^maj fdreligger ocksi. Arten har inte antriiffats pi nigon annan plats efter Vistkus- ten. Mojligen skulle retiella kunna fdrekomma pi

en liknande biotop pi sydsidan av Vallda ^Sandci- ndset, ca 500 m S den kiinda lokalen (Jan Jonasson muntl. medd. 1997). Sedan l9l5 har si vitt ^kiint retiella ej iterfunnits. Bristande efterforskningar kan vara en orsak till detta dfl det rider betriid- nadsfdrbud inom Vallda Sandci naturreservat un- der artens flygtid. En tiinkbar fcirklaring till ^en

eventuell tillbakagflng for retiella kan vara det hirda betningstryck av notkreatur som tidvis fore- kommer pfr platsen. Enligt skcitselplanen iir bet- ning nddviindig fcir att hilla strandiingarna tippna.

Frflgan dr om nedtrampningen och fcir intensivt bete skadat retiella-popttlationen. Efter att ha er-

hillit tillstind frin l5nsstyrelsen i Hallands liin be- s<iktes lokalen dels den 17 maj och dels den ⁹ juni utan att retiella kunde iterfinnas (PGAS). Fcir att rdtt kunna bedcima rddlistekategoriseringen och status hos arten behdvs ytterligare efterstikningar

pi Vallda Sandrj och andra liimpliga lokaler efter Viistkusten. I den gZillande rddlistan betecknas ar- ten som sirbar (Ehnstrijm et al. 1993).

Synanthedon myopaeformis, iippleglasvinge.

Arten anmiildes fcir Vg baserat pi fynd av larver som tyvdrr ej fullbordade sin utveckling (ELHS).

Senare irs feromonlockning pi fyndlokalen och andra platser i Vg har inte gett nigra resultat som kan styrka en ftirekomst dAr (JMKS). Di ^andra

glasvingearter ej kan uteslutas enbart utifrin viird- vlixt bedrims fyndet frin Vg som alltftir osiikert och utgir (ELHS).

t4

Ent. Tidskr. 118 (1997) Synanthedon vespiformis, getingtik glasvinge.

Aven detta fynd som utgdrs av ett puppskal funnet

i en kriiftsvulst pfl ek bedcims som osdkert och ut-

gir ^dfl fdrviixling med nigon annan glasvingeart kan ha skett (ELHS). Gjorda feromonlockningar i

omridet ^gav inte heller nigra positiva resultat (JMKS).

Zy g ae na minos, klubbsprdtad bastardsvdrmare, har visat sig vara allmiin pi tiar i den smfll[ndska skiirgirden lflngt NO Viistervik (EFAS, RYRS)'

Pyrgus alveus, kattunvisslare. Vr, Veise 1 ex 24.7 ¹⁹⁹⁵ (PENS). F<irsta fyndet i Vr pi iiver 40 ir

(se Berglind 1990). Alla fynd utom Gotland biir rapporteras di artens status och nuvarande utbred- ning pfl fastlandet dr osdker (fr Palmqvist 1996)' Carterocephalus palaemon, gulfl?ickig glans- smygare. To, Masungsbyn 2 ex 24-26.6 (BEFS' HEYS, PEBS). Den nordligast kiinda lokalen i Sverige.

Parnassius apollo, apollofjiiril, har i ^Smiland

ftjrutom Loftahammar-omridet visat sig vara ut- bredd och flerstiides allmlin i stora delar av Viisterviks skrirgird (EFAS), och iir antriiffad si lflngt soderut som i Misterhults skiirgird (Roger Karlsson muntl. meddel. enl EFAS). Till f<iljd av den tidvis svala fcirsommaren blev flygtiden ftirs- skjuten flera veckor till ^slutet avjuli och biirjan av augusti. BI.a. iakttogs en nykliickt hona 17.8 i Sci, Sr. Vika (PGAS).

Colias palaeno, svavelgul hcifjaril. Go, Sundre, Muskmyr en hona ^15.7 (EGQS). Endast funnen en

ging tidigare pi cin, niimligen l9l4 vid Roma (Nordstrcim et al. 1955).

Colias crocea, r<idgul h<ifjiiril, funnen i 4 ex i Sk: Kiimpinge I ex 20.8, I ex22.8 resp 1 ex 24.8 (HTIS) och Svarte 1 ex ²⁷ .8 (SVNS).

Apatura iris, stor skimmerfjiiril, har tiverras- kande visat sig forekomma allmiint i ^Sk, Klags- hamnsudden, diir den upptdcktes 30.7 (BZZS, FAZS). Under de ndrmaste veckorna kunde iris upplevas i 10o-talet exemplar, av ett stort antal Iepidopterologer, i anslutning till de utbredda sdlgmarkerna pi udden. Arten fltig itminstone till

20.8 da det sista exemplaret observerades (JRES).

Apatura lris miste vara relativt nyetablerad i om- rf,det, men har fcimodligen funnits dlir under nigra ir.Trots sin fiirgprakt och storlek kan den vara svir

att konstatera i ett omride genom sitt beteende och

undangrimda levnadssdtt. Ovriga inrapporterade

fynd frin Sk iir Kullaberg 1 ex 1.8 (GOOS) och

Alnarp 1 ex 18.8 (P G Larsson enl WMAS). Den

Ent. Tidskr. I l8 (1997)

tidigare enda fasta fcirekomsten i Sverige iir Kulla- berg i NV Skine diir irrs varit kiind sedan 1983

(Palmqvist 1984). Fcirhoppningsvis fi vi se en fortsatt uppging och spridning i Sverige, likt den i Danmark (Henriksen & Krettzer 1982, Bjarne Skule muntl. medd. 1997).

Nymp ha I i s poly c hloros, kcirsbiirsfuks. Sk, L6- derup, Stranbadsisen 1 ex. 28.1 (DOSS, RYRS) och Skandrs ljung I ex 18.8 (JRES). Aven i Ble- kinge (HEYS), Smiland (flera rapportrirer enl LTSS) och pi norra Oland var arten lokalt vanlig (RYRS). Fynden bekriiftar den irerhiimtning som arten visat de senaste iren (fr Palmqvist 1996).

Vanessa atalanta, amiral, har liksom niistfcil- jande art tistelfjirilen haft en inflygning i maj och juni, _{dock inte Iika} riklig. Den tidigaste rapporten iir OI, Haga Park I ex 8.5 (SLES). I norra Svea- land sedd i.Dr, Ludvika 1 ex 21.8 (RPLS) och i Norrland An, Solleftei I ex 21.8 ^(FPLS). I

Sydsverige flog atalanta allmiint under sensom- maren.

C-vnthia cardui, tistelfjiiril, har flter upprratt invasionsartat i landet. Frin slutet av maj och sdr- skilt i bcirjan av juni flrig cardui allmdnt och lokalt mycket rikligt (minga rapportorer). Till s6dra Norrland anlande cardui i bdrjan av juni. I t ex Gdvletrakten rikligt fcirekommande 9.6 (KJCS),

An, Solleftei allmlin v,24-25 (FPLS), An, Skuleberget 2 ex ll .6 (BZZS) Nb, Pajala I ex 12.6

(BZZS). Frin fjiilltrakterna finns flera fynd:Hr, Funiisberget och Tiinndalen (KJCS, RYRS), Flat- ruet (PENS) ochTo, Torne triisk och Piiltsan (flera rapportdrer) i slutet av juni. Arten flrig sedan all- mdnt i augusti i Syd- och Mellansverige. Fciljande fynd av ett par puppor som hittades i toppen av gr6boplantor (Artemisia vulgaris) i Up, Enkdping 15.9 (HYDS) tyder pfl att larverna faktiskr Arit denna vdxt. Flera larver har f ci bankats fram frin gribo i S<idermanland (LLVS). En ytrerligare larv

pi gribo hittades i Enkriping, Grringarn (GULS). I

Sverige lir framf<ir allt tistlar (Carduus, Cirsium) och niisslor (Urtica) kdnda som viirdviixter. Upp- gifter om gr6bo som vlirdviixt finns i kontinental litteratur (Ebert 1991) si det kan vara av intresse att notera att denna viixt ocksi kan utnyttjas i Sverige (HYDS).

Araschnia levana, kartfjiiril. Sk, Skancir en puppa L5 (F. Hallmer enl HTIS), Ljunghusen 2 ex 5.6 och I ex 5.8 (HTIS). Dessutom Klagshamn 2

ex 2.6 resp 3.8 (Jonny Strand enl WMAS) och Ldddekcipinge sandskog 3 ex 5.6, 7.6 resp 3.8

Srorfjcirilar i Sverige 1996

(IVAS) En civersikt av artens nuvarande status i Skine har ldmnats av Hallmer (1996).

M e lli c ta b rito martis, veronikaniitfj iiril. Artens status i landet lir mycket oroande (Claes Eliasson muntl. medd. 1996, Ryrholm 1995, palmqvist 1996). Fdljande fynduppgifter iir tillgiingliga deua 6r: Sm, 5 km V Hcigsby ca l5 ex 20.7, piren tyvarr igenvrixande dngsmark (BZZS, FAZS) och I ex 7.8 (EKIS). I fcira irets rapport blev Hcigsby ty- vdrr felskrivet till Hcigsrum. Trots intensivt arbete med att iterfinna britomarris i Og. Trehcirna (fr

Palmqvist 1996) misslyckades det. Dessutom konstaterades det att tiven Zygaena osterodensis, smalsprcitad bastardsvdrmare och Z. lonicerae, bredbriimad bastardsvdrmare ocksi minskat kraf- tigt pi denna lokal. En tiinkbar fcirklaring just diir kan faktiskt vara fcir intensiv betning av markerna med n<jtkreatur (EGQS). Etr iterbescik pi Sii, Utci i Stockholms sridra skiirgfrrd gav der gliidjande be- skedet att britomartis fortfarande f<irekommer dhr.

Atminstone antriiffad pi fyra platser pi cin i flera l0-tal ex i slutet avjuli. Sannolikt drabbades arten av den minadslinga torkan i augusti. Orsaken dr troligen att det rikliga regnandet under fcirsomma- ren gett en mer hrigviixt grdsvegetation dn normalt och att honorna diirfcir tvingades att liigga ligg pi

vdrdvzixten svartkampar (Plantago lanceolata) i

de mest uttorkningskiinsliga partierna pi klip- porna, eftersom honorna fciredrar exponerade plantor vid iiggliiggningen beroende pfl larvernas hciga viirmekrav fcir sin utveckling. Flera svart- klimpar med iiggsamlingar slokade redan i slutet av juli (ELHS). I iivrigt hdnvisas till ^det kom- mande artfaktabladet (C. Eliasson in prep)

Euphydryas maturna, bokniitfjeril. Vid den 6r- liga taxeringen av larvkolonierna i Vdstmanland har det visat sig att arten minskar i mycket snabb takt. Medelviirdet frir totala antalet larvkolonier under ett av Aren 1992-94 ar 448 larvkolonier.

Jiimfcirt med detta viirde hade arten under 1995 minskat med 54 7o och under 1996 med 69 7o.

Denna statistik baseras pi inventering av ett 30-tal fcirekomstomrflden. Orsaken till populations- minskningen dr mycket tydligt de linga tork- perioder, med hdga dygnstemperaturer som vi haft under senare ir. DA augusti var onormalt neder- bcirdsfattig fcirvdntas minskningen fortsdtta dven under ndsta 6r. Arten riskerar alltse att fiirsvinna frfln flera omriden genom slumpmiissiga faktorer.

Det finns anledning att pe nytt aktualisera det fri-

villiga insamlingsfdrbud som Sveriges Entomo-

Gdran Palmqvist

logiska Forening ftireslog 1987 (ELHS). Fijr ytter- ligare liisning orn maturna hzinvisas till Eliasson (1991) och till det artfaktablad som forbereds (C.

Eliasson in prep).

Euphydryas aurinia, arenprinsnatfjaril. ^GA, Giivle, Hade, arten fldg i mer dn 100 ex efter en ndstan kilometerlflng sracka i en kraftlednings-

gata23.6 (KJCS). Fbr niirvarade zir endast tvfl lo- kaler kiinda i Giistrikland. Pi den andra lokalen

vid Gustavsmuren ^eir dock endast 2 ex observe- rade under 1996 (KJCS). Frfln Vhstmanland rap- porteras aurinia talrikt pa sju lokaler i Viker, No- ra, Lindesberg och Ramsbergs socknar (ELHS). I Dr, Hagge, ocksi i en kraftledningsgata togs flera l0-tal larver i maj (RPLS). En sammanfattning ^av artens ekologi ges av Ripler (1994) och diskuteras

i ^det kommande artfaktabladet (C. Eliasson in prep).

Maniola jurtina, allmlin slittergrtis{iiril. Gzi, Grinduga ¹ ex, som fastnade i en klisterfiilla,23.7-

15.8 1995 (KJCS, RYRS). Fynd ^av arten i Gristrik- land har saknats sedan slutet av I 970-talet. Arten har minskat starkt i sitt nordligare utbredningsom- ride (fr ^{Palmqvist 1996).}

P le b ej us a r gy ro gno mon, kroniirtblfl vin ge. S m, Dalhem 5 ex 5.8 (EGQS). Arten hirt triingd pfl lo- kalen genom igenvlxning.

Ent.Tidskr. ll8(1997) Habrosyne pyritoides, bandad hallonspinnare.

Vs, V. Fiirnebo 3 ex 22.7-4.8 (FYKS), Up, Upp- sala I ex 26.7 (AKMS) och 1 ex 7.8 (KJCS)' Up, Rfldmansti 2 ex 2-13.8 (KJCS, RYRS) och Up, Griisii 3 ex29.7 (BJOS). Artens expansion norrut fortsatter (fr Palmqvist 1996).

Drepana binaria, eksikelvinge' Detta ir antriif- fad i itminstone 19 ex.: Sk, Falsterbo 2 ex ^12.8 (WMAS), I ex 20.8 (OAOS), I ex2l.8 ^(WMAS), Loderup, Jdrahusen ^'7 ex 3-27.8 (KJCS, RYRS), Hagestad, Backflkra 3 ex 16-17.8 (WEDS), I ^ex

21.8 (LNHS), 1 ex 23.8 (BZZS), I ex 2.9 (BZZS)' och I ex 4.9 (BZZS) samt 81, Hiillevik I ex 14.8 (BEFS). Det storsta antal individer funnet ett ^en- skilt 6r i Sverige.

Cyclophora porata, brunvattrad gcirdelmiitare.

Funnen efter Skines sydkust: Falsterbo I ex ^8.8 (PGAS, WMAS), L<iderup, Jtirahusen 7 ex 3-27.8 (KJCS, RYRS) och Hagestad, Backikra I ex 21..8

(LNHS). Dessutom ett overraskande fynd ^pA Ol, Gflrdby 30.8 (KSMS). Det sista fyndet utan tvekan ett migrerande exemplar.

Timandra griseata, syrematare, har behandlats i de senaste ersrapporterna (Ryrholm 1995, Palm- qvist 1996) utan att den nyligen utskiljda dubbel- arten Z comai upptagits ^som svensk art. Efter ytter- ligare shrdier av svenskt material och efter att Lauri

Fig. l- 8. Timandra, habitu,s, naturlig ,\torlek. - Ovre raden (upper row) l-4. Timandra comae. - Undre raden (liwer row) 5-8. Timandra griseata. - l. hane (male), Sk, Hagestad l5 7 1996. - 2. hane (male), Sd, Muskd 29.8-4.9 1g92. - 3. hona (female), Sk, Mcilarhusen 1.9 1975. - 4. hona (female), Sk, Fulsrerbo 8.8 1996. - 5. hane (male), Sk' Hage,stadl5.7 1996.-6.hane(male),Sd,Muski, 19-26.9 1992.-7.hona(female),Sd,GAb11-26.7 1996.-8 hona (female), Dr, Vasstjr)rn 29.6 1969. Fnkt: G. Palmqvist.

16

Ent.Tidskr. ll8(1997)

Kaila, Helsingfors universitet konsulterats och haft viinligheten att kontrollbestamma 40 exemplar frin

Sverige blir slutsatsen att vi har tvi taxa i ^landet (Fig. l-8). Dessa taxa skiljer sig morfologiskt framfcir allt i de yttre karaktererna'. griseata har gri vingfjAll och vitaktig grundfiirg medan comai har gul grundfrirg med brungri fjiill. Fdr att kunna ob- servera de smi skillnader ^som finns i hongenitalien rekommenderas fzirgning med "chlorazol black"

och sedan utblisning av bursa copulatrix och ftir- varing av genitalien i glycerol (Lauri Kaila muntl.

medd. 1996). Ftir ytterligare liisning om arterna hhnvisas till Kaila & Albrecht (1994) och Palm- qvist ⁽ 1996). Det faktum att vissa exemplar inte sii- kert kan bestAmmas behover inte innebdra att det bara dr en art. Helt klarl iir att Timandra upptrider ⁱ

tvi populationer till stora delar sympatriskt. Popu- lationerna har flera morfologiska och ekologiska karaktdrer som tycks konstanta pa populationsnivi, men drir enstaka individer kan ftirefalla interme- diiira. Fortfarande saknas jrimfcirande studier om utvecklingsbiologin hos dessa arter. I "The Lepi- doptera of Europe" (Miiller 1996) har c'omai dnd'

rats till den ursprungliga stavningen comae Schmidt 193 l. Som svenskt namn fcir comae har fcireslagits gul syremdtare och griseata har kallats

grd s1'remcitare (Hans Silferberg muntl. medd.

1996). I Catalogus stryks landskapsuppgifterna fcir griseata diir beliiggexemplar saknats vid denna re- videring fdr att ^lAttare kunna se skillnader i utbred- ning mellan arterna. Kompletterande utbrednings- uppgifter dr synnerligen cinskvzirda.

Idaea ochraru (Scopoli. 1763). Sk. O. UoUy t

ex 28.7-1.8 (KJCS, RYRS). Ny arr.fdr landet (Ftg.

9).Niirmast kiind frin Danmark diir fcirhillandevis minga fynd noterats de senaste iren. Arten kom- mer ndrmare att beskrivas i en separat artikel (Klillander & ^{Ryrholm in} prep.). Som svenskt namn ftireslir Clas K?illander och Nils Ryrholm ockraliivmeitare.

ldaea inquinara, hciltivmzitare, kliicktes fram i

flera exemplar frin torkade rosor inktipta i ^en

blomsterhandel i Helsingborg (BEFS). Frigan iir hur pass ofta denna inforda art antrziffas i Sverige.

Lythria rotaria, allmiin purpurmAtare. Ge.

Sandviken, Asunda gravfiilt l0-tal ex 26.5 och2 ex 2'7.7 (KJCS). Dessutom Gli, Sandviken, Vds- tanhede frirsta veckan i augusti (Ove Lennstrom enl KJCS). Arten fdre 1996 endast kiind i ett par ex

frin Gii, Striimsbro och Giivle 1939 (fr Palmqvist

r 996).

Storfjeirilar i SveriS4e 1996

Fig. 9. Ockraliivmtitare, Idaea ochrata, n): art _.fiir Sverige. Funnen i Skdne, O. Hobt' 28.7-1.8 1996 (utll.

C. KciLlander & N. Ryrholnt). Fotrt: N. R1,rholm.

The Bright ^Vave ldaea ochrata was found ^new lo Sv'e' den in 1996.

Orthonama ob,stipata, vandrarefdltmdtare.

Inrapporterad i sammanlagt 13 ex: Sk, Ldderup, Jdrahusen 2 ex 5-21.10 (KJCS, RYRS), Ldderup, Stranbadisen 1ex 5.10-1.12 (KJCS, RYRS), Borrby strand I ex 16-18.10 och I ex 2l-22.10 (ORDS), Ha, Halmstad, Sndstorp 1 ex ^20. l0 (ARHS). _Sm. Nybro I ex 8.l0 ^(JMLS). Ot. CarO- by I ex 15.l0 (KDVS, LISS), Runsbiick I ex 2.1 I

(UISS), N. Mockleby, Dcirby I ex ^{15- 18.} l0 (KAHS), Go Sundre, Hallbjiins I ex20-29.9 och I

ex 20.10-4.11 (KJCS, KJKS, RYRS), Hamra,

Tuvlandet I ex 23.10-22.11 (KJCS, KJKS, RYRS).

Catharhoe rubidata, r<idbandad fiiltmritare, tbr frirsta gingen funnen i Viistsverige: Ha, Veinge stn

I ex hivat phfm20.7 ^(BABS). Pi Oland funnen utanfdr fziladsmarkerna vid Risinge, diir den fore- kommer lokalt, i Lenstad I ex26.7, Runsbiick I ex 27.7 och Bejershamn I ex28.7 (UISS). Frin Ble- kinge rapporteras I ex Torhamn, Kttlvingsd 22.7 (HEYS).

Coenocalpe lapidata, stenmatare. Ar angiven

frin ^{Sci (Svensson et} al 1987,1994) ^men

beliiggexemplar har saknats. Emellertid har till Naturhistoriska Riksmuseet donerats en samling tillh<irande framlidne W. Beck och i denna finns ett ex Sci, Fagersj<i 28.8.1946.

Melanthia procellata (D & S, 1775). Sk, Fal- sterbo 1 ex 12.8 (WMAS). _N.t artfdr landet (Fig.

10). Arten fcirekommer nArmast i Danmark, Tysk-

land och Polen. En ndrmare presentation av arten

Giirutt Polnrtlt'ist

Fig. 10. Klematis.ftiltmdnrre, Melanthia procellata, ny art fdr ^Sverige. Ett erentplur antrdlfades i Skdne, Fal- srerbo 12.8 (coll. M. Wedelin). Det avbiLdade exempla- ret drfrAn Datunark 1978. Foro G. Palntqvist.

The beauriful Pretty Chalk Carpet Melanthia procellata

n'cts Jitund for ^the Jirsl time itt Sv'eden this year

hr planerad (M. Wedelin in prep). Som svenskt

namn fcireslar Magnus Wedelin klematisftilt- m(itarc.

Eupithecitt millefoliata. backmalmzitare. Sk, Lciderup, Strandbadsisen I ^{ex 31.7 och} I ex 2.8 (RYRS), Go, Sundre, Hallbjrins 1 ex 19.8 (KJCS, RYRS). Dessutom hittades 6 larver 5.10 i Sk, L6- derup, Jdrahusen (KJCS, KJKS. RYRS).

Chktroclystis r,-ala, krtjnt malmAtare. Bo, Ud- devalla I ex2l .8 (Hans Petersson enl RYRS). Ex- panderande art, fyndet utgdr det nordligast kiinda i landet. Pi Oland fortsiitter spridningen med flera fy nd (fl era rapporttjrer), nordl i gast Hzil I u dd sviken

1 ex 12.8 (BABS).

Chesia.s legatella, stcirre harrismatare. Arten var dven i ir allmzin pfl flera platser pi Sudret Go, Sundre och ar uppenbarligen bofast (fr Palmqvist 1996). Ett fynd frin Ol, Bostorp 17.10 (JMLS) och Vg, Figlum 30.9 (KAJS) dr troliga migranter.

Aploc'e ro praeformatu. stor taggmatare. Sedan arten togs ny fdr landet i Up. Hallstavik, Hiiverii 1977 (Torstenius 1978) har den spritt sig lf,ngsamt i nordtistra Uppland. Fynden i Osthammar, Soder- kulla I ex 28.7.1995 (HYDS), Griiso, Norrboda 2

ex29.l ^(BJOS, WCMS), I ex 6.8 (BJOS) och 2 ex 17.8 (BEFS, HEYS) och 6n Ravsten, S Griisri I ex 19-25.8 (FYKS) utgdr artens kiinda nordgriins.

Spridningen init land antas ligga inom en linje Hallstavik, Erken och Ridmansij (diir arten tas r8

Ent.Tidskr. ll8(1997) varje 6r; KJKS, RYRS). Fyndet frin Sci, Torci, Herrhamra 1980 (Palmqvist l98l) fir ^anses vara

tillfiilligt di arten aldrig blivit iterfunnen dar. Att praeformata kan dyka upp lAngt utanfcir sitt kiinda utbredningsomrflde visar de civerraskande fynden

av arten i Gii, Grinduga I ex ^{10-20.8 (KJCS,} SJNS) och Hr, Sveg, Duvberget I ex 9.1-1.9 (KJCS, KJKS, RYRS).

Ennomos autumnaria, htistflikm2itare. Me, Sundsvall, Griissjcin 2-8.9 (EFAS). Det nordli- gaste fyndet i landet.

Ourapteryx sambucaria, svansmdtare. Artens expansion fortsdtter med cikat antal fynd och nya lokaler i sitt nordligare utbredningsomride. Fun- nen i N[, Gciksholm 1.8 (SEHS) och i Uppland

kan ndmnas fynd i ^{Uppsala (AMKS,} AfUS.

KJCS) och Ridmans<i (KJCS, RYRS).

Ag ro p i s a u rant ia r i a, guldgul frostmiitare. Me,

Timri, Myckeliing I ex 12-22.9 (EFAS). Nordli- gaste fyndet i landet.

Peribatodes rhomboidaria, frukttriidslavmiita- re. Aven denna expansionsart funnen i nya omr6-

den: Go, Sundre, Holmhiillar I ex 27.8-10.9 (KJCS, KJKS, RYRS) och Og, Djursci I ex 15.8 (FAZS).

Peribatodes secundaria, granlavmzitare. Hr, Sveg, Duvberget I ex 9.7-1.9 (KJCS, KJKS, RYRS). Expansionsart som ytterligare flyttat fram sin nordgrdns.

Alcis jubata, skiigglavmiitare. Nb, Sjulsmark, I

ex 2l-21 .7 (EFAS). Nordligaste fyndet i landet.

Malacosoma neustria, ringspinnare. Troliga migrerande exemplar noterades, Ol, Lenstad 13.8, under natten kom mindre svArmar med dviirg- exemplar (BZZS, LTSS). Sfldana svdrmar obser- verades ocksi vid samma tid i Sm, Vlstervikstrak- ten (EFAS) och i Og, S:tAnnas skiirgird (FAZS). I Scidermanland forekommer neustria lokalt spar- samt eller som tillfiillig migrant med fciljande fynd: Trosa 3 ex25.7, 1.8 resp 16.8 (LJRS), Askii I ex26.l och 8 ex ^11.8 (LJRS), Tureholm 2 ex 1.8 (HGNS), Tyresta by, Bylsjdn I ex 1.8 (PGAS,

LLVS) och G6ki, Stegsholm I ex ^2l .l-4.8 (PGAS).I Sk, Falsterbo 1 ex 23.7 ^(OAOS, WMAS), Arl6v 1 ex28.l ^(WMAS) samt Ldderup, Jiirahusen3 ex 3-21.8 (KJCS, RYRS). I ^Ha,

Eldsberga I ^{ex 25.7 (LNYS).} Pfl viistkusten och sridra Skine mcijligen endast upptradande som mlgrant.

Malacosoma castrensis, iingsringspinnare. Ett

tillfiilligt inlandsfynd utanfdr kiint fcirekomst-

Ent.Tidskr. ll8(1997)

omride: Sti, Floda, Scirtorp 14.7 1985 (KJKS) (.tfr Palmqvist 1996).

Aglia tau, nagelspinnare. Og, Farsbo 3 ex 31.5 och 3 ex 10.6 (FAZS) och Sci, Flen ca ^I 5 ex obser- verade 1- I I .6 (RPLS) (fr Ryrholm ^I 995)'

G a s t ro p ac ha q u e rc ifo I ia, rostfiirgad bladspin- nare. Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex 9-18.8 och 2 ex 25.8 och Sundre Holmhiillar I ex 19.8 (KJCS, RYRS). Artens utbredning ^piL Gotland diligt kiind.

Agriu,s convolvuli, flkervindesvtirmare, rappor- terad sammanlagt i 7 ex: Sk, Lciderup I ex 29.8- 15.9 (KJCS, KJKS, RYRS), Borrby strand 1 ex 6- 8.9 (ORDS), ol, Haga Park 1 ex 26.8 (SLES),

Girdby I ^ex 28.8 (UISS), Bejershamn I ^{ex 2.9}

(BZZS). Torngird 2 ex ^borjan av sept (Mats Waern enl BZZS).I fdrra flrsrapporten (Palmqvist 1996) gldmdes fynduppgiften fcir An i listan over

nya landskapsfynd. Emellertid finns tidigare i Nordstrdm et al ( l96l ) en utbredningsprick fiir An utan att denna omndmns i texten.

Macroglossum stellatarum, stor dagsvarmare.

Ett ex hivad pe tjarblomster kl. 21.30, den varma kvlillen ll.6 i Sm, Vitesten (PGAS, WMAS) och Ol, N. tr,loct<teby, Ddrby I ex 14.7 observerad ett par ginger pi petunior (KAHS). Under hcisten fri- religger foljande fynd: Sk, Malmci, Almvik I ^ex

6.10 sittande pi en husviigg under natten (JRES) och Gli. Gdvle. Furuvik I ex observerat 16.9 (HALS).

H1'les euphorbiae, vitsprotad skymningssvf,r- mare, funnen pi Go, Sundre, Hallbjiins 1 ex 25.8 (KJCS, RYRS). Senast funnen i ^{Sverige 1979,}

iiven di ^pA Gotland (Palmqvist 1980).

Hurpl,ia milhauseri, trollspinnare, har haft ^ett mycket gott flygir. Det Ar darfdr inte <iverraskan- de att arten antrdffats pfl nya lokaler i sitt nordli- gare utbredningsomride: Og, Hammaren c:a ²⁰ ex 11.6, Torrinsborg 3 ex 16.6 och Soriingen, Stav- sdter I ex 26.6 (FAZS).

Ptilophora plumigera fjriderbiirare. En mass- fijrekomst av larver pi kinnar i Sm, Strcimsrums omridet observerades 15.6 (PGAS, WMAS; Fig.

ll). Den nordligaste ktinda populationen torde vara Up, Hillntis, Killskiir dar 50-talet larver hitta- des 29.6 (HYDS). Arten verkar ha haft flera mycket goda ir, ^{troligen gynnad av de senaste}

6rens varma somrar.

Thaumetopoea pinivora, tallprocessionsspin- nare. Ett migrerande exemplar: Sm, Vlistervik, Skanvik 26-27.8 (EFAS). I detta sammanhang

finns anledning att utanfcir artens forekomst-

Sto$jtirilar i Sverige 1996

Fig. 1 l. Larver av fjtiderbrirare, Ptilophora plumigera.

En massfi)rekomst av larverna sdgs i Snitlund, Stri)tt1s- rums-omrddet. Foto : C. Palntclt'i,st.

A mass-oc'currence of lun-ae of the Plumetl prontirten Ptilophora plumigera ^{:u'as seen} in in Sweden in the province r1f Smdlancl.

omriden pi norra Oland och s6dra Gotland, bland migrerande exemplar, uppmf,rksamma den nzirsti- ende T ha ume ^{t o p} o e a ^{p ro L' e s s kt ne} a, ekprocession- spinnare, en mellaneuropeisk art som antrdffats ⁱ Danmark i 20-tal ex under tiden 16.8-5.9. Falster, Lolland samt dstra Jylland (l ex) (Bjarne Skule

muntl. medd. ^1991). Arten f,r kiind lbr ^sina

massupptrddanden men har bekiimpats si hirt ^att

den iir rtjdlistad i Mellaneuropa (de Freina & Witt 1987). Arterna skiljs liitt it genom skillnader i pannan.' pinivora har en naken tandad tuppkam- liknande ^I iingslist medan hos pro c e s s i n ne a saknas den tandade listen och pannan lir tiithirig ^och jiimnt upphdjd. Ekprocessionsspinnaren behand- las faktiskt av Nordstrcim et al (1935-41) di den av Zetterstedt uppgavs frin Sverige i ^{mitten av}

1800-talet. Di nigot beliiggexemplar aldrig iter- funnits har arten utgitt frin ^{svenska arttbr-}

teckningar. ^Fcir ytterligare information om proces- sionea hd.nvisas till de Freina & Witt ^{( 1987).}

Ly mant r i a di s p a r, ^{lciv skogsn} unna. Migrerand.e exemplar (alla utom tvi ex hanar) funna i: Sk, O Hoby 2 ex 28.7-1.8 (KJCS, RYRS), Sm, Kalmar 2

ex 19.8 resp 28.8 (tjISS), Sm, Nybro 1 ex 25.8 (KSMS). Ol. Ottenby I ex 10.8 (JHES). Ol. Len- stad I ex 14.8 (BZZS), Ol, N:a Mockleby, Dorby flera ex l3-15.8 (KAHS), Ol, Bejershamn 2 ex 13.8 resp 22.8 (BZZS) och I ex 29.8 (JHES), Ol,

Girdby 2 honor 17.8 (JHES, OLBS), 2 ex 23.8 respl ex 25.8 (KSMS), 61, Karum 6 ex l3-30.8 (FOUS) och Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex 9-18.8

x \.

Gtiran Pulmqvist

(KJCS, RYRS) ffr ^{Ryrholm 1995, Palmqvist}

I 996).

Miltochrista miniato, rosenvinge. Up, Rid-

mansci, Strcimsborg I ex 14.8-5.9 (KJCS, RYRS).

Det nordligaste fyndet i landet.

P e lo s ia musce rda, punkterad lavspinnare. Ater- fynd av arten pi Ol, Ottenby lund 1 ex 9.8 (LTSS,

OLBS), I ex 9-10.8 (BABS) och 3 ex ^17.8

(FOUS) indikerar att arten kan ha fitt fotfiiste pi

denna lokal di den diir antrziffats regelbundet se-

dan 1986 (LTSS). (fr Palmqvist 1996). 6vriga fynd utom Skflne uppfattas som migrerande: OI, Runsbiick I ex 13.8 (LISS). Go, Sundre 2 ex 8.8 (EQTS), Sm, Ryningsnis I ^{ex 4-15.8 (FOUS).}

Og, Djursri I ex 15.8 (FAZS), Up, Ridmans<i, Strtimsborg 2 ex 13.8 (KJCS, RYRS), Up, Rid-

mansci, Bergholmen I ex 13.8--5.9 (KJCS, RYRS) och Up, Sollentuna, Sridersdtra I ex 2.9 (BJOS).

Eilemo griseolu, askgri Iavspinnare. Ol, Bejershaml 1 ex 21 .l ^(BZZS) och Arontorp I ^ex

LB (BZZS) samt Go, Sundre, Holmh?illar 2 ex 12- 14.8 (KJCS, RYRS). Frirmodligen migrerande ex- emplar.

Eiletna pulliutellu (Scopoli, 176-j), sandlav- spinnare. Sk, Loderup. Jdrahusen I ex 3-27.8 (KJCS, RYRS). Nv urr.l'c)r lundet (Fig. l2). Nir-

mast kiind frin Litauen, Polen och Tyskland. Ar- ten kommer ndrmare att presenteras i en separat artikel (C. Kiillander & N. Ryrholm in prep).

Lithosio quadra, stor lavspinnare, funnen i mer

lin 100 exemplar frin slutet av juli till brirjan av september. Fynden t'rirdelar sig landskapsvis en-

ligt friljande: Sk, Ldderup 2 ex 3-27.8 (KJCS, RYRS) och Backikra I ex 4.9 ^(LNHS). Sm, Ryningsnzis 3 ex 4-15.8 (FOUS) _och Vlistervik 3

ex 8-14.8 (EFAS), Ol, ^Ottenby lund 2 ex 9.8

(BABS, rjrss, oi-BS), 3 ex ro.s rrHes), ^{+ ex}

17.8 (FOUS, KAHS), Runsbzick 3 ex 25.1,1.8 resp I1.8 (LISS), N:a Mockleby, Drirby I ex 27.1 och 2 ex 7-12.8 (KAHS), Bejershamn 2 ex 7.8 resp 9.8 (BZZS), Aronstorp 2 ex ll.8 resp 13.8

(BZZS), Brijttorp I ex 10.8 och 3 ex 12.8

(KDVS), Karum 4 ex l3-17.8 (FOUS), Hogby 2

ex 9.8 (LTSS, RYRS), Bcida, Hagudden 1O-tals hanar och 5 honor 13.8 (BABS), Byrums Sandvik 4 ex 13.8 (OLBS), Go, Sundre I ex 8.8 (EQTS) och Sundre, flera lokaler 28 ex 16-26.8 (KJCS, RYRS), Og, Norrskog I ex 14.8 (FAZS), Djursci 4 ex 15.8 (FAZS) och Torrinsborg2 ex 17 .8 (FAZS), Sci, Askrt I ex ll.8 ^(LJRS), Trosa I ex ^13.8 (KNLS) och St Vika I ex 17.8 (PGAS), Up, 20

Ent. Tidskr. I l8 (1997)

Fig 12. Sandlayspinnare, Eilema palliatella. Skdne, Ldderup 3-27.8 (t'oll. C. Krillander & N. Ryrholm). N1' art lbr lartdet Foto: N. Ryrholm.

Eilema palliatella, nev to the Swedishfuuna

Viirrndo 1 ex 5.8 (IMBS) och Rfldmansci 5 ex r3.8-5.9 (KJCS, RYRS).

.. Ht'phoraia aulica, gulfliickig igelkottspinnare.

Ol, Frcisslunda I ex pi stenmur i ^{juni (Hikan}

Lundqvist enl LTSS). Szillan antrziffad som imago.

A c e r b i u a I p i rt o, nordi sk i gelkottspinnare. Fynd

av ca 20 kokonger under de sista dagarna i juni pi

To, Nissuntjirro c:a 1200 m oh ^(BZZS, GUSS, KDVS, SRAS). En hona av ulpina lockade sedan i

Jukkasjlirvi ett antal hanar av Pararctitt lapponi- ca, lapsk igelkottspinnare och Grammict qvenseli, alpigelkottspinnare (SRAS).

Cullinrorpha dominula, glansspinnare. Sk, Satserup, fynd av larv 14.5, ny lokal (WMAS), Sk, Yngsjci 4 ex 20.7 (SVNS), Vomb I ex 20.7 (SOIS) och Ekercid I ex 27 .7 (SOIS) samt Bl, Scilvesborg 2 ex 23.7 resp 30.7 (PEBS), troligen migrerande exemplar.

Ctttocalrr nupta, vinkelbandat ordensfly. Ater funnen ^pA Oland och Gotland som sannolik mig- rant: OI, Bejershamn I ex 23.8 (BZZS), Haga Park

I ex 28.8 (SLES), Lenstad 1 ex 31.8 (FOUS),

Girdby I ex 24.8 (JHES) och I ex 10.9 (KDVS), N:a Mcicleby, Drirby 2 ex l-13.9 (KAHS) och I ex 13. l0 ^(KAHS, LTSS), Go, Sundre, Hallbjrins 2 ex 27.8-1.9 (KJCS, KJKS, RYRS).

Catocala sponsa, vigbandat ordensfly. Sm, Vdstervikstrakten lokalt allmiin (EFAS), Up, Upp- sala 5 ex 1g-22.8 (AKMS), Ledinge 2 ex 14-28.8

(AMKS, AXUS;, Enkciping, Grcingarn och Haga

4 ex 20-21.8 (GULS, HYDS) (fr Palmqvist

t996).

Ent.Tidskr. ll8(1997)

F i S. ^I 3. N ifly, Trichoplusia ni, nlt a r t fd r ktndet. E-tt e-t' emplar av denna krinda migrant blev funnet pd ^Olund, Arontorp 27.7 (coll. P. E. Betz.holtz,) Den avbildode Jiri- rilen iirfrdn Rhodos l98l Foto: C. Palmqvi.st.

The well-known migrant the Ni ttuilh Trichoplusia ni

*'as recorded in Su'eden.fttr the first ^time.

Grammodes stoli(la,bjdrnbiirsfly. Sm, Aseda ^I ex24.8, funnen sittande under ^{e m pe en} kundvagn i ett kdpcentrum, vilket mcijligen kan indikera att exemplaret blivit inftird ^(DGLS). Men och andra sldan ridde liimpliga viiderbetingelser fiir migra- tion vid denna tid si en inflygning kan ej uteslutas.

Tidigare endast kAnd i ett exemplar frfln Oland I980 (Traff 1981).

Neustrotia candidula,svartfldckat glansfly' Ol, Horns udde I ex 21.8 (BABS), fcirmodad migrant.

Meganola albula, vitt trigspinnarfly. Fciljande fynd frin Oland, Petgiirde triisk I ex 21 .1 (BZZS) och I ex 5.8 (KAHS), tyder pi att arten nu blivit

bofast diir (fr Palmqvist). Pi Gotland tycks arten vara ratt allmiin och spridd pi Sudret, vilket fyn- den av mer dn 40 ex diir 9-26.8 visar (KJCS, RYRS).

N.v c t e ola ^{as i at i c} a, ^bredv ingad siilgfotsliipare.

Ol, Brrittorp I ex 12.9 (KDVS) och Karum I ^ex 30.9-18.10 (FOUS). Dessutom Go, ^Hamra.

Tuvlandet I ex 21.8-7.9 (KJCS, KJKS, RYRS).

Migrerande art.

Trichoplusia ni (H0bner, 1803). Ol. Arontorp I

ex 27.7 (BZZS). _Ny art.fbr landet (Fig. l3). Kos- mopolitisk art kind som tillfiillig migrant i Nord- europa (Skou _1991). Arten kommer narmare att beskrivas i en separat artikel (Betzholtz in prep).

Som svenskt namn ftireslir ^{Per-Eric Betzholtz}

helt enkelt nrly.

Autographa gamma, gammafly, var i samband

Storfjririlar i Sverige 1996 med invasionen i maj och juni tillsammans med de migrerande arterna Plutella xylostella, kilmal och Vane.ssa t'ardui, tistelfjiiril de helt dominerande arterna i stora delar av landet. Gammaflyet spred sig snabbt norrciver och var i t.ex. Hiirjedalens fjallviirld den dominerande nattflyarten i mitten ^av juni (RYRS). Fynd av larver i An, Lflngsele 6-8.8

pi hagfibbla (Hieracium) och Hr, Funilsdalen 850 m.ci.h., 24.8 pL maskros (Taraxacum) visar att ziven si pass lflngt norrut och i ^{extrema miljder}

kan guntmapibdrja sin utveckling (HYDS). Gam- maflyn upptradde sedan rikligt i augusti med yt- terligare inflygningar bl.a. stora mAngder smi s.k.

gammi,la-lyper.

Auto g ra p hd ma n tlar i na, silverlinjerat metal lfl y.

Ha, Eldsberga 1 ex 16.8 (LNYS), Ol, ^Mockel-

mossen I ex 16.8 (LTSS. OLBS). Ol, Tornrbr I ex 16.8 (JHES), Ol, N:a Mdckleby. Dorby I ex 17.8

(KAHS), Ol, Bejershamn I ex 18.8 (BZZS) och

Go, ^Sundre, Holmhlillar I ex 9-11.8 ^(KJCS' RYRS). Fynddatumen tyder pi en ganska samlad migration.

Moma alpium, isfly. Ett stort antal av denna i Sodermanland mycket siillsynta art har noterats pi

Askci, med maxflygning, ca 40 ex 26.7 och l5 ex

ll.8 ^{(LJRS). Torde} i nultiget utgrira den nordli- gaste populationen i landet (fr Nordstrdm et al.

r 969).

Acronicta tridens, treuddtecknat aftonfly, har tydligen haft ett bra flygir: Ol, Petgiirde trtisk I ex 24.7 (JHES), l6 ex21 .l (BZZS),4 ex 1.8 (KDVS) och 8 ex 5.8 (KAHS), _Ot, HOgUy, Lindnabben I ex

9.8 (LTSS, RYRS). Og, Norrkrog I ex l4'8 (FAZS) och tynd av 6 larver pi Frillingsmossen, Mflnbacken 8-15.9 (LJRS), ny lokal icistra Stjder- manland.

Cr,-phia algue (Fabricius, 177-5). Ett ex infinga- des pfl eu lysrcir i Sk, Falsterbo 27.8 (WMAS). Nr art fdr ^{landet (Fig. 14).} Fcirekommer ndrmast ⁱ Mellaneuropa men zir ocksi tillftilligt funnen i Dan- rrark ^och Finland (Palmqvist ^I 989, Skou I 991 ). ^En utfdrligare presentation av arten planeras (M.

Wedelin in prep.). Magnus Wedelin har fdreslagit grbnt lauJll'som svenskt namn.

Amp hi p1' ra p e rfl ua. poppelbu skfl y. So, Tyresii, Hammarberget I ex. mitten av augusti (LLVS), fbr fdrsta gflngen noterad pi Scidertcirn, Up, Hiiverci.

minga ex 17-21 .8 (TSSS) och Vr, Arvika, Sulvik I

ex 17.8 (ERGS). Dessa exemplar sannolikt migre- rande.

Photedes brevilinea, rotstreckat strflfly. Sk, Fal-

2t

Griran Pulmqvist

Fig 11. Crint lavllt', Cryphia algae. Ett eremplar av denno fdr Sverige nva urt tog.\ i Sktine, Fal,yterbo 27.8 (coll. M. Wedelin). Den avbiklade ljtirilen tir frdn ^Grek- Itrnd 1982. Frtto. G. Pulnqvi.st

Cryphia algae, new to the Sw,eclish.fauna.

sterbo, Flommen 1 ex 14.8 (OAOS), I ex 15.8 (WMAS) _{och 2} ex 24.8 (KURS). Arten togs ny fcir landet fcirra iret (Palmqvist 1996). Biotopen ar en inte allt fiir fuktig kustnara lokal med gles och lig- vuxen vass. Platsen har besokts sedan mitten av 1980-talet i f'cirhoppning att just finna hrevilinea (WMAS). Fynden tyder pi att arten nu etablerat sig i sydviistra Skine.

Ht.draecia ultima, fcirviixlat stamfly. Inrap- porterad i l8 exemplar som tyder pi en samlad migrationsrrirelse frin O-SO under augusti. Land- skapsvis fbrdelar sig fynden: OI. Solberga 2 ex l4 resp 18.8 (BZZS), N:a Mcickleby, Dcirby 6 ex 3- I5.8 (KAHS), Runsbiick I ex 13.8, I ex 15.8, I ^ex

16.8 och 1 ex 23.8 (LTSS), Tornrcir I ex ^16.8 (JHES), Girdby I ex 17.8 (JHES), Go, Hamra, Tuvlandet I ex 27.8-7.9 (KJCS, KJKS, RYRS), Sundre, Hallbjans I ex 8- 18.8 (KJCS, RYRS), Og, Torcinsborg I ex 17.8 (FAZS) och Sci, Tyresta by, Haninge 1 ex 29.8 (LLVS).

Sedinu buettneri, brunstarrfly. Go, Sundre, Hallbjans I ex 30.9-6.10 (KJCS, KJKS, RYRS).

Andra fyndet pi Gotland. Mcijligen kan detta fynd indikera att arten numera ir etablerad pi cin (fr

Palmqvist 1996).

Spodoptera exigua, smalvingat l6vfly, har haft den stcirsta inflygningen sedan 1964, med mer An

50 fynd i sydristra Sverige. Inflygningen samman- taller med liimpliga O-SO vindar i slutet av au- gusti och b<irjan av september. Landskapsvis fcir- 22

Ent. Tidskr. I l8 ( 1997) delar sig fynden enligt nedan: Sk, Ystad I ex 2.9 (BZZS), Backikra, Hagestads strand 2 ex 23.8 (PEBS, TKRS), Lciderup, Jiirahusen I ex 29.8- 4.10 (KJCS, KJKS, RYRS), Lciderup, Strandbad- sisen I ex 29.8-15.9 (KJCS, RYRS), Bl, Hiillevik

I ex 28.8 (BEFS) och Scilvesborg I ex 29.8 (PEBS), Ol, Gflrdby I ex 23.8 (KSMS) och I ex 28.8 (KDVS), Borgholm I ex 29.8 (JSNS) och Arontorp 1 ex 30.8 (BZZS), Go, Sundre, Hall- bjiins 5 ex 25.8 (KJCS, RYRS), 28 ex 2'7.8-1.9 (KJCS, KJKS, RYRS) och Hamra, Tuvlander 7 ex 27.8-7.9 (KJCS, KJKS, RYRS), Sm, Viistervik, Skanvik I ex 30.8 (EFAS) och Up, Furusund I ^ex

31.8 (EQTS). Jan Olof Bjrirklund meddelar att han

frin en importerad paprika kliickt en erigua i ^ja-

nuari, vilket visar att denna art ocksi kan bli in- frird.

CuculLia fraudatrix, gribokapuschongfly. _Ol, Girdby I ex 17.8 (OLBS). Frirmodligen ert migre- rande exemplar.

C uc ul I ia a rgente a, sil verfl rickat kapuschongfl y.

Av Nordstrcim et al. (1969) rapporterad frfln Vg.

Denna uppgift hiirstammar frin ett larvfynd, in- samlad av en privatperson och angivet Bo, Hlilsci (felaktig landskapsangivelse). Denna larv civer- llimnades till entomologen Anders Lewin och kliicktes sedemera. Di viirdviixten iir f?iltmakirt (Artemisia campestis), vilken saknas i Goteborgs skrirgird (Claes Eliasson muntl. medd. 1996) be- tvivlas uppgiften och detta fynd frin Vg strykes (C. Eliasson in prep.)

Cucullia artemisiae, malcirtskapuschongfly.

Fynduppgiften frin Vg (Nordstrrim et al 1969) iir med strirsta sannolikhet felaktig. Fynddatumet 5.6. I950 hr onormalt tidigt samtidigt som der i

samlingen frin uppgiftsl:imnaren (S. Langert) sit-

ter en ling rad exemplar hzirstammande frin Viisttyskland kliickta samma ir (C. Eliasson in prep). I ir funnen pi Ol, Bejershamn I ex 26.1 (BZZS) och i Sk, mellan Ystad och Svarte hinades 2larver 3.9 (BZZS).

Cucullia praecana, nordiskt kapuschongfly, fynd av tvi larver: Sk. Trelleborg 1.9 och Svarte 2.9 (BZZS) och Arlciv I ex 14.'7 (WMAS). _Har antraffats ytterst famligt under senare tid. Det vore cinskviirt att fi in rapporter om arten fijr status- bedomning.

Sympistis zetterstedti, Zetterstedts hedfly, iir numera synonymiserad med nigrita (Boisduval,

| 840), enligt Ronkay & Ronkay (1995).

Brachionycha sphinx, h<isttaggfly. Enligt

Ent. Tidskr. ll8 ⁽¹⁹⁹⁷⁾

Catalogus (1994) saknas arten i Vg. ^Emellertid

finns i Nordstr<im et al (1969) en prick fcir Vg som enligt Claes Eliasson (muntl. medd. 1996) hiir- stammar frin ^Vg, Grimmared. I Norstrtims efter- ldmnade anteckningar niimns Vg, Horred (rappor- terat av H. Wejdegird).

Lithophane semibrunnea (Haworth, 1809). Sk, Loderup, Jdrahusen I ex 5-21-10 (KJCS, RYRS).

Nt, art fdr ^{landet (Fig. l5). Ndrmast kiind frin}

Danmark diir ^den regelbundet antrdffats de se- naste iren. Arten och ^dess expansion i Nordeuropa kommer niirmare att presenteras i en separat arti- kel (C. Kiillander & N. Ryrholm in ^{prep). Som}

svenskt namn foreslir ^Clas Kiillander och Nils Ryrholm asktcifly.

Lithophane consocia, altriifly. Efter fcirra irets dokumenterade migration (Palmqvist 1996) i Syd- sverige borde arten ha kunnat..civervintra pi nya

lokaler vilket fyndet frin Ol, ^{Brdttorp 21.4}

(KDVS), Runsbiick 2 ex2l ^resp 22.4 och Lenstad

I ex23.4 (tjISS) ocksfl tYder _P5.

Hadena bicruris, allmtint nejlikfly. I ^samband

med revisionen av sldktet Hadena (Hacker 1996) har H. c'apsincola (D & S, 1775), som tidigare synonymiserats med H. bicruris ^(Hufnagel,

1766), visat sig vara ett eget taxa (Fig. 16-11).

Hadena bicruris ar en stdrre art (vb. 33- 37 mm) med mer brun (ljustbrun- mcirkt brun) grundfiirg dn capsincola som ocksi dr mindre (vb. 26-34

mm) med grundfiirg nigot mer 6t svartbrunt (Hacker 1996). I teckningsm<instret ar ^bicruris

mer distinkt tecknad in capsincola som ger ett dif- fusare och nflgot mattare intryck. Enligt Hacker har bicruris ^en viistlig utbredning i Europa och capsincola en cistligare. Helt klart iir att i Sverige frirekommer ^bAda arterna sympatriskt, etminstone

i mellersta och syddstra Sverige enligt de prelimi- n[ra uppgifter som fcireligger. I hangenitalierna ^zir skillnaderna smi och endast synliga i den vdnda vesicans kitinlist och cornuti (Hacker 1996). DA-

remot syns tydliga skillnader i hongenitalierna (Fig. I 8- l9). Hos bicruris dr 8:e sterniten l6ng och smal, hos capsincola kortare och bredare, hylsan ⁱ ovipositorn ^rir likaledes ling och smal ^hos bicruris och kortare och bredare ^hos capsincola' Vid pens- ling av bakkroppsspetsen syns sternitens form bra liksom ofta den lflnga och utskjutna hylsan pi bicruris. Som svenskt namn pi capsincola fote- slits fdrviixlat neilikfly. Eventuella skillnader i ekologi, fenologi och larvutveckling iir si vitt k[nt

ej publicerat. Den landskapsvisa fcirteckningen iir

Storfjc)rilar i Sverige ¹⁹⁹⁶

Fig. 15. Asktrrifh', Lilhophane semibrunnea, ^Skttne' Li)rlerup 5- 2t.10 (coll. C. Kiillantler & N. R"rholm)' Nt

artfir ^{landet. Foto:} N. Rtrholm-

The Ttrwrty Pinion Lithophane semibrunnea ^retordeLl Ironr Sweden lttr ^the first ^time.

Fig. l6- 17. Hadena, habitus horutr, naturlig sntrLek. -

l6 (tt,an/upper) Hadena hicruris, Skdne, Miilarhusen 22.7 t976. - l7 (under/ktt'er) Hadena capsincola, Sii- dermanland, Haninge, Svartbcicken 20.7 1986. Foto: G.

Palmqvist.

Hadena, female habitus, nutural .tia.e.

2.3

Gdran Palmqvist

Fig. l8-19. Hadena, hongenitalier. - t8. Hadena bicruris. -

= ot'ipo.ritor pa = unalpapill. Vllt.te= 8:e tergiren. Folo: H.

Femule genitulio ol Hadena.

in si liinge mycket osaker. Limpligen stryks alla landskapsuppgifter fcir bicruri.s utom de som an- mAls nu frir att liittare kunna se eventuella skillna- der vid rapporteringen av de bida arterna.

Eriopl'gode.s imbecillo, dockhornsfly. Up, ^En- kripingstrakten, etskiltiga larver och under flyg- tiden nigra imagines pi bl.a. blommande blield (Echium) under tiden maj-bcirjan av juli (GULS, HYDS). Larverna antriiffades pi fem lokaler runt Enkciping. Kdnnetecknande f<ir dessa har varit att fyra ligger pi lite torrare sand- eller grusmarker p6r

eller i nzira anslutning till Enkc;pingsisen. Den femte lokalen dr en vdgkant i ett rippetjordbruks- landskap. Larverna fciredrar stormara (Galium al- bum) men har Sven blivit funna pi gulm6ra (Ga- lium verum) och nigra larver pi vitmira (Galium boreale). Pfl biotoperna frirekommer larverna friimst diir marorna vdxer i griissvil, men ziven ddr

de vzixer pi mer bar mark men grzisvegetation finns i omedelbar niirhet. Det finns skdl att anse aften som relativt allmiin och spridd i de cippnare delarna av det mellansvenska jordbrukslandskapet (HYDS). Arten har hotkategoriserats som siillsynt (Ehnstrrim et al 1993), men denna status kommer vid neista rridlisterevision att ifragasAttas.

Mythimna albipuncta, vitpunkterat grasfly.

Funnen i sammanlagt 23 exemplar i Sk6ne: Fal- sterbo 2 ex24.8 resp 27.8 (LNHS), Borrby strand

I ex 22-23.8,2 ex l-5.9, I ex 6-8.9. I ex 9-10.9 24

19. Hadena capsincola. Abbreviations; ,\t = ^{sternit, ov} Hellberg.

och I ex 28-30.9 (ORDS), Lriderup, Jdrahusen I

ex 3-27.8, I ex 28.8 och 5 ex 29.8-4.10 (KJCS, KJKS, RYRS), O. Hoby 1 ex 2-28.8 och 7 ex 29.8- 4. l0 (KJCS, KJKS, RYRS). Der srdrsta antal fynd av albipuncta ett enskilt 5r i Sverige.

Noctua interjecta, rcidbrunt bandfly. Ha, Eldsberga I ex 10.8 (LNYS) och Ha, Skum- mesldvs strand I ex l9-23.8 (AHRS). Artens ex- pansion i landet fortsdtter.

Peridroma saucia, vittofsjordfly. Har upptriitt invasionsartat i okt-nov med 6tminstone 40 inrapporterade fynd frin de sydligaste delarna av landet. Fynden fordelar sig landskapsvis enligt fciljande: Sk, Falsterbo 1 ex 14. 10 (WMAS), 2 ex 15.10 (OAOS), 2 ex 18.10 (WMAS), I ex 19.10 (JRES), I ex 26.10 (LNHS), Skancir I ex 17.10 (WMAS), Klagshamn I ex 15.10 (FROS, JRES, WMAS), Backikra, Hagestad 2 ex 12.10 (FROS, WMAS), I ex 15.10 (LNHS), Sandhammaren 2 ex 21.10 (ORDS), Borrby strand 1ex l-4.10, lex 5- 6.10, 1 ex l0-12.10, 3 ex l9-20.10, I ex2t-22.10.

1 ex23-25.10, I ex 28.10-1.11 och I ex 1l-l5.ll

(ORDS), O. Hoby I ex 29.8-4.10,2 ex 5.10-6.12 (KJCS, KJKS, RYRS), Ldderup, Jdrahusen I ex 5-

21.10 ^(KJCS, KJKS, RYRS), Lciderup,

Stranbadsisen 3 ex 5.10-1.12 (KJCS, RYRS), Bl,

Hiillevik, Sillniis I ex 19.10 (PEBS), Ha, Halm-

stad, Snristorp I ex ll-14.10 (ARHS), Piarp I ex

14.10. 2 ex 15.10 och I ex 16.10 (LNYS), _Ol,

Ent.Tidskr. ll8(1997)