Intressanta fynd av storfjdrilar (Macrolepidoptera) i
Sverige 1995
GORAN PALMQVIST
Palmqvist, G. : Intressanta fynd av storfj?irilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1995. [Remar- kable records of Macrolepidoptera in Sweden 1995.1 - Ent. Tidskr. l17 (l-2):35-48. Upp- sala. Sweden 1996. ISSN 0013-886x.
This is the 23rd consecutive annual report on interesting finds and provincial records of Macrolepidoptera in Sweden. Due to the increasing demand for information on Lepidoptera for faunal conservation purposes, this Iist gives the latest available information on the present status for some of the endangered lepidopteran species in Sweden. The early parts of the spring and summer were mainly cool throughout Sweden with some shorter spells of warmth towards the end of April, end of May to the beginning of June. In July the warmth came to southern and central parts ofSweden and then got better and better until last week in August.
Among the most interesting captures this season, presumably belonging to, or at least occasionally found in the native fauna, were Eup hithecia fennoscandica not found in Sweden for thirty years, the newcomer Eulithis pyropata, which may now be native to Gotland and Cucullia artemisie not found since 1983. Among other interesting finds from the Swedish fauna were Acerbia alpina which also this year was found in numbers and Xestia borealis which was found on a new, even more southerly habitat along the mountain range. The finds of Araschnia levana and Scopula marginepunctara are also pleasing, indicating that these species are recolonising Sweden again. The season 1995 was the best year for migrating Lepidoptera ever recorded in Sweden. The first migrants came already with the warmth in April. Also at the end of May to the beginning of June several migrating species, for instance Macroglossum stellatarum arrived with the warm air. In mid July, a week with SE winds brought species like: Arichanna melanaria, Eilema griseola, Lithosia quadra, Autographa mandarina, to the south eastern part of Sweden. In late July and in the beginning ofAugust some weeks with prevailing S winds brought a number of migrants, among them: Crli.rs croc'ea, Cyc'lophora porata, Drepana binaria, Acherontia atropos, Lymantria dispar, Autographa mandarina, Hydraec'ia ultima, Cucullia fraudatrix, Protoschinia scutosa andlasa but not least two specimens of Photede.r brevilinea which were new to Sweden. In the beginning of September, a ten day period with SE winds brought species like Orthonama obstipata, Agrius convolvuli, Macroglossum stellatarum, Spodoptera exigua, Litophane consocia, Mvthimna albipuncta, Heliothis armigera, Proloschinia scutosa and also the largest number of Nltcteola asiaricd ever recorded in Sweden, more than doubling the number of finds in Sweden. Then in October, there came a fortnight with S and SW winds bringing the last spell of migrants for the season to Sweden. Among the species found were: Orthonama obstipata, Peridroma saucia, Schrankia intermedialis, Hypena lividalis and Mythimna unipuncta. The three latter species were all recorded in Sweden for the first time. Whether S.
intermedialis is native in Sweden or not is presently not known. The capture of four species new to Sweden brings the total number of Macrolepidoptera found up to 1064. The
classification is according to Catalogus Lepidopterorum Sueciae (1994).
G. Palmqvist, Trdlgdnd 5 A, S - I l6 68 Stockholm, Sweden.
Inledning
Denna irliga sammanstdllning civer intressanta storfj?irilsfynd dr den23:.e i ordningen i Entomolo- gisk Tidskrift sedan 1973. Systematik och nomen-
klatur fdljer "Catalogus Lepidopterorum Sueciae"
(Svensson et al. 1994). Den fdrsta delen av irs-
rapporten behandlar nya arter f<ir landet samt siill-
35
Gdran Palmqvist
synta eller i <ivrigt intressanta fynd. I denna del har iiven arternas svenska namn medtagits (Svens- son & Palmqvist 1990). Den senare delen dr en fcirteckning civer nya landskapsfynd. Ordningsfcil - jden iir densamma som i "Catalogus" men auk- torsnamnen har utelemnats. Rapporttirernas namnkoder iir uppstiillda enligt ZOO-TAX (Ce- derholm 1978, l99l). Frir iildre fynd anges 6rtalet i texten eller ftirkortat efter namnkoden.
Siisongen 1995 kom, efter en nigot kylig vir
och en ganska ordiniir fijrsommar, genom virme- perioder med ihillande syd-sydostliga vindar un- der hiigsommaren och hdsten att bli en av de mest intressanta nigonsin. Goda flygningar och minga spiinnande migranter vittnar om detta (se nedan).
Av inhemska arter ar fynden av nejlikmalmiitare (Eupithecia fennoscandia) siirskilt intressant di fynd av arten saknats i landet sedan mitten av
1960-talet. Andra intressanta arter dr orangeban- dad parkmiitare (Eulithis pyropata) tidigare endast kiind frfln Gotland i ett exemplar frin 1993, samt maliirtskapuschongfly (Cucullia artemisiae) se- nast funnen 1983. Liksom tidigare har flera rtid- listade arter kommenterats (se Ehnstrdm et al.
1993). Nigra av arterna nedan iir endast 6versikt- ligt presenterade, men bygger pi all den informa- tion somjag haft tillgiinglig. Jag har i dessa fall ej skrivit ut rapportdrernas koder. Dessa finns dock nzimnda i ZOO-TAX listan i slutet av Srsrapporten.
De senaste tillskotten i storfjiirilsfaunan iir in-
termediiirt mottfl y (S c hran kia int e rme d ia I i s), bly - fiirgat niibbfly (Hypena lividalis), rotstreckat stri-
fly (Photedes brevilinea) och vandrargriisfly (Mythimna unipuncta). Detta medfdr att 1064 ar- ter storfjiirilar iir kiinda frin Sverige. Aven fort- sdttningsvis tas rapporter om intressanta fynd tacksamt emot, helst f<ire trettonhelgen. Rapport<i- rer som anmiiler fynd fdr fdrsta gingen brir uppge adress och fridelsef,r fcir att underliitta identifie- ringen av ZOO-TAX kod.
Viiderutvecklingen under 1995
Vintern blev den ittonde milda i ftiljd. En lSng rad lAgtryck passerade landet, bl. a. nAgra mycket in- tensiva, med varmluft men ockse mycket kraftiga vindar. Stora delar av Sverige fick ocksi mer ne- derbrird iin normalt. I slutet av mars slog vintern
till och gav flera dm:s sncitiicke i Syd- och Mellan- sverige. I april tog kyliga och milda perioder i stort sett ut varandra, med normal medeltempera-
Ent. Tidskr. ll'7 (1996) tur som resultat. En viirmebcilja i syddstra Sverige intriiffade mellan 22-24 aprll. Avslutningen pi april blev dramatisk med ett av vinterns vdrsta sn<iovdder som drabbade Svealand och sydligaste Norrland. Maj inleddes och avslutades med varmt v2ider men kylan dominerade med medeltempera- turer nigot under det normala i hela landet. P.g.a.
det kyliga viidret fcill nederbtirden som snti och ett par intensiva snOfall gav stora sncimiingder, dels den 1l-12 i vdstra Gcitaland och scidra Svealand, och dels den 14 maj som gav omriden i Uppland,
<istra Dalarna, Giistrikland och Hiilsingland 3-4 dm snij. Under de sista dagama i maj och de fdrsta i juni strdmmade 6ter varm luft in frin cister. Juni dominerades av perioder av ostadigt vhder om- viixlande med soliga och varma perioder. Juli in- leddes med ostadigt och svalt viider. Norra Sverige fick fortsatt kyligt med nattfrost. I hdg- fjiillen frirekom sncibyar. Frin mitten av minaden blev det allt varmare i scidra Sverige, som ocksi fick en varmare juli iin normalt.
Under augusti rfldde oftast hdgsommarvdrme i sridra Sverige. Denna viirmeperiod varade iinda
till den 24 augusti. Den sista veckan blev dock be- tydligt svalare med ostadigt viider. Medeltempe- raturen lig dock allm2int 2-3 grader h<igre iin nor- malt i Sydsverige. Norra Sverige niddes bara mer
tillfa[igt av varmluften. I brirjan av september fcir- des iter varm luft in frin sydost civer landet. Sep- tember kdnnetecknas annars av ostadigt viider
med stora nederbijrdsmiingder. I slutet av mAna- den medf<irde en extremt kylig luftstriim ijver G<i- taland att Sydsvenska hriglandet tecktes av snci den 30 september. Oktober var inledningsvis kylig men varm luft nedde Sverige vid flera tillfiillen bl.a. den 9 oktober di det sattes viirmerekord pi
minga platser i Ostra Gdtaland. Minadsmedeltem- peraturen blev si mycket som 2-3 grader htigre iin normalt i stcirre delen av landet och l6ga neder- bcirdsmiingder registrerades. Avslutningsvis blev viidret vintrigt. Flera sn<iovdder intriiffade under november och flera sncidjupsrekord sattes pi
minga platser i Gdtaland. November blev kallare 5n normalt i niistan hela landet. December blev iinnu kallare och den kallaste sedan 1981. Fdr yt- terligare information om det svenska viidret hiin- visas till Eggertsson Karlstrdm (1996).
Extragenerationsdjur och migranter
Den varma sommaren frin mitten av juli och den
Ent. Tidskr. l17 (1996)
milda hcisten gynnade minga arters utveckling.
Flera rapporter om partiella andragenerationer har inkommit. Men liksom i ftirra irsrapporten si re- dovisas dessa fynd ej separat p.g.a. tids-och ut- rymmesbrist. Bl.a. har fdljande andragenerations- djur noterats: Drepana falcataria, Habrosyne py- ritoide s, Tethe e lla Jluc tuosa, Ochropacha dup la- ris, Perizoma alchemillata, Eupithecia nanata, Acasis viretata, Opistograptis luteolata, Ourapte-
ryx sambucaria, Ectopis crepuscularia, Cam-
paea margaritata, Smerinthus ocellata, Hyles
gallii, Deilephila elpenor Phalera bucephala, Calliteara abietis, Miltochrista miniata, Arctia caja, Diachrisia sannio, Rivula sericealis, Para- scotia fuliginaria, Schrankia costaestrigalis, Acronicta aceris, Acronicta leporina, Acronicta alni, Trachea atriplicis, Euplexia lucipara, Ce- laena haworthii, Dicestra trifulii, Mythimna obso- leta och Actinotia polyodon.
Det kan naturligtvis i vissa fall vara svirt eller omdjligt att avgdra om andragenerationsdjur verkligen dr kliickta i Sverige eller har sitt ur- sprung nigon annanstans sciderut, dvs skulle vara immigranter. Aret mflste betecknas som ett av de biista 6ren nigonsin fcir inflygning av migrerande arter. Flera perioder med liimpligt migrations- viider intriiffade. Den fcirsta immigrationen sked- de i samband med den varma luften som nidde oss
22-24 april dA tistelfjlirilar (Cynthia cardui) bor- jade observeras liksom miingder av kilmalar (Pfu- tella xylostella). Den andra tydliga invandringen intriiffade i slutet av maj och bdrjan av juni dA yr
terligare mangder av tistelfjiirilar, amiralfj[rilar (Vanessa atalanta) och gammaflyt (Autographa gamma) noterades. Men Sven stor dagsvermare (M ac ro g I o s s um s t e I lat a rum), tandfl y (P hlo gop ho' ra meticulosa) och kommajordfly (Agrotis ipsi- lon) dr uppenbara migranter denna tid. Niista in- flygningsperiod intriiffade frin mitten av juli till
viiderf<irsiimringen i senare hiilften av augusti.
Bland intressantare immigranter denna period kan ndmnas: rddgul hcifjiiril (Colias crocea), orange- bandad parkmiitare (Eulithis pyropata), dcidskal- lesvdrmare (Acherontia atropos), silverlinjerat metallfly (Autographa mandarina), rotstreckat
strifly (Photedes brevilinea), fdrvaxlat stamfly (Hydraecia ultima) och svartflSckigt kntilfly
(P rotosc hinia scuto sa). Fynden och upptriidandet av lrivskogsnu nnan (Lymantria dispar), punkterad
I avspinnare (P e I o s ia mus c e rda), vinkelpunkterad lavspinnare (Pelosia obtusa), stor lavspinnare
Storfjiirilar i Sverige 1995
(Lithosia quadra) och glansspinnare (Callimor- pha dominula) tyder pi migrationsrcirelser hos dessa arter, fast de ocksi har permanenta popula- tioner i landet. Diiremot iir bilden oklar vad giiller askgri lavspinnarc (Eilema griseoLa) och svart-
fliickat glansfly (Neustrotia candidula). De fir
nog antas vara troliga migranter di det ftjr nlirva- rande [r osiikert om de dr bofasta.
I biirjan av september fram till ungefiir mitten av minaden nidde oss sydostliga luftstrcimmar.
Migranter som uppenbarade sig di var Akervinde- svdrmare (Agrius c onv olvuli), bredvingad siilgfot- sliipare (Nycteola asiatica\, smalvingat lcivfly (Spodoptera exigua), brunaktigt kndlfly (Helio- this armigera) och svartfliickigt kncilfly (Proto- schinia scutosa). Fcirmodligen iir fynden av vit- punkterat griisfly (Mythimna albipuncta) ocksir migranter. Avslutningen pfl detta sagolika 6r vad
giiller inflygning av fjiirilar bjiid pn ytterligare dverraskningar. I oktober kom mer varmluft frin
syd med fynd av blyfiirgat niibbfly (Hypena livi'
da I i s), v andr argriisfl y (M y t hi mna u n i p un c t a) och
vittofsjordfly (Peridroma saucia). Under denna period togs ocksi intermediiirt mottfly (Schrankia intermedialis) men det iir ftir tidigt an att saga om den 5r migrant eller ej. Till listan av migranter kan ocks i liiggas v andrarefdl tm dtar e (O r t ho n ama o b - stipata)
Intressanta fynd och observationer
Zy gaena lonic e rae, bredbriimad bastardsviirmare (Fig. 1) h<ir till en av de arter som pi senare 6r minskat i antal eller fcirsvunnit frin minga platser.
Intressant iir diirftir f<iljande fynd: Ha, Halmstad funnen i nigra ex 14-21.7 efter minga Ars frinvaro (KURS, LNYS). I sydOstra Og antrAffad pi flera lokaler i 1000-tals ex (EFAS).
Pyrgus alveus, kattunvisslare. Me, Sciriker 3 ex
ll-13.7 (IMBS). Numera mycket siillsynt och lo- kal. Sannolikt utgengen frin de flesta fastlands- lokalerna (fr Nordstrtim et al. 1955). Nigon ned- gflng vad giiller de gotliindska ftirekomsterna har ej observerats.
Colias crocea, r<idgul hiifjiiril. Sk, Svarte I ex 17.8 (WMAS) och Sk, Kiseberga I ex 17.8
(EKIS) . Bida exemplaren funna i anslutning till luzernfiilt. Trots intensivt scikande av ett flertal lepidopterologer erhcills inga fler ex.
Nymphalis polychloros, kdrsbiirsfuks, tycks fortsatta sin iterhiimtning i Gcitaland (fr Ryrholm 3t
Gdran Palmqvist
Fig. l. Bredbrtimad bastardsviirmare, Zygaena loni- cerae, iir exempel pd en art som minskat i antal genom igenviixning av iings- och hagmarker. Smdland, Bdcke- bo 30.7 1985 (exemplar i hotstdllning). Foto: Hdkan Elmquist.
Narrow-bordered Five-spot Burnet Zygaena lonicerae is decreasing in Sweden due to overgrowing fields and meadows,
1994). Aterfunnen i Sk, Arlciv 3.8 (P G Larsson enligt WMAS), fcirsta fyndet diir sedan 1970, Bl, Rddeby flera ex 14-24.4, Fjdrdsjcimalm 22.4,Ka, Skiirva 29.7 (HEYS), Sm, Alsterbro 5.6 (BZZS), Mcirlunda 24.7 (RYRS). Nybro25.5. och Emma-
boda puppor 3.8 (JMLS ). Aseda flertal ex
(DGLS), Algutsboda, Karsmila, Nyaled, Pella- mila. Yggersryd. Afors och O Stamphult flera ex (A. Brattstrdm enligt ELHS).
Vanessa atalanta, amiral, har tillsammans med niistfciljande art haft en tydlig inflygning i bcirjan av juni dA arten observerades pi minga platser i Syd- och Mellansverige, dock inte lika rikligt som tistelfjiirilen och inte lika allmiint som frirra 6ret
(fr Ryrholm 1995). Arten har haft reproducerande populationer i Sverige bl.a. i Up, Osthammar, diir vuxna larver antriiffades i bcirjan av augusti
(HYDS).
Cynthia cardui, tistelfjiiril, fcirsta exemplaren kom inflygande redan i april: Ol, Mcirbyl6nga 25.4 (MLOS) och Go, Gnisviird 23.4 (EATS). Nasta migrationsvflg noterades i slutet av maj och i bcir-
jan av juni di stora miingder av arten sigs pi ett stort antal platser, siirskilt i kustomriden i Syd- och Mellansverige (flera rapportcirer). Nordligast rapporterad frf,n Hr, Funiisberget 11.6 (KJCS, RYRS) och Ramundberget 14.7 (LJRS) men f<ir-
Ent. Tidskr. ll7 (1996) modligen spred sig arten langre norrut. Tistel- fjiirilen flcig sedan rikligt i synnerhet i bcirjan av augusti i Syd- och Mellansverige. Dessa exemplar torde till stcirsta delen vara kl2ickta i landet (flera larvfynd i juni-juli) men siikerligen uppblandade med ytterligare migrerande fjlirilar.
Araschnia levana, kartfjiiril. Sk, Ljunghusen 5
ex26.7 (EQTS, IMBS). Dessa fynd ger ytterligare beliigg fdr att arten iir flteretablerad i Skine (fr
Ryrholm 1995).
Fab riciana niobe, bastardpiirlemorfi iiril. Artens minskade utbredning och numerdr i norra Gcita-
land och Svealand dr dokumenterad (fr Ryrholm 1995). HAr friljer nigra kompletterande fynd- uppgifter: Og, Linkciping, Bjlirka-Siiby, som dr en
inlandslokal, flera ex (RPLS), Vg, Mariestad, Fflgelii flera ex (RPLS) och Vs, Angsd flera ex (MLOS, RPLS). De sistn?imnda lokalerna ligger vid Vlinern resp Miilaren vilket kanske skall beto- nas di det fiirefaller som niobe lyckats klara sig biist i kustomr6den (fr Ryrholm 1995).
Mellicta britomartis, veronikaniitfjiiril. Sm, Hrigsrum 4 ex ll.7 (EKIS) och Og, Trehtjrna 3 ex 3.7 (EGQS). Aterbescik pi lokaler i Sm, Larum, Dalhems s:n och Og, Bjiirka-Siiby diir arten tidi- gare antriiffats har under senare 5r gett negativa resultat (EGQS) (fr Ryrholm 1995). Dessutom
iterfanns ett ex vid Da, Siiderbiirke 13.7 vilket vi-
sar att arten dnnu f6rekommer i Dalarna (WCMS).
M anio la j urtina, allmiin slfl ttergriisfj iiril. Ater- funnen i Dr, Orsa 1 ex 8.7. 1994 ph en artrik sl6t- teriing (OBNS). Ett gladjande fynd di arten inte setts i Dalarna sedan 1976 (Cederberg 1995). I St - dermanlands inland iterfunnen i Flen I ex 29.7 (RPLS) efter 6ver 20 irs frf,nvaro och Malm- kdping diir ett ex observerades 1994 (VAYS). I
Vg, Torsii-omrfldet, dstra Viinern fdrekommer
jurtina fortfarande lokalt allmiint (RPLS). Arten ftjrekommer som tidigare nAmnts (Ryrholm 1995) fortfarande lokalt allmant pi vissa 6ar i Srider- manlands och Upplands skiirgird. Detta giiller ocksi flera lokaler niira kusten pi fastlandssidan t ex Up, Osthammar 20-tal obs 30.7-6.8 (HYDS), Hillniis, Kungsten 3 ex 3.8 (BSAS) och S<i, Giki.
Liinniker ddr arten konstaterades relativt allmiint vid en genomfdrd inventering 1992 (PGAS). En ytterligare riklig population i Scidermanlands skiirg6rd antriiffades pi Siiv<i (LJRS, SJTS). Det kan tilliiggas att i Sydsverige dr jurtina fortfarande
pi de flesta platser mycket spridd och allmiin.
Lasiommata megera, svingelgriisfjiiril. S<j, St
(:
Ent. Tidskr. 117 (1996)
Vika, kalkbrottet, flertal ex24.6 (SOKS) samt ett ex 27.8 (KJCS, RYRS). Tidigare efter ostkusten nordligast funnen i Nykdpingstrakten.
Sarl*rium pruni, plommonsnabbvinge. Sm.
Melby 4 km V om O. Ed , flera ex 25.6 1990 (EGQS). Lokalen ligger ca 30 km norr om Tcirns- fall och utgcir den nordligast kiinda ftirekomsten i landet.
Lycaena helle, violett guldvinge. Dr, V Boda kyrkby, arten er lokal och relativt riklig pf, rikare fuktlingar eller klirr i skogsmark 17 -20.6 (HYDS, SOKS) (fr Ryrholm 1995). Lokalerna 6r delvis stadda i igenviixning men har pi nigra stiillen hil- lits rippna genom slyritjning. Trots riklig fcire- komst av artens vtirdvdxt ormrot (Bistorta vivi- para) ph flera platser i de nairmaste omgivning- arna, bl.a. en kraftledningsgata, hittades ingahelle
pi dessa till synes liimpliga platser. Ett Aterbesok
pi en av lokalerna 26-27.7 resulterade i ca 30 lar-
ver i alla stadier pi vdrdvdxten. Dessa larver fcirpuppade sig sedan utan problem. En fcirmodad orsak till att helle minskat pi senare tid iir igen- vdxning. Troligen behciver honan vid sin iiggliigg- ning viirdvZixter som inte dr tivervuxna. Upphdrd hiivd gcir vdrdvdxten mer svflritkomlig f6r de zigg- liiggande honorna. Ddremot tycks ormroten vara ganska skuggtilig si viirdviixtens dverlevnad torde knappast utgdra nigot problem. Aven om liiget f.n. inte ar akut fcir helle sh ut86r fortsatt igenv?ixning, 6kad isolering och fragmentering av artens fcirekomster en fortsatt neditgiende spiral (HYDS).
Drepana binaria, eksikelvinge. Rapporterad i 7 ex efter Skines sydkust: L<iderup, Jtirahusen I ex 26.7-16.8, I ex 20.8, I ex 22.8-24.9 (KJCS, RYRS), Hagestad I ex 2.8 (FAZS), I ex 20.8 (LNHS) samt Falsterbo I ex 3.8 och I ex 6.8 (WMAS). Dessutom funnen i Sm, Aseda I hona 21.8 (DGLS). Det nordligaste fyndet i landet.
Drepana cultraria, boksikelvinge. Ol, Bejers- hamn 1 ex 6.8 (LLVS), OI, Segerstad I ex 13.8 (BZZS) och Sm, Kalmar 1 ex 9.9 (LISS ). Sanno- likt migrerande exemplar i dessa omriden di arten
si vitt krint inte iir bofast dzir. Aven i syddstra
Skine sigs flera exemplar l7-22.8 som troligen var migranter (KJCS, RYRS).
Habrosyne pyritoides, bandad hallonspinnare.
Nli, Griksholm 3 ex 12.7 (SEHS). Expansionsart som under 1980-talet flyttade fram sin nordgrdns (Palmqvist 1985, 1987).
C y c I o p ho ra p orata, brunvattrad gcirdel miitare.
Stofiiirilar i Sverige 1995
Frin Skflnes sydostkust frireligger 10 fynd: Stens- huvud I ex 3.8 (FAZS), Borrby strand I ex 12-
14.8 (ORDS), Hagestad 2 ex 13.8 (HTIS) och 2 ex 20.8 (LNHS), Lriderup, Jdrahusen 2 ex26;l-16.8,
1 ex 19.8 och I ex 22.8 (KJCS, RYRS).
Cyclophora linearia, bokgrirdelmiitare. Ol, Runsbiick I ex 9.9 (tjISS), Go Sundre I ex 24.8
(KJCS, RYRS). Migrant i dessa omriden.
Timandra griseata, syremdtare. Studier av svenskt material har inte entydigt kunnat konfir- mera uppdelningen i tvfl arter:T. grisedta Petersen 1902 och T. comai Schmidt 1931 (se Kaila & Al-
brecht 1994). Grundfiirgen hos griseata ar vitaktig med tiita gri fjiill medan comai iir gulaktig med brungri fjiill som inte sitter lika tiitt. Kaila & A1- brecht fann inga hillbara skillnader i hangenitalie- rna mellan arterna. I hongenitalierna finns ddre- mot en mindre skillnad proximalt i riktningen pi
ductus bursae och appendix bursae. T. comai skulle vara ett mer sydligt djur i fcirhillande till
griseata och fenologiskt skulle comai trpptrdda i
tvi generationer med huvudflygning i augusti.
Genom sin nordligare fcirekomst sklulle griseata huvudsakligen vara ett engenerationsdjur med
flygtid i juni-juli men sdderut och varma somrar upptriider dven griseata i tvi generationer. Det gir
naturligtvis att identifiera gria exemplar framfdr allt frin Mellansverige och norrut, men dven frin
Skine och Oland finns sidana fjiirilar. De gulak- tiga exemplaren ftirekommer frin Skine till stidra Norrland. Problemet som jag ser det dr att det blir
exemplar civer som ej med siikerhet gflr att placera som den ena eller andra arten. I rapporterna till mig niimns ocksi om s.k. skumma djur. Av de 20-
tal genitalpreparat som jag studerat visade fyra hongenitalier griseata karaktdrer medan fjiirilar-
nas utseende talade f<ir comai.En annan studie av ett antal insamlade Timandra-exemplar frin kust- lokaler i Scidermanland i slutet av september 1992 visade att b&da arterna fltig samtidigt pi dessa
platser liksom mellanexemplar bl.a. tre av de ovan ndmnda honorna. Mer forskning behcivs, kanske friimst vad giiller utvecklingsbiologin, innan art- uppdelningen kan accepteras.
Scopula marginepunctata, gtigrh lijvmdtare.
Endast 2 ex rapporterade: Sk, Kiseberga 12.6 (HYDS) och Sk, Liiderup 5.8 (FAZS). Huruvida dessa exemplar tillhijr en inhemsk population men fcir niirvarande ffltalig, eller lir immigranter, torde
fiir tillfiillet vara svirt att avgdra.
Idaea trigeminata, brtnfldckad ldvmzitare. I
39
Gdran Palmqvist
samband med en fjiirilsinventering i Persniis socken pi Oland antraffades arten spridd i l<iv-
dungar och skogsbryn dver hela socknen. Norrut fcirekommer arten zinda fram till nordspetsen av ijn (UIss).
Lythria rotaria, allmiin purpurmdtare. Artens status i nulaget i Svealand iir inte si dyster som angavs i frirra Srsrapporten (Ryrholm 1995). Arten fcirekommer lokalt pi torrdngsmarker, ruderat- platser och hiillmarker deir arlens vdrdvdxter syror (Rumex acetosella, R. acetosa) finns. Ftir den se-
naste l0-irsperioden redovisas heir fyndlokaler
frin Mellansverige som kompletterar f<irra 6rs- rapporten och som tyder pi att rotaria fortfarande har en stor utbredning: Og, Linktlping, Landeryd (RPLS), Nri, Kumla, Hiillabrottet (RPLS), 56, G51<i, Stegsholm (PGAS), Eskilstuna, Sofiebergs- flsen (GAMS), Trosa (RPLS), Nykciping, Lind- backe (SJTS), Nykiiping, Tunaberg (RPLS) och Vs, Viisteris, Angsri (RPLS). Norrut ar arten mer kustbunden. I Vb, Bjuriiklubb fannjag arten 1988
pi sanddynfiilt vid havet. Uppgifter om fynd frfln Norrland 5r <inskvdrda fdr att komplettera artens status ddr. I Gdtaland kan arten lokalt vara mycket allmiin.
Scoto p te n-x mucronata, gulstreckad backmdta- re, fcirekommer i Sverige i tvi former varav den ena lever pi harris (C_ytisus scoparius) och den andra pi g\nst (Genista). Den pi harris levande
formen iir begriinsad i sin utbredning till omridet
mellan Ahus och Brom<illa i Skine. Det har disku- terats av minga om denna form er ett eget taxa.
Svensson (1993) har gett formen det passande arbetsnamnet " scopariata". Flera eftersdkningar av denna form under liimplig flygtid d.v.s. i fdrsta hiilften av juni har under senare Ar gett negativa resultat. Diirfcir uppmanas alla som gjort fynd av
"scopariata"-formen under den senaste 10-irs- perioden att rapportera detta liksom alla nyfynd.
O rthonama obstipata, vandrarefdltmlitare. To- talt ar sex ex rapporterade enligt fciljande: Sk, Ld- derup, Jiirahusen 2 ex 22.8-23.9 (KJCS, RYRS), B1, Sillniis I ex 22.9 (PEBS), Go, Sundre 2 ex 25.8-24.9 (KJCS, RYRS), Gti, Giivle, Grinduga I
ex 22.t}-tt.ll (KJCS, SJNS).
Costaconvexa polygrammata, mingstreckad fiiltmiitare. Ol, Ottenbylund I ex 21.7 (LTSS, RYRS).
Ettlithis pr-ropata, orangebandad parkmdtare.
Go, Norrlanda, Liste angar 2 ex 18.7 (EKIS, EATS). Tidigare i Sverige funnen i ett ex pi Gor
40
Ent. Tidskr. I l7 ( 1996) land 1993 (Girlin 1994). Fynden kan tyda pi att arten ar pi viig att etablera sig pi rin.
Eupithecia fennoscandica, nejlikmalmiitare.
To, Kummavuopio, Kaarinasvaara 3 ex 14.7. F1a- rilarna fl<ig aktivt i solsken och infingades mellan
kl 19.40 och 20.50 (svensk sommartid). En infingad hona lade iigg som gav ett 20-tal larver (KJCS, RYRS). Ftirsta flterfynden av arten i landet sedan mitten av 1960-talet. I Catalogus (Svensson et al. 1994) anges att arten senast skulle vara fun- nen 1963 men senare fynd frin Torne treisk-omri- det finns (JOHS, TRFS, TSSS). Arten iir troligen fcirbisedd di den antagligen flyger mycket tidigt pf, siisongen, vilket ocksfl de mycket slitna exem- plaren talar f<ir.
Chesias legatella, stcirre harrismdtare. Arten har antriiffats pi lokaler deir den inte iir kiind som bofast vilket tyder pi migration. 01, Hildeborg I ex 7.10 (ACHS), Girdby 1 ex 11.10 (JMLS), Go, Sundre allmiin 25.9-19. 1l (KJCS, RYRS) och Vr, Viise, Ldvhojden 1 ex 19.10 (PENS).
Lithostege farinata, vit puckelmdtare. Det finns anledning att uppmana till rapportering av alla fynd iiven frin den senaste 1 0 irs-perioden. Artens mycket lokala och siillsynta fcirekomster kring Ahus i Skine tycks nu hotade. Si t.ex. iir omridet runt vattentornet som varit en s.k. "siiker" lokal, numera. grasmatta med kontorsbyggnader tillh<i- rande Ahus vattenverk. Intensivt stikande efter farinata under dess flygtid 1995 gav endast nega- tiva resultat (HYDS). Ddremot tycks situationen for L. griseata inte vara lika hotande.
Ac a s i s ap e ns afa, trolldruvelobmdtare. Gll, Giiv-
le, Grinduga 1 ex 4-18.6. Andra fyndet i Gii och det forsta i omridet utanfcir Daldlvens vattensys- tem. Exemplaret fingades i en Ijusfiilla i niirheten av en mindre b:ick niira stranden till sj<in Trrisken (KJCS, SJNS).
Arichanna melanaria, torvmossemdtare. Sk, Miilarhusen I ex 15. 7 (LUJS) och Ol, Runsbiick
flertal ex under senare hiilften av juli (tjISS).
Aven i Sm, Viistervikstrakten dtjk arten upp pe flera olika lokaler, ddr arten normalt inte fcirekom- mer, varje kviill under perioden 15-22.7 (EFAS).
Fynden tyder pi en migrationsrcirelse di arten inte iir kiind som bofast i dessa omriden.
Malacosoma castrensis, iingsringspinnare. Sci,
Gilci, Stegsholm I ex 26.1-5.8 (PGAS) och Up, Ridmansij, Riddersholm 2 ex 16.7 (NAFS). F<rr f<irsta gingen antriiffade i dessa kustomriden.
Arten gir efter ostkusten fram till 56, Ny-
