2021-03-25 1/3
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Johanna Carlsson 0152-29388
Socialnämnden
Utvecklingsprogram äldreomsorgen 2021-2027
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att
1. utvecklingsprogrammet för äldreomsorgen 2021-2027 ska skickas vidare för remiss till kommunstyrelsen, teknik- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden, miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden, rådet för seniorfrågor och rådet för funktionshinderfrågor och SFAB.
2. remissvaren ska ha kommit in till Socialnämnden senast 9 september 2021
Beskrivning av ärendet
I juni 2020 fick socialchef i uppdrag att ta fram ett utvecklingsprogram för äldreomsorgen.
Verksamhetschef och verksamhetsutvecklare för särskilt boende fick i september 2020 uppdraget att leda arbetet med framtagandet av utvecklingsprogrammet.
Genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på Socialkontoret.
Inför framtagandet av dokumentet har följande genomförts:
Enkätundersökning Hur äldre ser på sitt boende genomfördes av Socialkontoret under sommaren 2020. Enkäten skickades till medborgare födda jämna år mellan 1930 och 1940, totalt 943 personer. Totalt 620 personer svarade på enkäten.
Synpunkter från Seniorrådet (Finska föreningens pensionärer, SPF seniorerna och PRO Strängnäs) inhämtades i september 2020
Workshop kring utvecklingsprogrammet har hållits på Socialnämnden.
Genomgång av Socialstyrelsens brukarundersökning
Utvecklingen av äldreomsorgen i Strängnäs kommun är en av framtidens stora utmaningar och en av de politiskt viktigaste frågorna. Därför behövs ett
långsiktigt utvecklingsprogram för äldreomsorgen.
Utvecklingsprogrammet är kommunövergripande och beskriver ”hur”
kommunen ska göra för att uppnå något inom ett avgränsat område. Program anger såväl mer övergripande prioriteringar som konkreta mål och åtgärder samt anger vem som ansvarar.
Utvecklingsprogrammet är ett övergripande politiskt styrdokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Programmet ska användas för att
vidareutveckla äldreomsorgen, i samverkan mellan olika nämnder och berörda verksamheter. Programmet är ett verktyg för en horisontell samverkan, styrning och uppföljning. Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till
programmet ska integreras i kommunens styrmodell. Resursanvändningen som krävs för kommunens äldreomsorg är omfattande och fördelas över flera
nämnder.
Respektive nämnds ansvar med fokus på utvecklingsprogrammet för äldreomsorg.
Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens övergripande trygghetsfrågor, kommunikation och digitalisering.
Kulturnämnden ansvarar för att erbjuda kultur, attraktiva och tillgängliga mötesplatser för kommunens invånare.
Teknik - och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens friluftsområden och idrottsplatser är anpassade efter äldres behov.
Teknik - och fritidsnämnden ansvarar för att äldre erbjuds måltider och näringsrik kost.
Miljö - och samhällsbyggnad ansvarar för översiktsplanering och garanterar bästa placering av boende för äldre.
Barn - och utbildningsnämnden kompetens försörjer och utbildar medarbetare som behövs inom äldreomsorgen.
Kommunstyrelsen tillhandahåller via digitaliseringsavdelningen
infrastruktur inkl. WiFi i egna verksamhetslokaler, i samarbete med SFAB
SFAB ansvarar för att upprätthålla en god standard på boendena både inomhus och utomhus samt byggandet av nya bostäder anpassade för äldre.
Äldreomsorgen är en viktig del i den övergripande målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är äldreomsorgen ett område där samverkan mellan flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.
Remiss
Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter beslutat program. Remissvar skickas med e-post till
socialnamnden@strangnas.se senast 9 september 2021. Se separat remissvar.
Ekonomiska konsekvenser
Beslutet att skicka äldreomsorgens utvecklingsprogram 2021-2027 på remissrunda medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Barnkonsekvenser
Utvecklingsprogrammet bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till utvecklingsprogrammet ska integreras i kommunens styrmodell. Resursanvändningen som krävs för
kommunens äldreomsorg är omfattande och fördelas över flera nämnder.
Beslutsunderlag
Program, Utvecklingsprogram äldreomsorgen 2021-2027, 20-10-09 Bilaga 1 Begreppsdefinition
Bilaga 2 Källhänvisning
Remissvar utvecklingsprogram äldreomsorgen 2021-2027 Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Teknik- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Rådet för seniorfrågor
Rådet för funktionshinderfrågor SFAB
Karin Krönenstedt Eva Alama
Socialchef Verksamhetschef Äldreomsorg
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Handläggare Johanna Carlsson Tel. 0152-29388
Socialnämnden
Utvecklingsprogram för äldreomsorgen2021-2027
En äldreomsorg i framkant för alla invånare i Strängnäs
Antaget av kommunfullmäktige 2021-12-13
Innehållsförteckning
Utvecklingsprogram för äldreomsorgen 2021-2027...3
Inledning och syfte ...3
Målbilden för äldreomsorgen i Strängnäs 2027...4
Ansvar för bolag och nämnder samt uppföljning ...5
Respektive nämnds ansvar med fokus på utvecklingsprogrammet för äldreomsorg. ...5
Lagstiftning och styrdokument...5
Förebyggande åtgärder- ett hälsosamt åldrande ...6
Ökad meningsfull vardag ...7
Mötesplatser ...8
Psykisk hälsa ...8
Frivilliginsatser ...8
Anhörigstöd...8
Hjälpmedel för det dagliga livet - teknik för trygghet och självständighet ...9
Demens och dagverksamhet ...9
Inflytande och delaktighet ...10
Genomförandeplan och levnadsberättelse ...10
Information till medborgare ...11
Bostäder för äldre...11
Inomhus och utomhusmiljön särskilt boende ...11
Kvalité...12
Kvalitetsregister ...12
Uppföljning uppdrag...12
Digitala möten ...12
Kontinuitet ...12
Måltider ...13
Kompetens ...13
Legitimerad personal ...14
Handläggare ...14
Språk 14 Digital kompetens ...14
Hygien på särskilda boenden för äldre ...15
Slutord ...15
Utvecklingsprogram för äldreomsorgen 2021-2027
Inledning och syfte
Äldreomsorgen i Strängnäs kommun behöver vidareutvecklas för att på bästa sätt möta framtiden och det förväntade behovet hos äldre invånare. Invånare vill vara oberoende och uppleva självständighet för att kunna leva sina liv på det sätt som de vill, leva livet ut. Att utgå från det friska, stärka förmågor och fokusera på förebyggande insatser är essentiellt.
De framtida nödvändiga politiska prioriteringarna berör inte bara socialnämnden utan kommunens alla nämnder och bolag, för att en äldreomsorg i framkant för alla invånare ska kunna bli verklighet.
Detta utvecklingsprogram är kommunövergripande och beskriver hur kommunen ska göra för att uppnå något inom ett avgränsat område. Programmet anger såväl mer övergripande prioriteringar som konkreta mål och åtgärder samt anger vem som ansvarar. I utvecklingsprogrammet presenteras de områden inom
äldreomsorgen som behöver utvecklas. Programmet ska tillsammans med lagar och förordningar vara vägledande för organisationen och utförandet av arbetet.
Utgångspunkten är de äldre invånarnas perspektiv och belyser kommande krav och utvecklingsområden för att möta upp framtida behov inom äldreomsorgen.
Utifrån kommunens vision, Agenda 2030, Brobygget, Måltidspolitiska
programmet och övergripande mål skapas ett gemensamt utvecklingsprogram för att tydliggöra det stöd och den service som äldre i Strängnäs kan förvänta sig.
Programmet ska ligga till grund för planering, genomförande och uppföljning.
Detta program delas inte in i de fyra perspektiven invånare, samhälle, medarbetare och ekonomi då flera perspektiv flyter in i varandra. När
genomförandet sker kan respektive mål för nämnder och bolag placeras i dessa perspektiv i verksamhetsplan eller affärsplan. Detta innebär tydlighet och följsamhet till flerårsplanen.
För ökad förståelse för utvecklingsprogrammets innehåll finns två bilagor. Där förklaras och definieras begrepp som används i utvecklingsprogrammet och det finns en referenslista. V.g. se bilaga 1 och 2. Programmet anger ett antal
prioriterade utvecklingsområden för äldreomsorgen.
De övergripande områdena som lyfts fram i programmet är:
Förebyggande åtgärder- ett hälsosamt åldrande
Inflytande, delaktighet
Bostäder för äldre
Kvalitét
Kompetens
Utvecklingsprogrammet för äldreomsorg i Strängnäs kommun utgår från de äldre invånarnas perspektiv. Enkäter till målgruppen och samråd med
intresseorganisationer tillsammans med forskning utgör grunden för den formulerade målbilden som följer.
Målbilden för äldreomsorgen i Strängnäs 2027
Ge äldre möjlighet till oberoende och självständighet för att kunna leva sina liv, livet ut. Digital teknik möjliggör oberoende och självständighet och Strängnäs kommun ska ta del av den senaste tekniken och dra nytta av digitaliseringen.
Insatser och tjänster inom äldreomsorgen ska i samband med förändrad lagstiftning kunna göras tillgängliga utan biståndsprövning.
De äldres upplevda trygghet ska vara hög, oberoende om boendet är i särskilt boende eller ordinärt boende.
Alla äldre ska ha tillgång till styrketräning och motionsidrott. Detta för att förebygga inaktivitet, sjukdomar samt förebygga fallskador.
I Strängnäs kommun ska alla äldre ha tillgång till mötesplatser med varierande utbud, vilket bidrar till en ökad upplevelse av en meningsfull vardag och mindre känsla av ensamhet. Det ska finnas alternativa boendeformer med tilltalande inom- och utomhusmiljö.
I Strängnäs ska strävan vara att det på särskilda boende för äldre ska finns tillagningskök och de boende känner lukten av nylagad mat och nybakat bröd. Omsorgsmåltider och matlag är insatser som är väl etablerade.
Vård- och omsorg ges med kontinuitet och av tvärfunktionella team med fokus på proaktiva och hälsofrämjande åtgärder, i såväl i ordinärt som särskilt boende.
Äldre ska mötas av personal som arbetar personcentrerat med
kunskapsbaserade metoder i samarbete med regionen. Bästa praktik och evidensbaserade metoder fokuseras via kompetensutveckling i samarbete med forskning och utveckling (FOU) i Sörmland och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Fler sjuksköterskor, fysioterapeuter och
arbetsterapeuter anställs för att uppfylla kraven relaterat till den nya samverkansstrukturen mellan region och kommun inom primärvårdenen kallad ”Nära Hälsa”.
Målbilden inkluderar äldres samlade behov för ett gott liv, den visar på att äldreomsorg är en fråga för hela kommunen. De olika bolagen och nämndernas ansvar inom området så som det gestaltar sig ska nu belysas.
Ansvar för bolag och nämnder samt uppföljning
Utvecklingsprogrammet är ett övergripande politiskt styrdokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Programmet ska användas för att
vidareutveckla äldreomsorgen, i samverkan mellan olika nämnder och berörda verksamheter. Programmet är ett verktyg för en horisontell samverkan, styrning och uppföljning. Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till
programmet ska integreras i kommunens styrmodell. Resursanvändningen som krävs för kommunens äldreomsorg är omfattande och fördelas över flera
nämnder.
Vad äldre tycker och upplever ska undersökas regelbundet. Den nationella årliga mätningen ”Vad tycker äldre om äldreomsorgen” ger många svar på hur
utvecklingsprogrammet fortskrider men kan behöva kompletteras under arbetets gång. I varje verksamhet där äldre invånare ingår, ska det finnas forum för dialog där seniorrådet är en viktig aktör.
Respektive nämnds ansvar med fokus på utvecklingsprogrammet för äldreomsorg.
Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens övergripande trygghetsfrågor, kommunikation och digitalisering.
Kulturnämnden ansvarar för att erbjuda kultur, attraktiva och tillgängliga mötesplatser för kommunens invånare.
Teknik och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens friluftsområden och idrottsplatser är anpassade efter äldres behov.
Teknik och fritidsnämnden ansvarar för att äldre erbjuds måltider och näringsrik kost.
Miljö och samhällsbyggnad ansvarar för översiktsplanering och garanterar bästa placering av boende för äldre.
Barn och utbildningsnämnden kompetens försörjer och utbildar medarbetare som behövs inom äldreomsorgen.
Kommunstyrelsen tillhandahåller via digitaliseringsavdelningen
infrastruktur inkl. WiFi i egna verksamhetslokaler, i samarbete med SFAB
SFAB ansvarar för att upprätthålla en god standard på boendena både inomhus och utomhus samt byggandet av nya bostäder anpassade för äldre.
Nu till lagstiftning och vad som styr äldreomsorgen nationellt och regionalt.
Lagstiftning och styrdokument
De viktigaste lagarna som styr äldreomsorgen är socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientlagen och patientsäkerhetslagen.
Grundläggande för äldreomsorgen är också den nationella värdegrunden;
”socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”. Utöver lagar finns även regionala styrdokument så
som överenskommelser, riktlinjer och rutiner. En ny socialtjänstlag föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. I utredningen framkommer bland annat att en ny socialtjänstlag kommer att ställa krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att det ska finnas tillgång till en sammanhållen vård- och omsorg med utgångspunkt i socialtjänstlagen och lagstiftningen för hälso- och sjukvården. Intentionen är även att insatser ska kunna ges utan föregående behovsbedömning och att socialtjänsten ska vara mer lättillgänglig.
Lagförslag om fast omsorgskontakt i hemtjänsten förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Regeringen vill även införa en skyddad yrkestitel för
undersköterskor, i syfte att stärka kvaliteten och säkerheten inom vård- och omsorg. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Överenskommelse psykisk hälsa och suicidprevention 2021-2022 och nationell strategi för anhöriga, är också dokument som kommer att påverka utformning av framtida äldreomsorg. Ny lag införs f o m 1 juli 2022 gällande
informationsöverföring ”Sammanhållen vård och omsorgsdokumentation”
kommer att underlätta arbetet inom äldreomsorgen.
En överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tecknats för omställning mot en god och nära vård. Vilket innebär ett
förändrat arbets-och förhållningssätt som utgår från individuella förutsättningar och behov. Den bygger på relationer och utgår från ett hälsofrämjande och proaktivt arbetssätt. Förhållningssättet avser en mer personcentrerad hälso- och sjukvård där samarbetet och samverkan mellan regioner och kommuner är central. Målet med omställningen är att ge en god, nära och samordnad vård- och omsorg som stärker hälsan.
Värdegrunden, visionen och Agenda 2030, ligger tillsammans med kommunens övergripande mål i flerårsplanen, till grund för principer och perspektiv. Dessa dokument kommer att förnyas över tid och därmed påverka utvecklings- programmet.
Förebyggande åtgärder- ett hälsosamt åldrande
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får bra och ändamålsenliga bostäder och ska därutöver ge stöd, hjälp och lättåtkomlig service till de som har behov. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.
Strängnäs kommunen har som mål att intensifiera arbetet med att stärka
folkhälsan hos invånare och medarbetare. Lättillgänglig information med råd om hälsofrämjande och skadeförebyggande information behöver upprättas.
Proaktiva och hälsofrämjande åtgärder och insatser behöver öka för att minska andelen äldre som behöver omfattande insatser. Dagverksamhet, samlingslokaler
för sociala aktiviteter, gym, anpassade motionsaktiviteter, anhörigstöd och förebyggande arbete behöver stärkas och utvecklas. Hemtjänstens och hemsjukvårdens roll kommer i allt större utsträckning vara att arbeta förebyggande och rehabiliterande.
De flesta äldre vill bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Det betyder att äldre med stora behov av vård- och omsorg kommer att behöva stöd och hjälp i det ordinära boendet. Med mer utvecklad medicinteknisk utrustning och välfärdsteknik ökar möjligheterna att ge vård- och omsorg i hemmet.
Läkemedelsrobotar, inaktivitetslarm, självspolande toaletter och stödjande teknik som kan hjälpa äldre att vara självständiga och oberoende.
En utmaning ligger i möjligheterna att ge den trygghet och säkerhet som äldre behöver. De flesta äldre vill bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Det betyder att äldre med stora behov av vård- och omsorg kommer att behöva stöd och hjälp i det ordinära boendet. En mer utvecklad medicinteknisk utrustning och välfärdsteknik ökar möjligheterna att ge vård- som personer behöver och förväntar sig. Detta kan i framtiden innebära en utökad hemsjukvård och en väl utbyggd hemtjänst, där trygghet och service är viktiga inslag. Hemsjukvården kommer att bli alltmer komplex och avancerad, de kommer kunna göra
vårdtagarna själva mer delaktiga i sin egen vård genom att till exempel kunna ta egna mätvärden i hemmet med återkoppling av legitimerad via videosamtal eller dylikt. Fler yrkeskompetenser kommer att behöva samverka kring den äldre, hemsjukvården måste vara flexibel dygnet runt.
Medicinsk AI (artificiell intelligens) kommer användas i större utsträckning och kan bli en stor hjälp för de som bor kvar hemma i ordinärt boende. Ett exempel är sensorer som registrerar avvikelser från normala rörelser, till exempel om någon ramlar på väg till toaletten, och kan då skicka ett larm till vårdgivare och
anhöriga. Data som samlas in används också för att analysera riskmoment och lära mer om hur fallolyckor kan förebyggas.
Tvärprofessionella arbetssätt behövs för att ge både vård- och omsorg på ett säkert sätt i den äldres bostad. Nya arbetssätt krävs, där samtliga parter
samverkar och tillsammans överbygger organisatoriska mellanrum. Hälsan ska stå i fokus, arbetet ska ske proaktivt och personcentrerat. Samarbetet och samverkan mellan region och kommun är nödvändig. Samordnad Individuell Plan (SIP) ska användas för koordinering och delaktighet. Vård- och omsorg ska vara mobil, flexibel, digital när det är möjligt, fysiskt när det behövs, den ska kunna möta och inkludera den äldre där den är, både fysiskt och kognitivt.
Ökad meningsfull vardag
Kommunen ska bidra till att det skapas flera sociala mötesplatser för äldre. Enligt äldreomsorgens nationella värdegrund ska vård- och omsorgsarbete präglas av trygga boendeförhållanden och en aktiv och meningsfull tillvaro, i gemenskap
med andra. Värdegrunden stödjer den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. Kultur ska integreras i ordinarie vård- och omsorg av äldre. Aktiviteter på de särskilda boendena ska ha olika inriktning med avseende på
intresseområde samt individuella förutsättningar.
Mötesplatser
Det finns och kommer att finnas ett fortsatt stort behov att bryta isolering och social utanförskap hos äldre. Mötesplatserna i Strängnäs kommun ska vara tillgängliga för äldre invånare. Strängnäs kommun stödjer kommunala
mötesplatser i olika driftsformer i alla kommunens delar, för att ge medborgare möjlighet att växa genom delaktighet, kreativt medskapande och social samvaro över sociala, kulturella och åldersmässiga gränser.
Samhällets utbud kommer att vara viktigt. Behov finns att utreda och planera träffpunkter och mötesplatser i samverkan mellan olika kontor, i syfte att öka äldres möjlighet till fysisk aktivitet, delaktighet och socialt sammanhang. Äldres perspektiv och synpunkter behöver tillvaratas och beaktas.
Psykisk hälsa
Flera rapporter från bland annat Socialstyrelsen visar att äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område och att depression och självmord är vanligt bland äldre.
Depression är tre gånger vanligare bland äldre än bland yngre personer.
Detsamma gäller flera andra former av psykisk ohälsa. Alkoholkonsumtionen har även ökat bland äldre. Kompetensen hos medarbetarna om dessa frågor behöver fördjupas för att fånga upp tidiga signaler och sätta in åtgärder. Äldreomsorgen måste utvecklas än mer mot att kunna erbjuda förebyggande åtgärder och insatser som minskar risker för att psykisk ohälsa och att andra sjukdomar uppstår.
Frivilliginsatser
Frivilliginsatser är ett viktigt komplement för ökad social samvaro och aktiviteter utöver vad kommunen kan erbjuda idag. Frivilligcentralen förmedlar frivilliga insatser till personer som är i behov av social gemenskap. Kommunen behöver tydliggöra hur arbetet med frivilliginsatser ska bedrivas.
De öppna insatserna och andra samhällstjänster kommer att bli ett allt viktigare komplement till de behovsprövade insatserna. Kommunen erbjuder idag flera servicetjänster, servicetjänst för dem över 70 år samt social vägledning, vilket innebär stöd i att hantera sin vardag. Dessa insatser bör anpassa efter kommande behov och kommunen bör tydligare informera om vilka samhällstjänster som finns tillgängliga, i syfte att underlätta för invånare.
Anhörigstöd
Det finns en skyldighet för socialnämnden att erbjuda anhörigstöd till personer som vårdar en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller som har en
funktionsnedsättning. En nationell strategi för anhöriga är i antågande.
Nationella uppgifter visar att 75 % av all vård- och omsorg ofta utförs av anhöriga. Det finns behov av att fortsätta utveckla anhörigstödet utifrån individuella behov.
Hjälpmedel för det dagliga livet - teknik för trygghet och självständighet I mars 2016 antog regeringen och SKL en vision för e-hälsoutvecklingen i Sverige.
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter, i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.
Äldreomsorgen står inför en omfattande digitalisering, en modernisering som innebär stora möjligheter. Välfärdsteknik som till exempel sensorer eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan ge äldre personer ökad trygghet, ökad delaktighet, självständighet och högre livskvalitet. Fler innovativa välfärdslösningar behöver testas och utvärderas för att kunna implementeras i verksamheten.
Utvecklingen av e-tjänster behöver fortgå, med målet att bli mer
användarvänliga. Genom förbättrad självservice och e-tjänster kan kommunen öka sin servicegrad mot medborgare och bli mer tillgängliga samtidigt som tid frigörs till mer värdeskapande insatser.
Strängnäs kommun har på sin hemsida länkar till Digitala jag, en utbildning som ska öka tryggheten med att använda digitala tjänster i vardagen. Tjänsten är framtagen av Google Digitalakademin och Arbetsförmedlingen. På alla bibliotek finns även möjlighet att låna dator.
Även om tekniska lösningar skapas så finns det idag ett digitalt utanförskap hos många äldre. Fokus bör läggas på att göra äldre delaktiga. Möjligheter till lärande om digital teknik behöver fortgå och utvecklas. För många äldre är tillgången till fungerande internet viktig, utbyggnad av wifi i både ordinärt och särskilt boende är en förutsättning för fortsatt digitalt arbete.
Demens och dagverksamhet
Antalet personer med demens ökar i samhället, vilket medför ett ökat behov av platser på dagverksamhet och demensboende. Idag finns dagverksamheten ute på Vansö, vilket innebär långa resor för personer som bor i andra delar av
kommunen. I och med nya socialtjänstlagen behöver det tas i beaktande att det även kommer finnas möjlighet att erbjuda dagverksamhet utan biståndsbeslut.
För gruppen äldre med fas tidig demens, finns även fortsatt och ökat behov av förebyggande insatser, till exempel grupp eller individuellt stöd.
Demensomsorgen ska vara väl utvecklad, med hög kompetens och kontinuitet hos personalen. Samtlig personal ska arbeta med individuella bemötandeplaner och tydliga mål för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.
I nationella riktlinjerna för demens lyfter man vikten av att arbeta i
tvärprofessionella team med att ge stödinsatser utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med fokus på individen. Undersköterskor och
biståndshandläggare med specialistkompetens inom demens finns i kommunen, de skulle kunna bidra med sin kompetens i ett tvärprofessionellt team.
Inflytande och delaktighet
Delaktighet och inflytande i samhället är en grundläggande förutsättning för folkhälsa. Möjligheten att ha inflytande och kunna påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället har ett klart samband med upplevd hälsa.
Risken är annars att det uppstår utanförskap och känslor av maktlöshet.
Upplevelsen av att känna sig lyssnad på behöver öka. Det kan bland annat handla om att arbeta med nya arbetssätt med ökad brukarmedverkan, även att i större grad undersöka och fråga vad de äldre önskar och vill. Seniorrådet har en viktig roll som representanter från intresseorganisationerna.
Att arbeta med synpunkter och klagomål ökar delaktigheten. Verksamheterna behöver bli bättre på att efterfråga synpunkter och förbättringsförslag. Brukarråd behöver användas mer strukturerat för att fånga upp tankar och synpunkter. För att få strukturen kan nya arbetssätt användas, till exempel tjänstedesign och delaktighetsmodellen. Arbetssättet kräver kontinuerliga utbildningsinsatser och kompetensutveckling
All verksamhet ska vara evidensbaserad. Evidensbaserad praktik är ett förhållnings- och arbetssätt som innebär att brukaren och personalen tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och innebär en sammanvägning av tre kunskapskällor: forskning, professionens kompetens och brukarens erfarenhet och önskemål.
Genomförandeplan och levnadsberättelse
Genomförandeplanen är ett viktigt redskap och grunden för att brukaren ska vara delaktig i att forma hur insatserna ska genomföras. Genomförandeplanerna ska utgå från Individens Behov I Centrum (IBIC) som är ett stöd för gemensam syn på hur människan fungerar i det dagliga livet. Det ska fungera som ett stöd för både handläggare och utförare att beskriva och dokumentera uppgifter om individens resurser behov, mål och resultat med ett gemensamt språk. Arbetet med IBIC bör vidareutvecklas och bli en naturlig del av det dagliga arbetet.
Syn och hörsel beaktas i genomförandeplanen och avseende behov av syn- och hörselombud inom äldreomsorgens verksamhet kommer en utredning att ske under 2021.
I den personcentrerade vården- och omsorgen uppmuntras personen med demenssjukdom, att tillsammans med anhöriga, berätta som sig själv och sitt liv för att underlätta förståelsen för personens livsmönster, värderingar och
preferenser. Levnadsberättelsen behöver i högre grad påbörjas i tidigt skede för att den äldre ska få ett mer personcentrerat bemötande.
Information till medborgare
Att hålla sig informerad är många gånger en förutsättning för en fungerande vardag. För att kunna fatta självständiga beslut samt ta ansvar för sin
livssituation krävs tillgång till rätt och lättillgänglig information. Det finns behov av att inventera och säkerställa att det informationsmaterial som finns tillgängligt når de som behöver ta del av den. I en allt mer digitaliserad samtid behöver nya vägar för att informera och kommunicera med invånarna skapas.
Bostäder för äldre
De äldre önskar större valfrihet att kunna välja var man vill bo samt en
beskrivning av vilka boendeformer som finns och vem som ansvarar för dem. Det finns idag olika boendeformer och information om dessa behöver tydliggöras.
Särskilt boende för äldre är en behovsprövad boendeform enligt
Socialtjänstlagen. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd.
I Strängnäs kommun finns det totalt 317 lägenheter (2021) i särskild boendeform, 98 av dem med inriktning demens (och övriga med somatisk inriktning.) I och med ökad andel äldre med demenssjukdom kan det finnas behov att omvandla platser med somatisk inriktning till fler platser med inriktning demens.
Prognosen för äldre i åldersgruppen 80 år och äldre i Strängnäs kommun kommer öka med ca 50 % till 2027. Ett nytt särskilt boende planerar i Strängnäs med ca 80-100 platser, upphandling av vård- och omsorgsoperatör sker under år 2021. Det nya boendet planeras stå klart juni 2024. Trygghetsboenden utan biståndsbedömning planeras inom flera kommundelar, dessa byggs av privata entreprenörer.
Målsättningen är att så många som möjligt ska få vård- och omsorg i det egna boendet. Korttidsboendet ska i första hand användas som avlastning för anhöriga samt för personer med kognitiv svikt.
Inomhus och utomhusmiljön särskilt boende
Fokus har ökat på utformningen av den fysiska inom- och utomhusmiljön på särskilt boende. Upplevelsen av trivseln i inom- och utomhus miljön måste öka.
Det ska vara lätt att komma ut, miljön ska vara stimulerande och rofylld med anpassade promenadstråk och tillgängliga sittplatser. En inbjudande uteplats med anpassade promenadstråk kan användas för rörelse i förebyggande syfte Beslut om en gemensam standard behöver fattas.
Kvalité
Insatser inom socialtjänst ska vara av god kvalité. Det gäller i såväl privat som offentlig verksamhet och för såväl myndighetsutövning som övriga insatser.
Verksamheten ska arbeta förebyggande och systematiskt. Fler risk- och
konsekvensanalyser ska göras. De synpunkter och avvikelser som inkommer till verksamheten ska användas för att på ett systematiskt sätt föra
förbättringsarbetet framåt med utgångspunkt i de äldres åsikter. Den årliga patientsäkerhetsberättelsen och kvalitetsberättelsen visar resultat av de genomförda förbättringarna samt ger förslag på fortsatt förbättringsarbete.
Kontorsplanen följer månadsvis effekter av förbättringsarbetet. Granskningar av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) välkomnas och ses som en möjlighet till utveckling och belyser också områden som håller hög kvalitet.
Kvalitetsregister
Förebyggande arbete med kvalitetsregister behöver utvecklas. Registren är ett stöd i det förebyggande arbetet och fungerar som ett förbättringsarbete i det dagliga vård- och omsorgsarbetet.
Uppföljning uppdrag
Genomförandeplanerna ska användas som underlag för att kunna göra bra uppföljningarna på insatserna, detta blir också en kvalitetssäkring på att uppdragen följs.
Digitala möten
Verktyg för att genomföra digitala SIP (samordnad individuell planering) möten och vårdplaneringar på plats i brukarens hem ska utvecklas.
Kontinuitet
För kontinuitet och trygghet, ska antalet olika medarbetare inom hemtjänsten som besöker äldre vara låg, enligt en av majoritetsförklararingarna i Strängnäs kommuns flerårsplan 2021-2023. Kontinuitet i vård- och omsorg är viktigt för brukarens upplevelse av trygghet. Det är särskilt angeläget för brukare som kan ha svårt att hantera många olika kontakter.
En utredning har genomförts om fast omsorgskontakt i hemtjänsten, lagförslaget förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Syftet är att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet och att insatserna utförs på liknande sätt, oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Ännu ett förslag är att omsorgskontakten som utses ska vara utbildad undersköterska, lagförslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2030. Tillgången till utbildade undersköterskor och planering för utförande av hemtjänst blir här centralt.
Måltider
Bra mat och trevliga måltider är en central del inom äldreomsorgen både för välbefinnande och för att undvika ohälsa. Måltiden är viktig för brukaren och delaktigheten behöver ökas.
Inom särskilt boende finns förbättringsområden för måltider, att minska nattfasta, näringsriktigare mellanmål och mer tilltalande måltidsmiljö. Många kök på särskilda boenden är gamla och behöver rustas upp. Personal behöver öka kompetensen inom området. Samverkan med måltidsservice utvecklas och behov av dietist föreligger. Tillagningskök på de särskilda boendena och införande av omsorgsmåltider är önskvärt.
Måltider är viktigt i det förebyggande arbetet så att den äldre ska kunna bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Personalens kunskap kring kost- och nutrition behöver öka, i syfte att kunna motivera till en mer hälsosam kost och minska risk för under- eller övernäring.
Inom ordinärt boende kan man få stöd med inköp, matlagning eller få hem färdiga matlådor. Stödet kan ges i form av att värma matlåda och/eller bli serverad färdiglagad mat eller hjälp med att bereda enklare måltider.
Förfarandet med inköp kommer behöva förändras, ett exempel är digitala inköp där den äldre får handla via webbutik. Den äldre ges då möjligheter att välja mellan flera varor samtidigt som det nära omvårdnadsarbetet kan prioriteras.
För att måltiden ska vara mer inspirerande och uppmuntra till social samvaro, för de som så önskar, kan modellen matlag användas där personer som har insatser kan äta tillsammans någon eller några gånger i veckan.
Kompetens
Inom området vård- och omsorg väntar stora utmaningar att kunna klara det framtida personalbehovet. Efterfrågan på personal bedöms öka kraftigt som en följd av att befolkningen växer och att andelen äldre blir allt fler. För individer som har behov av stöd från kommunen är det av stor vikt att stödet utförs av personal med god kompetens.
Regeringen vill införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor i syfte att stärka kvaliteten och säkerheten inom vård- och omsorg. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Specialistundersköterskans roll inom områden demens, rehabilitering, psykiatri, välfärdsteknik etc. behöver tydliggöras. Det skapar karriärvägar för
undersköterskor och kan göra yrket mer attraktivt.
Legitimerad personal
Rätt kompetens är en grundläggande förutsättning för att den kommunala hälso- och sjukvården ska fungera väl. Att människor vill utbilda sig för att arbeta inom, och stanna kvar i vården, är därför grundläggande. För att möta kommande utmaningar, däribland de demografiska, är det avgörande att vårdens organisation också arbetar för att utnyttja kompetensen bättre.
Specialiseringar inom olika sjukdomar, nutrition, hälsa, digitala hjälpmedel m.m.
behövs för att upprätthålla god kvalité. Det är viktigt att undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, har förutsättningar att arbetaförebyggande, så att de äldre klarar att bo kvar i ordinärt boende och kan leva självständigt så länge som möjligt. Personalen måste ges möjligheter till kompetensutveckling i linje med samhällsutvecklingen.
Kompetensförsörjningsplanen blir här ett viktigt redskap.
Handläggare
I framtiden kommer biståndshandläggare möta fler äldre med komplexa
hjälpbehov. Morgondagens handläggare kommer att behöva större kunskap om människor från andra kulturer. Handläggarna kommer fortlöpande att behöva utbilda sig i samtalsteknik för att kunna nå och motivera människor som inte har full insikt i sina behov. Biståndshandläggarna behöver ha med barnperspektivet i bedömningarna.
Språk
För äldre är välutbildad personal med språklig kompetens viktigt. Det är viktigt för många äldre att den personal som ger stöd hanterar det svenska språket.
Språkombud finns i verksamheterna och deras uppdrag behöver tydliggöras.
Den äldre generationen är ofta bärare av språk och kultur samt värnare av traditioner. Personalens språkkunskaper för brukare med annat modersmål än svenska behöver tas tillvara. Det är viktigt att äldre som talar andra språk än svenska kan fortsätta att använda sitt språk.
Berörda verksamheter behöver utveckla arbetet med att tillgodose tillgång till personal med kunskaper i olika förekommande språk.
Digital kompetens
Välfärdsteknik, teknik till stöd för personalen möjliggör att arbetstid kan
användas till andra saker och mer värdeskapande aktiviteter för brukare. Digitala tjänster kan användas för färre transporter och minskat behov av fysiska besök.
Införandet av välfärdsteknik behöver inkludera kompetensutveckling så att personal känner sig trygg med tekniken. Införandet behöver även ske
systematiskt och planeras över tid. Ett viktigt redskap i detta arbete blir den plan för digitalisering som håller på att tas fram.
Hygien på särskilda boenden för äldre
Pandemin Covid19 har påvisat behovet av bättre hygienförutsättningar på de särskilda boendena inom äldreomsorgen. Utrymmen för tvätt, skyddsutrustning, utensilier med mera behöver ses över liksom personalutrymmen.
Slutord
Med detta utvecklingsprogram för äldreomsorgen som stöd skapar nämnder och bolag tillsammans en äldreomsorg i framkant för alla invånare i Strängnäs.
2021-04-07 1/3
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Handläggare Johanna Carlsson Tel. 0152-29388
Socialkontoret Socialnämnden
Bilaga 1. Begrepp/definitioner till äldreomsorgens utvecklingsprogram 2021-2027
Anhörig
Person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna Anhörigstöd
Anhörigstöd är insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara till exempel
samtalsgrupper och information. Indirekt anhörigstöd kan vara till exempel hemtjänst och korttidsboende. Anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag – fysiskt, psykiskt och socialt.
Biståndsbedömt trygghetsboende
En boendeform för äldre människor som kan behöva stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering.
Brukare
(inom socialtjänst:) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten
Dagverksamhet
Bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden
Delaktighetsmodellen
Modellen bygger på dialogsamtal, delaktighetsslingor, som förs i mindre grupper, brukare för sig och personal för sig, innan alla träffas för ett gemensamt samtal.
Slingan ska ses som ”ett sammanhållet samtal ”och leds av utbildade Vägledare som inte är personal till brukarna. I slingan samtalas kring ett valt tema av intresse för brukarna.
E-tjänster
Ärenden som du kan hantera själv via din dator, oavsett tidpunkt på dygnet.
Hemsjukvård
Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden
Hemtjänst
Bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande.
Hälsofrämjande åtgärd
Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande
Hälso- och sjukvård
Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador
Individens behov i centrum, IBIC
Ett arbetssätt för socialtjänsten att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat. En del i det arbetet är att dokumentera på ett strukturerat sätt inom den process individen genomgår i socialtjänsten.
Korttidsplats
Bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet Ordinärt boende
Det egna boendet
Personcentrerad vård- och omsorg
Är ett förhållningssätt där den enskilde deltar aktivt i planering och
genomförande av den egna vården och omsorgen i samarbete med personal, samt ibland även närstående.
Proaktivt arbetssätt
Åtgärder för att förebygga ohälsa Rehabilitering
Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa
möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet
Samordnad individuell plan (SIP)
Vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering
Särskilt boende som insats
Individuellt inriktad insats i form av boende som ges med stöd av
socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Särskilt boende för äldre
Boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd
Tvärfunktionella team
Ett team som skapar möten mellan olika yrkeskategorier och ett arbetssätt att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål.
Tjänstedesign
Arbetssätt som utgår ifrån förståelse för användarens behov och upplevelser men även lyfter fram medarbetarnas och utförarnas perspektiv, används för att vidareutveckla tjänster som ger bästa möjliga användarupplevelse
runt
Vård och omsorg
Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar
Välfärdsteknologi
digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning
2020-11-02 1/2
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Handläggare Johanna Carlsson Tel. 0152-29388
Socialnämnden
Bilaga referenslista till utvecklingsprogram äldreomsorgen 2021-2027
Lagar
Socialtjänstlagen (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) (SoL) | Lagen.nu Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Svensk författningssamling 2017:2017:30 t.o.m. SFS 2020:1043 - Riksdagen
Patientlagen (2014:82)
Patientlag (2014:821) Svensk författningssamling 2014:2014:821 t.o.m. SFS 2019:964 - Riksdagen
Patientsäkerhetslag (2010:659)
Patientsäkerhetslag (2010:659) Svensk författningssamling 2010:2010:659 t.o.m.
SFS 2020:1052 - Riksdagen
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2017612-om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs-2017- 612
Övriga dokument
Regeringen, Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag - Regeringen.se
Regeringen, Framtiden äldreomsorg, en nationell kvalitetsplan 2017/18: 208 Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (regeringen.se)
Regeringen, Uppdrag att ta fram ett underlag för nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer, 2019
Uppdrag att ta fram ett underlag för en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer (regeringen.se)
Regeringen, Fast omsorgskontakt i hemtjänsten, 2020
Fast omsorgskontakt i hemtjänsten, SOU 2020:70 (regeringen.se)
Regeringen, Lagrådsremiss, Stärkt kompetens i vård- och omsorg – reglering av undersköterskeyrket, 2021
Stärkt kompetens i vård- och omsorg – reglering av undersköterskeyrket - Regeringen.se
Regeringen, Vision e-hälsa 2025– gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård, 2016
vision-e-halsa-2025-overenskommelse.pdf (regeringen.se) Regeringskansliet, 2020, Agenda 2030 och globala målen Agenda 2030 och globala målen - Regeringen.se
SKR, God och nära vård 2021 En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, 2021
God_och_nara_vard_2021_uppdaterad.pdf (skr.se)
SKR, Fakta om äldreomsorgen i ljuset av Coronapandemin, 2020 Fakta om äldreomsorgen - SKR Rapportwebb
Socialstyrelsen, Lägesrapport 2020 Äldreomsorgen, 2020
Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2020 (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2017
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - Socialstyrelsen
Strängnäs kommuns flerårsplan 2021-2023.
Utredning mötesplatserna, KS/2019:120 Under arbete:
Digitalisering strategi Socialkontoret Måltidspolitiska programmet, på remiss
2021-05-05 1/6
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se
Bankgiro 621-6907
Handläggare Johanna Carlsson Tel. 0152-29388
Socialnämnden
Remissvar utvecklingsprogram äldreomsorgen 2021-2027
(Diarienummer SN 2020:619) Inledning
Utvecklingsprogrammet är ett övergripande politiskt styrdokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning för äldreomsorgen. Programmet ska användas för att vidareutveckla äldreomsorgen.
Syftet med remissen är att få med berörda nämnder och verksamheter synpunkter på underlaget. Därför ber vi er nu svara på remissen enligt nedan.
Instruktion
För att underlätta hanteringen finns en svarsruta för varje övergripande rubrik.
Vänligen lämna kommentarer i respektive ruta, gärna med beskrivning vilken sida och stycke kommentaren avser så att vi enklare kan revidera.
Remissvar skickas med e-post till socialnamnden@strangnas.se senast 9 september 2021. Vänligen ange ”Utvecklingsprogrammet äldreomsorgen 2021-2027” i
ämnesraden.
Vid frågor, vänligen kontakta: Johanna Carlsson johanna.carlsson@strangnas.se
Inledning, syfte
Remissvar:
Målbild för äldreomsorgen i Strängnäs 2027
Remissvar:
Ansvar för bolag och nämnden samt uppföljning
Remissvar:
Lagstiftning och styrning- vad styr äldreomsorgen?
Remissvar:
Förebyggande åtgärder – ett hälsosamt åldrande
Remissvar:
Boende för äldre
Remissvar:
Kvalité
Remissvar:
Kompetens
Remissvar:
Bilagor (definitioner och referenser)
Remissvar:
Övrigt
Remissvar:
Uppgiftslämnare (frivillig):
Stort tack för dina synpunkter!
Johanna Carlsson Verksamhetsutvecklare
