Regeringsgatan 60 103 29 Stockholm Tel 010-47 18 500 svenskhandel.se
Utrikesdepartementet
Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad
ud.hi.remiss@regeringskansliet.se,
ud.registrator@regeringskansliet.se
Remissyttrande
Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49)
Er ref: UD2020/11744/HI
Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning
av remissen anföra följande:
Allmänna synpunkter
Svensk Handel har getts möjlighet att inkomma med synpunkter på den statliga utredningen - Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU2020:49) och har följande att anföra.
Marknadskontrollens syfte är att säkerställa att alla ekonomiska aktörer som sätter produkter på marknaden efterlever nuvarande uppsatta regler. Det är därför viktigt att den stärks och effektiviseras. Medborgarna har rätt till ett likvärdigt och bra skydd, oberoende av produkt eller varifrån den kommer. Därutöver är denna övervakning viktig för företagen då den bidrar till att säkerställa konkurrens på lika villkor.
Svensk Handel anser att marknadskontrollen är av central betydelse för en fungerande inre marknad och för att säkerställa säkerhet, hälsa och miljö. Att
lagstiftningen verkställs och övervakas på ett korrekt och effektivt sätt såväl i Sverige som inom EU anser vi är fundamentalt för varors fria rörlighet.
Genom att följa en mängd lagar och regler garanterar svenska handelsföretag
tryggheten och säkerheten för såväl kunder som medarbetare. Det handlar om regler för produktsäkerhet, kemikalier, reklamationsrätt och att säkerställa att tull och moms betalas in. Samtidigt sker idag en snabbt växande handel via nätet och från e-handelsplattformar utanför Europa. För att värna rättvis konkurrens mellan företag och schyssta villkor för kunderna måste myndigheter ha verktyg för att kunna kontrollera produkter som säljs via dessa forum samt att e-handelsplattformar får ett större ansvar för produkterna som säljs via deras plattformar. Ett första steg skulle vara att e-handelsplattformarna får ett delat ansvar med tillverkaren av produkten för att säkra att de lagar och regler som gäller i konsumentens hemland faktiskt efterföljs. Det skulle öka säkerheten för svenska kunder och arbetstagare,
förbättra förtroendet för e-handeln och skapa förutsättningar för svenska handelsföretag att konkurrera på lika villkor.
I betänkandet föreslås författningsändringar som syftar till att anpassa svensk lagstiftning till förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och
överensstämmelse för produkter (EU:s marknadskontrollförordning). Förslaget innebär att regleringen av marknadskontroll av produkter som omfattas av förordningen samlas i en ny sektorsövergripande lag som kompletterar
EU-förordningen. I lagen regleras marknadskontrollmyndigheternas befogenheter och sanktionsmöjligheter samt den svenska organisationen av marknadskontroll. Myndigheternas befogenheter rör exempelvis att begära information och
handlingar, utföra oanmälda inspektioner på plats och anonyma inköp, få tillträde till lokaler, mark och transportmedel, införskaffa varuprover och kräva
begränsningar av online-gränssnitt såsom webbplatser och applikationer.
Myndigheterna ska vidare få återkräva alla kostnader för utförd marknadskontroll av en relevant ekonomisk aktör om det vid kontrollen visar sig att produkten inte överensstämmer med gällande krav. Det införs nya enhetliga bestämmelser om vite och sanktionsavgift i lagen som ska ersätta sanktionsbestämmelserna i
sektorslagstiftningen.
Svensk Handel stödjer den övergripande ansatsen om att göra marknadskontrollen mer enhetlig och effektiv för att säkerställa en hög skyddsnivå för produkter och skapa förutsättningar för en sundare konkurrens på unionsmarknaden. Men ifråga sätter samtidigt att man väljer att gå utöver förordningen och föreslår att lägga till ytterligare befogenheter för svenska myndigheter.
Vi vill i sammanhanget därför påminna om riksdagens tillkännagivande från april 2019 gällande ”Om ett stopp för överimplementering av EU-lagstiftning” -
Näringsutskottets bet 2018/19:NU7 och hoppas att såväl departement som myndighet har detta i beaktande i sitt vidare arbete.” Länk:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/arende/betankande/naringspolitik_ H601NU7
Svensk Handel anser att konsekvensanalysen är bristfällig då man inte har
analyserat hur berörda företag kommer att påverkas av förslagen i utredningen vad gäller ökade kostnader och administration, ej heller har någon hänsyn tagits till små- och medelstora företags omständigheter vid reglernas utformning. Svensk Handel ställer sig bakom NNR:s analys om att en kompletterande
konsekvensutredning kan behöva göras innan beslut fattas huruvida de förslag som läggs i betänkandet verkligen kommer att leda till ”att EU:s
marknadskontrollförordning kommer tillämpas på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt som stärker marknadskontrollen i Sverige” eftersom det
saknas en ingående analys av konsekvenserna för merparten av de åtgärder som föreslås.
Svensk Handel har i sitt remissvar fokuserat på hur ekonomiska aktörer påverkas av förslagen i utredningen.
Svensk Handel har även svarat och skickat in ett gemensamma remissvar med IT & Telekomföretagen med specifik fick fokus på marknadskontroll och efterlevnad av kassaregisterlagen.
I övrigt vill Svensk Handel hänvisa till svar från NNR, Teknikföretagen, IKEM, IT & Telekomföretagen samt Svenskt Näringsliv.
Synpunkter på utredningens förslag
Tydligare utskrivning av definitioner, befogenheter och skyldigheter
En generell kommentar från Svensk Handel är att de vore önskvärt om definitioner med mera tydligare skrivs ut i den svenska lagen och tillhörande förordning så att det inte bara hänvisas till artiklar i EU-förordningen. Det försvårare och kräver av ekonomiska aktörer att ha tillgång till och läsa flera dokument parallellt för att tydligt förstå vad som gäller för att efterleva gällande krav i denna lagstiftning samt vilka befogenheter kontrollmyndigheterna har.
Ny lag som kompletterar EU:s marknadskontrollförordning
EU:s marknadskontrollförordning omfattar produkter som regleras i ett stort antal svenska författningar, så kallad sektorslagstiftning. Utredningen föreslår att
regleringen av marknadskontroll av produkter som omfattas av EU:s
marknadskontrollförordning ska samlas i en ny sektorsövergripande lag som kompletterar EU-förordningen. I lagen ska allmänna bestämmelser om åtgärder för marknadskontroll framgå så som marknadskontrollmyndigheternas befogenheter och sanktionsmöjligheter. Bestämmelser som rör produktkrav ska alltjämt finnas i sektorslagstiftningen.
Kommentar: Svensk Handel har inget att invända.
Organisering av svensk marknadskontroll
EU:s marknadskontrollförordning ställer krav på att en eller flera nationella marknadskontrollmyndigheter utses av medlemsstaterna. Med utgångspunkt i att Sveriges decentraliserade organisering av marknadskontroll ska behållas föreslår utredningen att 13 av de statliga myndigheter som redan i dag ansvarar för marknadskontroll ska pekas ut som marknadskontrollmyndigheter enligt artikel 10.2 i EU:s marknadskontrollförordning.
Kommentar: Svensk Handel har inget att erinra.
Vidare föreslår utredningen att kommuner inte längre ska vara
marknadskontrollmyndigheter men att de alltjämt ska utföra uppgifter som innebär marknadskontroll i samband med sin ordinarie tillsyn.
Kommentar: Svensk Handel tillstyrker förslaget men anser samtidigt att
ansvarsfördelningen mellan marknadskontrollmyndigheterna och kommunerna inte har tydliggjorts i tillräcklig omfattning i betänkandet. Företag inom handeln lyder under såväl kommunal tillsyn som kontrolleras av olika myndigheter på
marknadskontrollsidan för såväl harmoniserad som icke-harmoniserad
produktlagstiftning. Det är viktigt att det tydligt framgår vilka myndigheter som är ansvariga för vilka frågor, under vilket regelverk och vart företagen kan vända sig vid eventuella frågor.
Utredningen föreslår också att Swedac pekas ut som centralt samordningskontor enligt artikel 10.3 i EU:s marknadskontrollförordning Bestämmelser om det centrala samordningskontoret och Marknadskontrollrådet ska framgå av en ny förordning med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning samt bestämmelser om marknadskontroll i övrigt.
Kommentar: Svensk handel tillstyrker förslaget.
Befogenheter
I betänkandet framförs att EU:s marknadskontrollförordning anger en miniminivå för de befogenheter medlemsstaterna ska tilldela sina
myndigheter. Befogenheterna ska också vara tillräckliga för att marknadskontroll-myndigheterna ska kunna utföra lämpliga kontroller av produkters egenskaper, till exempel genom dokumentkontroll eller fysiska kontroller. Kontrollerna kan ske i förebyggande syfte genom stickprovskontroller eller efter anmälan på grund av exempelvis en rapporterad olycka eller klagomål från allmänheten. Kontrollerna ska avse produkter som tillhandahålls både i fysiska butiker och över internet eller genom andra metoder för distansförsäljning. Befogenheter som anges i artikel 14.4 i EU:s marknadskontrollförordning gäller exempelvis befogenhet att begära
information och handlingar, utföra oanmälda inspektioner på plats, få tillträde till lokaler, mark och transportmedel, införskaffa varuprover och kräva begränsningar av online-gränssnitt så som webbplatser och applikationer.
Inspektionsrätt
Utredningen skriver att Sveriges marknadskontrollmyndigheter föreslås i huvudsak tilldelas samma befogenheter som i artikel 14:4 i EU-förordningen. Men föreslår samtidigt att befogenheten att utföra inspektioner på plats ska gälla samtliga verksamhetsutrymmen, även i bostäder. Oanmälda inspektioner i utrymmen som inte är tillgängliga för allmänheten ska, på grund av det intrång det innebär i
enskildas rätt till privatliv, endast få genomföras om det kan befaras att en produkt utgör en sådan allvarlig risk att det inte är möjligt att avvakta en anmäld inspektion eller att inspektionen annars skulle förlora i betydelse.
Kommentar: Svensk Handel anser att förslaget att inkludera bostäder i utrymmen dit marknadskontrollmyndigheter har rätt att tillträda är ett alltför långt gående förslag och något som kommer inverka på den personliga integriteteten
.
Därutöver kan det bli olägenheter för berörda företagares familjer.
Detta förslag är en nationell särreglering och är att gå utöver EU-förordningen.För i de fall man ändå väljer att behålla begreppet är det angeläget att man noga specificera villkoren och omfattningen för detta. Vid vilka situationer är detta motiverat? Det behöver tas fram ett förtydligande för definitionen av en bostad; inkluderar de hela huset med tillhörande garage, förråd etcetera? Det måste även villkoras med att det finnas en tydlig koppling till en affärsverksamhet och en bostadsadress. Vad händer för de fall den ekonomiska aktören (egenföretagaren) inte är hemma, har myndigheteten rätt till tillträde om övrig familjemedlem befinner sig i bostaden? Om brottsmisstankar föreligger en ekonomisk aktör är det annan lagstiftning som bör ha företräde, inte marknadskontrollförordningen, i form av en husrannsakan mm.
Svensk Handel instämmer med NNR och föreslår att det bör närmare analyseras och övervägas hur det kan säkerställas att ett eventuellt missbruk av denna befogenhet undviks. till exempel om behov finns av ytterligare redogörelser i besluten, utöver det som anges ovan, kring motivet och nödvändigheten av denna åtgärd.
Varuprover
I artikel 14.4 j) i EU:s marknadskontrollförordning regleras rätten till varuprover. Enligt bestämmelsen ska marknadskontrollmyndigheter ha befogenhet att köpa varuprover, inbegripet köp under fingerad identitet, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis.
I den svenska utredningen görs bedömningen att befogenheten i artikel 14.4 j) omfattar både möjlighet att införskaffa varuprover med angivande av sin rätta identitet, köp utan att ange identitet och köp med angivande av fingerade identitetsuppgifter. Vidare anser utredningen att denna befogenhet bör
kompletteras med en uttrycklig möjlighet för marknadskontrollmyndigheterna att begära kostnadsfria varuprover, via föreläggande. Samt att det bör införas
bestämmelser som reglerar när befogenheten att införskaffa varuprover anonymt ska få utövas. Köp under dold eller fingerad identitet (anonymt köp) ska endast få ske om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen.
Kommentar: Svensk Handel ifrågasätter förslaget om att ekonomiska aktörer ska tillhandahålla varuprover gratis till marknadskontrollmyndigheter. Utredningen har valt att byta ut ordet köpa i artikel 14:4 j) i EU-förordningen till att ersätta det med
att införskaffa. Svensk Handel anser att detta är att gå utöver förordningen och tolkar det som en nationell särreglering.
Om ekonomiska aktörer beordras att lämna varuprover gratis kan det bli oskäligt betungande. Man behöver ta hänsyn till vilken typ av produkt det rör sig om då det kan variera stort mellan priset på produkter som omfattas av harmoniserad
lagstiftning samt storlek på företag. Detta då det kan röra sig om allt från enklare produkter som plastleksaker till stora avancerade apparater och maskiner för flera tusentals kronor.
Om lagstiftaren ändå väljer att gå vidare med detta förslag borde det justeras så att marknadskontrollmyndigheter har rätt att få köpa varuprover till inköpspris. Vidare bör kravet på att tillhandahålla gratis varuprover vara genomförbart och gälla för alla ekonomiska aktörer som berörs av denna lagstiftning, oavsett försäljningskanal. Det får inte bli så att det snedvrider konkurrensen och belastar svenska aktörer som bedriver någon form av fysisk försäljning mer, beroende på att de är lättare att nå.
Ersättning för kostnader vid brister
I artikel 15 i EU:s marknadskontrollförordning ges medlemsstaterna möjlighet att välja att ge marknadskontrollmyndigheter rätt att återkräva kostnaden för sin verksamhet vid bristande överensstämmelse. När det gäller denna bestämmelse finns det enligt utredningens bedömning inte utrymme för nationella bestämmelser som ger myndigheterna större befogenheter än vad som anges i förordningen. Utredningen föreslår en bestämmelse i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning som anger att en marknadskontrollmyndighet ska få återkräva alla kostnader för utförd marknadskontroll av en relevant
ekonomisk aktör, om det vid kontrollen visar sig att produkten inte överensstämmer med gällande krav enligt tillämplig harmoniserad unionslagstiftning
Kommentar: Svensk Handel anser att det är mycket viktigt att detta krav förtydligas då det annars kan bli väldigt kostsamt för en ekonomisk aktör. I utredningen framgår att utgångspunkten är att marknadskontrollen ska vara statligt finansierad. Det bör därför sättas upp en ram för vilka moment som en marknadskontroll-myndighet kan anses ha rätta att, under normala förhållanden, kunna återkräva vid brister i efterlevnad hos en ekonomisk aktör. Marknadskontrollmyndigheten bör ha en skyldighet att begränsa sina kostnader samt tydligt kunna specificera och
redovisa nödvändiga kostnader vid kontroll av specifika objekt i form av arbetade timmar, inköpt material mm. Samt göra en avvägning om alla kostnader är att anse som nödvändiga.
Sanktioner
Utredningen föreslår att det införs nya enhetliga bestämmelser om vite och sanktionsavgift i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s
marknadskontrollförordning som ska ersätta sanktionsbestämmelserna i
sektorslagstiftningen. Bestämmelserna ska även vara tillämpliga vid överträdelser av EU:s marknadskontrollförordning. Vidare föreslås att
marknadskontroll-myndigheter får befogenheter att meddela de förelägganden och förbud som behövs för att harmoniserad produktlagstiftning ska följas. Ett föreläggande eller förbud ska få förenas med vite. Om en ekonomisk aktör inte följer ett föreläggande eller förbud eller om aktören inte går att nå, ska en marknadskontrollmyndighet själv få vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk.
Vidare föreslår utredningen att en marknadskontrollmyndighet ska besluta att sanktionsavgift ska påföras en ekonomisk aktör om aktören har överträtt en
bestämmelse som ställer krav på den produkt som aktören tillhandahåller eller som medför skyldigheter för den ekonomiska aktören. Avgiften ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, det vill säga ett strikt ansvar ska gälla. I ringa fall ska någon sanktionsavgift inte beslutas. Om det finns särskilda skäl eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut sanktionsavgiften får avgiften sättas ned. Avgiften ska vara lägst 15 000 kronor och högst 15 000 000 kronor.
Kommentar: Svensk Handel anser att det är bra att man har som ambition att införa mer enhetliga bestämmelser. Däremot kan Svensk Handel ifrågasätta utredningens förslag om ett strikt juridiskt ansvar, vilket innebär att avgift ska tas ut av en
ekonomisk aktör även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oakt-samhet. Svensk Handel vill betona vikten av förutsebarhet och proportionalitet, både vad gäller utformning av de regelverk som ska följas som av tillämpningen av regelverket och de sanktioner som kan påföras företag vid överträdelse av reglerna. Det går i dagsläget inte att utläsa vilka omständigheter som föreligger eventuella avgiftsnivåer.
Utredningen föreslår vidare att det införs ett nytt bemyndigande som ger regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, rätt att meddela föreskrifter om sanktionsavgiftens storlek.
Kommentar: Svensk Handel anser att med tanke på att förordningen spänner över ett omfattande område, och sanktionsskalan är mycket vid, krävs enkla och tydliga riktlinjer att följa för såväl kontrollmyndigheterna som de ekonomiska aktörerna, där principerna om förutsägbarhet och proportionalitet tydligt framgår.
Svensk Handel avstyrker utredningens förslag om att marknadskontroll-myndigheterna får meddela föreskrifter om sanktionsavgifternas storlek i den föreslagna sektorsövergripande lagen i dess nuvarande utformning (20–23 §§), då
det närmare behöver utredas vilka typer av överträdelser som lämpar sig för sanktionsavgift.
Svensk Handel instämmer med IKEM om att det bör regleras på förordningsnivå vilka överträdelser som ska leda till sanktionsavgift, med vilket belopp och i vilken utsträckning det ska finnas utrymme för myndigheterna att i det enskilda fallet med stöd av sådana kriterier som föreslås i 21 § andra stycket i den föreslagna
sektorsövergripande lagen bestämma andra belopp än de som föreslås föreskrivas på förordningsnivå. Svensk Handel vill i detta sammanhang lyfta att man även bör ta hänsyn till och om möjligt sätter ett tak på avgiftsnivåerna i relation till ett företags omsättning. Då det annars finns risk för att det kan bli väldig kostsamt för mindre företag.
