Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande National Institute for the Study of Ageing and Later Life (NISAL)
Åldrande på landsbygden
Att leva som äldre i Ydre
Rapport nr 1 från forskningsprojektet Boende, åldrande, livslopp på landsbygdenJan-Erik Hagberg
Linköpings universitet Skrifter från NISAL
Nr 2 ISBN: 978-91-7393-236-3
© NISAL och författaren
Åldrande på landsbygden. Att leva som äldre i Ydre Omslagsfoto: Jan-Erik Hagberg©
Linköpings universitet
Institutionen för samhälls- och välfärdstudier Campus Norrköping
Innehållsförteckning
DEL 1. ATT BLI OCH VARA ÄLDRE I YDRe ... 3
Inledning ... 3
Bakgrund ... 4
Landsbygd och åldrande ... 5
De som bor i Ydre ... 5
Ydres gleshet och Sveriges ... 6
Ydres särart ... 8
Plats, boende och åldrande ... 9
Den vidare frågan: Ett åldrande eller många ... 9
De äldre i Ydre ... 10
Om att åldras i Ydre ... 12
De äldres platstillhörighet ... 14
Ett kritiskt perspektiv på bilden av åldrandet ... 16
Räckvidd ... 17
Sammanfattning – platsens innebörder ... 19
DEL 2. ENKÄT TILL ÄLDRE OM ATT BO OCH ÅLDRAS I YDRE ... 22
Bakgrund ... 22
Populationens närmare avgränsning ... 22
Enkäten ... 23
Svarsfrekvens ... 23
Tillförlitlighet ... 24
Resultat: enkätens frågor med fasta svarsalternativ ... 24
Sysselsättning och yrken, tidigare yrken ... 28
Ydre som arena för yrkesarbete ... 29
Att bo i Ydre som äldre. Kommentarer och svar på öppna frågor i enkäten ... 29
Grupp 1 Män och kvinnor 55-‐75 år ... 29
Grupp 2 Män ensamboende 65 och äldre ... 32
Bilaga 1: Befolkningen i Ydre 1990-‐2009 ... 35
Tabell och diagramförteckning ... 39
Litteraturförteckning ... 40
Bilaga 2: Enkätformulär ... 43
Förord
Vid NISAL bedrivs samhällsvetenskaplig forskning om äldre människor, äldrelivet och åldrandet. Centrala intresseområden är individers livslopp, olika faser av åldrandet, äldres sociala relationer, betydelsen av lokala miljöer, boendet och den fysiska miljön, det civila samhällets nätverk, omsorgen och äldrepolitiken.
Denna rapport ingår i ett forskningsprojekt som studerar åldrande på landsbygden. I projektgruppen medverkar Eva Jeppsson Grassman, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Magnus Nilsson, alla verksamma vid NISAL. Mirjaliisa och Magnus har genomfört de delstudier och individuella intervjuundersökningar som är stommen i projektets empiriska del. I denna rapport ges en introducerande bild av Ydre som kommun, av de äldres boende och av den forskningslitteratur som finns om att åldras på landsbygden.
Rapporten är den första i en serie av fyra. I den andra redovisas en studie av hur blivande äldre och äldre ser på sitt boende och på att leva i Ydre. I den tredje är en specifik grupp, ensamlevande äldre män och deras livslopp i fokus. I den fjärde kommer ett sammanfattande perspektiv på åldrande i olika geografiska kontexter att behandlas. Projektet finansieras delvis av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Vi är mycket tacksamma till de Ydrebor som har medverkat i våra undersökningar.
Norrköping i januari 2011 Jan-Erik Hagberg
Boende, åldrande och livslopp i Ydre. Att vara
äldre på landsbygden
Del 1. Att bli och vara Äldre i Ydre Inledning
Bilderna av att vara äldre och åldras på landsbygden är tydliga men motstridiga. Många ser en landsbygd som avfolkas och förtvinar. Kvar blir de äldre och gamla1 som får allt längre till service och allt
mindre kontakter med yngre generationer och som har sina barn och barnbarn i storstäderna. Man ser gamla människor som vill bo i sina hus och gårdar så länge som möjligt och därmed blir beroende av en hemtjänst vars besök med nödvändighet blir spridda inslag i vardagen. Man ser centralorter som får allt svårare att behålla det som gör en plats till ett samhälle – arbeten, butiker, kultur, föreningar och kommunikationer. Man ser en traditionell livsform försvinna.
Andra ser kraften som finns på landsbygden, en kraft som hämtar sin styrka i en blandning av nyskapande och bevarande av gamla näringar. Man ser sociala nätverk, förankrade i den närhet mellan människor som ett glest boende ofta skapar och kräver. Man ser individer som har relationer till grannar som är starkare än stadsbornas. Man ser ett socialt skyddsnät som gör de äldres ålderdom tryggare. Man ser individer som känner varandra sedan länge. Man ser en modern resurssnål livsform växa sig starkare.
Forskningen har få svar på frågor om vad det innebär att åldras på landsbygden. Finns det några avgörande skillnader mellan att vara gammal i en stad eller i en glesbygd? Utjämnas i så fall skillnader som funnits länge som en följd av en allt snabbare förändring av det internationella samhällets värderingar, sociala strukturer, ekonomiska förhållanden och växande teknik- och kommunikationssystem? Eller är det tvärt om; skillnaderna växer som en följd av både kulturella olikheter och landsbygdens sämre fungerande infrastruktur?
1 Äldre är ett generellt begrepp som vanligtvis används för personer som är 65 år
eller mer. Gammal använder vi i texten när vi särskilt avser de äldsta, vanligtvis personer som är 85 år eller mer.
I detta forskningsprojekt undersöker vi hur äldre som lever på landsbygden ser på sitt eget och andras åldrande. Vi kan därigenom förhoppningsvis bidra till en bättre förståelse av de möjligheter som en liten kommun har att verka för ett gott åldrande för sina medborgare.
Ydre är som den minsta östgötakommunen ett intressant exempel. Med sitt geografiska läge, traditionella näringar och särpräglade natur är kommunen både speciell och lik många andra små kommuner. En av våra utgångspunkter är att det i Ydre, som på andra håll, finns en stor variation i sättet att leva och därmed i att åldras. Äldreforskningen behöver undersöka denna variation för att kunna ifrågasätta de schabloner som finns om vad åldrande innebär för individer och samhälle – schabloner som oftast utgår från studier av ett ”normalt” åldrande i stadsmiljöer.
Bakgrund
Under 2009-2011 genomför vi ett forskningsprojekt som behandlar äldre ydrebors boende, åldrande och livslopp (BÅLL). Syftet är att bidra till en ökad kunskap om vad det innebär att åldras och bli gammal i en liten kommun i landsbygdsmiljö. I projektet ingår två delstudier med gemensamma delar, men också med delvis olika inriktningar. I den ena delstudien uppmärksammar vi ydrebor i åldern 55-75 år, både män och kvinnor. En del av dem är i den övre medelåldern, en del är pensionerande sedan 10-15 år tillbaka. Vårt huvudintresse är att undersöka hur blivande och relativt nyblivna pensionärer planerar för sitt liv som äldre och hur de i förhållande till att de är i en ny livsfas ser på att bo och leva i Ydre. I den andra delstudien riktas intresset mot ogifta män som är 65 år eller äldre. Här ingår således även personer i hög ålder; många är över 80 år. Huvudintresset är att undersöka hur dessa män ser på att åldras som ensamlevande2 och vad det faktum att de lever på landsbygden betyder för deras sociala kontakter och identiteter som män. Denna kategori av äldre har knappast alls uppmärksammats i tidigare forskning (se dock Arber, Davidson, & Ginn, 2003; Nilsson, B., 1999).
2 Den enkät som ligger till grund för denna rapport ger information om den som
Huvuddelen av projektets empiriska undersökning består av intervjuer genomförda i de utvalda deltagarnas hem. Som bakgrund till intervjuerna har vi också genomfört en enkätundersökning per post med frågor om personliga förhållanden (ålder, uppväxt, boende, yrke eller tidigare yrke) och inställning till att bo kvar eller flytta nu eller senare från den bostad man för närvarande har. I denna rapport redovisas svaren på enkätfrågorna. De ger en översiktlig bild av de äldres villkor i Ydre. Eftersom åldersspannet är stort, från 55-åringar till hundraåringar uppfattar deltagarna förstås sin situation väldigt olika. Samtidigt finns en rad förhållanden som förenar huvuddelen av dem – man har levt och bott länge i Ydre, yrkesarbetet har varit knutet till Ydres näringar och service eller till kommunens verksamhet. Man har en direkt relation till landskapet. Ydre har som plats sin atmosfär av att många som bor där har en enhetlig kulturell och social bakgrund.
Denna rapport består av två delar. I den första delen behandlar vi med ett teoretiskt/analytiskt perspektiv olika aspekter på att leva och åldras i landsbygdsmiljöer, med Ydre som utgångspunkt och exempel. I den andra delen redovisar vi samlat de resultat som enkäten har givit i ett antal tabeller med korta kommentarer.
Landsbygd och åldrande De som bor i Ydre
Ydre är en av Sveriges minsta kommuner sett till antalet innevånare.3 Kommunen ligger i ett bälte i gränsen mellan Östergötland och Småland som består av små landsbygdskommuner – Valdemarsvik, Åtvidaberg, Kinda, Vimmerby, Ödeshög och Vadstena. I alla minskar befolkningen. Den 31 december 2009 var 3672 personer folkbokförda i Ydre. Sett från ett år till ett annat är förändringarna kanske inte så dramatiska. Antalet Ydrebor minskar med drygt 70 personer. C:a 30 barn föds och c:a 50 personer avlider. Ungefär 50 fler flyttar från kommunen än vad som flyttar in. Men över tid blir förändringarna betydande. Utvecklingen är densamma som i andra små kommuner utanför storstadsområdena: antalet innevånare sjunker och andelen äldre ökar. Sedan 1990 har befolkningen i Ydre minskat med 15
3 Ydre är den åttonde minsta i Sverige. Övriga i samma storlekskategori ligger i
procent. Andelen som är 65 år eller äldre har under samma period ökat från 22 till 24 procent. Nu bor ungefär 900 äldre i Ydre. De riktigt gamla har ökat i antal, men är relativt få; c:a 125 personer är 85 år eller äldre. Det finns andra kommuner som har haft en än mer negativ befolkningsutveckling. (Se tabell 7 för en jämförelse.)
För alla små kommuner är det avgörande att unga människor stannar kvar och att den yrkesarbetande delen av befolkningen inte blir för liten. Ydre har trots den allmänna befolkningsutvecklingen fortfarande kvar en yngre befolkning: antalet barn (0-14 år) är 551 och antalet ungdomar (15-24) är 440. Den åldersgrupp som har minskat mest under de 20 åren sedan 1990 är 25-34 åringar (-38 %), vilket naturligtvis är problematiskt för framtiden.
Trots att många unga flyttar ut är Ydre en bra kommun att leva i för barn och barnfamiljer. I en jämförelse av alla Sveriges kommuner baserad på ett antal kriterier på goda förhållanden för familjer hamnade Ydre på första plats. I den sammanfattande kommunlistan, där många kategorier lagts samman kom Ydre på tiondeplats och som kommun att bli gammal i på 80:e plats (Fokus, 2010).4
Ydres gleshet och Sveriges
Utglesningen av landsbygden har pågått under lång tid och under några perioder varit tydligare än annars (Regionalpolitiska utredningen, 2000, s. 25-42). En sådan accelererande avfolknings-period pågår för närvarande. Den är starkt knuten till expansionen av storstadsområdena. Dit flyttar särskilt de välutbildade ungdomarna, och många invandrare. Men storstäderna växer också av sin egen kraft; där är födelsetalen högre än på andra håll i Sverige. I Östergötland har Linköping vuxit kraftigt under en längre period. De övriga kommunerna har haft en mindre ökning eller minskat sin befolkning, i en del fall kraftigt (se tabell 7).
I takt med att landsbygden blir allt glesare präglas den av tomma hus, nedlagda affärer och utplånade orter. Med konventionella mått skulle Ydres framtid kunna tecknas i mörka färger. Många serviceinrätt-ningar har försvunnit under de senaste 20 åren. Om befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings- befolknings-
4 Kommunen har betydligt högre kostnader för hemtjänst och särskilt boende per
innevånare än genomsnittet (Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, 2010).
minskningen fortsätter kommer Ydre förr eller senare till en gräns när samhällslivet blir för glest och befolkningens sammansättning för ojämn. De som då bor kvar skulle bli allt mer beroende av arbete, utbildning, service och handel som finns utanför Ydre. Infrastrukturen i Ydre – vägnätet, kommunikationerna, daghemmen, skolan, polisen5 och affärerna - skulle erodera. Ydres civila samhälle – mötesplatserna, föreningarna, kyrkan – skulle bli öde. Variationen i förekomsten av olika yrken skulle upphöra. Går förändringen i den riktningen skulle de äldre i Ydre få större problem än andra helt enkelt därför att de är mer beroende av lokala nätverk och service. Många skulle också få längre till sina barn och barnbarn och andra släktingar. Att bli gammal innehåller dessutom att många vänner går bort och att man av den orsaken kan bli mer ensam. Att vara gammal i Ydre skulle innebära att vara sårbar, ensam och utlämnad till en hårt ansträngd äldreomsorg.
Där är de äldre ydreborna eller Ydre som samhälle inte idag. Långt ifrån, om man betänker hur väl livet i Ydre tycks fungera. Inte heller den enkät som vi har gjort tyder på att de äldre i Ydre skulle oroa sig särskilt för ortens framtid. Men många andra små landsbygds-kommuner, framför allt i Norrlands inland har passerat gränslinjen. Kristina Mattsson diskuterar i boken ”Landet utanför” befolkningsomflyttningarna mellan olika delar av Sverige och orter. Hon finner många tecken som tyder på att Sverige håller på att polariseras i ett storstadsland och ett nära nog tomt omland som i stort sett bara har sitt värde som råvaruproducent och rekreationsplats för storstadsborna. Det oroande är att hon lyfter fram en rad förhållanden som sammantagna verkar leda till att bara de största städerna, orterna i deras omgivande pendlingsregion och några få ”utposter” som har någon särskild tillgång och därför är unika platser, kommer att utvecklas. Även dessa utposter ser hon som delar av storstadslandet eftersom storstadens livsmönster och värderingar kommer att gälla även där (Mattsson, 2010). Är den bilden riktig så kommer södra Östergötland och norra Småland, där bl.a. Ydre, Kinda, Ödeshög, Valdemarsvik, Vimmerby och Hultsfred ligger, att höra till landet utanför.
5 Närpolisområdet är gemensamt med Kisa. Polisen har öppet i Österbymo en
Mycket, för att inte säga nästan allt, står således på spel för Sveriges små kommuner på landsbygden. Men ingen tycks egentligen veta vad som skapar motkraft till den utveckling som pågår. För samtidigt som utglesningen pågår sedan mer än 50 år finns det små orter och kommuner i många delar av Sverige som fungerar väl och som har många medborgare som är engagerade för sin bygd. Så mycket verkar vara klart som att det inte är myndighetsstödda utvecklingsprogram som gör skillnaden utan snarare den lokala kraften och lokalt förankrade entreprenörer i kombination med offentliga satsningar på infrastrukturen (Mattsson, 2010, s. 191-202). Vi tror att Ydre är en kommun där den lokala kraften finns. En studie av Ydre kan därför förhoppningsvis avslöja några förhållanden som visar hur en liten kommun tar till vara sina möjligheter, sin historia, sin kultur och sitt geografiska läge. Man kan närma sig den undersökningsuppgiften på många olika sätt. Vi gör det genom att sätta de äldre och deras villkor i fokus. Ett skäl är att de äldre både är en resurs och därmed en del av lösningen och en stor grupp som kommunen har ett särskilt ansvar för och därmed är en del av problemet.
Ydres särart
Ydres näringar är och har alltid varit bundna till jorden och skogen. Männen arbetar huvudsakligen inom näringsgrenarna: jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske, tillverkningsindustri samt handel och transporter och kvinnorna inom näringsgrenarna hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildning och barnomsorg (Ydre kommun, 2010). Nedgången av antalet sysselsatta inom lant- och skogsbruket har naturligtvis påverkat försörjningsmöjligheterna. Små kommuner, som liksom Ydre, alltid har varit beroende av många mindre verksamheter och företag tycks emellertid klara förändringar relativt sett bättre än små kommuner som har dominerats av ett eller ett fåtal stora företag; det finns en tradition av mångsyssleri och påhittighet - något som är nödvändigt för de flesta som lever på landsbygden (Mattsson, 2010). Ydre ligger i södra Östergötland i ett skogs- och sjölandskap som de flesta uppfattar som ovanligt vackert. De geografiska förhållandena är för att vara i denna del av Sverige unika genom att avståndet till större städer är betydande. Linköping ligger närmast men dit är det nio mil från Ydres centralort Österbymo. Närmare ligger Tranås på västra sidan och Kisa på den östra samt Eksjö och Vimmerby på den södra. Tranås (33 kilometer bort från Österbymo) drar nog till sig mest
ydrebor för den vanliga handeln och Linköping gäller när den stora stadens service och kultur eftersöks.
Österbymo är Ydres centralort med c:a 850 innevånare. Där finns basservice i form av kommunkontor, apotek, systembolag, bibliotek, bank, äldreboende, några affärer och ett värdshus. I kommunen finns ytterligare några små orter med vardera några hundratal boende: Hestra, Asby och Rydsnäs. Nästan hälften av innevånarna bor på den rena landsbygden.
Plats, boende och åldrande
Den vidare frågan: Ett åldrande eller många
Bilderna av hur äldre i olika åldrar, i olika sociala grupper och på olika platser lever är inte särskilt nyanserade. Trots en ofta upprepad fras om att variationen i population av äldre är mycket stor tycks den gemensamma nämnaren i synen på äldre vara att det finns ett idealtypiskt åldrande och att äldrelivet i sina huvudkategorier är likartat för alla. Magnus Nilsson menar i boken ”Våra äldre. Om konstruktionen av äldre i offentligheten” att den svenska diskussion är hegemonisk i den meningen att äldre ses som en kategori som bör mötas på ett visst sätt (Nilsson, M., 2008, s. 214-220).
Den dominerande uppfattningen om ”hur äldre är”, grundar sig huvudsakligen på kategorin individer som är eller har varit gifta, tillhör arbetar- eller medelklassen, bor i stadsmiljö och har levt ett relativt normalt liv. Det senare innebär bl.a. att avvikande livsöden, speciella yrkeskarriärer eller annorlunda etnisk bakgrund sällan påverkar bilden av de äldre. Till saken hör också att beskrivningar av äldrelivet präglas av de erfarenheter som den nuvarande generationen av äldre har haft, av deras kollektiva minne av händelser och förändringar. För svensk del innebär detta att man har vuxit upp och haft sin yrkeskarriär under en epok då fattigdom, knapphet och låg materiell standard ersattes av välfärdssystem, masskonsumtion och globala kommunikationssystem. Denna syn på äldre är dock på väg att förändras genom att generationerna som är födda under 1940 och 1950 talen allt oftare lyfts fram som motsatsen till de senaste generationerna av äldre. De nya, de kommande äldre, förmodas vara resursstarka och ha ambitioner att leva ut sina drömmar när
pensioneringen kommer (Daunfeldt, et al.; Kempe, et al., 2005; Senior 2005, 2003).
Synen på de äldres villkor i landsbygdsmiljöer inramas naturligtvis av dessa allmänna uppfattningar - att åldrandet å ena sidan är lika för alla och å andra sidan att de nya och blivande äldre kommer att vara annorlunda. Uppfattningarna om vad det specifikt innebär att leva som äldre på landsbygden är emellertid än mer motsägelsefulla. Till stor del präglas de av generella och ibland fördomsfulla värderingar av lands- och glesbygdens fördelar och nackdelar. Ibland överbetonas nog betydelsen av de kontaktnät som finns på landsbygden. Ibland är det motsatsen, glesheten och avstånden till andra och till service som dominerar bilden. På ett generellt plan, när landsbygden betraktas som en motbild till de stora städerna, ligger det nära till hands att landsbygdens framtid tecknas i mörka färger. Städerna växer, ungdomarna i alla mindre städer, orter och samhällen flyttar till de stora städerna. Få återvänder senare i livet. Landsbygdens orter och byar blir för de äldre och gamla.
De äldre i Ydre6
Ydre har en stor andel äldre; ungefär 900 (24 %) personer är 65 år eller äldre. Hälften av dem är över 75 år. De riktigt gamla är dock få, c:a 125 personer är 85 år eller mer. Det finns fler kvinnor än män, men skillnaden är inte så stor utom i de högsta åldrarna. I dessa åldrar är änkorna många fler än änklingarna. De flesta äldre är gifta (66 %). Det finns fler ogifta7 äldre män än ogifta äldre kvinnor. Vår Ydrestudie är i praktiken en studie av människor som har levt länge, och i många fall hela sitt liv, på en plats. 56 procent av männen i åldersgruppen 55-75 år, 35 procent av kvinnorna och 56 procent i gruppen ensamlevande män 65-100 år är födda i Ydre. I genomsnitt har deltagarna i enkäten levt i Ydre i 45 år. Några har dock flyttat till Ydre under senare delen av sitt liv, sammanlagt 16 personer i vår enkät. Tio procent av 55-75 åringarna har bott i Ydre mindre än tio år. Bara en person i den åldersgruppen har flyttat in i kommunen det
6 Uppgifterna kommer dels från SCB:s statistikdatabas, befolkningen (Uttaget
november 2010) och dels från vår egen enkätundersökning. En beskrivning av den och mer utförliga uppgifter finns i del 2.
senaste året. De som har flyttat till Ydre under senare halvan av sitt liv har som regel inga barn som bor i Ydre.
Vår enkät visar således hur starkt rotade de flesta är. Ydre är den naturliga platsen att bo på. I åldersgruppen 55-64 år, alltså huvudsakligen personer som fortfarande yrkesarbetar, är c:a 40 procent uppvuxna i Ydre. Man har bott där länge, i genomsnitt i 35 år. I kategorin 65-74 år är 50 procent uppvuxna i Ydre och genomsnittligt har man bott i Ydre i 45 år. Hälften har egna barn som också bor i Ydre.
I ålderspannet 65-74 år bildar 20 procent av individerna ett enpersonshushåll. Nästan alla (80 %) i åldersspannet 55-74 år bor i eget hus/villa, en fjärdedel av dem i en jordbruksfastighet. 70 procent svarar att de inte planerar att flytta till någon annan bostad. Av dem som ändå på (lång) sikt överväger ett annat boende är det anmärkningsvärt att flera svarar att de kan söka sig till en annan kommun. Några få i åldersspannet 65-74 år bor i särskilt äldreboende. En av dem har svarat på enkäten.
Den andra gruppen som vi tillfrågat med postenkäten är äldre ensamlevande män i åldern 65 år eller äldre. För denna grupp är det en totalundersökning eftersom alla ensamlevande män har fått en enkät.8 Här handlar det således om en specifik grupp, som delvis överlappar den första gruppen (de ensamlevande som är 65-75 år skulle kunna ingå i den första gruppen).9 Vi har gjort en särskild analys av svaren från dem som är 75 år eller mer. 46 personer som var 75 år eller mer besvarade enkäten. Den äldsta var 100 år. Åtta av dem var änklingar, sex frånskilda och 11 ogifta. Rätt många, för Ydres förhållanden, av de ogifta och frånskilda bor i en hyrd bostad (30 %). Sex av dem som har svarat markerar att de bor i ett äldreboende (Solängen).
De ensamlevande männen har en mycket stark koppling till Ydre. Nära 70 procent av dem som är 75 år eller äldre är uppvuxna i Ydre
8 För uppgifter om antal, bortfall etc. se del 2.
9 Personer som tillhör båda kategorierna har bara fått en enkät. Alla ensamlevande
män 65-75 har förts till grupp 2. För detaljer om populationerna för urval se del 2 tabell 7.
och i genomsitt har de bott där i 60 år.10 Några av de frånskilda och änklingarna har barn i Ydre (11 %). De ogifta har det inte. De flesta männen har arbetat med anknytning till skog och mark eller som hantverkare eller arbetare (75 %). En sjuttiofemårig man svarar på frågan om att bo som äldre i Ydre: ”Har inte undersökt min framtid mer än att jag vill vila i denna jord.”
Om att åldras i Ydre
Vi kan inte se några avgörande skillnader i uppfattningar om att åldras i Ydre mellan de olika kategorierna i vår enkät. Man skulle exempelvis kunna anta skilda förhållningssätt mellan dem som har levt i Ydre i hela sitt vuxna och liv och dem som har bott huvuddelen av sitt liv på andra håll. Men så är det således inte. Inte heller finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor i åldersgruppen 55-74 år. Förmodligen krävs det mer ingående frågor för att hitta kategoriskillnader, om sådana nu skulle finnas. Det kan också vara så att den livsform som dominerar i Ydre ger en enhetlighet. En av de yngre kvinnorna ger följande karaktäristik:
Ydre är en mycket bra kommun att bo i med bra service för äldre. Lätt att få ett socialt nätverk där vi hjälper och ställer upp för varandra.
Därmed inte sagt att de svar som vi har fått enbart skulle ge en oproblematisk bild av äldres förhållanden i Ydre. Snarare är det så att en blandning av positiva och negativa företeelser lyfts fram. Ett svar från en av de inflyttade kvinnorna som har bott i Ydre i snart tio år är belysande: ”Dåliga kommunikationer inom hela kommunen. En vårdcentral med bara en massa inhyrda tillfälliga läkare. Positivt: litet, personligt, lugnt, underbar natur, frisk luft.”
I båda grupperna (Män och kvinnor 55-74 år och Ensamlevande Män 65+) finns synpunkter på äldres boendemöjligheter i Ydre. Äldreboendet ”Solängen”, verkar ha ett ovanligt gott rykte för att vara ett institutionsaktigt vårdboende. En av de yngre skriver:
10
I hela gruppen ensamlevande män 65+ är 60 procent uppväxta i Ydre. Genom-snittlig boendetid i Ydre är 50 år. Få har egna barn som bor i Ydre; dock bland änklingarna har 43 procent barn i som bor i Ydre.
”Äldreboende i Ydre är ännu det bästa man kan tänka sig, vilket jag har vetskap om av min mor (snart 100 år)”, och en man skriver: ”Min svärmor hade det mycket bra på Solängen. Ett bra äldre-boendealternativ.”
En av de ensamlevande männen, drygt 70 år gammal, svarar: ”Trots att Solängen … har gott renommé hoppas jag kunna få bo kvar i min nuvarande bostad.” Men en av de äldsta männen, som nu bor på landsbygden, kan tänka sig en förändring: ”Vad jag har sett så tar kommunen väl hand om de äldre. Kommunen tycks också planera för äldreboende. Hoppas man kan flytta dit så småningom.”
Svaren återspeglar även en oro över framtiden. En kvinna, ungefär 75 år, skriver: ”Men nu har det börjat bli neddragningar både i hemtjänst och i servicehuset i Österbymo. Så hur det skall bli framöver är osäkert.”
Beroendet av bilen, dåliga kommunikationer och nedläggningar av service oroar en del på sikt. En kvinna i den yngsta gruppen som inte har bott så länge i Ydre och fortfarande yrkesarbetar, skriver:
Service och kollektivtrafik är det viktigaste för att människor ska kunna bo där de vill. Bra äldreboenden på landsbygden tror jag vore önskvärt. Själv kan jag absolut inte tänka mig att flytta till Österbymo när jag inte orkar bo kvar ’i skogen’. Flyttar i så fall hellre till en större stad, helst Stockholm, eventuellt även t. ex. till Norrköping.
En annan kvinna som bor i en av tätorterna sedan drygt 20 år, ungefär 65 år gammal, tänker likadant: ”I kontakt med personer som har hemtjänst eller bor på Solängen är allt bra. Själv upplever jag att jag vill bo i en större ort när jag inte kan köra bil längre.” En kvinna, runt 75 år gammal som bor på landsbygden, skriver: ”Omhändertagandet är kanske bra, men utan bil ligger det för avsides. Inget liv direkt.” En av männen, runt 75 år, skriver:
Förr eller senare uppstår säkert behov av annat boende med mera stöd. Seniorboende med viss service och helst i [en av de mindre orterna] där vi har våra vänner. Min fru är född i Ydre. Vi bor i det hus som hennes farfar byggde för mer än 100 år sen. Kommunen har nu planer på att skapa seniorboende i lägenheter
i Österbymo. Jag skulle uppskatta att bo i markplan med tillgång till trädgård.
Mer rakt på sak om äldres villkor i Ydre är en kvinna, som har bott mer än 40 år i Ydre, men inte är uppvuxen där: ”Svåra på grund av dåliga kommunikationer och usel läkarstation.”
De äldres platstillhörighet
Ydreborna är inte unika i sin tillhörighet till den plats där de bor. Det är snarare regel att äldre människor har en stark bindning till sin boplats. De har ofta levt länge i sitt hem och vill bo kvar där i framtiden (Abramsson & Niedomysl, 2008 s. 5). En rad studier har också visat att åldrandet kan bli rikare om en person har bott länge på en plats och under åren har utvecklat många relationer till andra som bor på samma plats (Keating, 2008, s. 5). Likaså är det en tillgång under åldrandet att ha en god kännedom om det lokalsamhälle och grannskap som man bor i, något som ofta bara är möjligt om man har levt länge på platsen eller på andra sätt har haft en relation till den över en längre tid. Ofta antas även att i vilken grad som en plats förknippas med vissa värden som skönhet, behagligt klimat eller socialt anseende påverkar hur individer anknyter till den. Även om vår enkät bara medger en ytlig inblick i hur de äldre i Ydre (och snart varande äldre) uppfattar sina liv just i Ydre blir det uppenbart att de allra flesta ser Ydre som god och naturlig plats att åldras på.
Nära nog alla som har kommenterat sina svar verkar vara tillfreds med livet som det är. En av männen som är drygt 65 år skriver kärnfullt: ”Trivs bra. Ren luft, fin miljö! Härlig natur! Bra bussförbindelser till Tranås samt Österbymo.” Det handlar förstås om mer än att man har bott i Ydre under lång tid. Många är också, själv eller genom sin make eller maka, länkad till bygden bakåt i tiden. Två dimensioner i äldres platstillhörighet är särskilt betydelsefulla. Den första är att platstillhörigheten innebär att man har ett socialt kontaktnät av vänner och grannar. Den andra är att tillhörigheten till en plats ger en funktionell och vardagspraktisk kunskap om hur både den fysiska och sociala miljön fungerar. Den finns en platsnytta. Man bor där man bor därför att vardagen fungerar i förhållande till de behov och krav som man har.
Om platsnyttan sviktar kan detta leda till man vill eller måste ompröva sitt boende och därmed ibland också överge den plats där man har bott länge. Vi ser tendenser till detta i svaren. Platsnyttan i Ydre är beroende av bra kommunikationer, vilket för nästan alla betyder tillgång till bil. Flera skriver att när man inte längre har detta kan man tänka sig att flytta även utanför Ydre. I samma riktning drar utglesningen av servicen och sjukvårdens problem. En tolkning av dessa oväntantade svar om beredskap att flytta är att Ydres särskilda värden för en del är starkt kopplade till att man har en fysisk/geografisk rörlighet. En annan är att vardagen blir komplicerad om man bor på landsbygden och är bunden till sin bostad. Säkerligen påverkas inställningen till att flytta av om man har barn som också bor i Ydre eller ej. 11 Av de tjugo som har svarat att de kan överväga att flytta är det bara tre som har barn i Ydre.
Platstillhörighet är emellertid en komplex företeelse som också kan bestå i platsens och hemmets betydelse för identitet och minnen (Cloutier-Fisher & Harvey, 2009). Det är långt ifrån givet hur den ”identitetssfären” avgränsas i rummet. För en del kan det vara hemmet och den nära omgivningen som är mest betydelsefull. En man i sjuttiofemårsåldern som har bott på landsbygden i Ydre i många år skriver:
När det blir nödvändigt att flytta på grund av åldersskäl vill jag bo så nära den miljö jag är van vid. Alltså till ett boende i närmaste by. Centralortens stora äldreboende lockar mig inte. Om man inte kan bo kvar i den nära miljön är det inte säkert att tillhörigheten till Ydre räcker som kraft för att stanna i kommunen. För andra kan det vara just den vidare bygden, att vara ydrebo, dela värderingar och intressen med andra ydrebor som är kärnan i tillhörigheten och då är en flyttning till andra delar av Östergötland eller Småland inget alternativ (jfr. Peace, Kellaher, & Holland, 2006, s. 157-158).
11 Den faktiska årliga utflyttningen från Ydre i åldersgrupperna 55 och äldre år
2009 var 26 personer, vilket utgör två procent (SCB Befolkningsstatistik uttaget 2010-11-29). Utflyttningen har varit högre än inflyttningen de senaste fem åren.
Ett kritiskt perspektiv på bilden av åldrandet
Med Ydrestudien vill vi bidra till den forskning som internationellt går under beteckningen kritisk gerontologi. Kärnan i den är att ifrågasätta de gängse attityder och värderingar som finns om att åldras, att gå bakom stereotyperna och visa på den variation av olika slags åldrande som finns (Phillipson, 1998). I vår Ydrestudie handlar det förstås framför allt om att undersöka stereotyper som formar uppfattningar om vad det innebär att åldras på landsbygden, men också stereotyper om hur äldre ensamlevande män är.
I den internationella forskningen har särskilt exkluderingen av olika grupper av äldre uppmärksammats. Exkludering definieras som de processer som medför att en individ (eller en grupp) blir helt eller delvis utestängd från sociala, politiska eller kulturella system som gör att personen (eller gruppen) är integrerad i samhället (Scharf & Bartland, 2008, s. 97). I de stora och expanderande städerna har en växande polarisering uppmärksammats – välbeställda äldre kan välja var och hur de ska bo medan fattiga äldre ”blir fastlåsta” i miljöer som utarmas eller förslummas (Phillipson, 2007). Delar av städerna gentrifieras, andra utarmas.
Exkludering av äldre i landsbygdsmiljöer har inte undersökts alls i samma utsträckning, varken internationellt eller i Sverige. Tvärtom har man tagit för givet att utanförskap inte förekommer, utom som individuella undantag, ibland kanske just i skepnad av originella ensamlevande äldre män. Scharf och Bartland, påpekar att utanförskap i landsbygdsmiljöer kan vara svårare att upptäcka än i stadsmiljöer dels på grund av att de som är eller riskerar att bli exkluderade lever mer utspridda i rummet och därför framstår som enstaka, dels därför att föreställningarna om landsbygdens täta sociala nätverk och stödjande familjeband är så starka att man inte ser de ensamma och isolerade som faktiskt finns.
Exkludering kan ta sig många olika uttryck. I vår studie är tre olika skikt av tänkbara utanförskap aktuella. Det första är grundat i ålderstillhörigheten, äldre tenderar att missgynnas i förhållande till yngre; det finns en ålderism som leder till att äldres handlingsutrymme begränsas (Andersson, 2008). Det andra är att landsbygdens villkor och i vissa avseenden eftersläpning i förhållande till städerna gör att de intressen som särskilt finns på landsbygden inte
värderas lika högt som stadsbornas intressen. Den tredje berör delstudien om de ensamlevande männen. Ogifta äldre män tillskrivs ibland sociala problem och utanförskap. De antas ha få nära sociala relationer eftersom de inte, som andra äldre män, kan dra nytta av att en kvinna i närheten upprätthåller en vänkrets.
Den begränsade forskning som finns tyder emellertid på att männen själva inte upplever sin sociala situation som problematisk (Davidson, Daly, & Arber, 2003) och att de inte heller är så ensamma som man ibland tar för givet. En förklaring kan vara att många män medvetet själv har valt att leva för sig själva och trivs bäst så. En annan kan vara att de nätverk som faktiskt finns inte ser ut och fungerar som de nätverk som kvinnor präglar. Enkäten ger inte tillräckligt underlag för att annat än allmänt behandla frågor om vad det innebär att åldras på landsbygden i en kommun som Ydre. Vi kan således inte i denna rapport säga något om äldres nätverk, och om hur väl de är integrerade i Ydres sociala liv, men återkommer till frågan i senare rapporter. Så mycket står emellertid klar som att de som har besvarat enkäten är mycket väl rotade i Ydre allmänhet och på den plats i Ydre och där de bor i synnerhet. I genomsnitt (båda grupperna) har man bott i 24 år sin nuvarande bostad.
Räckvidd
En central fråga för graden av integrering eller exkludering är individens räckvidd, d.v.s. vad man kan nå från sin bostad. För de flesta äldre i Ydre gäller att även om tillgången på servicen är låg i grannskapet så kan de (om de vill) nå ett omfattande serviceutbud i regionen. En förutsättning är dock att man har tillgång till bil. Vi kan tala om ett antal ringar. I en yttre ring finns ett omfattande utbud av kultur, kommers, sport, sjukvård m.m. I den ringen finns Linköping och kanske också Norrköping och Jönköping. I en mellanring finns ett stort utbud av butiker i ett stort antal mindre orter – Tranås, Eksjö, Kisa och Vimmerby. I ringen innanför finns Österbymo – på hemmaplan för en del, några mil bort för andra. Där finns exempelvis Konsum och ICA, systembolag och apoteket Räven. Där finns också kommunens äldreboende – Solängen. I den närmaste ringen – det lokala grannskapet - är det självklart grannarna och informella sociala nätverk som är viktigast. Den som är pensionär och inte för sin försörjning är beroende av att arbeta och därför är mer tidsmässigt obunden än andra bör kunna tillgodose många av sina intressen och
behov från sin bas i Ydre. Till detta kommer att utvecklingen av medier och internetkommunikation gör att vissa geografiska hinder kan överskridas lättare nu än för bara tio år sedan.
Under åldrandet minskar dock mångas räckvidd och det blir successivt svårare, och för en del omöjligt, att nå det som finns i de yttre ringarna. För några blir även den inre ringen problematisk och beroendet av andra och av exempelvis hemtjänsten ökar. Några blir helt bundna till sina hem.
Om vi jämför med att bli gammal i stadsmiljö, exempelvis i Norrköping där vi tidigare gjort flera studier, är skillnaderna förstås betydande. Men det går knappast att säga att det är lättare att bo i staden än på landsbygden för den som bunden till sin närmiljö. I stadsbornas inre ring finns visserligen ett lokalt serviceutbud som är större, de kollektiva kommunikationerna är tätare och beroendet av bilen är mindre (Hagberg, 2011). Men hindren kan vara många – huset som man bor i kan sakna hiss, trafiken kan vara besvärlig och utemiljön kan vara otrygg. I Ydre finns flera tillgångar, även i den inre ringen, som inte alltid finns i staden, exempelvis närheten till en trädgård och en vacker och användbar natur. Till sist är det förstås alltid en fråga om individuell anpassning och förtrogenhet med de möjligheter och begränsningar som finns i den nära miljö där man lever. Skillnaderna mellan vardagsrutiner för en gammal människa som lever i staden jämfört med en som lever på landsbygden och är bunden till sitt hem kan vara nog så stora. Vad landsbygden respektive stadskvarteret har för betydelse i denna fas av livet är inte, vad vi känner till undersökt. Förmodligen är det individuella skillnader, individens tidigare livslopp och bostadens karaktär som betyder mest. En skillnad kan vi emellertid notera. I Norrköping kan rädsla för kriminalitet och våld i det lokala stadslandskapet för en del äldre leda till husbundenhet. Man vågar inte gå ut. Ingen sådan oro framkommer i Ydrematerialet.12
Några personer utrycker i enkäten att de, när ett särskilt boende blir nödvändigt, har svårt att acceptera att flytta till centralorten Österbymo. Deras platstillhörighet är knuten till den närmaste byn.
12 Brottsligheten i Ydre är lägst i Östergötland (antal anmälda brott per 1000
innevånare 2010) (BRÅ:s statistik samt Sveriges Kommuner och Landsting, 2010).
Anknytningen till själva bostaden och den närmaste utemiljön är också stark för många - dels har man bott i den länge, dels äger man bostaden (80 % i grupp 1; 56 % i grupp 2). Ägandet av bostaden i Ydre är en materiell resurs som kan öka de individuella handlingsmöjligheterna, men naturligtvis också vara en börda. I Norrköping är det få äldre som äger sin bostad. Men i gengäld kan det vara lättare att flytta till en annan bostad som ligger i det lokala grannskap där man redan bor eftersom det finns ett mycket större utbud. Bor man i en hyreslägenhet så är dessutom själva bytet oftast enkelt.
Äldres beroende av bilen är större i Ydre än i de stadsdelar i Norrköping som vi har undersökt. Flera i Ydre ser att en flyttning kan bli nödvändig om man inte längre kan köra bil; så tänker nära nog ingen av de nära 60 äldre personer som vi har intervjuat i Norrköping. Sammanfattning – platsens innebörder
Med hjälp av enkäten har vi kunnat belysa några förhållanden som är betydelsefulla för äldre i Ydre och som kan bidra till förståelsen av vad det innebär att åldras i en landsbygdsmiljö. Vi kommer i kommande rapporter att göra en mer detaljerad analys med intervjuundersökningarna som underlag.
Vad tycker då de som har besvarat enkäten om att bo och åldras i Ydre? Kontrasten kan tyckas vara stor mellan mannen som skriver ”i denna jord vill jag vila” och kvinnan som meddelar att när hon inte längre kan köra bil så kan hon lika gärna flytta ”till en större stad, helst Stockholm”. För honom är det arvet och traditionen, för henne kanske att kunna förflytta sig i och njuta av landskapet som är avgörande för platstillhörigheten. Det finns således en variation och olika sätt att uppfatta det unika som finns i Ydre, men den dominerande bilden är att man trivs bra och anser att Ydre är en god plats att åldras på. Till detta bidrar en rad faktorer – hemmahörigheten över lång tid, huset man har, platsnyttan (man känner samhället och den lokala miljön väl), och en i grunden positiv bild av hur kommunens äldreomsorg fungerar. Tilliten till äldreboendet Solängen är hög. Närheten till naturen, jorden, skogen, sjöarna och landskapet bidrar också, även om vi med hjälp av enkäten inte närmare kan se hur dessa tillgångar utnyttjas. Utbudet av kultur och kommersiell service är dessutom god för den som kan och är beredd att resa till
andra orter inom dagspendlingsavstånd. Kanske innebär Ydres geografiska läge, omgiven av flera städer och många större orter som kommunen är, att Ydre bör beskrivas som ett semi-ruralt område snarare än som en glesbygd.
Hoten mot ett gott åldrande i Ydre är dock flera och växande. I en engelsk studie som liknar vår analyserar forskarna framtidsutsikterna i mindre samhällen på den engelska landsbygden. De samhällen som de har undersökt har förändras i många avseenden bara under de senaste tio åren. Trots förändringarna har de sociala nätverken och kommunernas åtgärder hittills kunnat upprätthålla ett stöd till och en omsorg om de äldre. De framhåller två växande hot: den fortgående befolkningsförändringen och svagare band mellan generationerna som en följd både av att de yngre blir så få och att äldre föräldrar och deras vuxna barn i allt högre grad lever geografiskt åtskilda (Chapman & Peace, 2008). Relationen mellan de äldre och deras medelålders barn och barnbarn tenderar att blir allt mer beroende av kommunikation via telefon eller andra medier och svagare understödd av fysiska möten. Till hoten mot ett gott åldrande på den svenska landsbygden kan vi lägga att en minskande lokal service leder till ökande svårigheter för de äldsta att tillgodose sina vardagsbehov. Dit hör att kunna lita på att den primära sjukvården fungerar i kommunen. Särskilt problematiskt kan det vara för dem som saknar anhöriga som bor och lever nära. I vår undersökning har 50 procent i gruppen 55-74 år barn som bor i Ydre och färre, helt naturligt, i gruppen ensamboende män (18 %). Att många gamla i Ydre redan, och förmodligen ett växande antal i framtiden, kommer att sakna barn som bor nära kan bidra till en ökad isolering och till större beroende av hemtjänst, ett problem som Ydre i och för sig delar med många mer urbana kommuner. Om man kombinerar denna förändring med iakttagelsen att platstillhörigheten hos många tycks knuten till den nära miljön snarare än till hela kommunen eller till centralorten så blir det tydligt att en strategi behöver utvecklas som tar hänsyn till värdet av äldre människor förvärvade platsnytta och hemmahörighet, men samtidigt också garanterar en god omsorg och vård och är kommunalekonomiskt möjlig.13
13 En intressant engelsk jämförelsestudie finns (Sims-Gould & Martin-Matthews,
2008). I den behandlas hur gamla som bor ”ensligt” på landsbygden i England upplevelser hemtjänst utifrån transportbehov, avstånd, privathet och
En särskilt intressant fråga om man vill förstå landsbygdens särart som miljö att åldras i är hur individernas förhållande till naturen – floran och faunan, jorden, skogen, sjöarna, landskapet, vädrets skiftningar - och till den specifika livsstil och värderingar som är knutna till landsbygden förändras under åldrandet. Tyvärr finns nästan ingen forskning om detta i Sverige eller internationellt (se dock Peace, et al., 2006, s. 79-83).
oberoende/autonomi. Ydre kommun bostadsbolag förbättrar f.n. tillgången på bostäder i Österbymo för seniorer genom att bygga fyra seniorbostäder och 20 lägenheter i trygghetsboende.
Del 2. Enkät till äldre om att bo och åldras i Ydre Bakgrund
Genom att genomföra en enkätundersökning ville vi få en allmän bild av de äldres och snart blivande äldres förhållanden i Ydre. Eftersom studien i Ydre delvis är en fortsättning på undersökningar som vi tidigare har gjort av äldres boende i en större stad (Norrköping) inriktades frågorna mot boendeförhållanden. Ydre skiljer sig naturligtvis från Norrköping i många avseenden. I vårt fall är det tillgången till olika bostadsalternativ och stadens respektive landsbygdens olikheter som är av särskilt intresse. Vi valde att undersöka två specifika och rätt olika kategorier av äldre och blivande äldre. För att få en bild av hur äldre ydrebor ser på sitt liv som pensionärer valde vi att rikta enkäten till kategorin män och kvinnor i åldern 55-75 år. Under den åldersperioden är det vanligt att man tar ställning till hur man kan och vill bo som äldre. En motsvarande undersökning har vi tidigare gjort i stadsdelen Ljura i Norrköping. För att få en bild av hur livet kan te sig under en längre åldersperiod har vi också riktat enkäten till personer i åldern 65 år eller mer. I denna har vi enbart inkluderat män som är ensamlevande. Orsaken till denna begränsning är att denna grupps åldrande inte alls är undersökt tidigare. Eftersom enkäten skulle följas av individuella intervjuer valde vi av resursskäl att inte undersöka en bredare population.
Populationens närmare avgränsning
Populationen för enkäten består av personer som i oktober 2009 var folkbokförda i Ydre kommun och som uppfyllde ett av nedanstående kriterier:
Delpopulation 1 (Grupp 1): Män och kvinnor i åldern 55-74 år, exklusive ensamlevande män i åldern 65-75 år. 98314 individer tillhörde delpopulation 1. Var tionde, det vill säga 99 personer, varav 51 män och 48 kvinnor utvaldes slumpmässigt och fick en enkät via ett brev.
14 Enligt SCB Statistikdatabas, Befolkning, var antalet personer 980 per
2009-12-31, vilket var 26 procent av Ydres totala antalet innevånare. (Uppgiften hämtad 2010-10-25.)
Delpopulation 2 (Grupp 2): Män som var 65 år eller äldre och ogifta, frånskilda eller änklingar. 147 individer ingick i denna grupp.15 Samtliga fick en enkät.
Urvalet/valet gjordes ur två förteckningar i Excelformat som var utdrag ur SPAR-registret. Förteckningen som är knuten till grupp 2 innehöll alla män som uppfyllde ålderskriteriet och i folkbokföringen var ensamboende. SPAR- registret medgav inte tillgång till uppgifter om ålder (utöver att personerna åldersmässigt uppfyllde urvalskriteriet) eller uppgifter om civilstånd (utöver att personerna i grupp 2 uppfyllde kravet att vara man, ogift, frånskild eller änkling). Enkäten
Enkäten sändes ut per post i slutet av november 2009. En skriftlig påminnelse gjordes i december 2009. Enkäten innehöll frågor om vissa biografiska förhållanden, aktuell hushålls- och familjesituation, boendeförhållanden samt framtidsplaner kopplade framförallt till boendet. Avsikten med postenkäten har varit begränsad till att få en allmän bild av äldres boende i Ydre som en bakgrund till de individuella intervjuerna. Den finns i bilaga 2.
Svarsfrekvens
I grupp 1 besvarades enkäten av 89 personer, dvs. 89 % vilket är en exceptionellt hög svarsfrekvens. Svarsfrekvensen var lika hög bland både män och kvinnor. I grupp 2 besvarades enkäten av 105 personer (71 %). Bortfallet i denna grupp var således högre. Detta kan delvis bero på att i gruppen ingick även personer som var 75 år och äldre. I intervjudelen av studie 2 är vi särskilt intresserade av undergruppen äldre ogifta, d.v.s. aldrig gifta, män. Bortfallet i just denna grupp var något högre än i de övriga Enligt folkbokföringen fanns i Ydre 49 ogifta män som uppfyllde ålderskriteriet. Dessa ingår i förteckningen från SPAR, men med hjälp av den kunde vi inte se vilka män som var ogifta. Vi fick svar från 31 män som angav att de var ogifta (63 %), Av dem övriga som besvarade enkäten i grupp 2 angav 32 att de var änklingar, 19 frånskilda, 20 att de var samboende samt tre svarade inte på frågan. De samboende har vi inte tagit med i vår analys. Antalet bearbetade enkätsvar i grupp 2 är således 85 (82 i vissa fall) .
15 Enligt statistikdatabasen var antalet 151 per 2009-12-31, vilket var fem procent
Tillförlitlighet
Grupp 1 är en urvalsundersökning. Detta innebär att det finns en osäkerhet om huruvida de svar som vi fått är representativa för hela kategorin män och kvinnor i åldersspannet 55-74 år. Ett osäkerhetsintervall finns således kring tabellernas uppgifter om exempelvis medelålder, boendetid i kommunen etc. samt andel som uppfyller vissa kriterier exempelvis att ha barn boende i Ydre. En kontroll av medelåldern i stickprovet jämfört med i hela populationen visar på mycket god överensstämmelse (populationen 64,7 resp. stickprovet 64,4 år). Vi har gjort signifikansprövning av medelvärdet för antalet år som man har bott i Ydre (40,4 år). Osäkerhetsintervallet är relativt stort (± 4,43; 95 procents nivå).
För variabeln Antal år i nuvarande bostad (medelvärde 24,4 år) är osäkerhetsintervallet ± 3,5 år.
Enkäten är en totalundersökning i grupp 2 (alla fick enkäten). Här begränsas osäkerheten till effekter av bortfallet (c:a 20%). En kontroll av medelåldern i stickprovet jämfört med i hela populationen visar på god överensstämmelse (populationen 76,7 [inkl. samboende] resp. stickprovet 75,1 år).
Resultat: enkätens frågor med fasta svarsalternativ
Vi presenterar resultaten i ett antal tabeller med korta kommentarer. Vi har samlat uppgifter från bägge grupperna i samma tabell för att underlätta vissa jämförelser. Man bör emellertid hålla i minnet att det inte finns en omedelbar jämförbarhet dels därför att det är åldersskillnader mellan grupp 1 och grupp 2, dels därför att några av frågorna är olika relevanta i de två grupperna.
Efter tabellerna följer ett avsnitt med de kommentarer som de som har svarat har gjort på en öppen frågan om vad de anser om att bo som senior och äldre i Ydre.
Tabell 1: Civilstånd i gruppen 55-74 år. Antal och (procent)
Grupp 1 55-74 år Män Kvinnor Samtliga Gift 32 (70) 29 (67) 61 (69) Sambo 8 (17) 3 (7) 11 (12) Änkling/änka 2 (4) 4 (9) 12 (7) Frånskild 1 (2) 3 (7) 4 (4) Ogift 2 (4) 3 (7) 5 (6) Summa * 46 43 89
*) Uppgift saknas för en man och en kvinna.
Tabell 2: Vissa sociala förhållanden för män och kvinnor 55-74 år samt för ensamlevande män 65+. Antal och (procent)
*) Samboende män (20 st.) i grupp 2 är inte inkluderade.
I grupp 1 är ålderspannet på dem som har svarat 55-75 år och i grupp 2 är ålderspannet 64-101 år. Änklingarna i grupp 2 har en högre
Grupp 1
55-74 år Grupp 2 Ensamlevande Män 65+ Män
Kvin-nor Samt-liga Ogifta Änk-lingar Från-skilda Samt-liga Medelålder 63,9 64,8 64,3 74,4 84,2 73,2 77,7 Bott i Ydre (år) 37,6 43,5 40,4 56,5 58,5 43 52,4 Uppväxt i Ydre 25 (54) 15 (35) 40 (45) 19 (57) 21 (66) 12 (63) 52 (63) Har barn som bor i Ydre (antal) 22 (48) 23 (53) 45 (51) 0 (0) 14 (44) 6 (32) 20 (24) Är pensionerad (antal) 20 (44) 22 (51) 42 (47) 29 (97) 31 (94) 19 (100) 79 (96) Antal i svarsgruppen 46 43 89 31 32 19 82*
genomsnittålder än i de övriga kategorierna i den huvudgruppen. I bägge grupperna är den genomsnittliga bosättningstiden i Ydre lång, i genomsnitt 40 år i grupp 1 och 52 år i grupp 2. Skillnaden är inte anmärkningsvärd om man tar hänsyn till att genomsnittsåldern i grupp 2 är högre än i grupp 1.
I grupp 1 är det vanligare bland männen än bland kvinnorna att vara uppväxt i Ydre. En högre andel av de ensamlevande männen i grupp 2 än av männen i grupp 1 är uppväxta i Ydre, vilket dock kan bero på åldersskillnaden. I grupp 1 har ungefär hälften barn som bor i Ydre. Drygt 40 procent av änklingarna och 30 procent av de frånskilda har barn som bor i Ydre. Bara några få av de ogifta männen har barn. Ingen har barn som bor i Ydre.
Tabell 3: Boendeförhållanden i Ydre för män och kvinnor 55-74 år och för ensamlevande män 65+ Grupp 1 Män och kvinnor 55-74 år Grupp 2 Ensamlevande män 65+ Män
Kvin-nor Samt-liga Ogifta Änk-lingar Från-skilda
Boendeform Hyresbostad 3 (7) 3 (7) 6 (7) 9 (29) 10 (31) 3 (16) Bostadsrätt 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Hus/villa 36 (78) 34 (79) 70 (79) 17 (54) 11 (34) 11 (58) Hus/radhus 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (3) 2 (6) 0 (0) Äldreboende 2 (4) 0 (0) 2 (2) 1 (3) 5 (15) 0 (0) Annat 4 (9) 4 (9) 8 (9) 1 (3) 1(3) 1 (5) Uppgift saknas 1 2 3 2 3 4 Boendets karaktär Tätort 22 (48) 22 (51) 44 (49) 16 (52) 17 (53) 10 (53) Landsbygden 15 (33) 8 (19) 23 (26) 10 (32) 9 (28) 4 (21) Jordbruksfastighet 8 (17) 11 (26) 19 (21) 5 (16) 4 (13) 4 (21) Bor med Ensam 4 (9) 10 (23) 14 (16) 25 (80) 30 (93) 18 (95) Make/maka/ sambo 41 (89) 32 (74) 73 (82) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Barn 1 (2) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 1 (3) 0 (0) Syskon 0 (0) 0 (0) 0 (0) 5 (16) 0 (0) 0 (0) Förälder 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Annan 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Uppgift saknas 1 1 3 2 3 4 År i nuv. bostad (genomsnitt) 22,0 26,8 24,3 29,8 23,6 19,9 Planerar att bo
kvar i nuv. bostad 35 (76) 28 (65) 63 (71) 23 (74) 24 (75) 12 (63) Flyttning till annan
kommun möjlig 8 (17) 6 (14) 14 (16) 2 (6) 2 (6) 2 (11)
Antal i
svarsgruppen 46 43 89 31 32 19
Landsbygdsförhållandena slår igenom och visar sig i bl.a. att den helt dominerande boendeformen är eget hus/villa. Änklingarna avviker emellertid som grupp, 66 procent av dem har en annan boendeform. Att bo i hyresrätt (i ett flerfamiljshus eller hyrt hus) är relativt vanligt
bland änklingarna och de ogifta männen, nära var tredje hyr sin bostad. Hälften i bägge grupperna och i alla kategorier bor någon av Ydres tätorter. Den andra hälften bor således på den renodlade landsbygden - i villa eller på en jordbruksfastighet. I grupp 1 är det vanligare bland kvinnorna att bo ensam, 23 procent jämfört med 9 procent av männen. Flera av de enligt folkbokföringen ensamlevande ogifta männen uppger att de bor tillsammans med ett syskon (16 %). Något högre andel av kvinnorna (35 %) än av männen (24 %) överväger att flytta från sitt nuvarande boende. I grupp 1 svarar 13 (15 %) att de på sikt kan tänka sig att flytta till en lägenhet, 14 (16 %) att de kan flytta till en annan kommun och 4 procent att de kan flytta inom Ydre. I grupp 2 är det ungefär lika stor andel (29 %) som anger att de kan överväger en annan bostad. I den ogifta gruppen svarar en man att han på sikt kan en flytta till ett äldreboende, tre till hyresboende, en till en mindre lägenhet och två till en annan kommun. Sysselsättning och yrken, tidigare yrken
Grupp 1 män och kvinnor 55-74 år
Många av kvinnorna arbetar eller har arbetat inom utbildningssektorn eller vårdområdet. Elva har varit lärare, förskolelärare eller på annat sätt verkat i skolan. Elva har haft eller har yrken omsorgs- eller vårdyrken. Ett mindra antal har varit verksamma inom handel eller i tjänstemannayrken. Sex har arbetet i lantbruk, i några fall i kombination med omsorgsarbete i kommunen. Lägger man samma dem som är eller har varit verksamma inom kommunal service i vid mening utgör summan 51 procent av kvinnorna.
18 av männen har arbetat eller arbetar fortfarande som hantverkare eller arbetare. Därtill kommer fyra som har haft lantbruks- eller skogsarbete. Totalt blir det nära hälften av männen (47 %). I övrigt handlar det om yrken som polis, lärare, läkare, samt inom handeln eller transportnäringen.
Grupp 2 ensamlevande män 65+
Huvuddelen av de ensamboende männen har eller har haft arbetaryrken och arbeten som har varit knutna till landsbygdens näringar. 39 anger att de varit industriarbetare, hantverkare, chaufför, montör, reparatör, vaktmästare eller haft liknande yrke. 34 anger
yrken som skogsarbetare, sågverksarbetare eller lantbrukare. 24 anger tjänstemannayrken eller serviceyrken (lärare, chef i offentlig förvaltning, ingenjör eller liknande).
Ydre som arena för yrkesarbete
Även om vi av svaren inte säkert kan säga var enskilda personer har haft sina arbetsplatser blir slutsatsen med tanke på att vi vet att nära nog att alla har bott i Ydre under lång tid att de äldres yrkeskarriärer i hög grad har varit (är) knutna till Ydres speciella näringar och förutsättningar. Mönstret är tydligt: de flesta männen har arbetet inom Ydres industrier eller som hantverkare eller i lant- och skogsbruk. De flesta kvinnorna har haft arbete i kommunen och inom lantbruket, i några fall i kombination.
Att bo i Ydre som äldre. Kommentarer och svar på öppna frågor i enkäten
I enkäten ställdes följande öppna fråga: ”Har Du synpunkter på seniorers och äldre personers boendemöjligheter i Ydre?”. Totalt svarade 33 personer i grupp 1 på den frågan (15 män och 18 kvinnor). I grupp 2 svarade 25 personer. Svaren förtecknas nedan i oredigerad form. Svarens innehåll har analyserats i rapportens del 1.
Grupp 1 Män och kvinnor 55-‐75 år
Svar och kommentarer i anslutning till frågan om seniorers och äldre personers boendemöjligheter i Ydre
Svar från män 55-74 år
Det har jag inte med anledning av att jag vet vart det är men inte har varit där. Jag vet också när det är byggt, så om jag säger att det är länge sedan och att det är något yngre än jag själv så har jag inte så stor längtan dit. [Om att flytta till det särskilda boendet Solängen]. Jag tror att det är lätt att få den boendeform man önskar.
Det saknas ett boende för äldre friska personer i Ydre, typ seniorboende.
Boendet är bra här. Nära till natur och städerna Eksjö – Tranås. Tillskapa mera möjligheter med: anpassning av nuvarande hem med service från kommunen. Attraktiva servicelägenheter.
Svåra p.g.a. dåliga kommunikationer. Usel läkarstation.
Ydre håller på att tillskapa några äldreboenden i centrala Österbymo vilket är ett mycket gott initiativ.
Har inte direkta önskemål. Trivs bra. Ren luft, fin miljö! Härlig natur! Bra bussförbindelser till Tranås samt Österbymo.
Dom är mycket goda. Bra!
Min svärmor hade det mycket bra på Solängen- Ett bra äldreboendealternativ.
Bra boendemöjligheter.
Förr eller senare uppstår säkert behov av annat boende med mera stöd. Seniorboende med viss service och helst i Rydsnäs där vi har våra vänner. Min fru är född i Ydre. Vi bor i det hus som hennes farfar byggde för 110 år sen. Kommunen har nu planer på att skapa seniorboende i lägenheter i Österbymo. Jag skulle uppskatta att bo i markplan med tillgång till trädgård.
När det blir nödvändigt att flytta p.g.a. åldersskäl vill jag bo så nära den miljö jag är van. Alltså tillett boende i närmaste by. Centralortens stora äldreboende lockar mig inte.
Planerna för trygghetsboende bör förverkligas. Hemtjänst och färdtjänst bör finnas i tillräcklig omfattning. Besparingar bör inte göra det omöjligt för äldre att bo här. Inskränkningar i kollektivtrafik planeras tyvärr, till nackdel för äldre personer som bor i kommunens sydvästra del.
Svar och kommentarer i anslutning till frågan om seniorers och äldre personers boendemöjligheter i Ydre
Svar från kvinnor 55-74 år
Trygghetsboende, seniorboende med gemensamt fikarum, aktiviteter och ”underhållning ibland” när till affär m.m. Den sociala miljön är viktig, den ökar rörligheten och vidbehåller mer viktiga funktioner. Passivitet som är självvald är inte av godo.
Service och kollektivtrafik är det viktigaste för att människor ska kunna bo där de vill.
