Utbildning som verktyg i arbetet för en hållbar utveckling

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SOL

Examensarbete

15 högskolepoäng

Utbildning som verktyg i arbetet för en

hållbar utveckling

Education as a tool for sustainable development

Hannah Andersson

Lärarexamen 90 hp Handledare: Ange handledare

Lärarutbildningen 90 hp 2009-11-01

Examinator: Jan Härdig

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med 116 föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring. Resultatet visar att föräldrarna anser att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan, men även att de tycker att skolans arbete med Grön Flagg inte alltid synliggörs för dem. Eleverna på skolorna med Grön Flagg tillåts vara delaktiga och ges en handlingskompetens vilket visar sig i ett miljöintresse som sträcker sig utanför skolan. Resultatet visar att även hemmet påverkas av skolans hållbara utvecklingsarbete. Dels genom att barnen visar sitt miljöintresse genom att ställa frågor och diskutera olika miljöaspekter med sina föräldrar, men också genom att vanorna i hemmen har förändrats till följd av barnens miljöintresse.

Nyckelord: Grön Flagg, lärande för hållbar utveckling, delaktighet, beteendeförändring, öppenhet

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

2. Teori ... 8

2.1 Begreppsdefinition ... 8

2.1.1 Hållbar utveckling ... 8

2.1.2 Agenda 21 ... 8

2.1.3 Miljöledningssystem ... 9

2.2 Lärande för hållbar utveckling ... 9

2.2.1 Lpo 94 ... 10

2.2.2 Kursplanerna för grundskolan ... 11

2.3 Eco-Schools ... 12

2.3.1 Grön Flagg ... 13

2.3.2 Hur ansöker skolan om Grön Flagg ... 14

2.3.3 Tidigare forskning ... 15

2.4 Delaktighet och meningsfullhet ... 16

2.5 Beteendeförändring ... 17

3 Metod ... 19

3.1 Intervjuer ... 19

3.1.1 Urval och genomförande ... 19

3.2 Enkätundersökning ... 20

3.2.1 Urval och bortfall... 20

3.3 Tillförlitlighet, reliabilitet och validitet ... 21

3.4 Bearbetning av materialet ... 22

4. Resultat ... 23

4.1 Hur skolorna arbetar med Grön Flagg ... 23

4.1.1 Skola 1 ... 23

4.1.2 Skola 2 ... 25

4.1.3 Skola 3 ... 27

4.2 Enkätundersökning ... 29

4.2.1 Kunskap om hållbar utveckling ... 29

4.2.2 Synliggörande av skolans arbete ... 30

4.2.3 Miljöintresse hos eleverna ... 31

4.2.4 Miljöintresse genom skolans arbete med Grön Flagg ... 32

4.2.5 Förändrade vanor ... 33

5. Diskussion ... 35

5.1 Tre skolor - tre arbetssätt ... 35

5.1.1 Pedagogernas engagemang ... 35

5.1.2 Elevernas delaktighet ... 36

5.1.3 Vardagsrutiner och praktisk kunskap ... 38

5.1.4 Miljöinventering ... 38

5.1.5 Öppenhet för föräldrar och allmänhet ... 39

5.2 Elevernas miljöintresse och föräldrarnas delaktighet ... 40

5.2.1 Kunskap om hållbar utveckling ... 40

5.2.2 Synliggörande av skolans arbete ... 40

5.2.3 Elevernas miljöintresse ... 41

5.2.4 Förändrade vanor ... 42

6.1 Förslag till vidare forskning ... 45

Referenser ... 46

Bilaga 1 ... 51

Bilaga 2 ... 52

1 Inledning

Vi lever i ett samhälle som är i ständig förändring. En förändring några väljer att kalla utveckling och andra ställer sig kritiska till. Utbildning är ett viktigt verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Förändringstakten försvårar för dem som försöker förutse vilka kunskaper och egenskaper som kommer att vara viktiga om några år. Vilka kvaliteter ska vi hjälpa våra barn och elever att utveckla för att de ska stå rustade att möta framtidens utmaningar? En av vår tids främsta utmaningar är klimatförändringen. Klimatförändringen är ett miljöproblem vars lösning ifrågasätter vår livsstil (Wärneryd, Hallin & Hultman 2002). För att möta denna utmaning krävs inte bara kunskap utan även handlingskraft. En annan utmaning ligger i att kunna hantera det ständigt ökande informationsflöde som omger oss. Egenskaper som att sovra och ställa sig kritisk till denna informationsmatning blir allt viktigare (Björneloo 2008). De kunskaper som eleverna får under sin skoltid ska i bästa fall vara kunskaper för livet och inte bara för stunden. Det blir allt viktigare att kunskaperna kopplas till den egna vardagen och att inte skolan blir en isolerad institution utan en del av samhället. Hur kan vi förbereda våra barn för att de på bästa sätt ska kunna möta framtidens utmaningar?

1.1 Syfte och frågeställningar

Ett verktyg i arbetet med lärande för hållbar utveckling är Grön Flagg. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete utan på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som diskuteras i detta arbete är följande:

o Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan?

o Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem?

o Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn?

o Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse?

o Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola?

2. Teori

I följande kapitel finns den teoretiska grund som detta examensarbete bygger på. De aspekter som diskuteras är lärande för hållbar utveckling, Eco-Schools och Grön Flagg, meningsfullhet och delaktighet samt beteendeförändring. Kapitlet inleds med en begreppsdefinition.

2.1 Begreppsdefinition

Under denna rubrik definieras några av de begrepp som förekommer längre fram i detta arbete.

2.1.1 Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling är omdiskuterat. Det har kritiserats för att vara vagt och komplext. En definition som många är eniga om är dock den som FN-kommissionen delgav i Brundtlandrapporten 1987, vilken lyder ”Sustainable development meets the needs

of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”

(WCED 1987:87).

En annan accepterad definition, vilken även Skolverket lyfter, är indelandet av hållbar utveckling i tre dimensioner (Skolverket 2008). Ekologisk hållbarhet som handlar om att värna om ekosystemen och begränsa människans påverkan på naturen. Social hållbarhet som innebär att resurser, så väl som inflytande, ska fördelas på ett rättvist sätt och ekonomisk hållbarhet som fokuseras på hushållandet av resurser.

2.1.2 Agenda 21

Agenda 21 antogs 1992 i Rio de Janiero och är ett handlingsprogram som lyfter vikten av att engagera medborgarna i miljöfrågor på en lokal nivå för att en hållbar utveckling ska kunna förverkligas. Agenda 21 uppfodrar till handling (Regeringskansliet 2008). Kapitel 36 lyfter frågan att främja utbildning och att höja det allmänna medvetandet.

2.1.3 Miljöledningssystem

Allt fler företag och organisationer arbetar idag med miljöledningssystem. Den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 är den mest använda (Almgren & Brorson 2003). Ett annat välkänt verktyg är Eco Management and Audit Scheme, EMAS, vilken är EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Ett miljöledningssystem är ett verktyg för organisationen att använda i sitt miljöarbete, genom målstyrning inifrån och med syfte att säkerställa en kontinuerlig förbättring av miljöarbetet.

2.2 Lärande för hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling är ett begrepp som ges lika skilda definitioner som begreppet hållbar utveckling. Som pedagog är det viktigt att ställa sig frågan om vilka förmågor som eleverna måste utveckla för att kunna möta framtidens utmaningar. Sandell, Öhman & Östman lyfter den politiska aspekten i lärande för hållbar utveckling (2003). De val som pedagogerna gör i undervisningen påverkar hur eleverna kommer att agera som framtida medborgare. Skolan har makt över vilken världsbild som den yngre generationen erbjuds under sin uppväxt. En viktig aspekt blir därför att forma miljötänkandet hos framtidens medborgare, vilket ger avtryck i hur framtidens samhälle kommer att se ut. Åren 2005-2014 är en tioårsperiod under vilken FN och Unesco valt att rikta fokus mot hållbar utveckling (Unesco 090925). Ambitionen är att undervisningen i hela världen ska präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling under denna tid.

Det centrala inom lärande för hållbar utveckling är att erbjuda en helhetsbild där de tre dimensionerna, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, samverkar. Lärande för hållbar utveckling ska inte vara ett enskilt ämne. Det ska vara ett perspektiv som vävs in i all utbildning, finns med i alla ämnen och lärs ut av alla pedagoger. Skolverket lyfter fram att lärande för hållbar utveckling ska karakteriseras av

demokratiska arbetsmetoder där eleverna är delaktiga (Skolverket 2 2008). Vilket i praktiken innebär ett demokratiskt arbetssätt, ett kritiskt förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten och en mångfald av pedagogiska metoder. En viktig aspekt i lärande för hållbar utveckling är den demokratiska (Öhman & Östman (red.) 2004). Att ge eleverna en aktiv roll i undervisningen och låta dem vara delaktiga i hur arbetet läggs upp. När

lärande för hållbar utveckling diskuteras brukar ett återkommande perspektiv vara vikten av att undervisningen bygger på medbestämmande, men även att eleverna utvecklas till aktiva medborgare med kunskap och lust att delta i samhällsdebatten om miljön (Sandell, Öhman & Östman 2003). I skriften Lärande om hållbar utveckling beskrivs målet för arbetet, ”Efter avslutad utbildning ska de lärande ha utvecklat sin

handlingskompetens så att de på ett medvetet sätt, kritiskt kan värdera olika alternativ, ta ställning i frågor som rör hållbar utveckling och ha förmåga att aktivt delta i arbetet att nå ett hållbart samhälle.” (Myndigheten för skolutveckling 2004:6).

Sandell, Öhman och Östman lyfter fram tre olika former av miljöundervisning i sin bok Miljödidaktik (2003). I den Faktabaserade undervisningen ligger fokus i undervisningen på ämneskunskaper och förmedlingen av vetenskapliga fakta. Laborationer kan användas för att illustrera ett fenomen. I den Normerande miljöundervisningen ligger fokus på att eleverna ska utveckla miljövänliga värderingar och beteenden utifrån vetenskapliga kunskaper. Utbildningen kan utgå från elevernas erfarenheter och det förekommer elevmedverkan genom att pedagogen planerar undervisningen tillsammans med sina elever. Den tredje formen är Undervisning om hållbar utveckling där tyngdpunkten ligger på att lära eleverna att aktivt och kritiskt värdera olika miljö- och utvecklingsperspektiv. I denna form ansvarar eleverna själva för planeringsarbetet med stöd från pedagogen.

2.2.1 Lpo 94

I läroplanen för den obligatoriska skolan, Lpo 94, ges uppdraget att praktisera ett lärande för hållbar utveckling till alla pedagoger (Skolverket 3 2009). I följande text betonas elevernas ansvar för vår miljö och individens förmåga att påverka lyfts.

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” (Skolverket 3 2009:6).

Hand i hand med lärande för hållbar utveckling går den demokratiska aspekten där eleverna ska förberedas för rollen som en aktiv samhällsmedborgare. I Läroplanen

uppmuntras pedagogerna att bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer för att förbereda eleverna och låta dem träna sin förmåga att ta ett personligt ansvar (Skolverket 3 2009). Dessutom betonas vår tids informationsflöde och komplexa verklighet som kännetecknas av ständig förändring. Att förbereda eleverna för framtiden kräver egenskaper som tidigare inte varit lika centrala.

2.2.2 Kursplanerna för grundskolan

I kursplanerna för flera olika ämnesområden betonas vikten av lärande för hållbar utveckling. I följande avsnitt kommer ett antal exempel på detta att tas upp. Kursplanen för de Naturorienterande ämnena lyfter flera aspekter av lärande för hållbar utveckling (Skolverket 4 2009). Genom studier i Naturorienterande ämnen ska eleverna utveckla omsorg om natur och människor. I mål att sträva mot, beträffande kunskapens användning, lyfts aspekten att eleverna utvecklar omsorg om naturen och tar ansvar vid dess nyttjande.

Även kursplanen för de Samhällsorienterande ämnena fokuserar på flera aspekter för lärande för hållbar utveckling (Skolverket 5 2009). Genom att betrakta skeenden av hur människan utnyttjat jordens resurser hoppas eleverna utveckla en framtidsberedskap. Såväl lokala som globala fördelningsfrågor betonas i kursplanen och aspekten natur-teknik-människa-samhälle lyfts. I kursplanen för Geografi betonas vikten av att utveckla elevernas förmågor att se samband och sammanhang samt bedöma konsekvenser och handlingsalternativ gällande miljöpåverkan (Skolverket 6 2009). Ansvarstagandeaspekten för den gemensamma miljön och resursanvändningen lyfts för att möjliggöra en hållbar utveckling. I kursplanen för Samhällskunskap, under mål att sträva mot, står det att skolan ska sträva efter att eleverna skaffar sig kunskaper för att kunna agera i lokala och globala frågor av vikt för ett hållbart samhälle (Skolverket 7 2009).

I kursplanen för Idrott och hälsa uppmanas ämnet att knyta an till friluftsverksamhet (Skolverket 8 2009). Genom vistelse i naturen menar man att eleverna ges såväl upplevelser som kunskap, vilka stimulerar ett intresse för natur och miljöfrågor, samt väcker engagemang för att skydda natur och miljö.

I kursplanen för Hem- och konsumentkunskap betonas vikten av att ge eleverna erfarenhet av hur de dagliga vanorna påverkar ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande (Skolverket 9 2009). Syftet är att eleverna utifrån sina kunskaper om växelverkan mellan hushåll, samhälle och natur ska agera och ta sitt samhällsansvar. Genom en förståelse av samspelet utgörs grunden för att kunna aktivt delta i att utforma en medveten livsstil och ett hållbart samhälle.

2.3 Eco-Schools

Foundation for Environmental Education, FEE, är en internationell organisation som driver fem miljöutbildningsprogram: Blue Flag, Eco-Schools, Young Reporters for the Environment, Learning about Forests och Green Key. Eco-Schools är ett program för miljöledning och certifiering, som syftar till att genomföra en hållbar utveckling i skolan genom att uppmuntra barn och ungdomar att ta en aktiv roll i hur deras skola kan anpassas till förmån för miljön (Eco-Schools 2009). Eco-Schools har sina rötter i en kampanj som drevs i Köpenhamn under 90-talet och gick ut på att minska vattenförbrukningen på skolorna (Lernevall & Ottosson 1998). Ole Løvig Simonsen var vid tidpunkten president för FEE och med idéerna från det danska skolprojektet i bagaget togs beslutet att starta pilotprojektet Eco-Schools.

Eco-Schools följer principerna för arbete med miljöledning enligt EMAS (Lernevall & Ottosson 1998). Målet för Eco-Schools är att skapa en helhetssyn med delaktighet, lärande och handling som metod för att förbättra miljön i skolorna och skapa faktiska möjligheter för beteendeförändring och ett ökat miljömedvetande hos ungdomar, skolpersonal, familjer och lokala myndigheter, med betydande återverkningar i de lokala samhällena. Samverkan med hemmen och samhället är en viktig målsättning i arbetet. Eco-Schools ska kunna betraktas som ett lokalt Agenda 21-arbete där närmiljön är en viktig aspekt.

Aktiviteterna kan också leda till ekonomiska besparingar för skolan beträffande energi- och vattenkonsumtionskostnader (Foundation for Environmental Education 2009). Skolorna ges även tillfälle att knyta kontakter med andra skolor, nationellt och internationellt, vilket ger ett tillfälle att dela miljöutbildningsidéer med varandra och skapa medel för språkträning samt kulturellt utbyte. 43 länder deltar i Eco-Schools

(Eco-Schools 2009). Grön Flagg är den svenska grenen av Eco-Schools och drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent.

2.3.1 Grön Flagg

Grön Flagg är ett miljöledningssystem för förskolor, grundskolor och gymnasier. Syftet är att Grön Flagg ska fungera som ett verktyg för att främja ett kontinuerligt arbete inom hållbar utveckling. Lernevall och Ottosson har valt att beskriva arbetet på följande sätt:

”Att jobba med Grön Flagg är att jobba med miljöledning utifrån barnen och ungdomarnas perspektiv” (1998:8)

Grön Flagg startades av stiftelsen Håll Sverige Rent, i Sverige hösten 1996. Håll Sverige Rent är en miljöorganisation som arbetar med målsättningen att öka människors miljöansvar, att främja återvinning och att motverka nedskräpning, i syfte att bidra till en hållbar utveckling (Lernevall & Ottosson 1998). Idag deltar ungefär 1600 skolor och förskolor i Grön Flagg, varav cirka 1000 är certifierade. Håll Sverige Rents skolverksamhet har som mål att ge barn och ungdomar en handlingskompetens att verka för en hållbar utveckling. Idag deltar 1900 skolor och förskolor i nätverket (Anna Normann muntl.).

Eco-Schools har fyra grundprinciper som ska genomsyra hållbarhetsarbetet inom Grön Flagg (Grön Flagg 1 2009). Den första grundprincipen fokuserar på underifrånperspektivet och lyfter fram vikten av att det är personalen och eleverna på skolan som tagit initiativet till hållbarhetsarbetet genom Grön Flagg. Den andra principen fokuserar på delaktighet och på att eleverna och personalen ska samverka under demokratiska former, där alla ges möjlighet att delta. Den tredje principen går under benämningen handling. Under denna rubrik lyfter man vikten av att arbetet inte bara omfattar teoretisk undervisning om hållbar utveckling, utan även praktisk handling och konkreta aktiviteter med fokus på hållbar utveckling. Den fjärde grundprincipen fokuserar på öppenhet. En viktig aspekt i arbetet med Grön Flagg är att vända sig ut mot samhället, dela med sig av sina erfarenheter och visa upp sitt arbete för att inspirera sig själva men också sina familjer och andra delar av sin omgivning. Lernevall och Ottosson lyfter öppenhetsaspekten ytterligare genom att skriva ”I deltagande

miljöengagemang i närsamhället och att intressera och aktivera föräldrarna” (1998:10). Syftet med öppenhet är att sprida hållbarhetsarbetet som ringar på vattnet.

2.3.2 Hur ansöker skolan om Grön Flagg

Hur går det då till när en skola blir Grön Flagg-certifierad? Centrala aspekter för arbetet med Grön Flagg är miljörådet, det tematiska arbetssättet och redovisningen (Lernevall & Ottosson 1998). Det allra första steget är att eleverna tillsammans med personalen beslutar sig för att ansöka om Grön Flagg (Grön Flagg 2 2009). Eftersom underifrånperspektivet är en av arbetets fyra grundprinciper, betonas vikten av att initiativet kommer från personal och elever. Nästa steg är att utse ett miljöråd. Miljörådet utgör kärnan i arbetet med Grön Flagg. Elevernas roll ska vara tydlig i miljörådet, även om representanter från personal och eventuellt föräldrar också ingår. När ansökan skickas in ska en kontaktperson för Grön Flagg, organisationens ledare och en politisk fadder stå bakom ansökan. Rollen som den politiska faddern ska intas av en lokal politiker som knyts till skolan för att markera projektets demokratiska men även offentliga och utåtriktade karaktär (Grön Flagg 3 2009).

Därefter påbörjas arbetet att upprätta en handlingsplan. Handlingsplanen utgörs av: val av tema, val av mål, aktiviteter och insatser för en hållbar skola, samt en plan för synliggörandet av arbetet. Arbetet som sedan följer utgår från den uppsatta handlingsplanen. Under arbetet görs en kontinuerlig dokumentation och efter 6-18 månader, när de uppsatta målen är nådda, redovisas arbetet i en rapport till Håll Sverige Rent. Därefter begärs kompletteringar eller så godkänns rapporten vilket innebär att skolan får sin Grön Flagg-certifiering. En viktig symbol i arbetet är den fysiska Gröna flaggan som skolan får lov att hissa efter att de blivit certifierade. Efter den första certifieringen krävs ett fortsatt miljöarbete för att få behålla Grön Flagg. Arbetsprocessen fungerar då på samma sätt som tidigare. De teman som finns uppsatta för skolorna att arbeta med är: konsumtion, livsstil och hälsa, kretslopp, klimat och energi, vattenresurser och närmiljö (Grön Flagg 4 2009).

En viktig aspekt är att arbetet med Grön Flagg inte ska läggas ovanpå det befintliga skolarbetet, eller som Anna Normann uttryckte det, arbetet med Grön Flagg inte ska vara grädden på moset utan jästen i degen (muntl.). Målet är inte att belöna

punktinsatser utan att istället uppmuntra det vardagliga, långsiktiga miljöarbetet (Lernevall & Ottosson 1998). Det målinriktade arbetet ska bygga på delaktighet och handling, och förhoppningsvis resultera i handlingskompetens samt en positiv framtidstro (Anna Normann muntl.). Miljöfrågorna används som en ingång för att greppa helhetsbilden om en hållbar utveckling.

2.3.3 Tidigare forskning

Det har skrivits en rad examensarbeten med anknytning till Grön Flagg, på olika utbildningar runt om i landet. Ingela Eriksson och Maria Jansson undersökte i sitt examensarbete två skolor utan Grön Flagg och en skola med Grön Flagg (2007). Deras jämförelse visade att eleverna på en skola med Grön Flagg inte nödvändigtvis har ett större miljömedvetande jämfört med elever som går på en skola som inte har Grön Flagg. Karolina Ernstedt och Anna Malmberg är av en annan åsikt. De jämförde en skola utan Grön Flagg och en skola med Grön Flagg i sitt examensarbete (Ernstedt & Malmberg 2004). De tyckte sig se att eleverna på den miljöcertifierade skolan verkade ha en djupare förståelse av deras handlande, med tanke på hållbar utveckling, jämfört med eleverna på den icke-miljöcertifierade skolan.

Med sitt arbete belyser Eriksson och Jansson betydelsen av lärarens inställning till miljöarbetet. De menar att ”Det är lärarens intresse som har störst betydelse för elevernas framtida miljömedvetenhet” (Eriksson & Jansson 2007:32). Cecilia Eklund och Kristin Wejåker är två andra studenter som undersökt två skolor med Grön Flagg i sitt examensarbete (2009). Deras slutsats är att pedagogernas intresse påverkar arbetet med Grön Flagg, vilket de beskriver med orden ”I undersökningen har det framkommit att pedagogernas intresse för miljö och miljöarbete tydligt påverkar engagemanget för arbetet med Grön Flagg” (Eklund & Wejåker 2009:36). Samtidigt menar de att även om

engagemanget för Grön Flagg inte finns så kan arbetet fullföljas genom anpassade mål och arbetssätt, ”Även om intresset inte finns så underlättar ramarna för Grön Flagg skolans arbete” (Eklund & Wejåker 2009:36). De menar dock att arbetet har fördel av eldsjälar

som är engagerade i hållbar utveckling och driver arbetet framåt. Även Anna Greco och Ida Löfstedt noterar i sitt examensarbete, en jämförande studie av skolor med och utan Grön Flagg, att en stor del av arbetet drivs av några eldsjälar (2007).

Pedagogernas engagemang är en aspekt som är central i ytterligare undersökningar. Josefin Eklund och Linda Helgesson har i sitt examensarbete undersökt hur en skola arbetar med Grön Flagg (2009). I deras resultat framkom det att ”det är upp till var och en

av lärarna att välja hur arbetstiden med miljöarbetet ska fördelas och detta kan påverka undervisningen om engagemanget är lågt” (Eklund & Helgesson 2009:38). Monica Säfström genomförde en enkätundersökning av skolor som arbetar med Grön Flagg för sitt examensarbete (2004). I hennes undersökning framkom att man klassade det egna engagemanget som den viktigaste drivkraften för miljöarbetet. Samtidigt ansågs den största svårigheten med miljöarbetet vara brist på engagemang. De tre råd som de tillfrågade skolorna i enkätundersökningen skulle vilja ge till verksamheter som vill påbörja ett miljöarbete var följande:

o ”börja inte för stort, ha lagom och konkreta mål

o ha arbetet väl förankrat hos alla

o ha ett stort engagemang, medvetenhet och delaktighet.” (Säfström 2009:42).

2.4 Delaktighet och meningsfullhet

De elever som kommer till skolan bär olika erfarenheter och kunskaper med sig. Dessa erfarenheter spelar en viktig roll när kunskapen som förmedlas i skolan ska omvandlas till en individuell förståelse. Individens värderingar påverkar konstruktionen av kunskap (Dysthe 1996). I mötet mellan de olika elevernas erfarenheter och värderingar skapas möjlighet för meningsfulla samtal, vilka är ett verktyg i arbetet mot en ökad förståelse. En av lärarens viktigaste uppgifter är att ta tillvara elevernas erfarenheter och bygga vidare på dem. Horning et al betonar värdet i att bygga på elevernas erfarenheter (1996). Då möjliggörs inte bara ett naturligt engagemang utan också en större möjlighet för eleverna att sätta sina kunskaper i ett större sammanhang. Att låta eleverna göra kunskapen till sin egen banar väg för ett långsiktigt lärande.

Dysthe lyfter fram vikten av att förankra kunskapen i elevens livsvärld (1996). Även Holmberg lyfter fördelarna med att låta barnen relatera lärostoffet till sig själva (1986). Genom att finna anknytningspunkter mellan skolans värld och elevens egen verklighet görs skolarbetet meningsfullt. Att göra kunskapen meningsfull för eleverna går hand i hand med att bibehålla elevernas nyfikenhet och lust att lära (Dysthe 1996). Lika viktigt är det att stärka elevernas tillit till sina egna förmågor. En lärandesituation som baseras

på elevernas förkunskaper stärker tilliten till den egna förmågan. Att acceptera eleverna som kunskapskällor är ett sätt att höja tilliten (ibid.).

En annan viktig pusselbit i att göra skolarbetet meningsfullt för eleverna är att låta dem få inflytande över sin egen inlärningssituation (Gunnarsson 1999). Ett ökat inflytande kräver ett ökat ansvarstagande. En aktiv elev har också förbättrade förutsättningar att lära. En metod som Dysthe lyfter fram är den dialogiska kommunikationsformen i klassrummet (1996). Metoden har som syfte att få engagerade och intresserade elever. Hon förordar också öppna undervisningssituationer, där fokus inte ligger på att leverera rätt svar utan på resonemanget och förmågan att dra egna slutsatser. Dagens informationssamhälle kräver nya egenskaper hos eleverna. Förmågan att ställa de rätta frågorna och att kritiskt kunna granska de svar som ges (ibid.).

2.5 Beteendeförändring

För att vår tids miljöproblem ska kunna lösas måste en stor del av jordens befolkning anpassa sin livsstil mot ett mer hållbart sätt att leva. Det finns en rad olika faktorer som styr huruvida en individ är benägen att ändra sitt beteende. En första aspekt är individens syn på naturen. Den direkta närheten till naturen har upphört för många individer. Fysisk friställning är en benämning på denna förlorade närhet till naturen (Wärneryd, Hallin & Hultman, 2002). För en stor del av jordens befolkning har flödena av de naturliga resurserna osynliggjorts och det har blivit svårare för individen att se konsekvenserna av den egna resursanvändningen. Dessutom har miljöproblemen gått från att vara synliga och påtagliga till att vara osynliga för de flesta och komplexa att förstå. Konsekvenserna av exempelvis klimatförändringen är spridda både i tiden och rummet, och det är svårt för individen att se sitt eget beteende som en orsak till problemet (Wärneryd, Hallin & Hultman, 2002). Szczepanski menar att ett tidigt naturumgänge ger insikter, vilka utgör basen för en förändrad livsstil (Dahlgren et al 2007).

En annan viktig aspekt i strävan om en hållbar livsstil är individens kunskap om miljöproblemen. En förutsättning för att individen ska förändra sitt beteende är att hon har kunskap om miljöproblemen och sin egen del i helheten. Dels en teoretisk kunskap om miljöproblemens orsaker och effekter men även en praktisk kunskap om olika

handlingsalternativ. Kunskap behöver inte garantera ett förändrat beteende, det är en sak att veta och en annan att handla (Lundgren 1999). Det ligger en utmaning i att få individen att miljöanpassa sin livsstil genom att övertyga dem om att deras beteende gör skillnad. Det är lätt för individen att skylla miljöproblemen på andra vilket missgynnar den egna ansvarskänslan för att agera (Angelöw & Jonsson 1994). Det är de individer som tror på sin förmåga att påverka, som också förändrar sitt beteende i större utsträckning jämfört med de som skyller miljöproblemen på andra (Naturvårdsverket, 2001). Att ta ansvar för det egna beteendet hänger nära samman med självförtroendeaspekten. En individ som inte tror på sin förmåga att påverka är inte heller motiverad att ändra sitt eget beteende. Individen har ett behov av att känna en viss kontroll över situationen för att vara benägen att förändra sin livsstil (Nickerson 2003). Genom att ge individen såväl teoretisk som praktisk kunskap kan känslan av hjälplöshet förhindras. Genom den praktiska kunskapen, ges individen handlingsalternativ, vilket kan skapa en känsla av kontroll över situationen. I bästa fall är den praktiska kunskapen som förmedlas direkt kopplad till individens vardagsliv och effekten förstärks ytterligare om effekterna av det egna handlandet blir synliga för individen (Lindén 1994).

3 Metod

Materialet till den teoretiska delen av detta arbete har inhämtats genom litteraturstudier, artikelsökning och informationssökning på Internet. Under arbetets gång gavs möjligheten att delta vid Håll Sverige Rents fortbildningsdag för pedagoger i Ystads kommun med temat Skapa och utveckla en hållbar skola. Både det kvalitativa verktyget intervjuer och det kvantitativa verktyget enkäter har använts för att inhämta empiri till detta arbete. Kvale skriver att verktygen väljs utifrån de forskningsfrågor som ställs (1997) och för att kunna besvara frågorna för detta arbete har jag använt verktygen på följande sätt.

3.1 Intervjuer

För att skapa en bild av hur skolorna arbetar med Grön Flagg har intervjuer genomförts. Före intervjuernas genomförande, ställde jag mig de tre frågorna, vad, varför och hur (Kvale 1997). Utifrån denna bakgrund planerades sedan intervjuerna. Valet av en kvalitativ metod för ändamålet beror på att syftet inte var att få fram olika variabler utan att försöka förstå ett arbetssätt (Trost 1997). Intervjumetoden ger även möjlighet att ställa följdfrågor, vilket underlättar uppgiften att försöka förstå ett arbetssätt.

3.1.1 Urval och genomförande

Intervjuer genomfördes med nyckelpersoner i miljöarbetet på respektive skola. Urvalet av skolor var strategiskt för att få en variation av landsortsskola respektive tätortsskola (Trost 1997). Eftersom endast en intervju per skola genomfördes föll sig urvalet av intervjuperson naturligt på dem som har rapporteringsansvaret för miljöcertifieringen. Intervjuerna pågick i omkring en timmes tid. Frågorna som ställdes var korta och enkla för att underlätta förståelsen (Kvale 1997). Intervjuerna var standardiserade på så sätt att samma frågor ställdes, av anledningen att likartad information önskades från de olika skolorna (Trost 1997). Däremot så ställdes frågorna inte i samma ordning. Genom att använda intervju som metod kunde frågorna lämnas relativt öppna och vilka följdfrågor som ställdes berodde på intervjupersonens svar (Bilaga 1). Intervjuerna hölls på respektive skola och spelades in. Såväl skolorna som intervjupersonerna behandlas

anonymt i detta arbete. Skolorna kommer att benämnas Skola 1, Skola 2 och Skola 3. Resultatet av intervjuerna finns i resultatkapitlet i detta arbete.

3.2 Enkätundersökning

För att besvara de frågeställningar som satts upp för detta arbete föll valet på en kvantitativ studie genom enkäter. Eftersom de frågor som ställts är jämförbara med hur vanligt och hur många, fyllde en kvantitativ studie bäst det uppsatta syftet (Trost 2001). Vad gäller enkätens utformning så var svarsalternativen för majoriteten av frågorna fasta (Bilaga 2). Trots Trosts varning för öppna följdfrågor (2001) föll valet på att använda just sådana i enkäten eftersom de kändes viktiga för undersökningens syfte.

3.2.1 Urval och bortfall

Eftersom frågeställningarna fokuserar på föräldrarnas syn på olika aspekter kring skolans miljöarbete och barnens miljöintresse, blev de den naturliga urvalsgruppen för enkätundersökningen. Enkäterna lämnades ut till föräldrarna vars barn går på de utvalda miljöcertifierade skolorna. För att kunna få en åldersmässig spridning på eleverna, delades enkäterna ut till föräldrar åt barn från årskurs ett till årskurs sex. På Skola 1 delades enkäterna ut till årskurs 1 och 2-3. På Skola 2 delades enkäterna ut till årskurs 4 och 6. På Skola 3 delades enkäterna ut till båda parallellspårens årskurs 2-3 och 4-5. Totalt lämnades 160 enkäter ut. Distributionen gick via klasslärarna, vilka delade ut enkäterna med tillhörande svarskuvert till eleverna i klasserna. Eleverna tog därefter hem enkäterna till sina föräldrar. Föräldrarna fick en vecka på sig att svara och eleverna lämnade svarskuverten till sina lärare. Valet att endast ge föräldrarna en vecka på sig att fylla i och lämna in enkäten, baseras på den begränsade tid som getts för detta examensarbete. Det är dessutom osannolikt att längre tid hade gynnat svarsfrekvensen, med undantag för de elever som inte var närvarande i skolan den valda veckan på grund av sjukdom eller ledighet. Däremot skulle en eller flera påminnelser kanske kunnat minska bortfallet, detta alternativ valdes bort med tanke på examensarbetets tidsaspekt. Bortfallet för undersökningen blev 27,5%, vilket innebär att resultatet baseras på de 116 inlämnade enkäterna.

3.3 Tillförlitlighet, reliabilitet och validitet

Tillförlitligheten av resultatet från intervjuerna gynnas av att samtalen spelades in (Kvale, 1997). För att höja tillförlitligheten ytterligare hade fler personer på respektive skola kunnat intervjuas, för att bättre spegla skolans arbete ur olika synvinklar. Eftersom intervjuerna bara utgör en del av detta arbete föll valet dock på att göra få intervjuer av hög kvalitet. Samtliga intervjuer utgick från samma frågor, vilket stärker reliabiliteten (Kvale, 1997). Däremot så ställdes följdfrågorna i olika ordning beroende på de svar som intervjupersonerna lämnade, vilket försvagar reliabiliteten. Vad gäller relevansen så gav intervjuerna vad som var avsett att undersökas, vilket blev en bekräftelse på kvalitativa intervjuer som metod, och detsamma gäller för valet av den kvantitativa metoden genom enkätundersökningen. Vad gäller enkätundersökningen så följdes enkäten av ett brev med en kort beskrivning av mig själv och syftet med undersökningen (Bilaga 3). Dessutom gav brevet korta definitioner av begreppet Hållbar utveckling och Grön Flagg för att undvika missförstånd och för att höja graden av reliabilitet (Trost 2001). Att alla respondenter gavs samma frågor, stärker också reliabiliteten. Faktorer som orsakar osäkerhet gällande reliabiliteten kan vara ovissheten om under vilka förhållanden enkäten besvarats, hur lång tid som lagts på att besvara enkäten och missuppfattningar av frågorna, utan möjlighet till förklaring. Trots att själva enkätens utformning är standardiserad så är alltså inte svarssituationen standardiserad i lika hög grad (Trost 2001).

Validiteten är beroende av en hög reliabilitet, men en hög reliabilitet garanterar inte en hög validitet (Rosengren & Arvisdon 2002). Validitetsbegreppet används för att beskriva undersökningens kvalitet eller hur väl man mäter det man avsett att mäta (Kvale 1997). Rosengren och Arvidson menar att man kan fråga sig om den empiriska undersökningen överrensstämmer med det teoretiska begreppet (2002). Vad gäller bedömningen av det empiriska materialets validitet är det ingen lätt uppgift. Min bedömning är att intervjufrågorna gav de svar som var avsedda. För resultatet av enkätundersökningen fanns det inga tecken på missuppfattningar av frågorna, respondenternas svar besvarade de uppsatta frågorna.

3.4 Bearbetning av materialet

Sammanställningen av materialet som insamlats genom intervjuerna har genomförts i transkriptionsprogrammet f4 Audio. Resultatet från sammanställningen redovisas i kapitel 4. Bearbetningen av materialet som framkommit av enkätundersökningen har kodats in och behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences, SPSS version 16.0. Genom detta program har resultat från enkätundersökningen tagits fram, som senare använts i analysen. Illustrationerna som används i resultatredovisningen har tagits fram i SPSS.

4. Resultat

I följande del kommer jag att beskriva de skolor jag har undersökt. Beskrivningen fokuseras kring skolornas arbete med Grön Flagg och är tänkt att ge dig som läsare en bakgrundsinformation. Informationen baseras på intervjuer med pedagoger vid respektive skola.

4.1 Hur skolorna arbetar med Grön Flagg

Skolornas arbete med Grön Flagg bjuder på såväl likheter som skillnader. I följande avsnitt kommer de tre skolornas arbete att beskrivas.

4.1.1 Skola 1

Skola 1 är en liten landsortsskola. På skolan går 32 elever i årskurserna F-3. På skolan arbetar sex personal, varav fyra pedagoger, en lokalvårdare och en skolkock. Skolan har haft Grön Flagg sedan 1998. Initiativet till att ansöka om certifieringen togs av pedagogerna. Miljöarbetet började redan 1992 när skolan deltog i Vuxenskolans projekt, Miljöutmaningen. I samband med detta uppmärksammades att skolan lämnade ifrån sig tio sopsäckar per vecka. Målet blev att försöka minska sopmängden. Med hjälp av källsortering och investeringen av en varmkompost lyckades man på två år minska sina sopor med 85% till 1,5 soppåse i veckan. 1994 startades ett nytt projekt med syfte att göra skolgården roligare. Tidigare hade skolgården till störst del utgjorts av grus och singel. Nu fanns det en önskan om att skapa möjligheter att arbeta mer med skolgården i undervisningen och att göra den trevligare för barnen att vistas på. Eleverna på skolan fick komma med idéer, samt rita och bygga sina förslag som sedan ställdes ut. Dottern till chefen på kommunens parkförvaltning gick en landskapsarkitektutbildning och tog sig an uppgiften som sitt examensarbete. Samtidigt skapades en skolgårdsgrupp med föräldrar som ställde upp med sin arbetskraft under planteringsdagarna och med att samla in pengar till projektet. Elevernas idéer blev verklighet och skolan fick en skolgård som inbjuder till såväl utomhuslektioner som lek.

1998 fick skolan Grön Flagg och miljöarbetet är än idag aktivt. Skolan har ett kombinerat miljö- och elevråd som träffas en gång per månad. Två representanter från

varje klass ingår i rådet. Skolans rektor deltar som ensam vuxen och agerar ordförande och sekreterare. Klassrepresentanterna tar med sig protokoll och frågor från klassråden till elev- och miljörådet. Protokollet från miljörådet läses i sin tur upp i klasserna och man pratar gemensamt kring vad som beslutats.

Eleverna som går på skolan får alla delta i fyra olika teman: kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, samt klimat och energi, vilka man avsiktligt låter återkomma med fyraårsintervaller. På skolan arbetar man med faddergrupper. De sex grupperna bildas av barn från de olika klasserna. Mycket av miljötemaarbetet görs i de åldersintegrerade faddergrupperna. Ungefär en gång per månad besöker skolans elever kommunens naturskola. Varje vårtermin genomförs en lägerdag på naturskolan som avslutas med grillning på kvällen tillsammans med föräldrarna. På vårterminen genomförs varje år även en skolgårdskväll. Då hjälps personal, föräldrar och barn åt med att snickra, måla och göra fint på skolgården. Alla har fika med sig och resultatet av miljötemaarbetet brukar visas upp för föräldrarna.

På skolan har man arbetat fram en rad vardagsrutiner för miljöarbetet. En sådan rutin är källsorteringen. Det finns markerade kärl för papper, plast, metall och fruktkompost i varje klassrum och i personalrummet. Tvåorna ansvarar för att tömma kärlen och för att gå till återvinningsstationen med innehållet. Allt matavfall komposteras i varmkomposten. Jorden från komposten används i rabatterna på skolgården. Treorna ansvarar för komposten. Eleverna i tredje klass får även praktisera hos skolans lokalvårdare för att se hur det går till att städa med miljövänliga dukar och moppar. Ettorna och förskoleklassen har som sitt ansvarsområde att hålla ordning på skolgården. En halvdag per vecka har ettorna utedag. Såväl elever som personal är alltid ute på rasterna tillsammans. Rutinerna har blivit en etablerad vana för barnen på skolan.

Under föregående läsår har skolan arbetat med temat kretslopp. De fem mål som sattes upp var följande:

När läsåret är slut ska alla: o kunna källsortera.

o kunna berätta varför vi komposterar. o veta vad som händer med våra sopor.

o låta bli att kasta skräp i naturen. o ha besökt en avfallsanläggning.

Under läsåret genomfördes en rad aktiviteter i syfte att uppnå de uppsatta målen. Bland annat så fick eleverna ta med sig sopor hemifrån som man sorterade och lämnade på återvinningsstationen respektive återvinningscentralen. Studiebesöket på återvinningscentralen hörde till uppgiften att ta reda på vart sopbilen åker med våra sopor och vad som händer med dem sedan. Eleverna fick även bygga skräpskulpturer som de ställde ut.

Skolans Grön Flagg-arbete synliggörs för föräldrar och allmänheten genom bloggen på skolans hemsida där varje klass berättar vad de gör. Föräldrarna informeras även via breven som skickas hem regelbundet. Dessutom får de en inblick i arbetet under familjekvällen på naturskolan och skolgårdskvällen. Skolan tar emot besök från andra skolor och vid flera tillfällen har lokaltidningen kommit ut för att skriva reportage om skolans arbete.

4.1.2 Skola 2

Skola 2 är en landsortsskola med 112 elever i årskurserna F-6. Eleverna från Skola 1 flyttar efter tredje klass över till Skola 2, där de går årskurs 4-6. På Skola 2 arbetar 13 pedagoger. Skolan har haft Grön Flagg sedan 2000. Initiativet att ansöka om certifieringen togs av skolans pedagoger. Rollen som ansvarig för Grön Flagg rapporteringen och lärarrepresentant i miljörådet har vandrat runt på olika pedagoger sedan skolan fick Grön Flagg. Inför läsåret 2009/2010 lämnar en pedagog över arbetet till två nya pedagoger, vilket kommer att innebära en del förändringar i arbetet.

Skolan har de senaste åren haft ett kombinerat elev- och miljöråd. Från och med höstterminen 2009 har man valt att bilda ett självständigt miljöråd. Elev- och miljörådet har bestått av två representanter från varje klass. Förskoleklassen har inte varit med i råden tidigare, men representanter från förskoleklassen kommer att ingå i det nya miljörådet. Två vuxna representanter, skolans rektor och pedagogen med ansvar för Grön Flagg-rapporteringen, har deltagit på elev- och miljörådsmötena. Tidigare intog rektorn rollen som ordförande och sekreterare på mötena, men sedan en tid tillbaka har

eleverna från årskurs sex ansvarat för dessa roller. De olika klasserna har haft klassråd inför elev- och miljörådet. Protokollet från elev- och miljörådsmötet har lästs upp i klasserna. Elev- och miljörådet har haft möte en gång per månad.

Hittills har skolan inte arbetat efter Grön Flaggs teman. Eftersom skolan just nu är under ombyggnad funderar man dock på att fokusera läsårets miljöarbete kring temat Närmiljö. Miljöundervisningen ser olika ut i de olika klasserna och innehåller såväl teoretisk undervisning som praktiskt arbete och laborationer. Det är upp till klasslärarna att bestämma vad klassen ska arbeta med, det ges inga uppdrag eller direktiv från miljörådet och miljöundervisningens innehåll planeras inte gemensamt.

Skolans elever gör regelbundna utflykter i naturen. Årskurs fyra, fem och sex har vid olika tillfällen under året besökt kommunens naturskola. Årskurs fyra och fem har också gjort ett besök vid en sjö med aktiviteter anordnade av naturskolan där. Årskurs fyra har under året även fått besök av SYSAV. Under temadagar som Elevens val, Vänskapens dag och Scouternas dag har skolans elever deltagit i gemensamma aktiviteter indelade i tvärgrupper. Under Elevens val låg fokus på vatten, natur och människokroppen. Under vänskapens dag låg fokus på att stärka sammanhållningen på skolan och på Scouternas dag fick eleverna genomföra samarbetsövningar ute i naturen.

Det finns en del etablerade rutiner på skolan som har anknytning till miljöarbetet. Papper sorteras i särskilda uppsamlingslådor och frukten läggs i fruktspannar som sedan töms i komposten. Skolan uppmuntrar eleverna att ha en frukt med sig att äta som mellanmål. De dagarna barnen inte har idrott går de en ”Piggelinrunda”.

Skolan har varje år arbetat med fem miljömål och man har valt att byta ut ett av målen årligen. Målen sitter uppsatta i samtliga klassrum. De fem mål som skolan arbetade för att nå föregående läsår var följande:

Vi ska:

o lära oss att källsortera.

o en dag/termin lära oss om vår miljö.

o tänka på att vår livsstil och hälsa är viktig för vårt skolarbete. o hålla vår skolgård ren och fri från skräp.

o bara ta upp så mycket mat som vi orkar äta, dessutom ta upp minst två olika sorters grönsaker.

Den finns information om att skolan har Grön Flagg på hemsidan, utöver det ges ingen särskild information till föräldrarna om skolans miljöarbete. En del föräldrar deltog under Scouternas dag och samtliga föräldrar är inbjudna till Skoljoggen som går av stapeln under höstterminen. Skolgårdsdagar har arrangerats, där föräldrarna deltar för att göra fint på skolgården.

4.1.3 Skola 3

Skola 3 är en F-5 skola som ligger i en större tätort. På skolan går 144 elever uppdelade på två spår. 27 pedagoger arbetar på skolan. Skolan fick Grön Flagg första gången 1996. Intresset för miljöcertifieringen kom från skolans personal och många föräldrar var engagerade i miljöarbetet vid uppstarten. Exempel på projekt som då drevs var hönshuset som sköttes av eleverna. Hönsen matades med rester och äggen användes på skolan. Ett vindkraftverk drev belysningen i hönshuset och solceller användes för att driva pumpen till den damm som finns på skolgården. Hönshuset blev så småningom omgjort till lekstuga, vilken senare brann ner. Dammen har under läsåret återigen rensats upp och målet om att få till stånd ett kretslopp har uppfyllts. Det finns planer på att bygga ett pedagogiskt uterum på skolgården och eleverna får komma med förslag på hur de vill att det ska se ut.

Skolan har ett miljöråd som träffas varannan vecka. Miljörådet utgörs av 12 elever, varav två representanter från varje klass, och på mötena deltar även två vuxna representanter. De vuxna representanterna har hittills varit ordförande och sekreterare på mötena. Miljörådsprotokollet läses upp för klasskamraterna på klassråden. Miljörådet har också en brevlåda där skolans elever kan lägga frågor eller förslag. Tre pedagoger är utsedda till vuxenrepresentanter i miljörådet och de träffas varannan vecka för planering av skolans miljöarbete. Det finns funderingar på att låta de äldre eleverna delta i denna planering. Pedagogerna funderar ut lämpliga miljömål vilka diskuteras i klasserna och i miljörådet innan de fastslås.

Miljöundervisningen ser olika ut i de olika klasserna. Miljörådet står som hjälp när någon söker information och rådet delar även ut uppdrag till klasserna. Exempel på ett sådant uppdrag, som alla klasser har fått göra, var att tillverka ett slutet kretslopp. Det finns en miljötimme utlagd varje vecka på samtliga klassers scheman. Miljötimmen används för att göra miljöarbetet till en naturlig del av vardagen med syfte att stimulera en kontinuerlig miljödiskussion med eleverna. Klasserna sköter under denna timme uppgifterna som hör till deras olika ansvarsområden, som att exempelvis städa skolgården. Det kan även förekomma teoretisk miljöundervisning under denna timme. Sedan en tid tillbaka arrangerar man varje läsår en miljödag. Miljödagen används som inspirationsdag. Under dagen får eleverna prova på olika teoretiska och praktiska aktiviteter med anknytning till miljötemat. Eleverna delas under dagen upp i åldersblandade grupper. Samtliga skolans pedagoger är engagerade även om den huvudsakliga planeringen ligger på miljörådet. Miljödagarna har varit mycket uppskattade av alla på skolan.

Två dagar varje läsår arrangeras skolgårdsdagar med fokus på skolans utemiljö, där personal, föräldrar och barn hjälps åt att göra fint på skolgården. En annan återkommande aktivitet är fågelmatartävlingen som skolan brukar delta i. En av de etablerade vardagsvanorna på skolan är källsorteringen i klassrummen. Ambitionen är att låta eleverna lära varandra att sortera. Det görs även regelbundna studiebesök utanför den egna skolan för eleverna, som anknyter till miljöarbetet.

Under föregående läsår har skolan arbetat med temat kretslopp och man kommer att arbeta vidare med samma tema under läsåret 2009/2010. Nya mål kommer att sättas upp och de mål som skolan har arbetat med under läsåret som gått är följande:

o Vi ska ha en fungerande sopsortering på skolan och tillsammans utarbeta en ”lathund” för skolans alla klasser.

o Vi ska ha två Skolgårdsdagar per läsår, en på hösten och en på våren.

o Vi ska ha två Miljödagar per läsår. Dessa ska kopplas till kretslopp. Tex. Matens kretslopp och hållbar utveckling. Vi ska även försöka skapa egna kretslopp både ute och inne.

o Minst ett studiebesök per läsår som är kopplat till kretslopp. o Dammen ska bli ett fungerande uteklassrum och kretslopp. o Varje klass ska ha en miljötimme per vecka utlagd på schemat.

Föräldrarna ges ingen annan information om miljöarbetet förutom den som finns att tillgå på hemsidan. De deltar aktivt i skolgårdsdagarna och ibland händer det att de kommer med egna initiativ för miljöarbetet som för några år sedan, när föräldrar startade upp en gående skolbuss. Skolans miljöcertifiering synliggörs inte heller på något särskilt sätt för allmänheten. För några år sedan höll pedagoger på skolan en kurs för andra pedagoger i samarbete med kommunens naturskola men något liknande arbete planeras inte i nuläget. Skolan har även fått besök från Kina av personer som vill se och lära sig av hur man arbetar med miljö på en svensk skola.

4.2 Enkätundersökning

Resultatet från enkätundersökningen kommer att presenteras i följande del av arbetet. Enkäterna besvarades av föräldrarna till eleverna på de tre utvalda skolorna med Grön Flagg. Resultatet baseras på de 116 insamlade enkäterna. Förutom frågan om barnets födelseår var enkätfrågorna utformade som påståenden som respondenterna fick ta ställning till (Bilaga 2).

4.2.1 Kunskap om hållbar utveckling

Det första påståendet var avsett att undersöka om föräldrarna anser att kunskaper om hållbar utveckling är viktiga för deras barn. Påståendet löd ”Det är viktigt att mitt barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan.”. Ingen av respondenterna svarade instämmer inte alls, 8% svarade instämmer delvis och 92% svarade instämmer helt.

Diagram 1. Kunskap om hållbar utveckling.

4.2.2 Synliggörande av skolans arbete

Med det andra påståendet låg avsikten i att undersöka om föräldrarna tycker att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem. Påståendet löd ”Skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för mig som förälder.”. 30% av respondenterna instämmer helt med påståendet, 41% svarade att de instämmer delvis och 29% instämmer inte alls. En knapp tredjedel av föräldrarna anser alltså inte att skolans arbete synliggörs för dem som föräldrar. För att kunna jämföra landsortsskolorna med tätortsskolan gjordes en korstabell. Korstabellen visade att 45% av respondenterna instämmer helt med påståendet på landsortsskolorna. På tätortsskolan har 17% av respondenterna valt instämmer helt. På landsortsskolorna har 19% svarat instämmer inte alls. På tätortsskolan har 38% svarat samma sak.

Skola * Skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för mig som förälder. Crosstabulation

Skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för mig som förälder.

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte

alls Total Skola Skola 1 och 2

% within Skola 45% 36% 19% 100,0%

Skola 3

% within Skola 17% 45% 38% 100,0%

Total

% within Skola 30% 41% 29% 100,0%

Tabell 1. Korstabell mellan skola och synliggörande av skolans arbete med Grön Flagg.

De respondenter som höll med om påståendet helt eller delvis ombads att ge exempel på hur arbetet synliggörs. Det vanligaste svaret blev att barnen är föräldrarnas informationskällor. Skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för föräldrarna genom att barnen kommer hem och berättar om vad de lärt sig eller vilka aktiviteter de gjort i skolan. Ett annat vanligt svar var att föräldrarna hade sett flaggan, vilken är symbolen för Grön Flagg. Ett mindre antal av föräldrarna till eleverna på landsortsskolan svarade att de får information om arbetet via pedagogerna, veckobrev, föräldramöte och hemsidan. Några menade att arbetet synliggörs via temadagarna, sorteringsvanorna på skolan och att eleverna på skolan har en stor kunskap om miljöfrågor. På tätortsskolan var det ett litet antal föräldrar som anser att arbetet synliggörs genom miljötimmen och miljörådet. Ett fåtal angav mail, veckobrev och skolgårdsdagarna. Ett antal föräldrar använde det fria enkätutrymmet åt att önska bättre information från skolan.

4.2.3 Miljöintresse hos eleverna

Det tredje påståendet gavs med avsikt att ta reda på om föräldrarna märkt av ett miljöintresse hos sina barn. Påståendet löd ”Jag har märkt av ett miljöintresse hos mitt barn.”. 47% av respondenterna svarade instämmer helt och 40% svarade instämmer delvis. 87% instämmer alltså helt eller delvis i att de har märkt av ett miljöintresse hos sina barn. 13% av respondenterna instämmer inte alls med påståendet.

Diagram 2. Miljöintresse hos eleverna.

Det fanns ingen större skillnad mellan svaren för det tredje påståendet hos föräldrarna till de yngre barnen jämfört med föräldrarna till de äldre barnen. Det fanns inte heller någon större skillnad mellan svaren från föräldrarna till barnen på landsortsskolorna jämfört med föräldrarna till barnen på tätortsskolan.

För de respondenter som helt eller delvis höll med om påståendet gavs möjlighet att ge exempel på vilket sätt de märkt av miljöintresset hos sina barn. Det vanligaste svaret blev att barnet visar sitt miljöintresse hemma genom att fråga om och vilja diskutera olika miljöfrågor. Ett annat vanligt förekommande svar är att barnet visar sitt intresse genom handling, vanligast genom att källsortera hemma eller genom att vara noggrann med att inte slänga saker i naturen. Flera av föräldrarna svarade också att barnet visat en önskan om att förändra olika vanor hemma i syfte att bli mer miljövänliga.

4.2.4 Miljöintresse genom skolans arbete med Grön Flagg

Det fjärde påståendet fungerade som en följdfråga till det tredje påståendet. Respondenterna uppmuntrades därför att endast svara på det fjärde påståendet om de tidigare instämde i att de märkt av ett miljöintresse hos sina barn. Påståendet löd ”Jag tror att mitt barns miljöintresse beror på skolans arbete med Grön Flagg.”. 27% av respondenterna instämde helt i påståendet. 57% instämde delvis i påståendet och 16%

instämde inte alls i påståendet. En korstabell visar att resultatet skiljer sig mellan landsortsskolorna och tätortsskolan. 40% av föräldrarna till barnen på landsortsskolorna instämmer helt med påståendet medan bara 16% av föräldrarna till barnen på tätortsskolan ger samma svar. En knapp tredjedel, 29%, av föräldrarna till barnen på tätortsskolan, svarar däremot att de inte alls instämmer med påståendet medan ingen av föräldrarna till barnen på landsortsskolorna lämnar detta svar.

Skola * Jag tror att mitt barns miljöintresse beror på skolans arbete med Grön Flagg. Crosstabulation

Jag tror att mitt barns miljöintresse beror på skolans arbete med Grön Flagg.

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte

alls Total Skola Skola 1 och 2

% within Skola 40% 60% 0% 100,0% Skola 3

% within Skola 16% 55% 29% 100,0%

Total

% within Skola 27% 57% 16% 100,0%

Tabell 2. Korstabell mellan skola och miljöintresse genom skolans arbete med Grön Flagg.

4.2.5 Förändrade vanor

Med det sista påståendet låg avsikten i att undersöka om respondenterna ansåg att de ändrat några vanor i hemmet till följd av sina barns miljöintresse. Påståendet löd ”Vi har ändrat våra vanor i hemmet till följd av mitt barns miljöintresse. Exempelvis: börjat sopsortera, någon gång valt att cykla istället för att ta bilen, släcker ljuset i rum ni inte vistas i o.s.v.”. För påståendet gavs bara två svarsalternativ; instämmer eller instämmer inte. 42% av respondenterna svarade att de instämmer medan 58% svarade att de inte instämmer med påståendet.

Diagram 3. Förändrade vanor.

Det fanns ingen nämnbar skillnad mellan svaren för det sista påståendet hos föräldrarna till de yngre barnen jämfört med föräldrarna till de äldre barnen. Det fanns inte heller någon större skillnad mellan svaren från föräldrarna till barnen på landsortsskolorna jämfört med föräldrarna till barnen på tätortsskolan.

De respondenter som instämde med påståendet ombads att ge exempel på vilka vanor man förändrat. Det vanligast förekommande svaret blev att man förbättrat sin sopsortering. Andra vanliga svar har anknytning till elförbrukning som att släcka lampor efter sig, inte använda standby läget på TV:n eller datorn, eller att byta ut vanliga glödlampor mot lågenergilampor. Andra vanliga svar är att man cyklar istället för att köra bil, sparar på vattnet, samt köper närodlad och ekologisk mat. Intressant var att flera av respondenterna som inte instämde med påståendet använde de tomma raderna åt att berätta att de redan har goda vanor i hemmet med fokus på miljöaspekten.

5. Diskussion

I följande avsnitt kommer jag att diskutera resultatet av de empiriska studierna med kopplingar till den teoretiska delen av detta arbete.

5.1 Tre skolor - tre arbetssätt

Tre olika skolor inrymmer olika individer med olika bakgrund och olika perspektiv på världen. Därför är det snarast en självklarhet att miljöcertifieringsarbetet ser olika ut på de tre skolorna. Sättet på vilket man arbetar med lärande för hållbar utveckling bildar en bakgrund till resultatet av enkätundersökningen. Därför ges en diskussion kring de tre skolornas arbetssätt i detta avsnitt utifrån aspekter som jag funnit intressanta.

5.1.1 Pedagogernas engagemang

På Skola 1 finns en tydlig vilja att all personal på skolan ska ha en gemensam grundsyn vad gäller skolans miljöarbete. Intervjupersonen för detta arbete brinner för skolans miljöarbete och kan beskrivas som en eldsjäl bakom certifieringen. Hon ser inga svårigheter i att få med sina medarbetare på tåget och tror att miljöarbetet underlättas av att skolenheten är liten. Initiativet till Grön Flagg-certifieringen kom från skolans personal, av den enkla anledningen att de kände att det var ett arbete som skulle passa verksamheten. Grön Flagg-certifieringen skapar en vi-känsla på skolan. Genom arbetet mot samma mål samlas personal och elever på skolan kring något gemensamt. En del av arbetet sker också gemensamt i åldersblandade grupper och det finns en tydlig struktur för arbetet. På Skola 2 finns inte en lika tydlig gemensam grundsyn. De olika klasslärarna väljer själva hur de vill föra in miljöaspekten i sin undervisning och det finns inte en lika bestämd struktur i miljöarbetet. En del aktiviteter görs gemensamt i tvärgrupper under temadagar. En pedagog har ansvar för att samla in information om miljöarbetet i de olika klasserna och att sammanställa denna information för rapporteringen. Skolan har hittills inte arbetat med Grön Flaggs uppsatta teman. Initiativet till miljöcertifieringen togs på gräsrotsnivå på Skola 3 i likhet med både Skola 1 och Skola 2. Ansvaret för miljöcertifieringsarbetet ligger på tre utvalda personer. Intervjupersonen på Skola 3 är en eldsjäl med ett stort intresse för skolans miljöarbete. Han poängterar vikten av att lägga miljöarbetet på en lagom nivå för att alla pedagoger

ska ha tid och ork att engagera sig. I likhet med Skola 1 poängterar intervjupersonen på Skola 3 vikten av att alla på skolan ser den Gröna Flaggan som sin. Miljöarbetet på Skola 3 fokuseras på att alla ska vara med och vara insatta i syftet med arbetet. Miljödagarna används som ett verktyg för att engagera alla. Samma sak gäller för skolgårdsdagarna, vilka all personal engagerar sig i.

En aspekt som har varit återkommande i flera av de tidigare genomförda examensarbetena om Grön Flagg, är pedagogernas engagemang (Greco & Löfstedt 2007, Eklund & Helgesson 2009, Eklund & Wejåker 2009, Eriksson & Jansson 2007, Säfström 2004). Pedagogernas intresse verkar ha en betydande roll för hur miljöarbetet på olika skolor utformas. Trots att läroplanen uppmanar alla i skolan att arbeta med lärande för hållbar utveckling verkar resultatet vara beroende av den enskilda pedagogens intresse för området. Eldsjälarna spelar en viktig roll i miljöcertifieringen av skolorna. Samtidigt som eldsjälarna är viktiga drivkrafter i arbetet så kan problem uppstå om dessa eldsjälar av någon anledning lämnar verksamheten. Av den anledningen och av andra skäl, är det viktigt att engagera alla i miljöarbetet. Inte bara alla pedagoger, utan all personal på skolan. Skapas en samsyn och en delaktighet för alla i miljöarbetet har certifieringen lyckats fullt ut. Att förankra arbetet hos alla är ett av de tips som framkommer i Säfströms arbete (2009). Ett gemensamt engagemang kan också vara nyckeln till målet att låta lärande för hållbar utveckling vara något som genomsyrar hela verksamheten, helt enkelt tillåts vara jästen i degen. Vilket i sin tur gynnar ambitionen att förmedla den hållbara utvecklingens samtliga tre dimensioner, den ekologiska såväl som den sociala och den ekonomiska (Skolverket 2008).

5.1.2 Elevernas delaktighet

På alla tre skolorna är eleverna delaktiga genom miljöråden. På Skola 1 har inte eleverna själva rollerna som ordförande och sekreterare i miljörådet, av anledningen att enbart yngre elever går på skolan. Det finns en ambition att miljömålen ska komma från barnen men pedagogerna har en viktig roll i att vägleda dem och de har en tanke om hur de vill styra innehållet för att kursplanernas mål ska uppfyllas. Undervisningen görs meningsfull för eleverna genom att deras erfarenheter och kunskap fångas upp och används i undervisningen. Skola 2 skiljer sig från de andra två skolorna genom att eleverna själva intar rollen som ordförande och sekreterare på elev- och miljöråden. Det