Element of wasteland : En ofrivillig naturresurs

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 16 hp | Utbildning - Huvudområde(Möbeldesign) Vårterminen 2020 | LIU-IEI-TEK-G--20/01820—SE

Elements of wasteland

– En ofrivillig naturresurs

Elements of wasteland

– An involuntary natural resource

Anton Kreü

Handledare: Leo Johannsson Examinator: Chandra Ahlsell

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Sammanfattning

Människans linjära förhållningssätt till plast har resulterat i den värld vi lever i idag, med massiva plastför-oreningar som sätter oss människor och klimatet på prov. Idag är det viktigare än någonsin att tänka på hur

vi agerar, eftersom det är avgörande för den framtid vi har att vänta. Världen har slutit upp i dessa frågor gällande att motverka miljöhoten och jordens temperaturökning med 2 grader. Som individ eller företag kan vi motverka dessa krafter och förslagsvis följa nya direktiv för en bättre framtid. Vi kan till exempel

ta lärdom av FN agenda 2030. Mitt examensarbete handlar om att undersöka återvunnen plast och att ta fram ett tillvägagångssätt för att använda materialet och för att producera produkter. Genom olika tester av materialet har jag skapat ett skivmaterial som jag har formpressat och tillverkat en möbel av. Min intention

är att genom detta arbete inspirera andra att använda mer återbruk och att bromsa tillväxten av nyprodu-cerad plast. Tanken är också att fokusera mer på användandet av denna ofrivilliga naturresurs - att få ett mer cirkulärt förhållningssätt helt enkelt. Genom att återvinna plast så kan vi motverka plastens negativa klimatpåverkan som genom tillverkning av ny plast, förbränning av plast och plastavfall som hamnar i vår

natur är några av bidragande faktorer till detta. Genomförandet av detta arbete består av undersökningar och kartläggningar av vad plaster är, tillverkning av plaster, dess påverkan på människa och miljö och hur

återvinningen ser ut i Sverige. I nästa del presenteras designprocessen.

Abstract

Man’s linear approach to plastic has resulted in the image we see today, massive plastic pollution around the world that tests us humans and our climate. Today it is more important than ever how we act that

deter-mines what future we will expect. The world has joined up on these issues to counter these environmental threats and not increase the Earth’s temperature above 2 degrees. As an individual or company, we can counter these forces and, for example, follow new directives for a better future, such as the UN Agenda

2030. My thesis is about examining recycled plastic and developing an approach to use the material to produce different products. Through various tests of the material, I have created a disc material that I have

moulded and made a piece of furniture out of. My intention is to inspire others through this work to use more recycling and slow down the growth of newly produced plastics and focus more on the use of this involuntary natural resource, a more circular approach simply. By recycling plastic, we can counteract the negative climate impact of plastics such as the manufacture of new plastics, the combustion of plastics and

plastic pollution. The implementation of this work consists of studies on mapping what plastics are, the manufacture of plastics, its impact on humans and the environment, what recycling looks like in Sweden.

Förord

Plast är ett fantastiskt material med många olika egenskaper och det är utan tvekan en stor del till människ-ans utveckling. Men det är också en av de största orsakerna till att vår miljö är så förorenad. I mitt exa-mensarbete vill jag titta på hur vi kan återanvända denna ofrivilliga naturresurs till att skapa nya produkter

och varför det är så viktigt. Jag vill inleda min rapport med att förtydliga att detta arbete handlar om att återvinna plaster. För mig innebär detta att inte försköna plastindustrin och stå för en ökad tillverkning och

konsumtion av plaster.

Det vi vet idag är att industrin växer och med länders tillväxt och människors ökning på jorden kommer konsumtion och produktion av plaster att öka. Denna problematik om plasters tillväxts betydelse har två sidor. Det ena är att plaster har otroliga egenskaper och är ett resurssnålt material vid tillverkning, att fordon, transporter, byggindustri och förpackningar av plaster bidrar till minskade utsläpp eftersom det har lägre vikt och lätt att återvinna jämfört med andra material. Att plaster helt enkelt bidrar till en bättre miljö.

Samtidigt som det påstås vara bra så är detta material en stor orsak till alla de föroreningar vi ser runt om på vår planet. Materialet plast hamnar i miljöer där det inte ska vara, såsom i naturen, att materialet består av råolja och massor av tillsatser som förhindrar nedbrytning och är i de flesta fall giftiga för oss människor, djur och andra levande organismer. Något som kan ha förödande konsekvenser. Om plasterna

ökar så måste någon ta hand om det och inspirera andra att följa ett gott exempel.

Jag vill rikta ett stort tack tacka Irene Jinnerstrand, Hareton Akob, Pär Jinnerstrand,

John Andersson och Tony på Laxå bruk i Röfors som bistått med kunskap, tillgång

till lokal och maskiner. Min vistelse på bruket har varit givande med lärorika dagar.

Möjligheten att fått utföra testerna på plats i Laxå bruk har delvis gjort det möjligt att

genomföra mitt examensarbete.

Tack även till Sandra Toivio på HSR som bistått med kontakter.

Stort tack till Peter Rosengren från Veolia Recycling Plastic Sweden AB som har

sponsrat med plastgranulat av återvunnen plast som användes vid genomförandet

av testerna.

Även ett stort tack till Nicklas Jendeby får SjöräddningsSällskapet och Fredrik

Jedeur-Palmgren från Envir AB som bidragit med plastmaterial som har samlats in

KAP 1: Inledning

Sammanfattning 2

Abstract 2

Förord 3

Förklaring av förkortningar 5

Kommentar till läsaren 5

Bakgrund 6 Syfte 7 Mål 7 Frågeställningar 7 Avgränsningar 7 Metod 7

KAP 2: UNDERSÖKNING: PLAST 8

Vad är plast? 9 Produktionsmetod 10 Bioplast 12 Olika plaster 12 Toxin 14 Återvinning av plastavfall 15 Förenkla återvinningsprocessen 16

Plastens resa alt 2 17

Vem bär ansvaret 18

Restriktioner idag och imorgon 18

FN Agenda 2030 19

Mål 12: hållbar konsumtion och produktion 19

Mål 14: hav och marina resurser 19

Mål 13: bekämpa klimatförändringarna 19

KAP 3: Resultat

20

En introduktion till Laxåbruk 23

Formverktyg 24

Material 24

Hierarkisk uppgiftsanalys (HTA) 26

Chair Marie: Elements of wasteland 30

KAP 4: Slutsats

32

Analys 33 Diskussion 33

Förklaring av förkortningar

FTI - Förpacknings & TidningsInsamlingen HSR – Håll Sverige Rent

SMED - Svenska MiljöEmissionsData PE - material inom gruppen etenplasteer

PET - eten-tereftalatplast

PP - material inom gruppen propenplaster

PE-LD - PE med låg densitet och låg kristallinitet och styvhet PE-HD - PE med hög densitet och hög kristallinitet och styvhet

V - Vinylkloridplast (PVC) PP - Propenplast PS - Styrenplast CH4 - Metangas CO2 - Koldioxid NO2 - Kvävedioxid

UNDP- United Nations Development Programme

Kommentar till läsaren

Om ni finner mitt arbete intressant- och om ni vill veta mer inom detta område rekommenderar jag rap-porten nedan. Där kan ni kan ta del av bra information och hur andra aktörer och kreatörer angriper- eller

belyser miljöproblemen.

SMED Rapport Nr 01 2019, Kartläggning av plastflöden i Sverige, är en bra och övergripande rapport som finns tillgänglig för allmänheten. Rapporten innehåller tydlig statistik och förklarar svåra problem på ett

enkelt och övergripande sätt.

Jag rekomenderar även att läsa boken: Cradle to Cradle skri-ven av Braungart, M. & McDonough, W (2009). En intressant och

Bakgrund

För mig har naturen alltid varit närvarande eftersom jag är uppväxt på en liten ort i östra Närke bland skogar, sjöar och bondgårdar. Med detta i åtanke kan jag onekligen säga att den miljö jag vuxit upp i har format mig till den jag är idag. Om man kommer från landsbygden är detta möjligtvis en miljö som oftast tas för given och som troligtvis alltid kommer att göra det. Men det som har hänt de senaste 5-10 åren har varit ett slags uppvaknande i Sveriges alla samhällen. Det handlar om klimatet. Idag är miljön en stor och het politisk fråga. Det är inte längre en fråga om spekulationer, utan om vedertagen fakta. Vår planet blir varmare, det är mer förorening i luften, vattnet är smutsigt, regnskog skövlas och våra städer expanderar. Som många förstår påverkar detta vår miljö, djuren och naturen. Men även människans tillvaro och

fram-tid.

Under mina år på Malmstens har jag experimenterat med olika material, som exempelvis metaller, trä, stengods och textilier. Men det var när jag började använda plast då intresset för dess breda spektrum av

användningsområden, formbarhet och uttryck väcktes.

Klimatkrisen är ett av de mest aktuella områdena i vår samtid och det är en stor fråga hur vi tillsammans kan lösa den. Här tyckte jag mig se ett samband mellan klimatet och materialet plast. Jag ville ta reda på hur jag kunde bidra med min kompetens och tid för att förbättra vårt klimat, med målet att inspirera andra att följa mitt exempel. Vad kan jag då göra som designer? Som svar på den frågan känner jag att det är min

plikt som designer att skapa nya förutsättningar och lösningar som inte adderar till dessa problem, utan som motverkar dem. Jag vill skapa positiva effekter som bidrar till en ljusare framtid. Min tes är att så länge det finns en efterfrågan kommer att saker och ting att produceras - för alla vill ju tjäna pengar. Kan vi då ta ett miljöproblem som plastföroreningar och göra det till en resurs som efterfrågas istället? Genom att göra återvunnen plast till ett mer attraktivt material än nytillverkad plast, så kanske det bidrar till att det

tillverkas mindre och återanvänds mer. Detta skulle i sin tur vara mer skonsamt för klimatet. Med detta i åtanke har jag valt att kalla just plastföroreningar som den ofrivilliga naturresursen. En resurs som skulle

Syfte

Med detta projekt vill jag skapa ett informations-underlag som andra kan ta del av som förklarar plastens föroreningar. Syftet är också att ge en överblick över hur återvinningen kan se ut i Sverige. Arbetet ska också betraktas som ett underlag för hur man kan tillverka skivmaterial av återvunnen plast för skapa i egen produktion. Av detta material vill jag skapa en möbel som uppmärksammar alternativet återbruk och motivera återbrukets positiva effekter. På så sätt vill jag göra återvunnen plast till en mer attraktiv råvara och ett mer populärare val för industrin och konsumenterna.

Mål

Målet är att skapa informationsunderlag om hur plasthanteringen i Sverige ser ut och att motivera varför återvinning är ett bättre alternativ än förbränning. Genom insamlad och återvunnen plast har målet också varit att själv tillverka en prototyp - som gör återvunnen plast till en mer attraktiv produkt. Målet är även att inleda en undersökning med tester för ett hitta ett tillvä-gagångssätt för att tillverka ett grundmaterial av återvunnen plast som vidare kan användas vid framtagning av olika produkter i mindre produk-tionsskala. I detta fall är grundmaterialet en skiva som senare kan bearbetas eller formas till olika produkter. Mitt mål är att skapa en sittmöbel av återvunnen plast.

Frågeställningar

• Vad där plast?

• Vilka exempel finns det som talar om varför plastföroreningar är skadligt för vår miljö? • Hur ser återvinningsprocessen av plast ut? • Hur formger jag en möbel utav plast?

Avgränsningar

I min rapport vill jag skapa en överskådlig bild över olika faktorer som handlar om plastens för-oreningar och dess följder. Detta betyder att det inte kommer att vara någon djupare analys av de olika beståndsdelar- eller ämnen som presenteras i rapporten. Jag har valt att koncentrera mig på materialet plast och kommer därför inte diskutera andra material som förorenar vår planet. På grund av min begränsade budget kommer jag till allra störst del att tillverka själv, vilket betyder att jag bara kan använda mig av skolans och Laxå bruks maskinparker och verktyg. Gällande formgiv-ningen av prototypen måste jag förhålla mig till att jag kan inte skapa enskilda komponenter som är större än måtten 1210x750x460 mm, då detta är storleken på arbetsytan i en av de maskiner som använts för framtagning av skivmaterialet. Andra avgränsningar i mitt arbete är att jag har en deadline att förhålla mig till. Perioden för arbetet är ca 10 arbetsveckor. Jag har också en begränsad budget som inte tillåter för stora utlägg och kostnader. På grund av coronapandemin har det inte varit möjligt att genomföra de studiebe-sök som var inplanerade i min projektplanering.

Metod

Examensarbetet har bestått av litteraturstudier och genomförande av tester som senare analyse-rats och legat till grund för designprocessen och för framtagandet av en prototyp.

Litteraturstudier har gjorts i syfte för att tillhan-dahålla aktuell information om plast, plastavfall och industrin som hanterar plast. Den insamlade informationen omfattar rapporter, artiklar och böcker utgivna av myndigheter, forskare och branschkunniga inom aktuellt område. Utifrån inhämtad information om plast ge-nomfördes olika tester för framtagning av

basmaterial/produkt. Under testerna analyserades resultaten och nya insikter har legat till grund för vidareutvecklingen till en möbel eller komponent till möbel.

Vad är plast?

Plast är ett material som de flesta av oss är be-kanta med och vi kan urskilja mot andra material. Plast är ordet som vi definierar materialet på samma sätt som vi säger sten, trä och metall - alltså ett samlingsnamn. Men det kan vara stor skillnad mellan plasterna som vidare kan ha många åtskilda egenskaper. För att kunna påbörja mitt examensarbete och få svar på de frågor som ställts måste vi börja med att ställa oss frågan: vad är plast?

Plast är uppbyggt av polymerer som kommer från grekiskan och betyder enhet. Polymerer är ihoplänkande molekyler i en kedja som finns i naturen och inom oss, bland annat i vårt DNA i form av proteiner, cellulosa, stärkelse och natur-gummi. När det kommer till plast så tillverkas materialet genom kemiska föreningar som är uppbyggda av små enheter, vilka heter mono-merer. När monomerer är sammanlänkade är de polymeriserade (Bruder, 2018, s. 9).

Det är alltså ett kemiskt framställt ämne ”syn-tetiska polymer” som skiljer sig från övriga naturliga polymerer, detta eftersom monomererna idag, till allra störst del, tillverkas av petroleum, även kallat råolja. För att tillverka monomererna destillerar raffinaderier råoljan och kan på så sätt separera dess kolväten till mindre kemikalier och sönderdelas, även kallat ”krackas”. Det blir då till exempel propen, eten, aromatiska föreningar (bensen,xylen eller toulen) vilka alla är basämnen för att tillverka monomerer. Även biomassa kan användas som råmaterial istället för petroleum för att utvinna baskemikalier till monomerer, vilket blir biopolymerer som används till plast och gummitillverkning i viss utsträckning och kommer bland annat från naturgummi, cellulosa och proteiner (Klar m.fl., 2014 s.17). I plaster är Kol (C) och väte (H) de dominerade grundäm-nen. Andra grundämnen som man ofta finner är kväve (N), fluor (F), fosfor (P), klor (CI) och svavel (S).

För att sedan producera olika typer av gummi och plaster tillsätts additiv, vilket är kemikalier som gör att slutprodukten får önskade egen-skaper. Dessa kemikalier kan påverka plastens

fysikaliska, kemiska, elektriska, termiska och bearbetningsegenskaper, som till exempel mjuk-görande, yt-smörjmedel, stabilisatorer, biocider, pigment, flamskyddsmedel, jäs-medel med mera. När det tillsätts olika additiv och sedan bearbetas grupperas polymererna utifrån dess innehåll och bearbetningsmetod. Figur 1 (se bilaga), visar hur plasten delas in i olika undergrupper, så som härdplast och termoplast. Termoplasterna i sin tur delas in i kristallina och amorfa plaster.

Det finns två huvudgrupper av plaster. Termo och härdplaster. Dessa två skiljer sig åt i sina struk-turella uppbyggnader. I härdplaster förekommer det starka tvärbindningar mellan molekylked-jorna precis som i gummi. Detta benämns som förnätning. Molekylernas tvärgående bindningar mellan varandra gör dom väldigt starka, så pass starka att de inte bryts ner vid uppvärmning. Materialet kan därför inte smälta efter att det har stelnat/härdat i sin tänkta form, därav namnet härd(a) i härdplast, det vill säga att göra något hård/hårt (Bruder, 2018 s. 11).

Termoplaster däremot har svagare bindningar mellan molekylerna och är mindre stabila mot solljus, alltså UV-strålning, värme och syre. På grund av molekylernas struktur är också termoplaster formbart via upphettning, vilket betyder att det är återvinningsbart (Klar m.fl. 2014, s.19). Av termoplaster grupperas det i två undertyper av termoplast baserat på dess struktur, amorfa eller delkristallina plaster. I den amorfa är molekylkedjornas struktur helt oordnad vilket gör att plasten inte har någon smältpunkt. Vid uppvärmning beter sig materialet som trögflytan-de massa, ungefär som uppvärmt glas. Eftersom materialet inte har någon smältpunkt så anges istället den så kallade glastransitons-temperaturen (TG) vilket är den temperatur som gör moleky-lerna rörliga i amorfa plaster. I delkristallin är molekylkedjorna linjärt uppbyggda vilket gör att materialet istället smälter när det överstiger en viss temperatur vid upphettning till flytande form (Bruder 2018, s.12).

Produktionsmetod

När man har adderat tillsatserna till polymererna, så kallat ”kompoundering”, så är det vanligt att materialet skickas till en granulerare och blir till plastgranulat som används till tillverkning för diverse föremål så som plastfilm, detaljer och profiler. Det finns två olika ganuleringsmetoder. Det ena är om materialet har en relativt låg bearbetningstemperatur och den andra metoden är om materialet har en högre arbetstemperatur. I den ena metoden pressas plasten ut ur ett mun-stycke med små hål, ungefär som en köttkvarn (se fig 2). På andra sidan av munstycket sitter en roterande kniv som skär loss materialet som sedan faller ner i en behållare undertill. Använ-dandet av denna metod kan man se på granulatet då det oftast formas till små linsformade pärlor. Om plasten har en mycket högre bearbetnings-temperatur så är det ingen roterande kniv på baksidan av munstycket. I denna metod är det istället stänger som extruderas ner i ett vattenbad. Därefter klipps stängerna av och blir till ett cylinderformat granulat (se fig 3) (Bruder 2018, s. 56). Av granulatet kan man nu börja tillverka nya produkter. Produkternas syfte och utform-ning kräver olika metoder för tillverkutform-ning. Nedan listas de vanligaste metoderna som används vid industriell tillverkning.

Formsprutning

Av de olika produktionsmetoder för att framkalla olika typer av produkter så är formsprutnings- metoden den allra vanligaste tillverkningsme-toden inom industrin idag. Denna metod kan både använda termo- och härdplaster och är en helautomatisk cyklisk process där det oftast framställs färdiga detaljer som inte kräver efter-bearbetning. Maskinen är uppbyggd av två delar: sprutenheten, där materialet adderas och smälts, och låsenheten, där ett formverktyg fixeras uppbyggd av två delar, hane och hona. Med hjälp av låsenheten stängs och öppnas verktyget. Varje gång det öppnas faller en ny färdig produkt ur sin mall (Bruder 2018, s.77).

Extrudering

Extrudering, tidigare kallat strängsprutning, är samma metod som när granulat tillverkas, det fungerar ungefär som en köttkvarn. Granulaten smälts ner och transporteras genom ett mun-stycke med önskad profil, en process som är kontinuerlig och kan tillverka i stort sett ändlösa föremål. Föremål som slangar, rör, stänger, plattor, skivor, profiler, film och så vidare. Denna metod kräver oftast efterbearbetning i olika metoder utifrån slutlig funktion senare i produktionslinjen. Det kan vara bland annat vara att det stansas, fräsning, tryckning, kapning och även filmblåsning som används för att tillverka plastpåsar (Bruder 2018, s.121).

Formblåsning

Formblåsningsmetoden används för att skapa ihåliga produkter i termoplast (flaskor) som är ett helautomatiskt system. Det finns två huvudvari-anter av tillverkningsmetoden som på engelska kallas för Perison och Preform. Dessa två metoder grundar sig i att termoplast extruderas ner i ett rum i en tvådelad form. Med hjälp av värme och tryckluft expanderas sedan plasten ut i formen. Formblåsning används bland annat för tillverkning av petflaskor (Bruder 2018, s.139).

Rotationsgjutning

Rotationsgjutning är en av de mindre kända och förekommande plastbearbetningsmetoderna. Metoden går ut på att man doserar plast i form av pulver av PE i en behållare som sedan värms upp. När det stigit upp till rätt temperatur börjar behållaren rotera runt en vertikal och horisontell axel. Under denna fas kyls behållaren ner och plasten stelnar i sin form för att sedan tas ut ur behållaren. Ett system och metod som delvis sker manuellt. Rotationsgjutning är vanligt förekom-mande vid tillverkning av leksaker, behållare och tankar (Bruder 2018, s.141).

Vakuumformning

Är ett bearbetningssätt för att tillverka stora delar av konsumentartiklar, så som förpackningar. Vid tillverkning används nästan uteslutande amorfa plaster där man förpackar allt från livsmedel till piller. Materialet har extruderas till en skiva eller film som placeras med hjälp av en fixeringsram över en positiv form. När plasten är formbar genom upphettning formas det efter önskad form genom vakuum. Därpå kyls materialet ner och har sedan stelnat i sin nya form och tas vidare för bearbetning. En tillverkningsmetod som i regel skapar mycket svinn (Bruder 2018, s.142).

(Figur 3. Illustrerad bild av granule-ring med plast av hög densitet) (Figur 2. Illustrerad bild av

Bioplast

Precis som plaster är även bioplast ett samlings-namn av olika typer av polymerer som är anting-en biobaserade eller biologisk nedbrytbar plast. Biobaserade plaster är delvis- eller helt till-verkade av förnyelsebara råvaror istället för fossila råvaror (HSR 2019, s.12). I handboken

Värt att veta om plast framgår det att ”hur stor

andel förnyelsebara beståndsdelar som krävs för att en plast ska anses som biobaserad har inte fastställts. Ledande bioplastleverantörer anser att minst 20% bör ingå” (Bruder 2018, s.45). Bioba-serade plaster fungerar precis som fossilbaBioba-serade plaster då det hamnar i naturen och bryts ner väldigt långsamt och representerar cirka 1% av den totala plastproduktionen i världen. Vanligt förekommande biobaserade ämnen i materialet kommer bland annat från stärkelser, cellulosa- eller vegetabiliska oljor. Även plaster som har förstärkts med biobaserade fibrer ”bio-komposit” anses som biobaserad plast. I detta fall är det förekommande att fossilbaserade plaster blandas med naturfibrer. Fibrer som till exempel kan komma från cellulosa eller hampa.

Biologisk nedbrytbar plast definieras genom om-vandlingen av organisk kol till koldioxid och har ett kortare livsspann jämfört med andra plaster. Nedbrytbar plast kan bestå av både fossila och förnyelsebara råvaror. Dessa typer av plaster är tillverkade för att brytas ner under specifika förhållanden. Med specifika förhållanden menas en irreversibel process där en kemisk eller fysisk ändring skapas av olika miljöfaktorer, faktorer som värme, solljus, fukt, kemiska förhållanden eller biologisk aktivitet. Solljus är bland de främsta faktorerna, tillsammans med höga tempe-raturer och tillgång till syre. Enligt SIS (Svenska Institutet för Standarder EN 13423) skall ett biologiskt nedbrytbart material vara upplöst till 90% inom loppet av tolv veckor. Inom sex månader skall det vara 90 % nedbrutet (Nilsson 2019, s. 19).

Olika plaster

De plaster som är mest förekommande brukar kallas basplaster och hanteras av konsumenter och industrier runt om i världen dagligen. Utav dessa basplaster är somliga mer förekom-mande hos slutkonsumenter så som förpackning-ar och andra är mer frekventa på industrier. Dock har dessa plaster en gemensam nämnare, de är till allra största del märkta. De är märkta så att det kan återvinnas mer effektivt och som konsument vet man vilken som är vad. Ett vanligt förekom-mande internationellt märkningssystem heter American SPI (se fig 4) (krugloff, 2007 s.1). Det finns även andra märkningssystem som kan förekomma på till exempel teknisk formgods eller konstruktionsdetaljer. I dessa fall brukar det förekomma sifferkoder mellan hakar som informerar om materialet. Detta märkningssys-tem är en nationell standardisering ISO 1043 och använd främst av industrier som kan se ut på följande sätt: >PA 66 – GF 30< (Bruder 2018, s. 20).

PA står för basmaterialet, i detta fall amidplaster.

Siffrorna 66 talar om vilken sorts amidplast detta är. GF står för fyllmedel, alltså ett additiv och 30 informerar vilken procent mängd fyllmedlet ligger på, i detta fall 30% (Bruder 2018, s. 165). Nedan är en lista hämtad från naturskyddsför-eningen som informerar om vilken basplast som hör ihop med vilken symbol och vad det oftast används till.

PET, också kallad eten-tereftalatplast,

tidi-gare även som benämnd PETP (Polyethylene terephthalate) är vanligt förekommande i dryck-esflaskor, flaskor för vissa hushållskemikalier, i flytande tvålar samt i livsmedelsförpackningar där livsmedlet avses tillagas genom upphettning i förpackningen, till exempel i mikrovågsugn.

HDPE, etanplast med hög densitet (high-density

polyethylene). Vanligt förekommande som förvaringskärl för livsmedel och kemikalier, eller som klädhängare, handtag eller diskborste.

V står för Vinylkloridplast (Polyvinyl chloride).

Är vanligt förekommande i fönster/fönsterramar, kabelhöljen, golvmattor, vägguttag, tätningslister och i kylskåpsdörrar, förpackningar, plastfilmer för livsmedel, leksaker, väskor, skor, detaljer i bilindustrin, regnkläder, duschdraperier, av-torkningsbara dukar (”vaxdukar”), uppblåsbara madrasser, badpooler, badleksaker och konstlä-der.

LDPE är en etanplast med låg densitet

(Low-density polyethylene). Är vanligt förekom-mande som plastfilmer för livsmedel, i odlings-dukar för trädgård och jordbruk, i kassar, höljen på elkablar och i gas- och vattenledningar.

PP är propenplast (polypropylene). Vanligt

före-kommande i livsmedelsförpackningar, plastfilm för livsmedel, hushållsartiklar och leksaker, vattenrör, inom bilindustrin och för medicinska implantat.

PS är styrenplast (polystyrene). Vanligt

fö-rekommande i höljen till hushållsapparater, komponenter i vitvaror och elektronik, livsmed-elsförpackningar, laboratorieplaster, bygg- och konstruktionsmaterial såsom isoleringsskum och paneler.

Other. Övriga plaster (Other plastic)

Samlingsgruppen övriga plaster är en blandad kategori. Bland dessa plaster hittar du både ofar-liga och farofar-liga plaster. Bioplaster hamnar även i den här kategorin och är inte hälsofarliga. ABS är också vanligt förekommande (Naturskyddsfören-ingen 2020).

Toxin

Förutom blandning av polymerer så vet vi att man tillsätter olika tillsatsämnen i materialet för specifika ändamål. Det kan vara för att göra plastmaterialet mer lättarbetat, flamsäkert, mjuka-re, hållfast eller kanske bakteriedödande. Pro-blemet är att många av dessa tillsatser är rörliga i materialet och över tid släpper plasten ifrån sig dessa kemikalier. Då kan ämnen tas upp av våra kroppar och spridas i luften och vattnet. Många av dessa kemikalier kan ha skadliga effekter på oss människor och miljön. Kemi har listat några vanliga additiv som man bör ha uppsikt över när det kommer till plast, eftersom de klassas som skadliga.

- Ftalater är ett samlingsnamn för olika ämnen som används för att bland annat att göra gummi och plaster mjuka och smidiga. Dessa ämnen kan läcka ut ur materialen och tas upp i kroppen via direktkontakt. Alla Ftalater är inte skadliga men många av de ämnena kan orsaka svårigheter att fortplanta sig och kan vara hor-monstörande.

- Bisfenol A (BPA) är ett ämne som användes i epoxi och polykarbonatplaster. Även detta ämne misstänkts vara hormonstörande och kan påverka fortplantningen.

- Flamskyddsmedel är olika tillsatsämnen som oftast förekommer i elektroniska plast-produkter och är tillsatta för att förhindra eller fördröja att materialet antänds. Vid upphettning eller när elprodukter skrotas, som till exempel en tv, så släpper plasten ifrån sig dessa ämnen i luften och samlas i dammpartiklar. Dessa dam-mpartiklar andas vi eller djur in och kan påverka vårt hormonsystem. Av alla dessa ämnen så är det ett sjuttiotal som består av brom. Bromerande flamskyddsmedel är väl omdiskuterat, bland annat sin höga toxinhalt och svårigheten att brytas ner av naturen då kemikalierna samlas i organismer och är giftiga som vi senare får i oss genom föda, till exempel genom fisk (KEMI, 2019).

Hormonstörande ämnen definieras som ”en kroppsfrämmande substans eller blandning som påverkar funktionen av hormonsystemet och därmed leder till hälsoeffekter hos en individ, eller dess avkomma” (Weybridge 1996). Förutom störningar på fortplantningsförmågan hos män och kvinnor, så finns det även effekter som kan leda till fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, påverkan på immunsystem och ben-skörhet. Det har kunnat relateras till kemikalier från bland annat plasters påverkan på hormonsys-temet. I Sverige har det påvisats att Ftalater som används i mjuka material av PVC kan ge upphov till allergier och astma (KEMI 2019).

På grund av dessa toxina tillsatser är det viktigt att inte hantera vissa plaster på felaktigt sätt. Ett felaktigt sätt kan vara kontakt med livsmedel, upphettning, bearbetning, förbränning eller när det används i kombination med andra kemikalier. Enligt Naturskyddsföreningens rekommenda-tioner bör nedan listade plaster undvikas då de utgör hälsorisker och kan vara skadligt i detta avseende.

PVC. Denna plast består av vinylklorid vilket är en kemikalie som är cancerframkallande. PVC innehåller ofta flertal av additiv som mjukgörare som kan vara cancorgena, hormonstörande och reproduktionstoxiska. De mjukgörande tillsat-serna kan även vara skadliga för vattenlevande organismer.

PS är en plast som består av styren (mono-meren styren). Denna kemikalie misstänkts vara hormonstörande och bör undvikas vara i kontakt med livsmedel då dessa kemikalier kan kontaminera maten. Finns även risker att PS kan innehålla flertal addetiv som ftalater, fosfater och bromerade flamskyddsmedel.

PP. Vissa plastdetaljer utav polypropen som används i elektonik eller i annat syfte där produkten måste vara brandtålig kan innehålla flamskyddsmedel. I annat fall anses plasten som ofarlig (Naturskyddsföreningen 2019).

Återvinning av plastavfall

Ur en rapport framtagen av SMED (Svenska Miljö Emissions Data) så ökar plasten stadigt. I och med att vi som konsumenter och industrier använder och förbrukar mer plastprodukter så ökar även avfallen av plaster. Somliga plaster inom fordonsindustrin, byggnader, infrastruktur har en längre livspann. Andra plastprodukter är mer kortlivade som plastpåsar, förpackningar, engångsartiklar, cigaretter som snabbt blir till avfall efter förbrukning.

Av det totala avfallet så är en betydande stor andel blandade plaster som senare förbränns och producerar el och värme. Denna metod medför stora mängder utsläpp av klimatgaser då i stort sett all plast tillverkas av fossil råvara (SMED 2019, s. 3). En kartläggning som genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket visade att under året 2016/2017 importerade och producerades 2 411 000 ton plastråvara in i svenska marknaden. Denna mängd kan vara svår att föreställa sig, men för att ställa det i relation till något grepp-bart så var det ungefär 240 kg plast per svensk invånare under 2017. Denna mängd plast är ett resultat av både egen tillverkning och import för inhemsk produktion. Det är en siffra som ökar årligen. 1 258 000 ton är den mängd plast som inte exporteras och som förblir kvar på den svenska marknaden och vidare till andra produk-ter (SMED 2019, s. 4).

I Sverige finns bland annat ett producentansvar som är lagstadgat och fungerar som ett styrmedel för att uppnå uppsatta klimatmål. Produkter som består av plast och går under förordningen är diverse förpackningar, fordon, pantflaskor och elektroniska produkter (Riksdagen 2018:1462). Företagen måste också ta hand om materialet när det inte längre används. Detta är enligt SMED något som inte alltid följs vilket gör att den statistik som informerar om mängderna kan vara missvisande. Av den plast som importeras till- och produceras i Sverige så skapar detta också en massa avfall. Under året 2016/2017 var avfallet 1 791 000 ton och avfallet bestod till största del av plast av blandat verksamhetsavfall och

sor-teringsrester från verksamheter (SMED 2019, s. 15). Även restavfall, vilket är avfall från hushåll och verksamheter inom kommunala avfallshämt-ningen, utgör en stor andel. En stor del av det kommunala avfallet består av plastförpackningar. Enligt mätningarna förbränns majoriteten av avfall för att utvinna energi och ca 10% återvinns (Ljungqvist m.fl. 2019, se SMED, 2019).

” You may be referred to as a

consumer, but there is very little that

you actually consume-some food, some

liquids. Everything else is designed

for you to throw away when you are

finished with it. But where is away? Of

course, away doeas not really exist.

Away has gone away.” (Braungart och

Efter att olika plastprodukter har tillverkats, kommit ut till konsumenten och slutligen för-brukats så är plastens resa ännu inte slut. Så vart tar plasten vägen? Hur ser vårt system ut när det kommer till återvinning? När det kommer till återvinningen som är specifik för plaster så sker återvinningen genom flera steg och av processer som sköts av olika tekniska system. Första steget är att samla in materialet, och detta kan ske på olika sätt. Det finns bland annat återvinningssta-tioner eller så kallade fastighetsnära insamlingar, vilket är detsamma som soptunna eller soprum. Den plast som sorteras och slängs från våra hem drivs av FTI förpackning- och tidningsinsamling-en. När plastavfallet är insamlat packas material-et i stora plastbalar. Nästa steg är att plasten skall sorteras och denna process innefattar olika steg i processen. Först sker en försortering, vilken är manuell då det avlägsnas annat material än plast för att sedan grovmalas. Plastavfallet går sedan genom en automatiserad sortering där plaster separeras utifrån sin densitet, färg och plasttyp med hjälp av skakbord, flotation, NIR-teknik och vind-siktning. NIR-tekniken går ut på att med hjälp av infrarött ljus urskilja plaster i PET, PP

och PE (Plast i verksamhetsavfall, kartläggning av plastavfallströmmar s. 17). Efter att plasten är sorterad och mald till mindre bitar skickas det vidare för tvätt och granulering. Plasten tvättas i stora bad och torkas. När materialet är rent från smuts kan det användas för ny tillverkning till plastråvara. Plasten smälts på nytt och filtreras en sista gång genom smältning för att avlägsna oönskat material/ämnen, så kallad smältfiltrering. Sedan kompunderas/granuleras materialet och blir till granulat av återvunnen plast (Nilsson 2019, s.17). Enligt FTI så minskas koldioxidut-släppet med två kg för varje kilo materialåtervun-nen plast (fitab).

Ur en kartläggning av svenska miljöinstitutet analyserades växthuseffekterna av energiutvin-ning genom förbränenergiutvin-ning kontra materialåter-vinning. Här uppmättes att det var cirka fyra gånger mer utsläpp av CO2, CH4 och N02 under förbränning, då dessa gaser bidrar till växthus-effekten. I mätningen för materialåtervinningen stod transport och insamling för en relativt liten del av påverkan på växthuseffekten (Carlsson 2002, s.35).

Förenkla återvinningsprocessen

Det finns några åtaganden som konsument eller producent kan göra för att skapa godare förutsätt-ningar för en mer effektiv materialåtervinning. Som producent är det viktigt att använda så få och små etiketter som möjligt på sina förpack-ningar. Plasten skall också bestå av samma typ av plast i alla dess komponenter och undvika hy-brider. Ljusare och transparenta plaster är lättare att dekretera och urskilja plastkort jämfört med mörka och ljusa plaster (svenskplaståtervinning). Det finns även mer strukturella lösningar där man kan ställa mer krav på olika verksamheter att sortera mer inför upphandlingar och att samarbe-ta med olika aktörer som köper återvunnen plast (Ljungqvist m.fl. 2019, s.13 se SMED 2019). Som konsument kan du enligt naturvårdsverket försöka minska onödig plastanvändning i alla led, använda återvunnen plast och plaster som är attraktiva för återvinningsbranschen som PP och PE. Man kan också undvika

engångsartik-lar, laminat, kompositer och nedbrytbarplast. Bioplaster är inte kompatibel med dagens teknik när det kommer till återvinning (Ljungqvist m.fl. 2019, s.14 se SMED 2019)

Enligt Naturvårdsverkets rapport Plast i Sverige, finns det fem olika anledningar som försvårar återvinningsprocessen.

• Dålig utsortering

När det kommer till blandat avfall så är det för lite plast som sorteras ut och istället förblir kvar. Det kan vara allt från plastförpackningar från hushållen till plast från byggavfall.

• För liten kapacitet

Vi har i Sverige en för liten kapacitet när det kommer till sortering och materialåtervinning. Historiskt sett har Sverige länge exporterat plastavfall till andra länder och har inte hunnit byggt upp det system som krävs för förädling på hemmaplan.

• Dålig matchning mellan tillgång/efterfrågan

Nytillverkad plast är ett väldigt billigt material då det är mer ekonomiskt gynnsamt att tillverka ny än att återvinna, då även återvunnen plast har lågt marknadsvärde i förhållande till tillverk-ningskostnad. Stora mängder plaster säljs på globala materialbörser, samtidigt när enskilda verksamheter har specifika krav på vilken plast som skall ingå i deras produkter. Det blir svårt att ställa om industrin och att hitta rätt kvalité till olika användningar.

• Brist på standarder

Osäkerheten på kvaliteten hos återvunnen plast är ett vanligt avgörande hinder som gör att många aktörer undviker att använda återvunnen plast.

• Feldesignade produkter

Plast kan ofta förekomma i komplexa produkter som försvårar utvinningen/sorteringen. Det kan vara komposter, monstruösa hybrider eller innehålla substanser som kan vara giftiga (SMED 2019, s.12).

Plastens resa alt 2

Vi vet att av plasterna i Sverige så förbränns det mesta, en liten del återvinns och en ännu mindre del läggs på deponi, 6 000 ton. När plaster inte tas hand om och hamnar utanför våra system så är det istället i våra miljöer som det slutligen samlas. Detta är idag ett stort problem som kan vara skadligt för djur, människor och andra le-vande organismer. Det försämrar även turismen. Av nedskräpningen av plaster på land hamnar en stor del till slut i haven. Med hjälp av regn och dagvattnet transporteras avfall via vattendragen och floder och når ut till våra sjöar och hav. Inom EU består 80-85% av avfallet i havet av plast och hälften av detta är engångsartiklar. Problematiken är att materialet är giftigt för somliga men även att det bryts ner väldigt långsamt. I vissa för-hållanden kan materialet till och med arkiveras, i miljöer som våra hav och sjöar där det kan vara syrefattigt, kallt och avsaknad av UV-ljus, vilket är bidragande faktorer som kan bryta ner materialet över tid. Det betyder att all plast som har hamnat i vår natur och som adderas dagligen ligger kvar där tills någon tar reda på det.

Det kan vara i form av hela objekt, delar av objekt som djur skadar sig på eller förtär. Vid förtäring av plast istället för föda så blockeras matsmältningen och djuret kan stanna av i tillväxt, bli förgiftad och vissa fall avlida. Det kan vara plaster som malts ner till mikroplast och som är mycket svårare att tar reda på. Det kan även vara molekyler (monomerer) som plasten utsöndrar vilket kan vara giftiga och hormonstö-rande vilket påverkar ekologin i vattendrag och sjöar.

Naturskyddsföreningen listade år 2014 olika potentiella spridningsvägar som är dels är orsa-ken till att kemiska ämnen från plaster når ut till naturen.

• Avloppsvatten (från industri och hushåll) • Slam från reningsverk

• Lakvatten från deponier • Förbränningsgaser

• Transport av kemiska ämnen på plastavfall

(Klar m.fl. 2014, s.30).

I mätningar som har gjorts av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Havs- och Vattenmyn-digheten visar på att 86% av nedskräpningen (2001-2015) längs med kusten i Bohuslän bestod av plast. Mätningar på olika platser runt om i landet har gjorts av HSR sedan 2012, och sedan 2019 har HSR koordinerat skräpmätningar längs hela den svenska kusten. I sina mätningar påvisar man att det vanligaste skräpet består oidentifier-bara bitar av plast. Även plastförpackningar är vanligt förekommande. Enligt HSR tyder det på att det är vi individer som skräpar ner och att det finns en stark koppling till vårt förhållningssätt och konsumentmönster till plaster (HSR). Ett sätt att bedöma storleken på avfallen i våra hav är att mäta mängden avfall på våra stränder enligt HSR. Genom mätningarna som gjordes längs stränder på Kattegatt, Öresund och Öster-sjön, så utgjorde plasten 70%.

Enligt HSR är de värsta avfallsföremålen för marinliv bland annat fiskeredskap (spöknät), plastpåsar, ballonger, cigaretter och flasklock. Detta är något som inte bara djur och miljö skadas av, utan även vår ekonomi. Enligt Clean Europe Networks bedömning från 2014 så kostar nedskäpningen i Europa ca 250 kr per invånare årligen. Den exakta summan är svåröverskådlig då enbart 16% av Sveriges kommuner gör aktu-ella beräkningar på kostnader för hanteringen av

nedskräpning (HSR).

Idag finns det inga nationella mätningar i Sverige över totala mängden avfall/skräp på land. Dock har det gjorts separata mätningar enligt HSR:s metoder och ett tjugotal kommuner ger oss en bild av skräpets mängd i olika miljöer. Av de 19 kommuner som gjorde mätningarna så var snittet i större tätorter 5,72 skräpföremål per tio kva-dratmeter, där plasten utgör 33% (skräprapporten HSR 2019, s. 25).

Det har även gjorts mätningar i olika parker där man kan se att cigarettfimpar utgör den allra största delen av nedskräpningen i mindre och i de större tätorterna. Utöver cigarettfimpar landade resterande plastföremål på 21% (HSR 2019, s. 30).

Vem bär ansvaret

Mycket av det avfall som hamnar i naturen är på grund av den enskilde individen, oavsett ålder och kön. Trots att vi blir alltmer miljömedvetna så medger människor att de skräpar ner ibland. Enligt en undersökning av HSR, med hjälp av Statistiska Centralbyrån från 2014–2015, svarade 20% att de kunde tänka sig slänga eller lämna skräp på marken. Av de 20% så var den övervä-gande orsaken att det var på grund av att det inte fanns en papperskorg i närheten eller tron om att det var komposterbart (Statistiska Centralbyrån 2015). En annan undersökning, genomförd av HSR och Novus 2018, visade på att hälften av den svenska befolkningen tycker att nedskräp-ningen har ökat och blivit ett stort problem (HSR 2019, s.15). Av HSR:s senaste rapport anges tre huvudsakliga orsaker till att vi människor skräpar ner. Det är dels sociala normer, dels bekvämlig-het och dels att man inte känner något ansvar. Trots att den sociala normen talar om för oss man inte bör skräpa ner så tar, i de flesta fall, bekväm-ligheten över. Enligt HSR föder skräp mer skräp. Man har sett att platser som redan finns i vår natur påverkar- och kan få efterföljande personer att addera avfall till den redan befintliga plasten (HSR 2019, s.16).

Restriktioner, idag och imorgon

Vad har vi för regler och incitament som styrmedel för att motverka nedskräpning och oansvarig hantering av avfall som resulterar i negativ påverkan på klimatet? I Sverige har vi en lagstiftning som skall förhindra nedskräpning och fel hantering som kan vara skadligt för hälsa och miljö. Myndigheter och kommuner delar på ansvaret för att tillgodose hanteringen av skräp, men de arbetar även för att förhindra att nedskräpning sker. Plastens föroreningar, tillsam-mans med annat avfall som påverkar vårt klimat, är idag en het politisk fråga. Inom EU arbetar man ständigt med att sätta nya direktiv på hur vi ska hantera dessa problem.

Det finns en rad olika regler och lagar gällande plastavfall där en och samma plastvara kan regleras av olika lagstiftningar. Globalt växer kampen mot miljöförstöringen. Enligt tidskriften ”Om Världen” har mer en 60 länder infört olika typer av förbud mot plaster, som exempelvis användandet och försäljningen av tops, sugrör och plastpåsar. Sverige har ännu inte infört några förbud av plastprodukter, det finns dock ett lagstadgat producentansvar (Bergman 2018). Alla som tillför produkter på den svenska marknaden har ett producentansvar.

Förordningen om producentansvar för förpack-ningar är ett styrmedel för att minska avfallet av plastförpackningar och på så sätt begränsa skadligheten för miljön, men även för att tillsätta farliga ämnen i materialet. I miljöbalken kap 15, 30§ innefattar det ett allmänt förbjud mot nedskräpning, och det är något som omfattar alla, inklusive markägare (Sveriges Riksdag 2018:1462).

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Mål 12 handlar om att säkerhetsställa strukturer som bidrar till en mer hållbar konsumtion och produktion. Detta innefattar olika segment som berör flera delar. Ett segment (12.5) är att minska avfallsmängden genom olika åtgärder, som genom att minska, återanvända och återvinna avfall. Segment 12.6 handlar om att uppmuntra andra företag att införa ett bredare hållbarhetstänk i sina verksamheter (UNDP 2015).

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Mål 13 handlar om hur vi ska tackla och bekämpa klimatförändringarna och hur vi kan stoppa effekterna som resulterar i olika naturkatastrofer som värst drabb-ar de allra fattigaste. För att uppnå detta behöver vi ändra på hur vi använder våra resurser när det kommer till energi, produktion och jordbruk. Vi behöver skapa effektiva lösningar som minskar utsläppen och dämpa växthuseffekten, så att vi kan hålla den globala tempe-raturökningen under 2 grader (UNDP 2015).

Mål 14: Hav och marina resurser

Mål 14 handlar om att bevara och nyttja marina resur-ser på ett hållbart sätt. Det handlar bland annat om att få bort nedskräpning i våra vatten som påverkar eko-systemet negativt. Segment 14.1 är ett mål som senast 2025 skall förebygga och avsevärt minska all slags förorening i haven, floderna och sjöarna (UNDP 2015).

FN Agenda 2030

År 2015 utlade världens stats- och regerings-chefer en ny agenda och mål för en hållbar utveckling. Denna agenda innefattar 17 globala mål som skall ha uppnåtts år 2030. Målen inne-fattar hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom, att stoppa klimatförändringar och att skapa fred och trygghet i våra samhällen. Detta projekt berörs mer eller mindre av dessa mål (UNDP 2015).

Projekthantering

Utifrån tidsaspekten och projektets förutsättning-ar hförutsättning-ar jag valt en designmetodik som jag tycker är både enkel och effektiv. Konceptet utgår från min undersökning som sedan kompletteras med mina analyser i kapitel 3. I min process började jag med att tilldela mig en egen brief/koncept som beskriver mitt koncept. Baserat på konceptet och undersökningen i rapporten skapar jag även riktlinjer som designen av produkten måste för-hålla sig till, som jag kallar designkriterier, följt av en planering över olika etapper och tidsram (se fig 8).

Arbetsprocessen inleds senare med olika analy-ser, en omvärldsanalys för att finna inspiration och det ska överensstämma så det inte skapas något som kan uppfattas som plagiat. Kort sagt är det en analys av vad som redan finns ute på marknaden och hur andra har gjort (se bilaga 1 analyser). Senare i processen löper olika etapper för att åstadkomma ett genomtänkt och givande resultat, en produkt som motverkar plastförore-ningens klimatpåverkan.

• Formetapp 1 består av ett skissmaraton där jag försöker finna olika intressanta former för en sittmöbel. Metoden är att skissa på olika förslag och att fortsätta även om jag haft slut på idéer. Av dessa skisser har jag gjort ett urval som utvecklas vidare i nästa steg. • Formetapp 2 har handlat om skulptering där

jag skapat enkla former av skisserna, detta för att öka min förståelse av dess tredimensionel-la uttryck. I detta steg har jag även gjort enktredimensionel-la modeller för att i grova drag kunna avgöra proportioner.

• Formetapp 3. I detta steg gjorde jag ett urval baserat på föregående etapper och skissade sedan i CAD-program. På detta sätt kan jag enkelt och snabbt studera materialmöten och formspel mellan olika komponenter i konstruktionen. I detta steg väljer jag en sittmöbel som jag tagit fram för att utveckla vidare. Som tillvägagångssätt valde jag ghostsketching, vilket är en metod där jag

använt en grundform som underlag som jag skissat flera olika alternativ av.

• Formetapp 4. Här har jag gjort ett urval från metoden ghostsketching där jag har valt en övergripande design för hur stolen kommer att se ut. Det som sker i detta steg är utveck-ling av detaljer samt bearbetning av kon-struktion. I denna etapp görs även en modell i skala för att testa proportioner, sittyta och bekvämlighet. Formetappernas process finnes i bilaga 2 (formprocess).

Koncept/brief

Konceptet heter Elements of wasteland och handlar om hur vi ignorerar att plast är en resurs även när det är förbrukat. Det handlar om en attityd som skapar katastrofala miljöproblem, en attityd som måste ändras på, då mycket av plasten hamnar i vår natur. Elements of waste-land koncentrerar sig på att återanvända plaster, att motverka negativa krafter, att inspirera andra till att se materialets värde och på så sätt inte behandla det som skräp, utan som en ofrivillig naturresurs som vi behöver ta hand om.

Förutsättningar

När det kommer till det praktiska utförandet av tester och tillverkning av prototyp är det några saker jag behövt förhålla mig till i min formgiv-ningsprocess. Det har handlat om vilka metoder/ tekniker som används vid tillverkning som varit avgörande för materialets förmåga att bearbetas och formas. Tillgång är också en avgörande del i projektet som påverkat vilka förutsättningar det funnits i form av exempelvis extern- och egen kompetens/kunskap, verktyg, maskiner och tillgång av utrymme. Genomförandet av mitt arbete har gjorts på två olika orter där jag har haft tillgång till verktyg och maskiner för att kunna tillverka skivor som består av återvunnen plast. Plastskivorna bearbetades senare på annan ort där jag hade tillgång till snickeriverkstad och använ-de samma tekniker vid bearbetning av materialet trä som jag gjorde för plast. Dokumenterad till-verkningsprocess finns i bilaga 3 (tillverkning).

(figur 8 Tidsaxel över projektplanering)

Designkriterier

• Skapa en produkt som till största majoritet består av återvunnen plast

• Produkten skall vara bekväm, funktionell och hållbar

• Enskilda komponenter kan inte överstiga måtten 1210x750mm (3 eller 8mm tjock) • Designen måste tillföra element som tillför

och ökar materialets värde

• Produkten ska verka mot plastavfallens klimatpåverkan

• Produkten ska vara märkt och berätta vilken plast den innehåller

En introduktion till Laxå bruk

Strax utanför Laxå, som tillhör Närke och Örebro kommun, ligger ett bruk som formpressar mine-ralull och tillverkar bland annat akustikprodukter. När produkterna tillverkas pressas mineralullen samman och komprimeras med hjälp av värme och högt tryck. Från ett fluffigt bomullsliknande material blir det till platta skivor som är lätt i vikt, isolerande och brandtåligt.

Under sex dagar har jag utfört olika tester med en av maskinerna som används för att komprimera stenull. Men jag har istället försökt tillverka plastskivor av återvunnen plast. Detta har skett med hjälp av två olika formverktyg som har tagits fram för att skapa skrivmaterialen. Det ma-terial som jag åstadkom att producera under de sex dagarna användes senare för tillverkning av prototypen. I Laxå bruk har jag även haft tillgång till en vattensäkrare bandsåg, stansmaskin och en cirkelsåg.

Formverktyg

För att åstadkomma ett skivmaterial var jag även tvungen att skapa ett verktyg som kunde använ-das till de pressugnar som användes på Laxå bruk. Dessa maskiner har två uppvärmda plattor som pressas samman under högt tryck. Min idé var förhållandevis enkel då tanken är att plasten värms upp till sin smältpunkt och sedan pressas samman till en solid och homogen skiva (se fig 12). Skivan tas sedan ut ur verktyget och avkyles under press.

Testerna genomfördes med två olika verktyg, där den ena (fig 10) har en underliggande skiva med en fastsvetsad ram och innerklaff. När plasten som ligger innanför ramen nått smältpunkt pressas materialet samman och stoppas sedan av innerklaffen, vilket avgör skivans tjocklek. Andra alternativet var utan fastsvetsad ram. En över och underskiva med plast emellan och distanser på sidorna (se fig 11).

Material

Av de plaster som användes i genomförandet av testerna var båda alternativ 100% återanvänd plast som kommer från industriavfall eller som inhämtas från naturen som skräp. Det ena alter-nativet är HDPE och PET som grovmalts på plats med hjälp av Laxå bruks kvarningsmaskin (se fig 12).

Det andra alternativet var plastgranulat av LDPE (se fig 13).

(Figur 12: Grovmald HDPE & PET) (Figur 13: Granulat av LDPE)

VÄRME

VÄRME

GRANULAT

1210

750

690,00 1190,00 1150,00 650,00 10,00 10,00 Fyrkantsrör 20x20 Plattjärn 20x8 20,00 8,00 20,00 20,00 A A B B C C D D E E F F 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 DRAWN CHK'D APPV'D MFG Q.A UNLESS OTHERWISE SPECIFIED: DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS SURFACE FINISH: TOLERANCES: LINEAR: ANGULAR:

FINISH: DEBURR AND BREAK SHARP EDGES

NAME SIGNATURE DATE

MATERIAL:

DO NOT SCALE DRAWING REVISION

TITLE:

DWG NO.

SCALE:1:5 SHEET 1 OF 1

A3

WEIGHT: ritning gabbe ressmall 1

SOLIDWORKS Educational Product. For Instructional Use Only.

610,00 1110,00 200,00 305,00 305,00 200,00 Fyrkantsrör 20x20 20,00 670,00 A A B B C C D D E E F F 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 DRAWN CHK'D APPV'D MFG Q.A UNLESS OTHERWISE SPECIFIED: DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS SURFACE FINISH: TOLERANCES: LINEAR: ANGULAR:

FINISH: DEBURR AND BREAK SHARP EDGES

NAME SIGNATURE DATE

MATERIAL:

DO NOT SCALE DRAWING REVISION

TITLE:

DWG NO.

SCALE:1:10 SHEET 1 OF 1

A3

WEIGHT:

ritning gabbe ressmall 1.2

SOLIDWORKS Educational Product. For Instructional Use Only.

GRANULAT

GRANULAT

(Figur 10: Illustration, CAD-ritning och teknisk ritning av formverktyg)

(Figur 11: Illustration, CAD-rit-ning av formverktyg utan ram

get till ditt arbetsbord) 13.4 Ta bort duken

13.5 Vänd skivan och ta bort ugns-duken/non stick

13.6 Placera en metallskiva under och över plastskivan (viktigt att applicera släppmedel på metallskivorna)

13.7 Placera vikter/tyngder ovan på översta me-tallskivan för att plasten ska svalna under tryck 13.3 (om teflonbehandlat formverktyg användes) dra ut formverktyget tillsammans med plasten och placera formen på ditt arbetsbord

13.4 Greppa plastskivan och dra över på en plåt (viktigt att applicera släppmedel på metallskivan innan)

13.5 Placera metallskiva ovanpå plastskivan 13.6 Placera vikter/tyngder ovan på översta me-tallskivan för att plasten ska svalna under tryck Uppgiftsanalysen grundar sig på praktiskt ge-nomförande moment för tillverkning av plastski-va på Laxå bruk med tillgängliga maskiner och verktyg. Utförande av arbetsmomenten förutsät-ter att pressmaskiner är påslagna och fungerar samt verktyg och arbetsredskap är tillgängliga.

Hierarkisk uppgiftsanalys (HTA)

Tillverka plastskiva

1. Öppna övre pressplatta och kör ut undre värmeplattan

2. Placera formverktyget på undre värmeplatta 3. Fyll formverktyget med granulat (plast) 3.1. (Om verktyget är ej ytbehandlat med teflon) placera ugns-duk/non stick i formen.

3.1. Om verktyget är ytbehandlat med teflon, hoppa över steg 3.1 och 3.4)

3.2. Fyll på med granulat

3.3. Kontrollera att formen är helt fylld till sin övre kant och är jämnt fördelat över hela formen. 3.4. (Om verktyget är ej ytbehandlat med teflon) placera ugns-duk/non stick över granulatet. 3.5. Placera metallskivan överst på formverktyget 3.6. Kontrollera att metallskivan ligger centrerat i formverktyget

4. Kör in undre värmeplattan tillsammans med plasten i formverktyget

5. Sänk det övre värmeplattan så att det kommer i kontakt med den överpåliggande metallskivan (väntetid för plastgranulat ska uppnå smältpunkt) 7. Öppna övre värmeplatta och kör ut undre värmeplatta

8. Placera distansverktyg på övre metallskivan 9. Kontrollera att distansverktyget ligger centre-rat på metallskivan

11. Kör in undre värmeplatta tillsammans med verktygen

12. Sänk övre värmeplatta och pressa samman verktygen under tryck

13. Ta ut plastskivan

13.1. Öppna övre värmeplatta och kör ut undre värmeplatta

13.2. Ta bort distansverktyget och övre metallskiva

13.3. (om ugns-duk/non stick användes) greppa tag i duken och dra ut plastskivan ur

formverkty-(3.2)

(3.5)

(13.3)

Protokoll Test-Tillverkning Av Plastskiva Mix = grovmalen HDPE eller PET LDPE Granulat (scanditene 1001)

Datum Plast Temp Tjocklek Presstid övrigt Skiva

04-maj LDPE 120 3mm 40min Utan verktyg A

04-maj LDPE 130 8mm 60min B

05-maj LDPE 130 10mm 95min C

05-maj Mix 130 8mm 45min D

05-maj Mix 130 8mm 30min E

05-maj Mix 130 8mm 35min F

06-maj LDPE&Mix 140 8mm 60min G

06-maj LDPE&Mix 140 8mm 60min H

06-maj LDPE&Mix 140 8mm 45min J

06-maj Mix 140 8mm 50min Utan verktyg K

06-maj Mix 140 8mm 40min Utan verktyg L

Släpptest Varmt Avkyld

Bakplåtspapper Funkar ej Funkar

Rapsolja Funkar ej Funkar ej

PTA Dry Lube Funkar ej Funkar ej

Silikonmatta nonstick Funkar funkar

silikonspray Funkar ej Funkar ej

A

B

C

D

E

F

G

H

Chair Marie, Element

s

of wasteland

Analys

De plastskivor som bestod av återvunnen HDPE eller PET fick en grövre ytstruktur och har en hårdare styvhet än skivorna där granulat av LDPE användes. PET och HDPE påvisade ha en högre smältpunkt än granulatet av LDPE samt var mer spräckligt/skört material, medan LDPE visade sig vara ett mer böjbart och segt material. Från det visuella avläser jag att granulatet av LPDE har fått en jämnare yta och formats efter formverktyget. Skivorna har smält ihop med en homogen massa ut i kanterna och fått en rek-tangulär form. HDPE och PET fick inte samma resultat där flertalet av tester hade inte nått sin smältpunkt ända ut till kanterna och inte formats efter verktyget. Detta resulterade i att skivorna inte fick samma tjocklek eller homogen massa ut i kanterna och blev därmed inte rektangulära i sin form.

Av de försök som genomfördes för att forma en stolsits visade det sig, enligt resultatet, att när plasten var tillräckligt varm kunde materialet böjas eller formas i olika riktningar. När plasten har svalnat en aning men fortfarande är böjbar går det bara forma/böja åt en riktning. Inga temperaturkontroller gjordes för att avgöra när plasten går att forma åt olika riktningar och vilken temperatur det inte får understiga för att inte längre vara möjligt. När plasten hade formats efter mallen för stolsitsen som användes i detta projekt blev undersidan, den sida av sitsen som varit kontakt med metall, blankare och fick en jämnare yta. På ovansidan, eller snarare framifrån på sitsen, blev plastens yta grövre och ojämnare. En annan notering jag gjort är att plastskivorna går att använda i bandslipemaskinen för att få en jämnare yta. När plasten slipas ner så uppträder ett nytt mönster och det blir en annan visuell effekt av de olika plasterna i skivmaterialet. Detta mönster uppträder bara om det slipas fram och uppstår inte från att materialet pressas samman i ugnen. En kombination mellan grovmalen plast och granulat visade sig fungera bäst för att framta ett skivmaterial som blir homogen och med jämn tjocklek med den visuella karaktär som resultatet visar.

Diskussion

Användandet av plast.

Då Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket listat olika plaster där giftiga kemikalier eller tillsatser tillförts, har jag valt att inte använda dessa material eftersom de kan tas upp i kroppen när plasterna bearbetas. Då det även kan vara svårt, att med säkerhet, veta exakt vilka kemika-lier som finns i plaster vid återvinning så skulle jag rekommendera att ett partikel- eller gasfilter används för att vara på den säkra sidan, oavsett vilken plast som används vid tillverkning. När det kommer till att använda återvunnen plast har den granulerade plasten LDPE visat ett jämnare resultat i testerna än den mixade (PET HDPE). Min teori är att den återvunna plasten som maldes ner på plats innefattade större bitar vilket resulterade i att skivan inte blev lika homogen som skivorna med LDPE som bestod av mindre bitar. Den mixade plasten var också smutsig och hade spår av papper vilket försäm-rade kvaliteten på skivorna då smutspartiklar missfärgade plasten och pappret gjorde hål i skivornas ytor. Om fler tester skulle genomföras skulle jag rekommendera att använda tvättad återvunnen plast som är antingen varit finmald eller granulerad, förutsatt att en homogen yta är önskvärd. Ett alternativ är att göra samma tester med granulerad HDPE och PET för att se om det blir någon skillnad i arbetsmetoden under samma förutsättningar som gjorts med den granulerade LDPE.

Tillvägagångssätt

När det kommer till rationalisering av tillverk-ningsmetoden så innefattar denna metod en alldeles för stor belastning då ett kontinuerligt repeterande arbetsmoment kan vara skadligt eller utmattande. Trots att jag hade att arbetsbord som var höj- och sänkbart var det fysiskt krävande att ta ut- och in formen i verktyget och i ugnspres-sen. Om användandet av denna arbetsmetod skulle tas vidare är det rekommenderat att ta fram en mer ergonomisk arbetsmetod, förslagsvis att

är att en mer utvecklad form-mall kan skapa en jämnare yta då resultatet av stolsitsen inte blev helt slät.

De tester som gjordes utan verktyg var formverk-tyget utan ram. Användandet av denna metod visade sig vara långsammare då det tog längre tid att fylla med plast i ugnen. Plastskivorna blev heller inte rektangulära då plattjärnen som använ-des som distanser trycktes ut ur formen. Efter tre försök vid olika tillfällen bestämde jag mig för att bara fokusera på att använda det verktyg som hade en fastsvetsad ram.

Jag har även noterat att plastskivorna har en tendens att lukta plast eller bränt plast. Det har ännu inte gått så lång tid för att kunna avgöra ifall detta är en permanent doft eller om det är något som kommer att försvinna med tiden. använda en mer automatiserad arbetsteknik där

man inte belastar kroppen eller kommer i kontakt med press eller verktyg. Detta för att undvika klämrisk eller brännskador.

Formverktyget som användes i testerna var gjort i stål eller aluminium. Båda dessa material for-mades till slut av pressen då trycket var för stort och metallskivorna blev konkava. Även värmen gjorde att metallen blev mindre deformerad. Min rekommendation är att använda aluminium då materialet i sig väger avsevärt mycket mindre än stål och är därför lättare att hantera.

Av de tester som gjordes gällande släpp-medel så visade sig nonstick-mattorna fungera bäst, dock blev mattorna slitna eller förstörda efter att ha använts fåtal gånger. Även bakplåtspapper visade sig fungera, men lossnade bara från plasten efter det svalnat. Pappret hade även en tendens att fastna och kunde inte återanvändas utan behöv-des bytas ut efter varje test. Dessa tester utförbehöv-des med allra störst andel LDPE, vilket är en lågden-sitetsplast som kan ha varit en avgörande faktor till varför andra släppmedel inte fungerade. Nästa steg hade varit att utveckla formverktyget vidare och även addera en beläggning invändigt, som exempelvis teflonbehandlad yta vilket i sin tur kan göra att arbetsmomenten kortas ner och att skivorna stämmer mer överens med det önskvär-da resultatet.

Efter att materialet tagits ur sin form visade det sig att plasten hade tendenser att röra på sig medan materialet kyldes ner och stelnade. För att motverka detta behövdes även plastskivan kylas ner under tryck vilket gör att skivan blir rak/platt. Detta finns många möjligheter att utveckla denna metod, både genom hur det ska kylas ner fort och hur det kan bibehålla sin form. Mitt förslag är att detta skulle kunna ske genom ett vattenbad med en hydraulisk press.

När det kommer till själva formen/mallen för stolsitsen så skulle nästa steg vara att tillverka en hane och hona i metall som pressar samman plasten och samtidigt formar instanser till infäst-ningar för stolsbenen. Detta skulle kunna korta ner efterbearbetning av stolsitsen och på så vis korta ner produktionstiden. Mina förhoppningar

Referenslista

Braungart, M. & McDonough, W (2009). Cradle to cradle. Remaking the way we make things. Vintage Books London Bruder, U. (2018). Värt att veta om plast. Bruder Consulting AB

Artikel

Omvärlden (2018). Här är länderna - och städerna - som stoppat plasten. Tillgänglig: https://www.

omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2018/har-ar-landerna--och-standerna--som-stoppar-plasten/ [2020-04-15]

Rapporter

Ljungkvist Nordin, H. Westöö, A. Boberg, N. Fråne, A. Guban, P. Sörme, L. Ahlm, M. (2019). Norrköping:

Kartläggning av plastflöden i Sverige. (SMED rapport nr 2019:01)

Plast i Sverige, fakta och praktiska tips. 2019)

Nilsson, J. (2019). Plast i verksamhetsavfall kartläggning av plastavfallströmmar. Lundsuniversitet, institutionen för kemteknik.

Carlsson, A. (2002). Stockholm: Kartläggning och utvärdering av plaståtervinning i ett systemperspektiv. (IVL Rapport/report B 1418)

HSR (2020). Skräprapporten. Tillgänglig: https://www.hsr.se/fakta/skraprapport-2020

Webbadresser

Naturskyddsföreningen (2020). De vanligaste plasterna och tillsatsämnena. Tillgänglig: https://www. naturskyddsforeningen.se/node/35087/#K [2020-04-15]

KEMI (2020). Det här är plast. Tillgänglig: https://www.kemi.se/privatpersoner/rad-om-kemikaliesmar-ta-val/material/plast/det-har-ar-plast [2020-04-08]

Sveriges Riksdag (2019). Förordning (2018:1462). Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la-gar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20181462-om-producentansvar-for_sfs-2018-1462 [2020-04-18]

FTI. Frågor och svar om plastförpackningar. Tillgänglig: https://www.ftiab.se/316.html [2020-04-20] Svensk plaståtervinning, Du som är producent. Tillgänglig: https://www.svenskplastatervinning.se/du-som-ar-producent/ [2020-04-19]

HSR. Vanligaste skräpet och var det finns. Tillgänglig: https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/samlade-fak-ta-om-skrap/vanligaste-skrapet-och-var-det-finns [2020-04-18]

HSR. konsekvenser av nedskräpning. Tillgänglig: https://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap-i-skraprappor-ten/konsekvenser-av-nedskrapning [2020-04-15]

HSR (2015). Vad är orsaken till att du lämnat skräp? Tillgänglig: https://www.hsr.se/sites/default/files/ orsaker-lamna-skrap.pdf [2020-04-24]

UNDP (2020). Om oss - UNDP och globala målen. Tillgänglig: https://www.globalamalen.se/om-undp/ [2020-04-17]

UNDP. (2020) hållbar konsumtion och produktion. Tillgänglig: https://www.globalamalen.se/om-globa-la-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/ [2020-04-17]

UNDP (2020). Bekämpa klimatförändringarna. Tillgänglig: https://www.globalamalen.se/om-globala-ma-len/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/ [2020-04-17]