Civilutskottets betänkande nr 27 ar 197 3
Nr 27
Civilutskottets betänkande angående motion om ändrade bestämmelser för värmeisolering i fastigheter.
Motionen
I motionen 197 3 :60 av herrar Tonvald (l') o<.:h Hörbng (fp) hernsblls att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhiilkr om utredning av de problem 111ed värmeförluster vid bostads- och lokaluppv;irmning som närmare bdysts i motionen i och för utarbetande av skiirpta bestiimmelser för isokring och wntilation av bostäder rn. m.
Yttranden
Över rnotiont'n har statens planverk och lngenjörsveknskapsakade- micn yttrat sig. I biida yttrandena anförs att utredning i fr:igan iir bl'fogad och biir utfi"\ras inom t'nergiprognosutn:dningt'n. Yttrandt'na har som bilaga fogats till detta betfokande.
Nuvarande förhållanden m. m.
Byggnadsstadgan (BS) har utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av 8 § byggnadsbgen (BL). I 46 § BS stadgas att byggnad för stadigvarande bruk, vari inryms bostads- l'lkr arbetsrum, skall anordnas od1 inredas så alt den bereder möjlighet till trevnad och god hygien. Särskilt skall beaktas bl. a. ;.1tt byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisole- ring samt tillfredsställande skydd mol fukt samt att byggnaden skall kunna uppvär111as och ventileras pä tillfredsstiillande sätt.
Med stöd av 76 § I morn. BS har statens planverk i SFensk hyggnorm fi7 utfärdat himlande föreskrifter om bl. a. viirmeisolcring av byggnad avsedd för stadigvarande bruk. Fnligt dessa föreskrifter sbll sådan byggnad vara sa v:irmeisokrad od1 vindtät att lämpligt rumsklimat kan uppnås i byggnaden. Byggnadsdclar som omsluter sadan byggnad skall utföras så att de får högst vissa angivna viirmegt>norngångstal (k-viin.Jen).
Enligt hemyndigandc i 76 § 2 mom. BS har planverket som r{id od1 anvisning uttalat all det ur ekonomisk synpunkt. beroendl' på konstruk- tion o<.:h uppvärmningssystem, kan vara motiverat med kraftigare värmeisoit'ring än enligt ovannämnda minimikrav.
Ett motsvarande syslt'm av bindan<ll' föreskrifter samt r:id oeh anvisningar har utfärdats för ventilation av bostadshus m. m.
Civilministern besvarade i riksdagl'n den 20 mars 1970 t'Il enkel fråga av herr Werner (vpk) angilt:'nde förbrukning av elström vid uppvärmning
I Riksdagen 1973. 19 samt. Nr 27
cu 1973:27
av villorm. m. I svaret anfötdes bl. a. att minimikraven pa isuleringsför- m:igan i olika byggnadsddar satts 111L'd heaktande av iiven dd sJm- hiillsekonomiska intrL'SSet av i1terh[11lsamhet vid användning av viirmeL'ner- gi och därmed högrL' iin som kan anst:s motiverat av enhart bostads- hygit:niska skäl.
Vid beräkning av l:tnl'lrnderlag för statligt busrads!tin gt·s t'llligt bostadsstyrdscns anvisning<lr tillägg för viirmL·isokring av översta bjälklag och yttervägg då värmegeno1t1gångstald unckrstiger visst värde.
Kungl. Maj :t tillkallade å1' 197 2 sakkunniga för att utrL·da od1 bedöma den framtida utvceklingt.'n p:i enngiomrC1det (energiprognosutredningen).
I de dt'lar av utr..:dningens di1Tktiv som hiir främst är Jv intrt'SSl' anförs följande:
DL· sakkunniga bör gora en analys av enngikommittens prognos för utvecklingen till 1975 11iot bakgrund av det faktiska utfallet hittills. !\Ied hänsyn till bl. a. att ert uppföljning av 1970 års li'1ngtidsutn:dning kommer att pilgi1 samlid}gt bör detta arbetL' få förtur.
Huvuduppgiftl·n för dl' sakkunniga blir s..:dan att utsträcka prognosen fem
a
tio år, sakd.:s till 1980-1985. Kommittens uppskattning av energibd10vd för period.:n 1975·· 1985 bör iiven riiknas fram med kma
tio ar. DL' sakkunniga bör dock vara oförhindrade att ändra dln hdt fdngi1 uppJelningt:n mellan ptt.ignos och uppskattning.
Som enngikommilten har framhållit kan prognosmetoderna för- bättras. Bl. a. bör de sakkunnig<i i större utstr~ickning iin rnergikommitten utarbeta alternativa prognoser utifrån olika kombinationer av förutsiitt- ningar. Substitunbara former for energiproduktion bör jämföras nll'd VJrandra och möjlighckrna atr inom olika omddcn begränsa enngiför- brukningen, bl. a. gL·nom effrktlvan: användning av den producerade en.:rgin bör studeras. Man bör saka värdera sannolikh..:tl'll för redovisade alt.:rnativ och analysna deras stimhällsekonomiska och miljiimiissiga ko nse k ve· nse r.
En fr<iga som bör umkrsökas närmare iir hur L'nergimarknaden påwrkas av prisutv.:cklingen för cnergi jämfört med dL·n allmiinna prisnivan och av förändringar i prisi·.:lationerna mellan olika t·n.:rgifor- mer. De sakkunniga förutsätts undersöka dkkterna äVL'n av olika r.:gleringar vidtagna i miljöv:mlssyft.:. Inverkan av eventuella siirskilda avgifter som kompkmL·nt till rL'gkrande [1tgiirdcr för s[1dan en.:rgianvändning som inm•biir särskilt stor belastning på miljön biir studeras. De sakkunniga bör hiirvid s~imråda med ·- förutom berörda myndigheter·- utr.:dningc'n rörande kostnaderna för miljöv;lrden.
De sakkunnigas analysn av olika utvecklingsaltnnativ för .:nngiför- sörjningl'll bör kunna tjäna :wm väsentligt underlag för nödvändiga avvägningar vad gälkr energist:ktorns resursuinyttjand.: i vid mening.
Vid prognosarbetL't bör hiinsyn tas till tiinkbar tcknisk ulv.:ckling inom .:!ler med anknytning till enL'rgiomr[1d.:t. Härvid bör bl. a. styrelsen för kknisk utveckling kunna !forna underlag . .Ä.ven rl'kvanla drag i den ekonomiska utvecklingen måste beaktas liksom de inlt'rnationella för- ldlland.:n som är av vikt m.:d hänsyn till v~irt lands bcrocmk av import av fossila bränslen och L'VcntualitL'tt:n :1v k:innbara prisstegringar och knapphet p:i dessa.
cu
1973:27 3Utredningen har i juli 1973 i en lägesrapport (Os I 1973 :2) bl. a.
redovisat dittills utfört invenil'ringsarhek. I rapporten anförs hl. a. t s.
174) att en genomgång påbörjats av de faktorer som bestämmer cn.:rgiförhrukningen för uppvärmningsfodamål. Enligt vad utskottd erfarit kommer utn:dningen att till sig knyta rd"erl'nsgrupper bl. a. för att studera isoleringens och Vl'ntilationl'ns betydelse och s:ilunda behandla de tekniska och ekonomiska aspekter som berörs i motionen.
Utskottet
Em:rgiprognosutredningen kommer att behandla de fr~gor som mo- tioniirerna önskar fä ytterligare utredda. Någon åtg:ird från riksd:igens sida är sal unda in Il' behövlig. ÖVl'rväganden om t'Vl'ntue Ila ändringar i byggnadsstadgan och med stöd d~irav utfärdade bestämmelsl'f torde därdter i första hand fi.i ankomma på Kungl. Maj:t och statrns planverk.
Utskot kt hl·mställer
att riksdagen avsldr motionen 1973 :60.
Stockholm den 18 ok lober 197 3
Pii civilut~kottets viignar ERIK GREBACK
Närrurandc: herrar Grebäck (el, Bergman ( s), Almgren t s I, Kristiansson i Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Ullsll'n (fpl, fru Olsson i H ölö ( c ), herrar W ennerfors ( m I, Cl aeson ( vpk ), 1 adestig ( s ), Akerfeldt (c), Bdinnström (s) och Adolfsson tml.
Bilaga
Statens planverk ( 197 3-09-10)
Motion I fJ 1.?:60 om ändrade bc.1·1ämme!Ia får rär111eisult:ri11g al' fasrig- lleter
1 skrivl'lse 1973-02-26 till statl'ns pbnvnk har planverket bewtts tillfälle :itt yl t ra sig över rubric1:rad motion, vari hemsfalls at! riksdagl'n hos Kungl. Maj :t anhitller om utredning av de probkm med viirmeför- Juster vid bostads- och lobluppviirmning som niirrnare belysts i motionl'n i och för utarbi:tandL' av sk:irpla bestiimmelser för isolering och venlil<ition av bostiilkr m. m. Med anledning härav avger phinvnket följandl· yl tran de:
först vill planwrkl'l erinra om att förbiittrad värrneisolering t'ndast iir en av !lera t:inkhara iitgiird<-r för att ldlla tillbaka ökningL'n av briinskförbrukningen för uppviirmning av byggnader. Andra .'.ttgiirder som kan ge snabbare resultat är noggrannart' avvägning av tt'mperntur och wntilation i bostadsbyggnader och arbetslokakr, i'Jkrvinning :iv iivcr- skol tsviirml' och i1tgärckr för att höja wrkningsgraden vid värmealst- ringl'll.
Niir dl'l gälln förbättrad värmeisnkring av byggn:ider har .:n skiirpning av nybyggnadskravt'n mi'lttlig efft:kt på kort sikt, eftersom en årlig prudukcion av 0,1 miljoner bost:.1dslägenhetn t•ndast utgör 3 ';7,, :.1v det nuvarande bostadshestJndet J,3 miljoner Eigl·nheter. för att fft full effekt måste därför även dl'I äldre byggnadsbcstirnclet påwrkas och s:irskill de byggnader som är dJ!igl viirmcisoleradl'.
Enligt Jlägg:inclt'I i 76
s
BS har pl:.1nverkct i Svensk Byggnorm 67 (SBN 6 7) jämlikt 46s
BS meddcl:il förcskrifler om erforderlig värmeisokring och tillfredsst:illandl' wntilation "i byggnad for st:1dig- varalllk bruk, vari inrymmes bostads- elkr arbl'!srum".Föreskrifterna om viirmL·isokring har utarbl'lats i samr~1d med Nordiska Kommitt0n för Byggbestiin11nl'lsn f:\KBl, som iir ett s:.1mar- hetsorg:.1n för de Cl'ntrala byggnadsmyndighekrna, och kraven rörande värml'isokring är diirför lämligen viil samordnade i de nordiska liindcrna.
Frågan om all sLirpa krawn pit värml'isokring av byggnader i syfle :.11t uppnii ekonomiskt optimal isokring har prl'liminärt berörts inom NKB, Jllt'n nilgot undnlag för slällning~;tagandt, till detta probkm har inte tagits fram.
Kraven pi\ lägsta god1aghara viirmL·isolcring i SB:\ 67 iir baserade pil clt't grundläggande kr:1vl'I i 46 § BS Jtt byggnader "skall anordnas och inredas siL all den bneder möjlighel till trevnad och god hygien".
KravnivJn i förl'Skrifkrna grundar sig i stort sett pil erfarenhet. eftersom nilgra direkta medicinska unclersökningsresultat intL' fördiggcr. De nuv:1r:.1nde kraVt'n i SBN 67 ÖYc'rcnsstiirnmn i all! viisl·ntligt med kraven i niirrnasl förcg~rndc utg[1va av I illiimpningsbcslämmelst'rna till BS från ;lr 1960 (BABS 1960). N3gra erinring:.1r mot krnVt'n frän hygienisk synpunkl umkr de f1r dl·ssa hl·stämrnc:lsn har tillämpals har intl'
ev
1973:27 5framkommit och det har därför inte funnits anledning att skärpa kraven av denna anledning.
Kraven i SBN 67 ger emellertid inte den ekonomiskt mest fördelaktiga värmeisoleringen för alla typer av konstruktioner. Av denna anledning framhålls särskilt i rådgivande text i SBN 67 att det från ekonomisk synpunkt kan, beroende på konstruktion och uppvärmningssystem, vara motiverat med bättrL' värmeisolering än vad som krävs i SBN 67. 1 detta sammanhang bör även observeras att bostadsstyrdsen beviljar tilläggslån för värmeisolering utöver minimikraven i Swnsk Byggnorm. Detta torde ha bidragit till att man nu som regel isolcrnr bättre än enligt de uppställda minimikraven.
Vad som är mest ekonomisk viirmeisokring varierar från fall till fall, med hänsyn till konstruktionens utförande, briinskpris, ränteläge etc.
För en viss konstruktion kan man teoretiskt beräkna det gynnsammaste värmegcnomgångst8kt (k-viirdet) enligt formel ( 1) på s. 248 i bifogad artikel 1 , som har skrivits som kommentar till bestämmelserna om värmeisolering i 1960 års anvisningar till byggnadsstadgan (BABS 1960).
För en konstruktion m.::d ett visst isoleringsmaterial kan den ekonomiskt optimala viirmeisoleringen (punkt ke enligt fig '.1)1 hamna vid ett annat k-värde än för en konstruktion med ett annat isoleringsmaterial. Som regel erhålls ekonomiskt optimal värmeisolering vid ett Higre k-värde för högisolerande material (t. ex. mineralull) än för ej lika starkt isolerande material (t. ex. lättbetong). Eftersom den senare typen av isoleringsma- terial ibbnd även har någon annan egenskap än värmeisoleringsförmåga som behövl!r utnyttjas i konstruktionen (I.ex. bärförmåga), kan man totalt sett ibland - men inte alltid - få den mest l!konomiska konstruktionen vid ct t högre k-värde iin vid ett lägre. Dl'I är alltså vanskligt att basera generella värmeisoleringskrav på optimala iso- kringsutförandcn. Härtill kommer svårigheten att förutsäga framtida ränteläge samt val av energiformer för uppvärmning och dessas kost- nadsutvl!ckling.
I anslutning till vad som ovan har fr;imförts hör erinras om att bättre värmcisokring, än vad som krävs från hygienisk synpunkt, även torde kunna motiveras av sådana samhällsekonomiska intressen såsom värdet av minskad miljöförstöring, minskad valutautförsd och minskat beroende av bränskimport i krislägen.
Som framhålls i motionen ·-· och som även har påpekats i flera andra sammanhang kan pii längre sikt stora belopp sparas årligen för samhället genom förbättrad värmeisokring av byggnader. Vissa bespa- ringsmöjlighekr torde även finnas på ventilationssidan.
Då äwn positiva cfkktn erh::\.lls pit landets ekonomi genom minskad valutaåtgång och minskad miljöförstöring om värmeisokringsstandarden förbättras. anser planverket atl det kan vara värdefullt att dessa frågor utreds n:irmare. Planverket anser att utredningen hl. a. bör syfta till att ge
1 Uppgifkrna hiimtade friin artikd ur "J3yggkon11nentarer" med kommentarer till 1960 [irs h<"tiimmelser om värmeisokring (BARS 1960). Artikeln här ej medtagen.
ett säkrare underlag för tillärnpningsbest:immelser som planverket har befogenhet att utfärda med stöd av 76 § byggnadsstadg:rn. Härvid bör givetvis även frågan om förbättrad värmeisolering av befintlig bebyggelse studeras. Vidare är det angel:iget - med_ hänsyn till vad phmverket inledningsvis framfört att samtidigt överväga andra frågor, som påverkar energiförbrukningrn i byggnader, såsom uppvärmningsprinciper och verkningsgrad hos uppvärmningsanordningar. ventilationens omfatt- ning samt andra faktorer som påverkar inneklimatet.
En utredning av ovan angivet slag synes ligga inom energiprognosut- redningens verksamhetsområde. Det bör observeras att flera forskarl~ med stöd av anslag från byggforsk ningsrådet (BFR) har studerat olika delproblem som har sammanhang med här berörda frågekomplex.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad Holm. Vid den slutliga handläggningen har även närvarit överingenjören Essunger, avdelningsdirektörern:.1 Sundberg, föredr:.1gandc, Norell och Rönning.
Ingenjörsvetenskapsakademien ( 197 3-09-1 3)
Yttrande över motion om ändrade bestämmelser för värmeisolering fastigheter (1973:60)
Civilutskottet har berett I ngenjörsvctenskapsakademien tillfälle att yttra sig över motion 1973 :60 av hrr Torwald och Hörberg om ändrade bestämmelser för värmeisokring i fastigheter. Motionen föreslfir utred- ning av problemen med värmeförluster vid lokaluppvärmning samt av skärpta bestämmelser för isolering av bostiider.
Motionen anför att uppvärmningen av bostäder idag beräknas kosta ca 2 miljarder kronor årligen. Uppskattningsvis en fjärdedel av dessa uppvärmningskoslnadcr går förlorade till följd av värmeförluster genom glasade partier, ytterväggar, bjälklag m. m. Kunde dessa förluster på något sätt reduceras skulle de samhälleliga besparingarna bli stora.
Motionen angriper också Statens Planverks råd och anvisningar rörande det högsta värmegenomgångstal olika byggnadsdelar får ha.
Motionärerna menar bland annat att den beräkning som dessa rekommen- derade värmegenomgångstal (s. k. k-värde) vilar på utnyttjar kostnaderna för uppvärmning under 1960-talet och anför att de kraftigt stigande priserna på pl'lroleumprodukter torde bli bestål,nde och därigenom motivera en kraftigare isolering.
Oljeförbrukningen i Sverige uppgick 197 2 till 34.6 miljoner 1113 , varav 36.9 % eller 12.8 miljoner m3 användes lill lokaluppvärmning. Tenden- serna pekar på att denna oljeandel kommer att öka under kommande år huvudsakligen beroende på att antalet bostiider ökar.
Lokaluppvärmning sker idag pft i princip två siitt nämligen med direktverkande elvärme eller med hetvatten som cirkukr:ir i ett slutd system och värms med eldningsolja (antagligen kommer spillvärme från kärnkraftverken i framtiden att utnyttjas för bostadsuppvärmning).
I allt fler nyproducerade småhus sker uppvärmningen med direkt-
cu
1973:27 7verkande dvärme. Ccntrala Driftledningen, CDL, räknar i sina prognoser med 1.54 miljoner lägenheter i småhus år 1985 av vilka 65 % ( 1.0 miljon) bedöms bli eluppv:irmda.
Produktionen av elektrisk kraft ska idag till 7 5 % i vattenkraftverk, resten i olika typer av oljeeldade kraftverk. I framtiden kommer antagligen den dominerande elenergiproduktionen att ske med kärnkraft.
CDL räknar sålunda med att kärnkraftandelen år 1985 kommer att uppgå till hälften av den totala clenergiproduktionen. Uppvärmningssystem som baseras p:l förbränning av olja antingen i villapanna, större hetvatten- central eller i kraftverk (kraftvärmeverk) är direkt beroende av oljepriset för sin driftsekonomi.
Oljeprisutvecklingcn präglas av osäkerhet. Tidigare har ansl'tts att världens oljetillgångar var så stora att någon oro för stigande oljepriser ej var motiverad. Under 1960-talet var ocksä priserna på pdroleumpro- dukter svagt fallande, under det att konsumentprisindex steg ungefär 40
% under motsvarande period. En omsvängning har emellertid redan skett och priserna pa pctroleumprodukter kommer med all sannolikhet att höjas kraftigt under kommande år.
När man idag projekterar en viss byggnadstyp måste hänsyn tagas till att byggnadsstadgans normer skall vara uppfyllda. De rent byggnads- tekniska bestämmelserna i denna har formen av generella riktlinjer för byggandet för att skydda människors liv och hälsa samt friimja hygien och trevnad. Normernas krav på värmeisokringsförmåga har utformats för att i första hand uppfylla hygienens villkor. Tillämpningsbestämmel- ser i form av föreskrifter, r[td och anvisningar skall utfärdas av Statens Planverk.
Vid projekteringen av l'n byggnad är det väsentligt att ett för hela husets livslängd optimalt k-viirde väljes. En förbättrad isolering minskar både effekt- och energibehov för uppvärmningen, vilket är av stor samhällsekonomisk betydelse. D.:ssutom bör det påpekas att andra faktorer än isoleringen såsom vcntilation, varmvattenberedning m. m. bör beaktas vid projekteringen av ..:n byggnad.
I optimalt k-värde ingår en isokrtjockkk som begränsar värmeför- lusterna i sådan grad att en ytterligare ökning av isolertjockleken ej iir ekonomiskt motiverad. Härvid maste den isolerade anläggningens drift- förutsättningar vara kända och beräknas från antaganden om uppvärm- nings- och isoleringskostnader.
För extra värm,·isolering i rcdan befintliga byggnadsddar lämnas även föreskrifter av Statens Planv.:rk. Huvudmotivet för införande av extra värmeisolering torde vara privatckonomiskt. Detta innebär att de ökade årliga kapitalkostnaderna på grund av extra värmeisolering bör vara lägre än besparingen i uppvärmningskostnaderna. Dd privatekonomiskt opti- mala k-värdct kan härvid bestämmas.
All energianvändning är förknippad med miljöstörning i någon form.
Uppvärmningen av byggnader medför sålunda också en miljöstörning, då oftast i form, av svavelutsHipp från de oljeeldade anläggningarna. Detta utsläpp förorsakar samhällct skador.
Den för samhälkt mest gynnsamma situationen vore att så litet energi som möjligt användes till bostadsuppvärmningen. Detta uppnås genom att inte endast isolera privatekonomiskt optimalt utan därjämte sam- hällsekonomiskt optimalt, vari även de externa kostnaderna för uppvärm- ningen beaktas, dvs. hänsyn till miljöverkningar m. m. Detta måste gälla under förutsättning att den enskilde i ett sådant fall inte ökar sin energiförbrukning på grund av att uppvärmningskostnaden för honom minskar.
För att isoleringen skall anpassas till det för samhället mest gynn- samma fordras incitament till att isolera byggnader optimalt. Detta kan uppnås t. ex. genom att utforma de statliga lånebestämmelserna s[1 att låneunderlaget för tilläggsisoleringen följer den direkta isolerings- kostnaden.
Akademien bedömer alltså att en utredning om problemen med värmeförluster vid lokaluppvärmning är befogad. Det lämpligaste organet för att utföra en sådan utredning torde vara den statliga cnergiprognosut- redningen som i sina prognoser för den svenska energiförsörjningen skall beakta de faktorer som påverkar densamma. I din:ktiven till energiprog- nosutredningen framhålles också att denna skall se över möjligheterna att inom olika områden begränsa energiförbrukningen, bland annat genom effektivare användning av den producerade energin. Samtidigt vill dock akademien påpeka att en utredning som berör dessa problem om effektivare energianvändning för närvarande pågår inom akatkmien.
Akademien anser sammanfattningsvis att en utredning om problemen med värmeförlustL'f vid lokaluppvärmning är angel;igen och att denna utredning bör utföras inom den statliga energiprognosutredningen.
GOTAH 73 5213 S Stockholm 1973
