Tjänsteutlåtande - Yttrande till kommunstyrelsen över Policy för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Västerås stad

(1)

Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten

Epost: haidi.baversten@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (1)

Datum

2020-02-24

Diarienr

UAN 2020/00002- 1.7.1

Kopia till

Kommunstyrelsen

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Tjänsteutlåtande - Yttrande till kommunstyrelsen över ”Policy för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Västerås stad 2020-2025”

Förslag till beslut

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar barn- och

utbildningsförvaltningens yttrande, daterat 2020-02-24, och överlämnar det till kommunstyrelsen.

Ärendebeskrivning

Kommunstyrelsen har remitterat förslag till ”Policy för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Västerås stad 2020-2025” till utbildning- och arbetsmarknadsnämnden för yttrande. Yttrandet ska vara

kommunstyrelsen tillhanda senast den 31 mars 2020.

Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att se över hur det brottsförebyggande arbetet ska vara organiserat. Som en del i detta, och med utgångspunkt i ”Program för social hållbarhet” har förslag till policy för stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete tagits fram. Det operativa trygghetsskapande arbetet ska främst samordnas av nämnden för idrott, fritid och förebyggande och arbetet ska bedrivas i samverkan med övriga berörda nämnder, civilsamhället, andra myndigheter och näringsliv.

Syftet med policyn är att klargöra mål och ansvarsförhållanden samt bidra till att förebygga brott genom att påverka de skydds- och riskfaktorer som Västerås stad har rådighet över. Målen är att invånare ska känna tillit, den fysiska miljön ska vara trygg, säker och tillgänglig, förekomsten av narkotika och langning ska bekämpas, barn och unga ska vara trygga i skolan samt att förekomsten av våld ska bekämpas.

P.23

(2)

Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten

Epost: haidi.baversten@vasteras.se

YTTRANDE

Sida

1 (1)

Datum

2020-02-25

Diarienr

UAN 2020/00002- 1.7.1

Yttrande till kommunstyrelsen över Policy för

trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Västerås stad 2020-2025

Barn- och utbildningsförvaltningen har deltagit i framtagandet av policyn på chefsnivå och skolverksamheterna har getts möjlighet att komma med synpunkter inför utbildning- och arbetsmarknadsnämndens remissvar.

Barnkonventionen är från och med 2020 svensk lag och Västerås program för social hållbarhet föreskriver att ”särskild hänsyn ska tas till

barnrättsperspektivet”. I policydokument av detta slag, som ska uttrycka värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad, behöver barnrättsperspektivet synliggöras tydligt, vilket inte görs i förslaget.

Skolan spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet, inte minst genom det omfattande värdegrundsarbete som skolan bedriver. Ett positivt skolklimat och att eleven lyckas i sitt skolarbete utgör skyddsfaktor som kan minska risken för en kriminell utveckling. Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden noterar att policyn särskilt poängterar vikten av att den ansvariga nämnden på operativ nivå och dess förvaltning har ett nära och gott samarbete med övriga nämnder och förvaltningar. Det är en framgångsfaktor att stabila samverkansstrukturer etableras mellan kultur-, idrotts- och

fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen för att få en

samsyn i behov, planering av åtgärder och för en optimal användning av de

resurser som avsätts för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete.

(3)

2019-12-10 Dnr: KS 2019/01502

Konsultcenter, Stadsledningskontoret 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se

Hannah Lidström

021-39 11 22 • hannah.lidstrom@vasteras.se

Indikatorer för

Policy för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i

Västerås stad 2020-2025

(4)

VÄSTERÅS STAD Nuläge gällande indikatorer för trygghetsskapande och brottsförebyggande policy

2019-12-10

2 Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

2. Indikatorer ... 4

2.1. Invånare i Västerås känner tillit till människor och samhälle ... 4

2.1.1. TILLIT BLAND UNGA ... 4

2.1.2. TILLIT BLAND VUXNA ... 5

2.1.3. FRAMTIDSTRO ... 6

2.1.4. OROSANMÄLNINGAR TILL SOCIALTJÄNSTEN ... 8

2.1.5. SYSSELSÄTTNINGSGRAD ... 9

2.2. Mötesplatser och utemiljöer i Västerås är trygga, säkra och tillgängliga ... 11

2.2.1. ANMÄLDA BROTT ... 11

2.2.2. TRYGGHET PÅ MÖTESPLATSER OCH I UTEMILJÖER ... 14

2.2.3. NÖJDHET PÅ STADENS MÖTESPLATSER ... 18

2.3. Bekämpa förekomsten av narkotika och langning i Västerås ... 20

2.3.1. NARKOTIKABROTT... 20

2.3.2. NARKOTIKAANVÄNDNING ... 21

2.4. Barn och unga är trygga i skolan ... 24

2.4.1. BARNS TRYGGHET I SKOLAN ... 24

2.4.2. GYMNASIEBEHÖRIGHET ... 29

2.4.3. FULLFÖLJD GYMNASIEEXAMEN ... 31

2.5. Bekämpa förekomsten av våld i Västerås ... 32

2.5.1. ANMÄLDA VÅLDSBROTT ... 32

2.5.2. UTSATTHET FÖR VÅLD ... 33

(5)

2019-12-10

3

1. Inledning

Detta dokument är framtaget för att beskriva ett nuläge gällande de indikatorer som är framtagna för att följa upp Policy för trygghetsskapande och

brottsförebyggande arbete i Västerås stad. Policyn kommer att gälla år 2020-2025 och följas upp årligen genom rapportering till Kommunstyrelsen.

Dokumentet innehåller indikatorer för de fem övergripande målen i policyn:

 Invånare i Västerås känner tillit till människor och samhälle

 Mötesplatser och utemiljöer i Västerås är säkra, trygga och tillgängliga

 Bekämpa förekomsten av narkotika och langning i Västerås

 Barn och unga är trygga i skolan

 Bekämpa förekomsten av våld i Västerås

Indikatorerna i denna rapport behöver kompletteras med kontinuerliga

kartläggningar och kvalitativ information genom t. ex. lägesrapporter (från bl. a.

Värna Västerås och EST) och invånardialoger för att få en bra bild av läget gällande trygghet och säkerhet i Västerås.

(6)

2019-12-10

4

2. Indikatorer

2.1. Invånare i Västerås känner tillit till människor och samhälle

2.1.1. TILLIT BLAND UNGA

Figur 1| Andel (%) unga i Västerås som tycker att man kan lita på de flesta människor. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet, år 2017. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

Måttet finns med under undersökningen Liv och hälsa ung, som är en

enkätundersökning som genomförs i nästan alla skolor i kommunen vart tredje år av Region Västmanland. Nästa undersökning görs 2020. I undersökningen Liv och hälsa ung används andra områdesindelningar än vad Västerås stad vanligen använder.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Vetterstorp-Stohagen Dingtuna-Barkarö Aroslund-Kristiansborg Rönnby Hamre-Talltorp Skiljebo-Hemdal Irsta mm Viksäng Tillberga-Hökåsen Haga-Malmaberg Gideonsberg-Skallberget Jakobsberg-Pettersberg Önsta-Gryta Centrala staden Skälby Bjurhovda Bäckby Råby Hammarby Erikslund mm Vallby Skultuna mm

(7)

2019-12-10

5 2.1.2. TILLIT BLAND VUXNA

Figur 2| Andel (%) vuxna i Västerås som tycker att man kan lita på de flesta människor. År 2017. Källa: Liv och hälsa vuxen, Region Västmanland.

Mer om måttet

Total andel som angett att man kan lita på de flesta människor år 2017 var 76,2 procent för Västerås totalt, 77,2 procent för män och 75,3 procent för kvinnor.

Mer information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bäckby-Skälby Hammarby-Råby Skallberget-Centrum Vallby-Västra förstaden Skultuna Malmaberg-Bjurhovda Gryta-Tillberga Viksäng-Kungsåra

Total Kvinnor Män

(8)

2019-12-10

6 2.1.3. FRAMTIDSTRO

Figur 3| Andel (%) av eleverna i årskurs 9 som ser ljust på framtiden för sin personliga del uppdelat på kön, Västerås 2008 – 2017. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

Framtidstron mäts genom frågan ” Hur ser du på framtiden för din personliga del?” där svarsalternativen ”mycket ljust” och ”ganska ljust” räknas som

framtidstro. En jämförelse med länen/regionerna Västmanland, Sörmland, Örebro och Uppsala visar att medelvärdet för dem ligger på ungefär samma nivå som i Västerås, 72 % för tjejer och 82 % för killar.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2008 2010 2012 2014 2017

Killar Tjejer

(9)

2019-12-10

7

Figur 4| Andel (%) elever i årskurs 9 som ser ljust på framtiden för sin personliga del efter område och kön, 2017. Källa: Liv och hälsa ung Västmanland, Region Västmanland.

Mer om måttet

Mer information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Västerås Hammarby, Råby, Erikslund, Ekbacken, Enhagen,

Dingtuna och Barkarö

Bäckby-Skälby Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg,

Pettersberg, Vallby, Brottberga och Hagaberg Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget och

Gideonsberg

Rönnby, Bilsta, Önsta, Gryta, Hökåsen, Tillberga och Sevalla

Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp, Hemdal, Brandthovda och Bjurhovda

Viksäng, Hamre, Talltorp, Framnäs, Irsta och Kungsåra Skultuna

Åk 9 Tjejer Åk 9 Killar

(10)

2019-12-10

8

2.1.4. OROSANMÄLNINGAR TILL SOCIALTJÄNSTEN

Figur 5| Antal anmälningar för barn och unga per aktualiseringsorsak under perioden 1 januari-31 augusti 2019. Källa: Individ- och familjeförvaltningen, Västerås stad.

Aktualiseringsorsak Antal anmälningar 1 jan-31 aug 2019 Oro för barn och ungdom 3354

Våld i nära relation 477

Övriga orsaker 310

Orsaker kopplade till bistånd 282 Fysiska/psykiska övergrepp 251

Kriminalitet 174

Polisanmälan 124

LOB 91

Missbruk 88

Oro för vuxen 69

Bostadsfrågor 67

Sexuella övergrepp 32

Omsorgsbrist 20

Ensamkommande 8

Skolproblem 3

Relationsproblem 2

Störning i bostad 1

Alkoholrelaterat 1

Totalt 5 354

Mer om måttet

Det finns vissa svårigheter att kategorisera de anmälningar som inkommer. Idag väljs ”Oro för barn och ungdom” som den överlägset vanligaste orsaken av anmälaren, p. g. a.att en stor del av anmälningarna är allmänt hållna, därav svårigheten att kategorisera. Från systemet går det att dela upp anmälning på ålder och kön, från vilket område, och vilken instans som gör anmälningar.

Figur 6| Antal anmälningar för barn och unga under helår 2015-2018 samt januari- augusti 2019. Källa: Individ- och familjeförvaltningen, Västerås stad.

2015 2016 2017 2018 2019 jan-aug

Antal anmälningar 5747 6290 7067 7516 5354

(11)

2019-12-10

9

Figur 7| Antal anmälningar för barn och unga under 2015-2018. Källa: Individ- och familjeförvaltningen, Västerås stad.

2015 2016 2017 2018

Antal unika aktualiserade barn 0-20 år 2878 3146 3387 3623 Befolkning 0-20 år Västerås 34 867 35 638 36 721 37 539 Andel aktualiserade barn 0-20 år av

samtliga individer 0-20 år

8,3% 8,8% 9,2% 9,7%

2.1.5. SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Figur 8| Andel (%) av befolkningen i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar uppdelat på kön, Västerås och riket 2005 – 2016. OBS! Skalan börjar på 50 %. Källa: SCB Statistikdatabas RAMS

Mer om måttet

Andel förvärvsarbetande av befolkningen boende i området 31 december respektive år, i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen.

Uppgifter om förvärvsarbetande hämtas indirekt genom uppgifter om inkomst.

Personer som är folkbokförda i Sverige och får sin inkomst från utlandet räknas som ej förvärvsarbetande.

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Västerås män Västerås kvinnor Riket män Riket kvinnor

(12)

2019-12-10

10

Figur 9| Andel (%) förvärvsarbetande personer i åldern 20 till 64 år efter område och kön, 2016. Källa: SCB OSDB - Statistikdatabas för kommuner, RAMS

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Råby Vallby Bäckby Jakobsberg-Pettersberg Hammarby Bjurhovda Viksäng Gideonsberg-Skallberget Skultuna mm Haga-Malmaberg Vetterstorp-Stohagen Skiljebo-Hemdal-Branthovda Centrala staden Erikslund mm Önsta-Gryta Skälby Aroslund-Kristiansborg Hamre-Talltorp Tillberga-Hökåsen Rönnby Irsta mm Dingtuna-Barkarö

Kvinnor Män

(13)

2019-12-10

11

2.2. Mötesplatser och utemiljöer i Västerås är trygga, säkra och tillgängliga

2.2.1. ANMÄLDA BROTT

Figur 10| Totala antalet anmälda brott mot brottsbalken per 1 000 invånare, Västerås och riket 2005 – 2017. Källa: BRÅ, årsstatistik

Mer om måttet

Brottsligheten redovisas som antalet polisanmälda brott per 1 000 invånare under ett år. Det är endast brott mot brottsbalken som ingår, vilket innebär att bland annat alkohol-, narkotika- och trafikbrott har exkluderats. Detta eftersom dessa brott i hög grad inte har något med bostadsområdet att göra utan till stor del beror på polisens insatser, till exempel en trafikkontroll.

0 15 30 45 60 75 90 105 120 135 150 165

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Västerås kommun Riket

(14)

2019-12-10

12

Figur 11| Antal anmälda brott mot brottsbalken per 1 000 invånare efter bostadsområde, 2017 Källa: Polisen Region Mitt och GEO Västerås stad.

Mer om måttet

Området Vetterstorp-Stohagen innefattar delar av stadskärnan, vilket påverkar värdet för området.

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Rönnby Irsta mm Tillberga-Hökåsen Önsta-Gryta Hamre-Talltorp Skälby Skultuna mm Haga-Malmaberg Bjurhovda Viksäng Jakobsberg-Pettersberg Råby Vallby Erikslund mm Gideonsberg-Skallberget Dingtuna-Barkarö Bäckby Hammarby Aroslund-Kristiansborg Skiljebo-Hemdal-Brandthovda Vetterstorp-Stohagen Centrala staden

(15)

2019-12-10

13

Figur 12| Antal anmälda brott i Västerås år 2015–2018 för olika brottstyper. Källa: Polisen.

Mer om måttet

Bilbrott avser tillgrepp av bil, stöld ur eller från motordrivet fordon, skadegörelse på motorfordon). Bostadsinbrott avser försök/fullbordade inbrott i villa/radhus eller lägenhet. Skadegörelse avser ej klotter.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

Tillgrepp av cykel Skadegörelse Rån Klotter Bostadsinbrott

Bilbrott

2015 2016 2017 2018

(16)

2019-12-10

14

2.2.2. TRYGGHET PÅ MÖTESPLATSER OCH I UTEMILJÖER

Figur 13| Västeråsarnas uppfattning om hur tryggt och säkert de kan vistas utomhus på kvällar och nätter uppdelat på kön. Medelvärden 2011 – 2016. Källa: SCBs

Medborgarundersökning.

Mer om måttet

Ju högre medelvärde desto tryggare upplevdes utomhusmiljön av de svarande.

Svaren gavs på en skala 1 till 10, där 10 = Ser i allra högsta grad bra på hur tryggt och säkert jag kan vistas utomhus på kvällar och nätter, och 1 = Ser inte alls bra på […]. ”Samtliga kommuner” innebär de kommuner som deltagit det aktuella året, eller i den närmast föregående undersökningen. Västerås stad kommer ej att delta i SCBs Medborgarundersökning fortsättningsvis.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2007 2009 2011 2013 2014 2015 2016

Västerås Samtliga deltagande kommuner

(17)

2019-12-10

15

Figur 14| Påståenden om trygghet i närmiljön, år 2018. I vilken utsträckning tycker du att…?

Andel (%). Källa: Omnibusundersökningen, Västerås stad.

Mycket låg grad

Ganska låg grad

Ganska hög grad

Mycket hög grad

Parkerna i Västerås är vackra och trivsamma 3% 22% 59% 17%

Gator och torg i Västerås centrum är vackra och trivsamma

11% 43% 38% 8%

Det är rent och snyggt i Västerås centrum 6% 27% 51% 16%

Gator och parker i Västerås centrum är trygga 14% 37% 39% 9%

Stadsdelsskogarna och grönytorna i Västerås bostadsområden är vackra och trivsamma

4% 25% 55% 17%

Det är rent och snyggt i parker, på grönytor och allmänna platser utanför centrum i Västerås kommun

7% 26% 56% 12%

Lekparkerna i Västerås är säkra för barnen 4% 16% 51% 30%

Natur och friluftsområden i Västerås är attraktiva att besöka

3% 11% 53% 34%

Mer om undersökningen

Omnibus-enkäten skickades ut under hösten 2018 till 1000 slumpmässigt utvalda invånare i Västerås i åldern 18-74 år. 406 personer svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40,6 %. Undersökningen genomförs varje år.

Figur 15| Påståenden om gatuskötsel och trafik, år 2018. Hur nöjd är du med…? Andel (%).

Källa: Omnibusundersökningen, Västerås stad.

Mycket missnöjd

Ganska missnöjd

Ganska nöjd

Mycket nöjd Underhåll och skötsel av gator och vägar i

Västerås

24% 33% 36% 7%

Gatu- och parkbelysning i Västerås 7% 25% 56% 13%

Situationen för cyklister i Västerås 7% 12% 50% 31%

Situationen för fotgängare i Västerås 3% 11% 55% 31%

Underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Västerås

9% 25% 46% 21%

(18)

2019-12-10

16 Mer om undersökningen

Omnibus-enkäten skickades ut under hösten 2018 till 1000 slumpmässigt utvalda invånare i Västerås i åldern 18-74 år. 406 personer svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40,6 %. Undersökningen genomförs varje år.

Figur 16| Andel (%) unga i Västerås som alltid känner sig trygga utomhus i sitt

bostadsområde på kvällen och natten, år 2017. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Dingtuna-Barkarö Aroslund-Kristiansborg Tillberga-Hökåsen Rönnby Erikslund mm Önsta-Gryta Hamre-Talltorp Vallby Skiljebo-Hemdal Viksäng Irsta mm Skultuna mm Centrala staden Bäckby Jakobsberg-Pettersberg Råby Skälby Haga-Malmaberg Hammarby Gideonsberg-Skallberget Bjurhovda Vetterstorp-Stohagen

(19)

2019-12-10

17

Figur 17| Index gällande trygghet. Andel (%) av Mimers hyresgäster som upplever att sitt område är tryggt, år 2018. Källa: Kundundersökning Bostads AB Mimer.

Mer om måttet

Måttet finns med i Mimers hyresgästundersökning. Undersökningen genomförs årligen och skickas ut till hälften av alla hyresgäster. Indexet ovan är framtaget av frågorna: Kontakt med grannar, Störs inte av grannars sätt att leva, Säkerheten mot inbrott i lägenhet, Förrådens säkerhet mot inbrott, Personlig trygghet i trapphuset, Personlig trygghet i källare/motsvarande, Belysning på gård och nära huset, Personlig trygghet i området kvällar/nätter.

Figur 18| Antal inkomna felanmälningar uppdelat på kvartal under 2018 och 2019. Källa:

Teknik- och fastighetsförvaltningen.

Mer om måttet

Måttet utgör felanmälningar av allmänhet som lämnats genom en app. Anmälaren väljer mellan kategorierna Gata, Klotter, Park och Övrigt.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

4. Fredriksberg, Bäckby, Skälby och Vetterstorp.

3. Haga, Skiljebo, Stentorpet, Viksäng, Lillåudden, Östra Mälarstrand 2. Vallby, Pettersberg, Skultuna, Oscaria

och Oxbacken

1. Skallberget, Gideonsberg, Nordanby Äng, Gryta och centrum

Mycket bra eller ganska bra Inte så bra eller dåligt

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

Kvartal 1 2018

Kvartal 2 2018

Kvartal 3 2018

Kvartal 4 2018

Kvartal 1 2019

Kvartal 2 2019

Kvartal 3 2019

(20)

2019-12-10

18 2.2.3. NÖJDHET PÅ STADENS MÖTESPLATSER

Figur 19| Nöjdhet på fritidsgårdar uppdelat på kön. Medelvärde för olika frågor som rör trygghet, skala 1-6. År 2017. Källa: Fritidsgårdsenkäten, Västerås stad.

Mer om måttet

Fritidsgårdsenkäten är en besöksenkät som genomförs årligen av Kultur-, Idrotts- och fritidsförvaltningen på Västerås stads 16 fritidsgårdar. År 2017 inkom 948 svar, varav 521 pojkar, 293 flickor och 134 annat/vill ej uppge.

0 1 2 3 4 5 6

Ledarna på fritidsgården litar på mig På fritidsgården finns det ledare som

alltid skulle stödja mig På fritidsgården känner jag mig trygg

Jag trivs på fritidsgården Jag har förtroende för ledarna på

fritidsgården

Ledarna behandlar barn och ungdomar rättvist

Flicka Pojke Annat/vill ej uppge

(21)

2019-12-10

19

Figur 20| Nöjdhet på fritidsklubbar uppdelat på kön. Medelvärde för olika frågor som rör trygghet, skala 1-6. År 2017. Källa: Fritidsklubbsenkäten, Västerås stad.

Mer om måttet

Fritidsklubbsenkäten är en besöksenkät som genomförs årligen av Kultur-, Idrotts- och fritidsförvaltningen på Västerås stads 13 fritidsklubbar. År 2017 inkom 759 svar, varav 427 pojkar, 287 flickor och 45 annat/vill ej uppge.

0 1 2 3 4 5 6

Ledarna på fritidsklubben litar på mig På fritidsklubben finns det ledare som

alltid skulle stödja mig På fritidsklubben känner jag mig trygg

Jag trivs på fritidsklubben Jag har förtroende för ledarna på

fritidsklubben

Ledarna behandlar barn och ungdomar rättvist

Flicka Pojke Annat/vill ej uppge

(22)

2019-12-10

20

2.3. Bekämpa förekomsten av narkotika och langning i Västerås

2.3.1. NARKOTIKABROTT

Figur 21| Antal anmälda narkotikabrott i Västerås år 2015–2018. Källa: Polisen.

Mer om måttet

Narkotikabrott avser bruk, innehav, överlåtelse och framställan.

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800

2015 2016 2017 2018

(23)

2019-12-10

21 2.3.2. NARKOTIKAANVÄNDNING

Figur 22| Andel (%) vuxna i Västerås som någon gång har använt hasch eller marijuana uppdelat på område och kön, år 2017. OBS! Skalan slutar på 25 %. Källa: Liv och hälsa vuxen, Region Västmanland.

Mer om måttet

Undersökningen Liv och Hälsa vuxen skickas ut till personer i åldern 18-85 år i Västmanland vart fjärde år. Uppgifter för kvinnor i Skultuna och Män i Gryta- Tillberga kan ej redovisas av sekretesskäl.

0% 5% 10% 15% 20% 25%

Gryta-Tillberga Bäckby-Skälby Malmaberg-Bjurhovda Skultuna Viksäng-Kungsåra Total Hammarby-Råby Vallby-Västra förstaden

Total Kvinnor Män

(24)

2019-12-10

22

Figur 23| Andel (%) unga i Västerås som har provat narkotika uppdelat på område och kön, år 2017. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. OBS! Skalan slutar på 25 %. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

Uppgifter för killar på området ”Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg, Petterberg, Vallby, Brottberga, Hagaberg” samt siffror för Skultuna kan ej

redovisas av sekretesskäl. Områdena i ovanstående figur är sorterade efter värdet på ”Total”. Mer information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0% 5% 10% 15% 20% 25%

Viksäng, Hamre, Talltorp, Framnäs, Irsta, Kungsåra

Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg, Petterberg, Vallby, Brottberga,

Hagaberg

Rönnby, Billsta, Önsta, Gryta, Hökåsen, Tillberga, Sevalla

Hammarby, Råby, Erikslund, Ekbacken, Enhagen, Dingtuna, Barkarö

Bäckby, Skälby Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp,

Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Centrum, Aroslund, Kristiansborg,

Skallberget, Gideonsberg Skultuna

Total Kille Tjej

(25)

2019-12-10

23

Figur 24| Andel (%) unga i Västerås som har provat narkotika efter kön, år 2017. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. OBS! Skalan slutar på 25 %. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland, 2017.

Mer om måttet

Information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Tjej Kille Total

(26)

2019-12-10

24

2.4. Barn och unga är trygga i skolan

2.4.1. BARNS TRYGGHET I SKOLAN

Figur 25| Andel (%) unga i Västerås som alltid känner sig trygga på vägen till och från skolan efter område och kön, år 2017. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

Områdena i ovanstående figur är sorterade efter värdet på ”Total”. Mer information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bäckby, Skälby Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg, Petterberg, Vallby, Brottberga,

Hagaberg

Skultuna Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp,

Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Centrum, Aroslund, Kristiansborg,

Skallberget, Gideonsberg Rönnby, Billsta, Önsta, Gryta, Hökåsen,

Tillberga, Sevalla

Tjej Kille Total

(27)

2019-12-10

25

Figur 26| Andel (%) unga i Västerås som alltid känner sig trygga på rasterna i skolan efter område och kön, år 2017. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Skultuna Bäckby, Skälby Viksäng, Hamre, Talltorp, Framnäs, Irsta,

Kungsåra

Hagaberg

Hammarby, Råby, Erikslund, Ekbacken, Enhagen, Dingtuna, Barkarö Rönnby, Billsta, Önsta, Gryta, Hökåsen,

Tillberga, Sevalla

Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp, Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda

Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget, Gideonsberg

Tjej Kille Total

(28)

2019-12-10

26

Figur 27| Andel (%) unga i Västerås som alltid känner sig trygga i klassrummet efter område och kön, år 2017. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Skultuna Bäckby, Skälby Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg, Petterberg, Vallby, Brottberga,

Hagaberg

Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget, Gideonsberg Rönnby, Billsta, Önsta, Gryta, Hökåsen,

Tillberga, Sevalla

Hammarby, Råby, Erikslund, Ekbacken, Enhagen, Dingtuna, Barkarö Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp,

Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Viksäng, Hamre, Talltorp, Framnäs, Irsta,

Kungsåra

Total Kille Tjej

(29)

2019-12-10

27

Figur 28| Andel (%) unga i Västerås som under det senaste året blivit utsatta för någon form av kränkande behandling i skolan av en eller flera skolkamrater (t.ex. trakasserier, diskriminering eller mobbning) efter område och kön, år 2017. OBS! Skalan slutar på 50 %.

Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget, Gideonsberg Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg, Petterberg, Vallby, Brottberga,

Hagaberg

Hammarby, Råby, Erikslund, Ekbacken, Enhagen, Dingtuna, Barkarö Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp,

Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Bäckby, Skälby

Skultuna Viksäng, Hamre, Talltorp, Framnäs, Irsta,

Kungsåra

Tjej Kille Total

(30)

2019-12-10

28

Figur 29| Andel (%) unga i Västerås som under det senaste året blivit utsatta för någon form av kränkande behandling i skolan av en eller flera vuxna (t.ex. trakasserier,

diskriminering eller mobbning) efter område och kön, år 2017. OBS! Skalan slutar på 50 %.

Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

Områdena i ovanstående figur är sorterade efter värdet på ”Total”. Uppgifter för tjejer i Skultuna kan ej visas av sekretesskäl. Mer information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp, Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Rönnby, Billsta, Önsta, Gryta, Hökåsen,

Tillberga, Sevalla

Bäckby, Skälby Viksäng, Hamre, Talltorp, Framnäs, Irsta,

Kungsåra

Hagaberg

Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget, Gideonsberg

Skultuna

Tjej Kille Total

(31)

2019-12-10

29 2.4.2. GYMNASIEBEHÖRIGHET

Figur 30| Andel (%) elever som slutat år 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet uppdelat på kön, Västerås och riket läsåren 2010/11–2017/18. OBS! Axeln börjar på 50 %.

Källa: Skolverkets öppna statistikdatabas

Mer om måttet

En elev är behörig till yrkesförberedande program om eleven har godkänt betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen. Andelen beräknas utifrån dem som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9, vårterminen respektive år (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således).

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 Västerås tjejer Riket tjejer Västerås killar Riket killar

(32)

2019-12-10

30

Figur 31| Andel (%) elever som slutat år 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet efter område och kön, läsåret 2017/18. Källa: SCB, beställning.

Mer om måttet

Uppgifter om boendeort hämtades 31/12 2017.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Viksäng Bäckby Hammarby Bjurhovda Jakobsberg-Pettersberg Skultuna mm Råby Önsta-Gryta Vallby Centrala staden Gideonsberg-Skallberget Haga-Malmaberg Hamre-Talltorp Tillberga-Hökåsen Vetterstorp-Stohagen Dingtuna-Barkarö Skälby Aroslund-Kristiansborg Rönnby Erikslund mm Skiljebo-Hemdal-Branthovda Irsta mm

Tjejer Killar

(33)

2019-12-10

31 2.4.3. FULLFÖLJD GYMNASIEEXAMEN

Figur 32| Andel (%) elever med examen från gymnasieskolan inom 3 år, 2014-2018.

OBS! Skalan börjar på 63 % och slutar på 71 %. Källa: Skolverket.

Figur 33| Andel (%) avgångselever med grundläggande högskolebehörighet, 2014-2018.

OBS! Skalan börjar på 68 % och slutar på 82 %. Källa: Skolverket.

66,3

67,9

65,6

68,4

70,2

63 64 65 66 67 68 69 70 71

2014 2015 2016 2017 2018

73

78

75

80

79

68 70 72 74 76 78 80 82

2014 2015 2016 2017 2018

(34)

2019-12-10

32

2.5. Bekämpa förekomsten av våld i Västerås

2.5.1. ANMÄLDA VÅLDSBROTT

Figur 34| Antal anmälda våldsbrott i Västerås på helår år 2015–2018, samt perioden oktober 2018-september 2019. Källa: Polisen.

Figur 35| Antal anmälda sexualbrott i Västerås år 2017. Källa: Polisen.

Indikator 2017

Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år 45 Sexuellt övergrepp mot vuxna 77 Sexuellt ofredande mot barn under 18 år 55 Sexuellt ofredande mot vuxna 90

Mer om måttet

Antal anmälda sexuella övergrepp inkluderar brotten fullbordad våldtäkt, försök till våldtäkt, samt sexuellt tvång/utnyttjande/övergrepp. Samtliga uppgifter gällande anmälda våldsbrott och sexualbrott bör tolkas med försiktighet. Siffrorna visar endast antalet anmälda brott och det är en stor risk att det finns ett visst mörkertal här.

Anmälningsbenägenheten kan skilja sig mycket för olika typer av brott.

0 200 400 600 800

Misshandel mot barn 0-17 år

Misshandel mot man Misshandel mot kvinna Olaga hot Grov fridskränkning & grov

kvinnofridskränkning Våldtäkt

Rån Våld eller hot/förgripelse

mot tjänsteman 2015

2016

2017

2018

Okt 2018- Sep 2019

(35)

2019-12-10

33 2.5.2. UTSATTHET FÖR VÅLD

Figur 36| Andel (%) unga i Västerås vars föräldrar har använt våld mot en själv eller syskon efter område och kön, år 2017. OBS! Skalan slutar på 30 %. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet.

Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

Uppgifter för killar i Skultuna kan ej visas av sekretesskäl. Mer information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg, Petterberg, Vallby,…

Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget, Gideonsberg Hammarby, Råby, Erikslund, Ekbacken,

Enhagen, Dingtuna, Barkarö Bäckby, Skälby Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp,

Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Viksäng, Hamre, Talltorp, Framnäs, Irsta,

Kungsåra

Skultuna

Tjej Kille Total

(36)

2019-12-10

34

Figur 37| Andel (%) unga i Västerås vars föräldrar har använt våld mot varandra efter område och kön, år 2017. OBS! Skalan slutar på 30 %. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

Flera uppgifter kan ej visas av sekretesskäl. Mer information om undersökningen Liv och hälsa ung finns på sidan 4.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Hagaberg

Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget, Gideonsberg Hammarby, Råby, Erikslund, Ekbacken,

Enhagen, Dingtuna, Barkarö Bäckby, Skälby Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp,

Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Skultuna

Tjej Kille Total

(37)

2019-12-10

35

Figur 38| Andel (%) unga i Västerås som under det senaste året blivit slagna, sparkade eller utsatta för annat våld av någon/några av sina skolkamrater efter område och kön, år 2017. OBS! Skalan slutar på 30 %. Åk 9 samt år 2 i gymnasiet. Källa: Liv och hälsa ung, Region Västmanland.

Mer om måttet

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Centrum, Aroslund, Kristiansborg, Skallberget, Gideonsberg Rönnby, Billsta, Önsta, Gryta, Hökåsen,

Tillberga, Sevalla

Haga, Malmaberg, Skiljebo, Klockartorp, Hemdal, Brandthovda, Bjurhovda Vetterstorp, Stohagen, Djäkneberget, Jakobsberg, Petterberg, Vallby, Brottberga,

Hagaberg

Bäckby, Skälby Skultuna

Total Kille Tjej

(38)

2019-11-26 Dnr: KS 2019/01502

Konsultcenter, Stadsledningskontoret 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se

Hannah Lidström

021-39 11 22 • hannah.lidstrom@vasteras.se

Brottsförebyggande arbete i Västerås stad 2019

Nuläges- och behovskartläggning

(39)

VÄSTERÅS STAD Brottsförebyggande arbete i Västerås stad 2019 2019-11-26

2 Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 4

2. Metod... 4

3. Nuläge och behov ... 4

3.1. Nuläge utifrån ett problemperspektiv ... 4

3.2. Utvecklingsbehov ... 6

3.2.1. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ... 6

3.2.2. INDIVID- OCH FAMILJEFÖRVALTNINGEN ... 7

3.2.3. KULTUR-, IDROTTS- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN ... 7

3.2.4. MIMER ... 8

3.2.5. POLISEN ... 9

3.2.6. SKULTUNA KOMMUNDELSFÖRVALTNING ... 10

3.2.7. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ... 10

3.2.8. TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN ... 11

(40)

3

Sammanfattning

Denna rapport har tagits fram utifrån intervjuer med representanter på Västerås stads förvaltningar, samt det kommunala bostadsbolaget Mimer och Polisen.

Lägesbilden som beskrivs när det gäller alltifrån generella problem till rena brott är bland annat att droger säljs på skolor och i offentliga miljöer, att mobbning och hot förekommer mer nu är tidigare, att staden ett stort inflöde av ärenden gällande våld i nära och ärenden avseende ungdomar mellan 13-20 år, att klotter och skadegörelse förekommer i alltför hög grad, att det förekommer relativt mycket personrån och stölder av t. ex. skoldatorer, mobiler, cyklar mm samt att situationen för cyklister och fotgängare inte är tillräckligt säker och trygg.

Vidare är bilbränderna ett stort problem. De flesta brott sker i centrum.

I princip alla representanter som deltagit i intervjuerna har pratat om att man vill se en tydligare styrning, struktur och organisation för det brottsförebyggande arbetet. Vidare har representanterna identifierat ett stort behov av forum för strategiskt och operativt samarbete såväl inom Västerås stad som med andra berörda aktörer.

Viljan att skapa säkra och trygga stadsdelar och offentliga miljöer för alla är något som är återkommande under intervjuerna. Förslag på konkreta områden som bör utvecklas är bland annat att utveckla arbetet med invånardialoger, ha ett tydligare brottsförebyggande perspektiv i planering av fysiska miljöer och infrastruktur, att utveckla metoder för att ta fram och sprida faktabaserad information om nuläge (t. ex. Effektiv samverkan för trygghet/EST), att arbeta för att skapa tillit till samhället och varandra, att se till så att offentliga miljöer är rena och trivsamma, att ha en bättre kommunikation och informationsöverföring när det gäller tillsynsarbete och att arbeta effektivare och mer gemensamt för förebyggande mot narkotika, stölder och våld. Staden gör idag väldigt många olika insatser som på olika sätt har ett brottsförebyggande syfte, nästa steg är att samla arbetet och att arbeta tillsammans mot en gemensam målbild.

(41)

4

1. Inledning

Med utgångspunkt i Program för social hållbarhet har Stadsledningskontoret identifierat ett behov av att ta fram en policy för att ge en inriktning för det brottsförebyggande arbetet i Västerås stad. I denna rapport redovisas bakgrunden till den framtagna policyn, genom en nuläges- och behovskartläggning.

2. Metod

Datainsamling till denna kartläggning har skett genom intervjuer med representanter från flera förvaltningar och bolag samt Polisen under maj-

september 2019. Representanterna har delat med sig av sin nulägesbild utifrån ett problemperspektiv samt identifierat utvecklingsbehov. Vidare har dokumentation från tidigare arbetsgrupper, kartläggningar och workshops gåtts igenom. Denna kartläggning är ej en komplett kartläggning av stadens totala brottsförebyggande arbete, men ger en översiktlig bild av nuläget och behoven för framtiden.

3. Nuläge och behov

3.1. Nuläge utifrån ett problemperspektiv

Lägesbilden som beskrivs nedan gäller såväl generella problem kring otrygghet eller riskfaktorer som kan leda till brott, som förekomst av anmäld brottlighet.

 BUF: Det säljs en hel del droger på skolor, ungdomar kan vara ganska köpstarka och det är hyfsat lättillgängligt för centralt belägna skolor. Även fristående skolor har hört av sig till BUF för att de ser problem när det gäller droger och hot och våld. Vidare verkar droghandel ske mycket utomhus och droger gömt på offentliga platser, barn hittar droger i lekparker.

 BUF: Gängbildningar på högstadiet, relativt vanligt med gäng som håller ihop och hämnas på varandra. Representanterna från BUF upplever att gängen skipar rättvisa själva, och har ett delvis parallellt rättssystem.

 BUF: Mobbning och hot på nätet förekommer mer nu är tidigare. Gränsen för vad som är okej har flyttats fram och händelser som sker på fritiden får skolan sedan ta hand om.

 BUF: Det är ett problem att inte alla barn och elever går i skolan på gymnasiet. Bl. a. är det en hög ”sjukfrånvaro”: 8,4 % frånvaro i genomsnitt från grundskolan och mer för gymnasiet. Frånvaron ökar för varje år och i

(42)

5

år 3 upp till 18 %. Det är dock en liten grupp som höjer upp snittet mycket.

 IFF: Stort inflöde gällande våld i nära relation, antalet inkomna ärenden avseende våld i nära relation har ökat med nära 40% under 2019 jämfört med 2018. IFF:s analys är att ökningen delvis beror på en ökad

benägenhet att söka hjälp.

 IFF: Antalet inkomna ärenden avseende ungdomar mellan 13-20 år har ökat med 50% under 2019 jämfört med 2018. Många i denna grupp har allvarlig problematik och hamnar på HVB-hem. Det är en svår målgrupp som ofta har problem själva med missbruk eller kriminalitet kombinerat med familjeproblematik och omsorgsbrister. Inte ovanligt att dessa personer är hemmasittare, d v s inte går i skolan.

 KIFF: Unga vuxna i åldern 18-30 år som sysslar med kriminell verksamhet såsom att sälja droger utanför skolor och fritidsgårdar.

 KIFF: Klotter och skadegörelse förekommer i alltför hög grad.

 Mimer: Många stadsdelar som upplevs som otrygga, bl. a. finns behov av insatser på Skallberget, Nordanby äng, Gryta, Viksäng, Vallby och

Pettersberg.

 Mimer: Det sker mycket öppen droghandel i bostadsområden, och den ökar. Handlar inte bara om hyresgäster och invånare, även om säkerhet för Mimers egna medarbetare.

 Polisen: Personrån och stölder av mobiler, kläder, jackor mm är något som har ökat, och ofta är knivar inblandade.

 Polisen: Bilbränderna är ”ett gissel”.

 Polisen: Centrum är den del av Västerås där det sker flest brott, man behöver fortsätta jobba förebyggande mot missbruk och

ordningsstörningar (framförallt i närheten av krogar på helgerna), samt kring vissa allmänt otrygga platser (Botaniska).

 Polisen: Det sker mycket stölder av skoldatorer.

 Polisen: Stor ökning av cykelstölder de senaste månaderna.

 Skultuna: I nuläget en del onyktra ungdomar som håller till i Skultuna centrum. Även en del droger.

 Skultuna: I Skultuna finns problem på badet genom att ungdomar smiter in och badar samt klipper sönder staket, samt att konstgräsplanen förstörs när grupper kommer och cyklar på planen.

 TFF: Säkerhet för cyklister och fotgängare behöver förbättras. Västerås har en jättebra struktur för bilar, men det skapar otrygghet för cyklister och fotgängare.

(43)

6

3.2. Utvecklingsbehov

Nedan beskrivs dels hur de olika representanterna ser på

utvecklingsmöjligheterna för det övergripande brottsförebyggande arbetet och den policy som ska tas fram, och dels konkreta förslag på utvecklingsområden som har koppling till deras egen verksamhet.

3.2.1. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Två saker som BUF lyfter som viktigt att ta med i en policy är att det behöver definieras vilka typer av brott som policyn ska gälla samt att det behövs strategiska forum ihop med polisen, för information och gemensamt strategisk planering.

Några områden som representanterna från BUF vill se utveckling inom:

 Sociala insatsgrupperna (SIG) bedriver ett bra samarbete kring individärenden, förslag är att detta skulle kunna finnas även för gymnasieelever.

 EST är jättebra. I veckorapporterna ser BUF trenden vecka för vecka för olika saker, så kan de ge signaler till rastvakter och föräldrar. Detta behöver staden fortsätta med och utveckla ytterligare.

 Man behöver jobba mer med att skapa tillit till skolans verksamhet, att elever och föräldrar har förtroende för skolan och att man litar på att det är rättvist.

 Det kan i ett brottsförebyggande syfte finnas ett värde i att visa upp en positiv (och sanningsenlig) bild av Västerås och ungdomars tillvaro. BUF efterfrågar material som de kan visa i olika forum, ex föräldramöten, för att undvika rykten om ”dåliga områden” som etsar sig fast. Ex på positiva trender är att alkohol- och drogdebut har förskjutits till högre åldrar. Det är viktigt att få barn, elever och föräldrar att tro på en framtid.

 Ungdomspolisernas arbete är jättebra och det finns två ungdomspoliser som har mycket kontakt med enskilda rektorer, men detta arbete skulle kunna vara mer kopplat till stadsdelar och även inkludera fristående skolor.

 Det finns en poäng i att fånga upp hög sjukfrånvaro redan i förskolan och läget när det gäller frånvaro borde rapporteras för att kunna ses i ett större sammanhang. En hög frånvaro i förskolan tenderar att fortsätta under skolgången och därmed minska chanserna för avklarad grundskola, därför är det viktigt att fånga upp dessa barn så tidigt som möjligt.

(44)

7 3.2.2. INDIVID- OCH FAMILJEFÖRVALTNINGEN

IFF ser ett behov av bättre samarbete kring brottsförebyggande frågor inom staden. Socialtjänsten har goda möjligheter att se problem, och om de ska kunna förebygga så måste de veta var de ska lägga resurser. Även om inte IFF bedriver eget primärpreventivt arbete i särskilt hög grad har de en viktig funktion att fylla, de behöver få information om vad som händer och de kan ge mycket information om nuläge till andra.

Några områden som representanterna från IFF vill se utveckling inom:

 EST fyller en viktig funktion och behöver utvecklas ytterligare. EST har gett en konkret och verklig bild och gör det lättare för verksamheter att planera och inte vara så akututryckningsstyrda. Man behöver tydliggöra vilka som ska vara mottagare av rapporter från EST.

 När det gäller tillsynsarbetet finns det utvecklingspotential. Man behöver fundera över vilka som behöver få information inför tillsyner. Ett

förbättringsförslag är att öka kunskapen kring anmälningsskyldighet bland samtliga medarbetare inom staden. När det gäller serveringstillstånd kan det vara intressant att titta på skälen till varför man avslår.

 Fältande socialsekreterare (fältare) skulle vilja göra mer, ett förslag är att de skulle kunna vara kontaktpersoner mot vissa skolor eller att träffa ungdomar på annan tid än ”problemtid”.

 IFF önskar att de hade möjlighet att ha en kontaktperson för olika skolor bl. a. i syfte att ha forum för information och att avdramatisera kontakten med Socialtjänsten.

 SIG gör ett viktigt arbete som behöver fortsätta framöver.

3.2.3. KULTUR-, IDROTTS- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Att utveckla det strategiska arbetet och samverkan ser man som väldigt viktigt och det finns behov av både långsiktiga och kortsiktiga lösningar. Att hålla i arbetet på lång sikt även under lugnare perioder är en förutsättning för att det främjande och förebyggande arbetet ska ge effekt. Det finns även ett behov av att skapa en grundnivå för alla stadsdelar i hela staden för bättre och jämlikare villkor för alla. KIFF önskar att en policy för det trygghetsskapande och

brottsförebyggande arbetet kan ge en tydlig riktning som verksamheter kan planera utifrån, mål behöver identifieras. Många delar finns redan på plats och nu gäller det att samla detta under begreppet brottsförebyggande arbete.

(45)

8

Några områden som representanterna från KIFF vill se utveckling inom

 EST-arbetet behöver utvidgas till fler områden och genom hjälp av ett bättre it-system kunna göra analyser.

 Utveckla arbetssättet med fältare. De har en viktig funktion men man ser en begränsning i att de har myndighetsutövning och endast kan agera i vissa specifika situationer. Förslag är att fältarna skulle kunna höra till Förebyggarcentrum, och kanske att fältgruppen skulle bestå av tvärprofessionella team istället för av bara socionomer. De är en viktig resurs i det förebyggande arbetet och har stark koppling till

stadsdelsarbetet som skulle kunna fungera bättre.

 City är ett område man specifikt behöver fortsätta jobba med.

 Viktigt att fortsätta stötta civilsamhället, de kan bidra till mycket goda effekter om de får stöd.

 Möjligheter till bättre uppföljning och analyser behövs, det görs idag mycket tillfälliga kartläggningar av områden, men det finns inte system eller resurser för att göra detta varje år.

 Utveckla arbetet med Medborgardialog, det finns behov av att synka dialoger mellan förvaltningar och att samarbeta effektivare och mer systematiskt.

 ANDT-frågorna borde vara en del av brottsförebyggande arbetet,

 Förebyggarcentrum skulle kunna samla fler kompetenser gällande förebyggande arbete. Exempelvis finns samordnare för våld i nära relationer och samordnare för trafficking på IFF.

3.2.4. MIMER

En policy behöver koppla ihop de olika satsningarna som pågår och skapa en långsiktighet. Mimer kan göra mycket bra saker, man behöver göra det tillsammans med andra och man behöver hålla i det över tid. Viktigt även att policyn tydliggör roller och ansvar, ledning kontra samordning. Värna Västerås bör finnas kvar och i detta bör personer på hög nivå inom olika organisationer ingå;

ett brottsförebyggande råd borde ha en styrande funktion och peka ut riktningarna och följa upp dessa insatser.

Några områden som representanten från Mimer vill se utveckling inom

 Det brottsförebyggande arbetet överlag behöver omfatta hela staden.

Risk att man tappar fokus på andra delar än de som är prioriterade, och att det hinner gå för långt innan man gör något.