PAMA. Proffice ArbetsMarknadsAnalys HELA RIKET. Mars Fakta om undersökningen. Hela näringslivet

(1)

Källa: TNS-SIFO

Proffice ArbetsMarknadsAnalys

HELA RIKET

Fakta om

undersökningen

Undersökningen genomfördes via ett riksrepresentativt arbetsställe- urval draget ur SCB:s företags- register. Urvalet, som omfattar verksamheter såväl inom offentlig som privat sektor, avgränsades till arbetsställen med 20 årsanställda och uppåt. Fältarbetet genomfördes mellan 23 februari och 23 mars.

Totalt intervjuades 2950 platschefer eller personer som ansvarar för personalfrågor på de utvalda arbetsställena. Intervjuerna gjordes per telefon. Bortfallet är litet.

Svar erhölls från 70 procent.

Urval 5326

Genomförda intervjuer 2950 Bortfall:

Vägran 630

Ej svar trots 6 kontaktförsök 64 Bortrest under fältperioden 147

Annat 331

Totalt bortfall 1172 Okänd status/utgår ur ramen:

Hänvisningston/fel nummer 266 Inget svar, ingen kontakt 774 Arbetsstället upphört,

ansvarig har slutat 25 Redan tillfrågad dubblett 167

Talar ej svenska 2

Totalt ej i urvalsramen 1204

Svarsandel 69,8%

Undersökningen genomfördes av TNS-SIFO under ledning av Research Director Ulf Isander, Analyst Åsa Jaktlund och Analyst Björn Flodérus.

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer (se bilden nedan) visar på en återhämtning från den exceptionellt djupa konjunktursvacka som bland annat orsakades av finanskrisen.

Botten nåddes i första kvartalet 2009 och därefter har konjunkturen långsamt återhämtat sig. Proffice Arbetskraftsbarometer pekar mot en likartad utveckling. Vid en jämförelse mellan årets utfall och 2007 bör man därför ta med i beräkningen att konjunkturen låg på topp 2007, medan vi vid tidpunkten för årets mätning befinner oss i en uppåtgående konjunktur från en historiskt djup svacka. Arbetskraftsbehovet mätt genom ”nettoefter- frågan” visar att företagen återigen vågar anställa, men att nivåerna fortfarande ligger ganska långt under 2007 års mätning.

Mars 2010

PAMA

 

Hela näringslivet

2004 2005 2006 2007 2008 2009

30 20 10 0 -10 -20 -30 -40

Grafen visar Konjunkturinstitutets Konfidensindikator för hela näringslivet mars 2010. Varje månad ställer Konjunkturinstitutet ett antal frågor till ett urval av företag i olika branscher. Branscherna är tillverkningsindustri, byggindustri, detaljhandel samt privata tjänstenäringar. Frågorna gäller företagens situation idag när det gäller t ex volym, orderstock, antalet anställda etc samt förväntningar tre månader framåt. För varje bransch räknas ett nettotal ut, dvs skillnaden mellan den andel företag som uppgett en ökning respektive minskning för de olika frågorna. Grafen för hela näringslivet visar det sammanvägda nettotalet för de olika branscherna.

Exempel: 40% av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10% att den har minskat (50% uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30).

(2)

Vår fråga lyder: ”Hur tror du att arbetskraftsbehovet hos er kommer att se ut om ett halvår. Kommer det att öka mycket, öka något, vara oförändrat, minska något eller minska mycket?”

2. Företagen tror att nettobehovet av arbetskraft kommer att öka.

Företagens anställningsplaner för det närmaste halvåret kommer om de genomförs att påverka sysselsättningen i positiv riktning. Nu när konjunkturen har vänt så ser efterfrågan på arbetskraft ut att öka inom industri, bygg- branschen och servicenäringar. Däremot slår sparbetingen inom utbildnings- och vård- sektorerna igenom i enkäten.

Nettoefterfrågan anger skillnaden mellan den andel som behöver öka respektive minska sin personalstyrka.

60 50 40 30 20 10 0 -10 -20

28

18

40

24

54

33

24

14 16

23

-9 -15

7 -1

44 41

58

50

Totalt - Industri Byggn o anl. Handel,

transport hotell o restaurang

Utb.

sektorn Vård sektorn

Avancerade tjänster Enklare

tjänster Finansiella

tjänster

Netto idag Netto om ett halvår

Vår fråga lyder: ”Om ni ser till ert behov av arbetskraft idag, behöver ni utöka mycket, utöka något, låta vara oförändrat, minska något eller minska mycket?”

1. Behovet av arbetskraft är betydligt mindre i år jämfört med högkonjunkturåret 2007.

70 60 50 40 30 20 10 0

30

19 21

Totalt - Stockholm Mälardalen

inkl. Sthlm Väst-

sverige Södra Skåne Linköping/

Norrköping Övriga

södra Sverige Övriga mellansverige

Södra o mellersta Norrland

Norra Norrland 35

24

21

32 31 27

22 37

10 32

14

23 21

3 19

36

13

18

Netto 2006 Netto 2007 Netto 2010

Nivåerna på nettoefterfrågan ligger genomgående lägre än i 2007 års mätning. Störst är gapen i Linköping/Norrköping samt norra Norrland.

I storstadsregionerna med omnejd är gapen dock mindre. Eftersom vi inte har gjort någon mätning under de tuffaste åren är det svårt att säga om dessa skillnader mellan storstad/icke storstad betyder att storstadsregionerna klarade sig bättre under svackan eller om de har kommit längre när det gäller att återhämta sig. Det som kanske mest tyder på det senare är att när det gäller arbetskraftbehovet på sikt ser vi att man har betydligt mer positiva förhoppningar i dessa regioner än i till exempel de norrländska regionerna. Man har märkt av att konjunkturen har svängt och vågar tro på en ytterligare ökning. De norrländska länen upplever även försämring i konjunkturen som ett hot i större utsträckning.

Nettoefterfrågan anger skillnaden mellan den andel som behöver öka respektive minska sin personalstyrka.

Avancerade tjänster: Tv/Radio, Telekom, Data-konsulter/service.

Enklare tjänster: Arbetsförmedling/personaluthyrning, Rese/turistverksamhet, Säkerhets/bevakningsföretag, Rengöring/fastighetsskötsel.

(3)

Ett av fem företag har anlitat ett omställningsföretag för att hantera problemen runt avvecklingen. Av de företag som inte har avvecklat personal kan drygt var tionde tänka sig att anlita ett omställningsföretag.

4. Ett av fem företag anlitade ett omställningsföretag för att få hjälp med att avveckla personal.

Vår fråga lyder: ”Har ert företag under de senaste åren avvecklat personal och minskat antalet anställda?”

3. En klar majoritet av företagen har avvecklat personal under de senaste åren.

En klar majoritet av företagen har under de senaste åren någon gång befunnit sig i ett läge där man sett sig tvungen att avveckla personal.

Företagen inom industrin, bygg- och anlägg- ningsverksamhet samt enklare tjänstenäringar har varit mest aktiva i detta hänseende. Den lägre siffran inom handel och transport samt hotell och restaurang kan bero på att privat- konsumtionen trots svackan har hållits uppe och påverkat sysselsättningsgraden positivt.

80 70 60 50 40 30 20 10 0

62

77 70

53 64

54

43 62

71

Totalt - Industri Byggn o anl. Handel,

transport hotell o restaurang

Utb.

sektorn Vård

sektorn Avancerade tjänster Enklare

tjänster

Andel som har avvecklat

60 50 40 30 20 10

0 Totalt - Industri Byggn o anl. Handel, trans-

port hotell o restaurang

Utb.sektorn Vård

sektorn Avancerade

tjänster Enklare tjänster Finansiella

tjänster 5

9

2 5 5 3 2

6

3 19

45

20

14

23

1

3

14

18 Andel som har anlitat omställningsföretag

Andel som inte har anlitat omställningsföretag men skulle göra det vid större uppsägningar

Vår fråga lyder: Anlitade ni ett omställningsföretag inför personalminskningen eller hanterade ni problemet själva?

Hur tror ni att ni skulle hantera en större personalminskning. Skulle ni anlita ett omställningsföretag eller hantera problemet själva?

Enklare tjänster: Arbetsförmedling/personaluthyrning, Rese/turistverksamhet, Säkerhets/bevakningsföretag, Rengöring/fastighetsskötsel.

(4)

Behovet av arbetskraft på de olika arbetsplatserna mäts med frågorna: ”Om ni ser till ert behov av arbetskraft idag behöver ni öka mycket, öka något, vara oförändrat, minska något eller minska mycket?” och ”Hur tror du att arbetskraftbehovet ser ut om ett halvår?”

6. Allt färre vill minska arbetsstyrkan.

6 4 3

70 60 50 40 30 20 10

0 Öka mycket Öka något Oförändrat Minska något Minska mycket Tveksam 30

36 36

50 45

49

14

10 9

2 1 0 1 2

20072010 (idag) 2010 (om ett halvår)

2

Hälften av företagen har varken behov av att öka eller minska sin personal, medan en tredjedel säger sig behöva utöka och 16 procent dra ner. Av de företag som idag säger sig behöva utöka sin arbetsstyrka räknar 60 procent med att ha ett fortsatt behov av ytterligare arbetskraft även om ett halvår. 61 procent av dem som säger sig behöva minska tror dock att behovet av personalnedskärningar kommer att fortsätta. Sammantaget talar detta för ökade anställningar.

Vår fråga lyder: ”Ert behov av mer personal, avser det i huvudsak tillfällig personal, såsom inhyrda, vikarier och projektanställda eller är det tillsvidareanställd personal?”

5. Företag med erfarenhet av att avveckla personal har större benägenhet att anställa tillfällig personal.

90 80 70 60 50 40 30 20 10

0 Totalt (62%)* 20-99 anst (55%) 100-999 anst (66%) 1000 eller fler (80%) Har avvecklat

Har inte avvecklat

Företag som har avvecklat personal under de senaste åren föredrar i större utsträckning än övriga att anställa tillfällig personal än att tillsvidareanställda. Sorterar vi efter det svarande arbetsställets storlek, ser vi att benägenheten att återanställa tillfällig personal är större för de stora enheterna.

* Andelen företag som har avvecklat personal under de senaste åren

68

31

59

38

71

29

83

17

(5)

De som säger att de avser öka sin arbetsstyrka mycket eller något under det närmaste halvåret fick en följdfråga där de fick ange vilken typ av arbetskraft de efterfrågade. Respondenterna fick välja mellan 109 yrken eller yrkesområden för- delade på 12 yrkeskategorier. Den procentuella (relativa) fördelningen mellan yrkeskategorierna visar att efterfrågan är störst på arbeten inom tillverkning och logistik, försäljning och marknad samt bygg- och anläggningsarbeten.

Siffrorna visar den relativa fördelningen mellan olika branscher.

Till dem som säger att deras arbetskraftbehov kommer att öka ställer vi frågan:

”Vilken typ av arbetskraft kommer att efterfrågas?”

7. Efterfrågan är störst på arbeten inom tillverkning och logistik.

10

0 20 30 40 50

Administration och förvaltning Försäljning och

marknad Handel och

transport Tillverkning och logistik

Bygg och anläggningsarbeten IT och data

Life Science, naturvetenskap Andra hantverks- arbeten

Utan krav på yrkesutbildning Hälso- och sjukvård

Pedagogiskt arbete, forskning

8,3

13,2

8,3

20,7

14,0

5,8

6,6

5,0

0,8

1,7

4,1

Övriga områden 13,2

För att få en uppskattning av antalet jobb per yrkeskategori har volymen anmälda lediga jobb skattats för det andra kvartalet 2010. Skattningen utgår från AMS statistik för det första kvartalets två första månader. Därefter har utvecklingen prognostiserats med hjälp av den utveckling av arbetsmarknaden som kan utläsas i vår under- sökning. Enligt denna beräkning kommer 168 000 lediga arbeten att anmälas under 2:a kvartalet.

Dessa fördelar sig enligt diagrammet till höger.

Beräknad efterfrågan det närmaste kvartalet fördelat på yrkeskategorier.

8. Här finns de flesta jobben – yrke för yrke.

10000

0 20000 30000 40000 50000

Administration och förvaltning Försäljning och

marknad Handel och

transport Tillverkning och logistik

Bygg och anläggningsarbete

IT och data

Life Science, naturvetenskap Andra hantverks- arbeten

Utan krav på yrkesutbildning Hälso- och sjukvård

Pedagogiskt arbete, forskning

12 698

23 658

12 381

36 480

26 306

8 505

12 452

6 337

1 339

2 690

6 692

18 795 Övriga områden

(6)

Vår fråga till dem som säger att de behöver utöka idag lyder: ”Gäller det i första hand akademisk personal, personal med kvalificerad yrkesutbildning eller annan personal?”

10. Akademisk eller yrkesutbildad personal – efterfrågan fördelat på kompetensbakgrund varierar kraftigt mellan olika näringar.

Ser man till vilken kompetens som efterfrågas kan man konstatera att den varierar mycket efter vilken näring det är fråga om. Behovet av personal med kvalificerad yrkesutbildning är störst inom industrin, byggnadsverksamhet samt vård och omsorg. Akademisk personal efterfrågas inom branscher med avancerade tjänster och inom utbildningssektorn.

90 80 70 60 50 40 30 20 10

0 Totalt - ^Industri Byggn och anl. Handel,

transport, hotell och restaurang

Enklare tjänster Vård sektorn

31

44

50

41 41

14

58

14 10

31

39

15

45

13

1

16 14

42

34

13

8 12

43

85

26

71

42 Akademiker

Kvalificerad yrkesutbildning Annan personal

Finansiella

tjänster Utb. sektorn Avancerade

tjänster

I första hand efterfrågar man tillsvidareanställd personal, men tillfällig personal behövs främst inom industri och enklare tjänster. Efterfrågan på tillfällig personal har ökat jämfört med 2007. Det kan bero på att fler företag har tvingats skära ned på personal och i högre utsträckning använder sig av tillfällig personal när efterfrågan ökar igen.

9. Efterfrågan på tillfällig personal har ökat jämfört med 2007.

60 50 40 30 20 10

0 Totalt - Industri Byggn o

anl. Handel, transport hotell o restaurang

Utb.

sektorn Vård

sektorn Avancerade tjänster Enklare

tjänster 31

50

13

30 28 31

27

16 39

21

26

7

23

11

21 21

15 2007 54 2010

Ert behov av mer personal, avser det i huvudsak tillfällig personal, såsom inhyrda, vikarier och projektanställda eller är det tillvidareanställd personal?

(7)

Vår fråga lyder: ”Hur ser belastningen ut för er personal, exempelvis i form av övertidsuttag?”

11. Belastningen på personalen har minskat.

Belastningen på personalen har avtagit sedan förra mätningen som var under högkonjunkturens topp. Dock har personalinskränkningar medfört att belastningen fortfarande är hög på många arbetsplatser. Drygt hälften av arbetsplatserna rapporterar lagom belastning. Inom utbildningssektorn är belastningen högst medan den är lägst inom byggnadsverksamheten.

Vi har även frågat företagen hur de löser tillfälliga arbetstoppar då den egna personalen inte räcker till. I stort sett inga företag inom den privata sektorn svarade att de tackar nej till order. Istället hanterar man arbetstoppar i första hand med ökad övertid, vikarier eller genom att låta deltidsanställda tillfälligt gå upp i heltid. 30 procent inom den privata sektorn löser problemet genom att hyra in personal utifrån. Inom offentlig verksamhet är detta inte alls lika vanligt – endast 12 procent använder sig av inhyrd personal vid arbetstoppar. Istället tar man in timvikarier, låter personalen arbeta övertid eller lånar in resurser från andra ställen i organisationen. Detta mönster är återkommande från tidigare mätningar.

Diagrammet visar andelen som bedömer belastningen som hög.

Med belastning menas exempelvis övertidsuttag.

70 60 50 40 30 20 10

0

Totalt Norra

Norrland Södra och

mellersta Norrland Övriga

Mellansverige Övriga Södra

Sverige Linköping/

Norrköping Södra Skåne

Västsverige Mälardalen

Stockholm -

27

32 31

23 24

28 27 26 23 23

21 20 19

24 22

25

19 18 19 19

2007 2010

(8)

Av svaren att döma befarar många företag att den uppåtgående konjunkturen kan brytas eller så har man ännu inte märkt av kon- junkturuppgången. Andra känner sig i första hand konkurrensutsatta. Trots att vi befinner oss tidigt i en uppåtgående konjunkturcykel upplever drygt var tionde företag att det är svårt att få tag i personal med rätt kompetens.

Detta gäller särskilt verksamheter inom bygg- nad och tjänstesektorn utom handel. Var sjätte företag upplever inget yttre hot.

Vår fråga lyder: “Vilket upplever ni som det största hotet mot er verksamhet inför det kommande året?”

12. Vad hotar jobben och företagen?

Ökad utländsk konkurrens

Ökad inhemsk konkurrens

Svårt att få tag på rätt kompetens

Brist på riskvilligt kapital

Annat

Upplever inget hot 16

5

0 10 15 20 25 30

7 2

12

19 12

Siffrorna anger andelar (%)

Thomas Magnuson, Marknadschef

thomas.magnuson@proffice.se, tel 08-787 17 00 Proffice AB, Box 70368, 107 24 Stockholm Åsa Jaktlund, Analyst

asa.jaktlund@tns-sifo.se, tel 070-184 23 54 TNS-SIFO, 114 78 Stockholm

TNS-SIFO Proffice AB

13. Farhågor för försämrad konjunktur och ökad konkurrens dominerar i samtliga näringar.

70 60 50 40 30 20 10

0

Totalt - ^Industri Byggn och anl. Handel, transport, hotell

och restaurang Avancerade tjänster Enklare tjänster 12

30

16 31

7 38

12 33

19 27

23 19

6 32

18 33

22 26

16 27

19 29

13 33 Försämrad

konjunktur 30

Försämrad konjunktur Ökad konkurrens Brist på kompetent personal Upplever inget hot Avancerade tjänster: Tv/Radio, Telekom, Data-konsulter/service.