Väs tr a Fr ölunda 192:1 inom Järnbr ott 145:2 Väs tr a Fr ölunda sock en, Göt ebor gs k ommun Sär skild under sökning
Petra Aldén Rudd, Karin Olsson, Mats Sandin
och Kalle Thorsberg
Västra Frölunda 192:1 inom Järnbrott 145:2 Västra Frölunda socken, Göteborgs kommun
Särskild undersökning
Petra Aldén Rudd, Karin Olsson, Mats Sandin och
Kalle Thorsberg
Västra Frölunda 192:1 inom Järnbrott 145:2, Västra Frölunda socken, Göteborgs kommun Särskild undersökning
Rapport 2020:1
© Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ 2020 Länsstyrelsebeslut dnr: 431-14568-2011
Lämningsnummer: L1960:2076
Fastigheter: Järnbrott 145:2, Västra Frölunda socken, Göteborgs kommun, Västra Götalands län Belägenhet i SWEREF 99: Norr 6395480m, Öst 317110 m
Höjd över havet: 25 meter
Undersökningsområdets storlek: 240 m² Beställare: HSB Göteborg
Projektnummer: G1149
Projektansvarig: Anna Gustavsson Fältansvarig: Mats Sandin
Övrig personal: Tom Wennberg och Petra Aldén Rudd
För personalens meriter hänvisas till Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativs hemsida Fältarbetstid: 2011-08-29 – 2011-08-31
Arkiv: Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ
Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen
Omslagsbild: Översiktsbild föreställande den avtorvade stensättningen Västra Frölunda 192 Foto mot sydost Kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ med data från FMIS och Lantmäteriet (medgivandeavtal © Lantmäteriet Dnr R50321710_140001, GSD-Terrängkartan efter Lantmäteriets Öppna data, CC0 Creative commons).
Redigering och layout: Sara Lyttkens, Visinator AB Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund
Sökord: oregelbunden stensättning, mesolitikum, neolitikum, järnålder, slagplats, aktivitetsyta Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ
Slakthusgatan 8 A 415 02 GÖTEBORG www.riogbg.se kontakt@riogbg.se
INNEHÅLL
Sammanfattning...5
Undersökningsområdet...6
Tidigare fynd och undersökningar...6
Syfte...6
Frågeställningar...6
Metod...9
Undersökningsresultat...9
Yta A...9
Stensättningen...9
Generell lagerbeskrivning Yta A...11
Yta B...11
Generell lagerbeskrivning Yta B...11
Fynd...14
Flinta...14
Keramik...15
Analysresultat...15
Makrofossilanalys...15
14C-analys...15
Osteologisk analys...16
Tolkning...16
Publik verksamhet...18
Resultat gentemot undersökningsplanen...18
Antikvarisk bedömning...18
Källor...19
Bilagor...21 Bilaga 1. Fyndtabell
Bilaga 2. Resultat av makrofossilanalys Bilaga 3. Resultat av 14C-analys
Figur 1. Översiktskarta med undersökningsområdet markerat (ring). Skala 1: 1 000 000.
Västra Frölunda 192:1 inom Järnbrott 145:2 Västra Frölunda socken, Göteborgs kommun
Särskild undersökning
Sammanfattning
På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Rio Kulturkooperativ utfört en särskild under- sökning av fornlämning Västra Frölunda 192:1 inom fastigheten Järnbrott 145:2, med anledning av HSB Göteborgs planer på husbyggnation inom det aktuella området. Fornlämningen utgjordes av en grav i form av en oregelbunden stensättning.
Undersökningen var uppdelad i två undersökningsområden, här benämnda yta A och yta B, belägna på och direkt invid ett krönläge av ett mindre berg, totalt cirka 240 m2. Inför undersökningstillfället var ytan bevuxen med sly, enstaka mindre buskage och träd.
Vid undersökningen avbanades och undersöktes de två undersökningsområdena, Yta A, en sten- sättning med angränsande närområde, samt Yta B, som utgjordes av en mindre gräsbevuxen yta norr om stensättningen.
Yta A: Vid undersökningen påträffades en yta med fynd centralt i stensättningen med rester av kraftigt fragmenterad keramik, samt brända ben. Enstaka mindre keramikfragment påträffades sporadiskt i stensättningen och slagna flintor framkom i jordlagren i och kring graven.
Under stensättningens östra del påträffades en fyndkoncentration av slagen flinta som visar att stora bifaciala föremål (dolkar eller skäror) har tillverkats på platsen. Olika flintkvalitet, avslag från tre olika tillverkningssteg och fem olika sätt att preparera plattformar kan bara tolkas så att mer än en person har utfört alla stadier i tillverkning av flera större föremål.
Eftersom sådant slagplatsmaterial är ovanligt togs sammanlagt tio jordprover för att genom vatten- sållning inomhus öka mängden (mindre) flintor. Proverna togs från den stående profilen efter att denna dokumenterats.
Vid undersökningen konstaterades att stensättningen blivit störd av sentida verksamheter i form av nedgrävningar efter skyttevärn. Platsen har även använts för Valborgsmässobrasor in i vår tid. De stora störningarna låg i gravens ytterområden och har med anledning av djup och omfattning i yta därmed betydligt försvårat tolkningsarbetet samt förstört möjligheten att bedöma gravens ursprungliga form och utsträckning.
Yta B: Inom ytan var stora delar av den naturliga markytan störd. Dock kunde tre mindre fyndförande grus- och sandlager rensas fram och undersökas. Två bitar brända ben från stensättningen daterades till 372-197 cal BC och 234-90 cal BC.
Fornlämningen bedöms som undersökt och borttagen efter den särskilda undersökningen.
6
Undersökningsområdet
Undersökningsområdet utgjordes av ett område, totalt cirka 240 m2, på krönläget av ett mindre berg bevuxet med sly, enstaka mindre buskage och träd. Den berörda stensättningen låg på en höjd, cirka 25 meter över havet. Berget vetter mot en dalgång som löper genom landskapet i nord – sydlig riktning (figur 1-2).
Dalgången är idag mycket tätt bebyggd med bostads-, industri- och vägområden. Stora delar av dalgångens grundtopografi har vid dessa byggnationer förändrats. Området har även nyttjats av militär som övningsfält.
På avsatser, höjder och berg i närområdet finns ett stort antal registrerade fornlämningar (figur 3).
Inom en kilometer från undersökningsytan finns följande registrerade fornlämningar: tio stensättningar (Västra Frölund 116:1, 117:1, 148:1, 159:1, 182:1, 183:1, 187:1, 191:1, 195:1 och 197:1), fyra rösen (Västra Frölunda 92:1, 147:1, Göteborgs 196:1 och Mölndal 9:1), två fornborgar (Göteborg 189:1 och 190:1), tre hällristningar (Västra Frölunda 84:1-2 och 99:1), en boplats (Västra Frölunda 239:1) samt flera fyndplatser för slagen flinta. Fornlämningsbilden tyder på att dalgången varit ett viktigt område under minst brons- och äldre järnåldern.
Tidigare fynd och undersökningar
Fornlämningen Västra Frölunda 192:1 hade inte tidigare varit föremål för arkeologiska undersökningar, med undantag för den okulära besiktning som Rio Kulturkooperativ genomförde på begäran av Länsstyrelsen i Västra Götalands län hösten 2011 (Rudd 2015). Stensättningen är registrerades 1966 som en oregelbunden stensättning. Den beskrevs då som kraftigt påverkad av recent verksamhet med tillägget att den därför bör bedömas som något osäker.
I Göteborgs kommun har ett relativt stort antal stensättningar undersökts. Resultaten av undersökningarna har visat att dessa gravar kan dateras till allt från bronsålder fram till och med äldre järnålder.
”Många av de äldre daterade stensättningarna (ofta i form av oregelbundna) återfinns i liknande områden som rösena medan andra ligger relativt nära den dåtida stranden.
Enstaka påträffas nära en viktig bronsåldersmiljö. Dateringarna bygger oftast på föremål och konstruktioner. De yngre daterade stensättningarna uppträder mer spritt i landskapet.
Ensamliggande stensättningar från äldre järnålder kan i Göteborgsområdet grovt delas upp i två typer, runda- och oregelbundna stensättningar.
Dessa två typer uppträder på olika sätt. Runda stensättningar påträffas ofta på flacka åsryggar nära jordbruksmark. De daterade och undersökta runda stensättningarna i Göteborgs kommun tenderar att innehålla inre konstruktioner, oftast endast med en grav och med fina gravgåvor. Oregelbundna stensättningar hittas ofta på bergshöjder som inte direkt kan kopplas till åkermark. Dessa anläggningar har inga kantkedjor men kan innehålla konstruktioner. De gravgåvor som påträffas är ofta enkla som redskap och avslag av flinta men enstaka fynd av brons eller järn har även påträffats. Den keramik som hittas är ofta kraftigt fragmenterad. I dessa gravar hittas ofta flera koncentrationer av brända ben.”
(Andersson & Ragnesten 2005).
Syfte
Då betydande spår efter sentida bebyggelse i området hade påverkat fornlämningen bedömdes kunskapspotentialen för stensättningen som låg och bedömningen var att undersökningen skulle genom- föras med låg till medelhög ambitionsnivå.
Undersökningens huvudsyfte var att finna kunskap om stensättningens konstruktion, samt klargöra om graven innehöll gravgömma, föremål eller liknade. Vidare syftade undersökningen till att undersöka om det i anslutning till stensättningen gick att återfinna spår av kringliggande förhistoriska aktiviteter.
Målgrupper för undersökningen var i första hand forskarsamhället, allmänheten och berörda myndigheter.
Figur 2. Översiktskarta med fornlämningsmiljö och undersökningsområdet markerat (ring), Terrängkartan vektor LMV CC0. Skala 1:10 000.
8
Figur 3. Översiktskarta med undersökta ytor. Fastighetskartan vektor, skala 1:400.
Frågeställningar
Inför undersökningen fanns ett antal frågeställningar som ansågs vara relevanta. Somliga av dessa har prioriterats bort med anledning av att fältundersökningen kom att bli mer komplicerad och tidskrävande än förutsett. Under arbetets gång godkände Länsstyrelsen en minskad ambitionsnivå vad gäller rapport för att möjliggöra en ökad ambitionsnivå inom fältarbetsdelen. Följande frågeställningar ansågs efter omprioriteringen vara särskilt relevanta:
• Datering: När uppfördes stensättningen? Hur länge har den använts?
• Konstruktion: Hur var stensättningen konstruerad?
• Funktion: Innehåller stensättningen en eller flera gravar? Kan aktiviteter i anslutning till graven knytas till densamma?
• Monument i landskapet: Hur har stensättningar fungerat i ett större omlandsperspektiv? Hävdar stensättningen ett område i sig själv eller tillsammans med andra gravar? Går det att spåra övergripande strukturer i närområdet?
Metod
Initialt totalavbanades de två ytorna med grävmaskin i kombination med handrensning ner till ostörda nivåer. Ytorna utgjordes av stensättningen och dess närmaste yta, Yta A, samt en mindre gräsbevuxen yta norr om stensättningen, Yta B (figur 3). Vid undersökningen användes metalldetektor för att söka fyndmaterial inom båda ytorna.
Prover för 14C -dateringar insamlades för att tidsställa graven. Inför dateringen skickades kolproverna för vedartanalys för att säkerställa ett analysmaterial med låg egenålder. Samtliga arkeologiska företeelser mättes in med RTK-GPS, fotograferades och beskrevs.
Inom yta A anlades en profilbänk, i syfte att fånga upp olika brukningsfaser samt konstruktionsdetaljer.
Meterrutor förlades inom de ytor som bedömdes som särskilt fyndförande. Rutorna grävdes i lager.
Samtliga fynd som påträffades dokumenterades utifrån sin kontext, och samlades in.
För att få en uppfattning om gravens förhistoriska biologiska närmiljö insamlades tre jordprover för makrofossilanalys. Proverna skulle kunna ge djupare inblick i hur lokalen var bevuxen vid anläggandet av stensättningen samt även möjliggöra en djupare kunskap i exempelvis begravningstraditioner i form av olika organiska gravgåvor.
Undersökningsresultat
Vid undersökningen påvisades att stensättningen blivit störd av sentida verksamheter. Nedgrävningar för minst två skyttevärn och nedgrävningar med avfallsmaterial från 1800–1900-talet kunde konstateras.
Yta A
Initialt grovrensades de störda partierna i och omkring stensättningen. Ytan totalavbanades med grävmaskin i kombination med handrensning ner till ostörd nivå. En profilbänk sparades genom gravområdet. På var sida om profilbänken grävdes sammanlagt tre meterrutor, M1-M3 (figur 4). Variationer i fyndfrekvensen noterades, och platsen tolkas utifrån det som en lokal för en slagplats. Det fyndförande lager i vilket fynden kom ligger under nivån för stensättningen. Väster om profilen grävdes ett schakt för hand. Två provgropar grävdes för att avgränsa den påträffade slagplatsen, PG1-PG2. En mindre mängd av samma typ av avslag framkom även i rutorna M2 och M3.
Stensättningen
En korsprofil lades genom stensättningen för förståelse av anläggningens uppbyggnad, samt för att tydliggöra vilka delar av lämningen som var störda (figur 5). Vid undersökningen påträffades en fyndkoncentration centralt i stensättningen med rester av kraftigt fragmenterad keramik samt brända
10
Figur 4. Plankarta Yta A. Fastighetskartan vektor, skala 1:100.
ben. Några enstaka keramikskärvor påträffades även i andra delar av stensättningen. Vidare framkom slagen flinta i jordlagren i och kring graven. Korsprofilen användes även för tolkning av konstruktionen och hur bengömman var placerad i relation till gravens utsträckning, samt dess stratigrafiska relation till stenpackningen. Delar av stenpackningen plockades för hand, lager för lager, för att utröna eventuella konstruktionsdetaljer (figur 6).
Vid undersökningen framkom att stensättningen var förlagd över en naturlig svacka i berget. Sten- packningen fyllde hela svackan för att sedan fortsätta ut på berget. Undersökningen visade också att de recenta störningarna har negativt påverkat möjligheten att säkert fastställa stensättningens ursprungliga storlek och utseende.
Under stenpackningen i stensättningens östra del påträffades vad som tolkas som avslag från en flintslagningsplats.
Generell lagerbeskrivning Yta A
L1: Grässvål. Fynd av recenta material.
L2: Brun humus med mycket rötter. I lagret påträffades både modernt och äldre fyndmaterial. Merparten av det yngre materialet kan dateras till förra sekelskiftet. Det äldre fyndmaterialet i L2 bestod av slagen flinta. I den östra delen av ytan påträffades även en skärva förhistorisk keramik vid avbaningen.
L3: Brun humus mellan och under stenar. Samma karaktär på lagret som L2, dock inget recent material.
Fynden var huvudsakligen slagen flinta, samt en del keramik och brända ben.Stensättningen är anlagd på berg.
Yta B
På den norra avbaningsytan var stora delar av den naturliga markytan störd. I matjorden påträffades bland annat stengods, flintgods, järnföremål, slagen flinta samt ett femöres mynt från 1895. I östra delen var jorden påförd på hälleberg. I den västra delen av Yta B framkom tre mindre fyndförande grus och sandlagerrester. Ytorna rensades fram, mättes in med GPS och undersöktes (figur 7). De tre ytorna bedöms vara samma lager och innehöll ett ganska magert osvallat flintmaterial (bilaga 1).
Generell lagerbeskrivning Yta B
L1: Grässvål. Fynd av recenta material.
L2: Brun humus med grus och sandlagerrester. Fyndförande.
Figur 5. Stensättningen inom Yta A. Den profilbänk som anlades genom graven syns tydligt. Foto mot sydväst.
Figur 6. Profilritning mot NO östra delen av stenfyllda skrevan.
Figur 7. Plankarta Yta B. Fastighetskartan vektor, skala 1:200.
14
Fynd
Samtliga fynd som påträffades vid den arkeologiska undersökningen samlades in. Flintamaterial har analyserats av Kalle Thorsberg och Roger Nyqvist har studerat fynden av keramik.
Flinta
På Yta A, under den östra delen av stensättningen och inom en yta av cirka 3 kvadratmeter påträffades ett tunt sammanhörande avfallslager av slagen flinta. Förutom de flintor som insamlades vid utgrävningen togs delar av den stående profilen in som preparat i form av ett antal jordprover. Dessa har efter avslutad undersökning vattensållats inomhus. Syftet var primärt att öka antalet små flintor.
Sammantaget samlades mer än 6 800 flintavslag, splitter och redskap in vid undersökningen, varav mer än 4 000 av dessa bestod av splitter (bilaga 1).
Sammanlagt 18 stycken splitter uppvisar en kraftig glansbildning. Denna har endast iakttagits med blotta ögat och inte studerats i förstoring. Glansen kan självklart vara helt naturlig men det kan inte uteslutas att den sammanhänger med uppskärpning av skäror.
Förutom det bifaciala materialet finns avslag från rundkärnor vilket visar att man även utfört vanligare sönderdelning av flinta på platsen.
Flintmaterialet innehåller i teknologisk mening några olika komponenter. Ungefär hälften av flintorna hör samman med tillverkning och underhåll av tvåsidigt tillslagna (bifaciala) föremål. Avfall finns från alla stadier i tillverkningen. Det initiala skapandet av en centrerad bifacial egg (edgeing), en primär tunning (avspaltningarna har slagits till råämnets mittlinje eller om man så vill - masscentrum) och en sekundär tunning där avspaltningarna drivits långt över råämnets mittlinje.
Momenten finns representerade i form av avslag, karaktäristiska fragment av avslag och splitter.
Från flintkvalitet och de reduktionsstadier avslagen representerar framgår att ett flertal olika föremål tillverkats. Den relativt stora förekomsten av små splitter trots grävning i högt tempo och avsaknad av sållning talar för att tillslagningen skett på platsen.
Avslagens plattformar har behandlats på fem olika sätt: opreparerad (plan), retuscherad med och utan isolering och facetterad med eller utan isolering. Ingen systematisk studie har gjorts för att se om variationen hänger samman med råmaterial eller reduktionsstadium. Variationen kan möjligen tolkas som att mer än en hantverkare finns representerad.
Storleken på avslagen visar att större föremål tillverkats (skära, dolk eller möjligen större spjutspets).
Utbredningen av krusta på avslagen visar att föremål tillverkats från noduler, alltså inte bara från stora avslag eller till platsen transporterade förarbeten.
Två troliga exempel på små avslag från uppskärpning eller reparation av ett mindre föremål finns, troligen en pil eller spjutspets (Fnr 99 och Fnr 115). De ovan nämnda splittren med glansbildning kan även de vara resultat av uppskärpning av artefakter.
Av mindre verktyg finns, förutom mera tillfälliga avslag med retusch eller inhak, två stora avslagsskrapor med krusta, en sidskrapa och ett avslag utrustat med en typisk flat retusch (i tryckteknik). Flintan är i samtliga fall av hög kvalitet. Dessa element är typiska för skrapor från tiWdsrummet senneolitikum till mitten av bronsåldern.
Av teknologiskt mindre komplext avfall från tidig metalltid finns ett antal övriga kärnor med ett typiskt sammanhörande avslagsmaterial.
Ett mindre antal flintor visar på en mesolitisk fas i användandet av platsen. En atypisk mikrolit, en mikrostickel och tre spånfragment från de vattensållade jordproverna är tydligt mellanmesolitiska.
Ett kärnfragment och en kärna från yta B tillsammans med enstaka spån kompletterar denna bild.
Strandförskjutningen motsäger inte en mellanmesolitisk datering av fasen.
Från de metalltida aktiviteterna eller från besök under neolitikum stammar avslag med slipning som visar att (fragment från) en eller flera slipade yxor sönderdelats på platsen. Några avslag med facetterade plattformar, kan komma från oslipade fyrsidiga yxor, men materialet är för litet för att man skall kunna vara säker på detta.
Till ett möjligt neolitiskt material hör även en helt atypisk spånkärna (från M3, L3, Fnr 93), vilken
påminner om en cylindrisk kärna men tillverkad av ett stort avslag.
Eftersom slagplatsmaterialet är ovanligt i det bevarade källmaterialet har även den mikroskopiska flintan (mikrodebitage) från vattensållningen sparats som ett framtida forskningsmaterial. Denna fraktion av källmaterialet saknas helt i det hittills insamlade materialet från Västsverige.
Efter avslutad genomgång av materialet för rapportskrivandet ansöktes det om och beviljades externa forskningsmedel för att sätta in flintmaterialet i ett större sammanhang. Resultatet av denna forskning publiceras i separat publikation.
Keramik
Vid undersökningen av stensättningen framkom sex bitar keramik. Två av keramikfynden dateras typologiskt till romersk järnålder. Dessa utgörs av två skärvor (Fnr 18). Denna keramik är glättad och magrad med en hög glimmerhalt.
En skärva (Fnr 17) härrör från buken/halsen/mynningen på en be-hållare. Därtill påträffades en platt mynningskant (Fnr 1) samt en skärva (Fnr 68) som dateras till yngre bronsålder - förromersk järnålder.
Slutligen hittades en skärva (Fnr 16) från en skuldra vilken kan dateras till förromersk järnålder (bilaga 1).
Keramikskärvorna bedöms komma från minst tre kärl. Ett av kärlen var litet med kort hals och två var varianter av större, ordinära krukor. De som benämns som ordinära kärl har troligen varit cirka 0,20 meter höga, slammade och utan dekor. Denna typ av kärl hade oftast en kort hals och markerad mynning.
Vid genomgången har ett av kärlen bedömts kunna härröra från ett förrådskärl, men även den bedöms som tveksam. De andra skärvorna kommer i från mer välbearbetade kärl.
Analysresultat Makrofossilanalys
Tre insamlade jordprover (prov 1–3) skickades till MAL för makrofossilanalys. De tre proverna gav ett likartat innehåll i form av subfossilt bevarade frön från bland andra rosväxter, hallon, ogräs-, ruderat- och, i mindre mängd, våtmarksväxter.
Provresultatet indikerar att miljön har varit frisk, fuktig och kulturpåverkad, eventuellt betad. Brända korn av kornet Hordeum vulgare påträffades i samtliga prover. Kornen var förkolnade och kan tolkas ha deponerats medvetet i stensättningen eller hamnat där tillsammans med till exempel någon form av hushållsavfall.
Ett av proverna, prov 3, innehöll fröer från Stellaria media (våtarv). Våtarven återfinns på alla slags kulturpåverkade marker, men föredrar fuktiga skuggiga platser som är kväverika. Arten påträffas i kärr, på stränder, stigar och vid hus och gårdar.
Sammantaget kommer de påträffade fröerna från en kontext som indikerar kväveberikning genom till exempel gödsling med naturgödsling. Detta kan även styrkas av fyndet av att ett täckvingefragment av en dyngbagge, Aphodius sp., fanns i materialet. Det indikerar ofta att djur såsom boskap, hästar, getter, får osv funnits på platsen där provet togs. Fynden av målla, Chenopodium, som dominerade i prov 1, förekommer knappt alls bland arkeobotaniska fynd före bronsålderns slut. Det är först under samma tidsperiod som skalkornet börjar påträffas i det nordiska fyndmaterialet (Viklund, 2002, bilaga 2).
14C- analys
På grund om yttre omständigheter (stöld av postförsändelsen) skickades delar av det osteologiska materialet som artbestämdes till människa för datering istället för de kolprover som togs för ändamålet vid undersökningen.
Dateringarna av skelettmaterialet visar att det materialet härrör från ett par hundra år före år 0, dvs förromersk järnålder (tabell 1). Prov 1 har en kalibrerad datering till 372-297 cal BC och prov 2 med tre toppar, 356-286, 234-90 och 73-60 cal BC, med störst sannolikhet på 234-90.
16
Osteologisk analys
I stensättningen inom Yta A påträffades brända ben i en sådan kontext att de tolkades komma från en gravläggning. Benmaterialet gicks igenom och tolkades av osteolog Leif Jonsson. Vid artbestämningen bekräftades det att 4,0 gram av det insamlade materialet härrör från människa. Materialet är bestämt till ett diafysfragment av lårben, baksidan med muskelfäste (Linea aspera, bred och skrovlig). Denna karaktär kan tolkas som manlig. Utöver det framkom det ett fragment av kotkropp av vuxen individ, samt sju obestämbara småfragment till en vikt av 2,2 gram. Två av de insamlade benfragmenten skickades för
14C-datering (bilaga 3).
Tolkning
Stensättningen Västra Frölunda 192 tolkas som en oregelbunden stensättning (figur 8). Tolkningen baseras på gravens konstruktion, placering i landskapsrummet samt fyndmaterialet och dess sammansättning.
Andra undersökningar av oregelbundna stensättningar som har genomförts i Göteborgsregionen har visat av gravtypen ofta varit svår att datera. I den utsträckning det då har påträffats några gravgåvor, har de ofta varit tidlös karaktär och där med svåra att typologiskt datera.
Vid den här undersökningen påträffades fynd av brända ben som har bidragit till att svara på några av de frågeställningar som upprättades till undersökningsplanen.
De fragment av människoben som analyserades kan komma från två olika individer, men om vi använder oss av hela dateringens tidsspann med +/- 30 kan de härröra från samma tid, med en datering på cirka 230 f.Kr, det vill säga till förromersk järnålder. De oregelbundna stensättningar som har undersökts i Göteborgsområdet har oftast nyttjas vid flera gravläggningar vilket syns både i skelettmaterialet men även i det keramiska fyndmaterialet. De fynd av keramik som gjordes vid denna undersökning består endast av fem fyndposter. Dessa bedöms komma från minst tre olika kärl varav minst två av dem tolkas som kärl av finare slag. Keramikfragmenten daterades typologiskt till två från yngre bronsålder-förromersk järnålder, en från förromersk järnålder, och två från romersk järnålder.
Under stensättningens östra del påträffades en fyndkoncentration av slagen flinta. Bedömningen av fyndmaterialet visar på att stora bifaciala föremål (exempelvis dolkar eller skäror) har tillverkats på platsen.
Olika flintkvalitet, avslag från tre olika tillverkningssteg och fem olika sätt att preparera plattformar kan tolkas som att mer än en person har på platsen utfört alla stadier i tillverkning av flera större föremål.
Sammanfattningsvis vittnar största delen av flintmaterialet om platsens användning någon gång mellan senneolitikum och mitten av bronsåldern. Ett flertal stora flathuggna föremål har tillverkats på platsen.
Indicier talar för att mer än en hantverkare förekommit. Under samma period har ett antal skrapor och mera tillfälliga retuscherade verktyg kvarlämnats.
Tidigare har platsen använts för kortare uppehåll under mesolitikum och eventuellt under neolitikum.
Materialet från dessa uppehåll är litet och därför svårtolkat.
Under förromersk järnålder blir gravformen med ensamliggande oregelbundna stensättningar allt vanligare i Göteborgsregionen. De är förlagda på höjder i landskapsrummet, dock oftast inte lika monumentalt placerade som dess föregångare, bronsåldersrösena.
De oregelbundna stensättningarna placeringar återfinns också oftare in mot land, vilket kan tolkas som tecken på att andra resurser och rörelsemönster tas i bruk av människorna under den här tiden. I det
Labnummer Prov 13C ‰ VPDB 14C ålder BP _______________________________________________________
Ua-43435 C14 prov 1,
fragment av rörben -24,4 2 207 +/- 30 Ua-43436 C14 prov 2,
fragment av lårben -21,6 2 149 +/- 30 ________________________________________________________
Osteologisk analys
I stensättningen inom Yta A påträffades brända ben i en sådan kontext att de tolkades komma från en gravläggning. Benmaterialet gicks igenom och tolkades av osteolog Leif Jonsson. Vid
artbestämningen bekräftades det att 4,0 gram av det insamlade materialet härrör från människa.
Materialet är bestämt till ett diafysfragment av lårben, baksidan med muskelfäste (Linea aspera, bred och skrovlig). Denna karaktär kan tolkas som manlig. Utöver det framkom det ett fragment av kotkropp av vuxen individ, samt sju obestämbara småfragment till en vikt av 2,2 gram. Två av de insamlade benfragmenten skickades för 14C-datering (bilaga 3).
Tolkning
Stensättningen Västra Frölunda 192 tolkas som en oregelbunden stensättning (figur 8). Tolkningen baseras på gravens konstruktion, placering i landskapsrummet samt fyndmaterialet och dess sammansättning. Andra undersökningar av oregelbundna stensättningar som har genomförts i Göteborgsregionen har visat av gravtypen ofta varit svår att datera. I den utsträckning det då har påträffats några gravgåvor, har de ofta varit tidlös karaktär och där med svåra att typologiskt datera.
Vid den här undersökningen påträffades fynd av brända ben som har bidragit till att svara på några av de frågeställningar som upprättades till undersökningsplanen.
De fragment av människoben som analyserades kan komma från två olika individer, men om vi använder oss av hela dateringens tidsspann med +/- 30 kan de härröra från samma tid, med en datering på cirka 230 f.Kr, det vill säga till förromersk järnålder. De oregelbundna stensättningar som har undersökts i Göteborgsområdet har oftast nyttjas vid flera gravläggningar vilket syns både i skelettmaterialet men även i det keramiska fyndmaterialet. De fynd av keramik som gjordes vid denna undersökning består endast av fem fyndposter. Dessa bedöms komma från minst tre olika kärl varav minst två av dem tolkas som kärl av finare slag. Keramikfragmenten daterades
typologiskt till två från yngre bronsålder-förromersk järnålder, en från förromersk järnålder, och två från romersk järnålder.
Under stensättningens östra del påträffades en fyndkoncentration av slagen flinta. Bedömningen av fyndmaterialet visar på att stora bifaciala föremål (exempelvis dolkar eller skäror) har tillverkats på platsen. Olika flintkvalitet, avslag från tre olika tillverkningssteg och fem olika sätt att preparera plattformar kan tolkas som att mer än en person har på platsen utfört alla stadier i tillverkning av flera större föremål. Sammanfattningsvis vittnar största delen av flintmaterialet om platsens
användning någon gång mellan senneolitikum och mitten av bronsåldern. Ett flertal stora flathuggna föremål har tillverkats på platsen. Indicier talar för att mer än en hantverkare förekommit. Under samma period har ett antal skrapor och mera tillfälliga retuscherade verktyg kvarlämnats.
Tidigare har platsen använts för kortare uppehåll under mesolitikum och eventuellt under neolitikum. Materialet från dessa uppehåll är litet och därför svårtolkat.
Under förromersk järnålder blir gravformen med ensamliggande oregelbundna stensättningar allt vanligare i Göteborgsregionen. De är förlagda på höjder i landskapsrummet, dock oftast inte lika Tabell 1. Resultat av 14C-analys.
Figur 8. Undersökningsresultat Yta A och B. Fastighetskartan vektor, skala 1:200.
Tabell 1. Resultat av 14C-analys.
18
aktuella området stämmer den bild väl överens med den struktur vi ser, med gravarna på höjdryggarna och de boplatser som tolkas som samtida förlagda på de sandiga sluttningarna nedanför.
Publik verksamhet
Under den särskilda undersökningen fanns inga medel avsatta för förmedling. Då stensättningen ligger i ett bostadsområde besöktes undersökningen av flera privatpersoner om dagen, varav många återkom samtliga fältdagar. Förmedlingen rymdes inom tiden för fältarbetet.
Resultat gentemot undersökningsplanen
Undersökningens huvudsyfte var att finna kunskap om stensättningens konstruktion, samt att klargöra om graven innehöll gravgömma, föremål eller liknade. Vidare syftade undersökningen till att undersöka om det i anslutning till stensättningen gick att återfinna spår av kringliggande förhistoriska aktiviteter. Rio Göteborg anser att målet med undersökningen uppnåddes.
Antikvarisk bedömning
Efter avslutad undersökning är fornlämningen Västra Frölunda 192 att betrakta som undersökt och borttagen. Lagskydd kvarstår ej.
Källor Litteratur
Andersson, Stina; Rex Svensson,
Karin och Wigforss, Johan 1978 Sorteringsschema för flinta. FYND-rapporter 1978 . Göteborg: Göteborgs Arkeologiska Museum.
Andersson, Stina; Ragnesten, Ulf 2005 Fångsfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg.
Göteborgs stadsmuseum ISBN 91-85488-84-4 Rudd, Petra 2015 Västra Frölunda 192 inom Järnbrott 245:2 Västra
Frölunda socken, Göteborgs Komommen. Särskild utredning steg 1-2. Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ 2015:2
Viklund, Karin 2002 Issues in Swedish archaeobotany : a guide through twenty years of archaeobotanical research at the university of Umeå. Nordic archaeobotany - NAG 2000, Umeå
Digitala källor
FMIS 2017 fmis.raa.se
Bilagor
Fyndtabell NrYtaKvadr.LagerKontexMaterialSakordTypAntalViktBeskrivningKommentar 1AÖL1-3KeramikKärlSkärva114,4Platt mynnings- kantYngre bronsålder-Äldre romersk järnålder 2AÖL1-3FlintaPlattformskärna C1287,1 3AÖL1-3FlintaAvslag111,3 4AÖL1-3FlintaÖvrig slagen11 5AVStörning 3LeraKritpipaPipskaft14Påträffad mot hälleberg i botten av störn. NV kant 6AVL2LeraBränd leraFragment22,2 7AVL2FlintaAvslag926,5 8AVL2FlintaÖvrig slagen9131,1 9AVL2A1 Fyndområde FlintaAvslag med retusch110,2 10AVL2A1 Fyndområde FlintaSpån12,9 11AVL2A1 Fyndområde FlintaAvslag, fyrsidig yxa11,4 12AVL2A1 Fyndområde FlintaAvslag, biface10,5 13AVL2A1 Fyndområde FlintaAvslag13580,7 14AVL2A1 Fyndområde KvartsitAvslag12,2 15AVL2A1 Fyndområde KvartsAvslag13,2 16AVL3A1 Fyndområde KeramikKärlSkärva118,5SkuldraFörromersk järnålder. Påträffades direkt NO om den avlånga kantställda stenen 17AVL3A1 Fyndområde KeramikKärlSkärva18Buk/hals/ mynning?Förromersk järnålder/Romersk järnålder 18AVL3A1 Fyndområde KeramikKärlSkärva26Glättad, hög glimmerhalt. Del av buk
Förromersk järnålder/Romersk järnålder 19AVL3A1 Fyndområde FlintaAvslag med inhak11,1 20AVL3A1 Fyndområde FlintaAvslag16171,5 21AVL3A1 Fyndområde FlintaAvslag, biface10,5 22AVL2-3 A1 Fyndområde FlintaÖvrig slagen20181,1Den övrigt slagna flintan från L2 och L3 har tyvärr råkat slås samman 23AVL3A2 Fyndområde- benkoncentrationBenBenBränt ben132Fragmenterat 24AVL3A2 Fyndområde- benkoncentrationBenBenBränt ben12Diafysfragment från människaDel av fyndet uttaget till 14C-prov nr 2, Ua nr 39501. Osteologisk analys: 4,0 g, 1 diafysfragment av lårben, baksidan med muskelfäste (Lineaaspera, bred och skrovlig, manlig?) Sida 1 av 6
Bilaga 1. Fyndt abell
Fyndtabell NrYtaKvadr.LagerKontexMaterialSakordTypAntalViktBeskrivningKommentar 25AVL3A2 Fyndområde- benkoncentration Makrofossilprov 3
BenBenBränt ben122Fragmenterat.Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:3. Se jordprov 3. MAL Rapport 2012-016 26AVL3A2 Fyndområde- benkoncentration Makrofossilprov 3
OrganisktAnalyserat organiskt materialPåträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:3. Se jordprov 3. MAL Rapport 2012-016. Utgår. Kasserad 27AVL3A2 Fyndområde- benkoncentration Makrofossilprov 3
FlintaAvslag21Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:3. Se jordprov 3. MAL Rapport 2012-016 28AVL3A2 Fyndområde- benkoncentration Makrofossilprov 3
FlintaSplitter30,5Splitter med kiselglans. SkäraPåträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:3. Se jordprov 3. MAL Rapport 2012-016 29AVL3A2 Fyndområde- benkoncentration Makrofossilprov 3
FlintaSplitter100,5Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:3. Se jordprov 3. MAL Rapport 2012-016 30AVL3A2 Fyndområde- benkoncentration Makrofossilprov 3
FlintaÖvrigt slagen20,5Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:3. Se jordprov 3. MAL Rapport 2012-016 31AVL1-2BenBenBränt ben11Del av fyndet uttaget till 14C-prov nr 1. Ua nr 39500. Osteologisk analys: 2,2g, ben i två delar. 1 diafysfragment av större rörben (överarmsben, lårben eller skenben), sannolikt vuxen individ 32AVL1-2FlintaAvslag med inhak111,1 33AVL1-2FlintaAvslag med slipning17,4 34AVL1-2FlintaAvslag15362 35AVL1-2FlintaAvslag, biface11,6 36AVL1-2FlintaAvslag, biface fragment20,7 37AVL1-2FlintaÖvrig slagen15322,2 38AVL1-3ProfilschaktFlintaAvslag med bifacial retusch15 39AVL1-3ProfilschaktFlintaAvslag med retusch19,5 Sida 2 av 6
Fyndtabell NrYtaKvadr.LagerKontexMaterialSakordTypAntalViktBeskrivningKommentar 40AVL1-3ProfilschaktFlintaAvslag38101,1 41AVL1-3ProfilschaktFlintaAvslag, biface3322,5 42AVL1-3ProfilschaktFlintaAvslag, biface fragment199,9 43AVL1-3ProfilschaktFlintaSplitter320,8 44AVL1-3ProfilschaktFlintaÖvrigt slagen3829,9 45AVL3Profilschakt Makrofossilprov 1BenBenBränt ben181Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:1. Se jordprov 1. MAL Rapport 2012-016 46AVL3Profilschakt Makrofossilprov 1MetallJärntrådTaggtrådUtgår, recentPåträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:1. Se jordprov 1. MAL Rapport 2012-016 47AVL3Profilschakt Makrofossilprov 1OrganisktAnalyserat organiskt materialPåträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:1. Se jordprov 1. MAL Rapport 2012-016. Utgår. Kasserad 48AVL3Profilschakt Makrofossilprov 1FlintaAvslag299Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:1. Se jordprov 1. MAL Rapport 2012-016 49AVL3Profilschakt Makrofossilprov 1FlintaSplitter3276Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:1. Se jordprov 1. MAL Rapport 2012-016 50AVL3Profilschakt Makrofossilprov 1KvartsSplitter60,5Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:1. Se jordprov 1. MAL Rapport 2012-016 51AVL3Profilschakt Makrofossilprov 1FlintaÖvrigt slagen297Påträffat vid genomgång av makrofossilprov. MAL 12- 0002:1. Se jordprov 1. MAL Rapport 2012-016 52AVL2BergartSlipsten1164Del av, två sidor fungerat som slipytor 53ANL1FlintaAvslag759,9 54ANL1FlintaÖvrig slagen220,2 55ANL2-3FlintaAvslag med inhak11,6 56ANL2-3FlintaÖvrig kärna131,6 57ANL2-3FlintaAvslag19371 58ANL2-3FlintaAvslag, biface2222,6 59ANL2-3FlintaAvslag, biface fragment95,7 60ANL2-3FlintaÖvrig slagen1674,7 61ANL2-3FlintaSplitter11 Sida 3 av 6
