Göteborgs Ornitologiska Förening Box 166
421 22 Västra Frölunda
Byggnadsnämnden Box 2554,
403 17 Göteborg
Förslag till översiktsplan ÖPXX för Göteborg, remissyttrande i den del som avser Torslandaviken-Arendalsområdet, Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF).
Frågan ang. Torslandaviken är så komplex att GOF valt – i likhet med tidigare ÖP-svar - att särredovisa ett remissyttrande vad gäller fågellivet i detta område i relation till de planer och projekt som berör området. Det avser bl.a. planer på storskalig etablering av vindkraft, infrastruktur och utbyggnad av ytterhamnarna samt andra konkurrerande intressen som berör fågellivet. Föreningen har också valt att fokusera på frågor som rör Natura 2000- samt på möjligheterna att utveckla området som attraktiv fågellokal och som frilufts- och
närströvområde för omgivande bebyggelseområden.
Hamnverksamhet och infrastruktur
I översiktsplanen beskrivs det framtida behovet av stora ytor för ytterhamnsverksamheten, fler kajer, större kranar och förbättrad infrastruktur. Samtidigt redovisas växande
trafikproblem, tex att andelen tung trafik ökat med 40 % bara på Oljevägen, att lastbilstrafiken fastnar i köer. Det anges vidare att trafikmoten nära ytterhamnen inte har kapacitet och
utformning som svarar mot dagens krav. I den fördjupade översiktplanen framgår att flera utbyggnadsfrågor står i konflikt med bevarandeintressen och riksintressen, bla. med Torsviken som Natura 2000-område och kulturintresset vid Aspholmarna och Älvsborgs fästning.
Det är uppenbart att det råder en alltför stor ensidig lokalisering av storindustri, verksamheter och hamn till Hisingen, särskilt i relation till andra konkurrerande intressen och närhet till bebyggelse med krav på rekreation och friluftsliv. Den frågan har dessutom redan
uppmärksammats av planförfattarna i översiktsplaneunderlaget och ställts till läsarna. Vi vill föra fram vissa viktiga aspekter och angelägna behov av utredningsinsatser och
konsekvensbedömningar vad gäller detta problemkomplex.
De snabbt ökande godsvolymerna och hamnexpansionen västerut medför stora problem som inte tillräckligt har belysts, konflikter och konsekvenser. Det gäller särskilt i förhållande till Torsvikens Natura 2000-område och den växande bebyggelsen vid Amhult och övriga delar på sydvästra Hisingen.
Vad blir konsekvenserna för Torsviken som Natura 2000-område och som en attraktiv och välbesökt fågellokal med möjligheter till naturupplevelser, fågelstudier och att utan större säkerhetsrisker och påtagliga störningar (oacceptabelt buller tex) kunna vistas och ströva i Torslandaviken och vad innebär ”konfliktfrågan” på sikt för boende i omgivningen?
Vad innebär hamnexpansionen i trafikflöden, trafikproblem och bullerstörningar för Natura 2000-området och för boende på sydvästra Hisingen? Se även kumulativa effekter nedan Kommer man att långsiktigt kunna tillgodose behovet av grönområden och närströvområden i denna industriexpansiva del av Hisingen?
Har man uppmärksammat kravet på att det skall finnas en buffertzon runt ett Natura 2000- område, vilket även torde gälla för Torsviken. Vi vill särskilt peka på den exploatering som pågår i den östra delen av Natura 2000-området på Volvos ”Arendalsområde”, där de naturliga stränderna vid Arendalsviken successivt förstörs av sprängstensutfyllnader, uppställning av fordonssläp, huskroppar, båt- och biluppställningsplatser m.m. Det
kvarvarande smala sundet i Arendalsviken har varit och är viktigt för i synnerhet salskraken, en av Natura 2000-arterna. Det gäller särskilt när det fryser till på vintern i övriga delar av Torslandaviken. Salskrakarna behöver då söka föda och skydd i det allt trängre
Arendalssundet, som är mer öppet vintertid pg av högre salthalt och strömsättning. Den pågående utbyggnaden av Volvo Arendal har också inneburit att ett av de framtida
järnvägsalternativen (det östra alternativet vid en kommande miljöprövning) uppenbarligen blir svårt eller i princip omöjligt att seriöst hävda i den fortsatta prövningen och dessutom genomföra utan rivning av nyuppförda byggnader och verksamheter. Det är vidare
anmärkningsvärt att varken Byggandsnämnden eller Stadsbyggnadskontoret ens besvarat skrivelser från GOF och övriga berörda ornitologiska föreningar som uppmärksammat och pekat på detta problem i Arendalområdet under flera års tid.
Vissa planprioriteringar torde stå i strid med centrala bestämmelser i miljöbalken och bör omvärderas. Det gäller i synnerhet att väg- och järnvägsfrågan till ytterhamnsutbyggnaden på Risholmen, där ett riksintresse, hamnintresset, prioriterats framför Natura 2000-intresset.
Hamnens behov av ytor har inte preciserats i ett långsiktigt perspektiv och en lösning av infrastruktursfrågorna skjuts ständigt framåt i tiden, vilket i sin tur inneburit att
reservatsavgränsningen för fågelområdet också skjutits på framtiden. Reservatsavgränsningen för Torslandavikens fågelområde, inklusive Natura 2000-området, bör omgående inledas och inte vara ensidigt avhängigt av hur de framtida infrastrukturplanerna slutgiltigt kommer att lösas i området. Torslandavikens Natura 2000-område är från juridisk synpunkt jämställt med andra riksintressen, tex hamnintresset. Man kan vända på resonemanget och hävda att
infrastrukturplanerna bör i största möjliga utsträckning anpassas till Natura 2000- området med utpekade fågelarter, vars biotoper eller livsmiljöer inte låter sig flyttas till någon annan plats i regionen. Möjligheterna att långsiktigt bevara, utveckla och sköta nödvändiga habitat och biotoper för fågellivet (bl.a. Natura 2000-arterna) försvåras eller går inte att genomföra om inte en reservatsbildning- och avgränsning inom en snar framtid genomförs. Det behövs reservatsbeslut, -underlag, villkor och en skötselplan för att kunna bevara och vidmakthålla ett fågelområde och Natura 2000-område av Torslandavikens klass, och i synnerhet mot bakgrund av den alltmer accelererande hamn- industri- och bebyggelseexploateringen i och runt om fågelområdet.
GOF anser att ”hamnens” behov av framtida ytor måste vidare utredas och preciseras i ÖPXX. Finns möjligheter att koncentrera och renodla hamnverksamheten till vissa och redan
ianspråktagna områden, bygga på höjden etc. Vad är specifikt hamnverksamhet? Vilka verksamheter bör prioriteras för lokalisering till hamnen och södra Hisingen. Bör tex.
containeruppställning ske på Risholmen, när det inte är fråga om hamnrelaterade transporter?
Vindkraft
Tolv vindkraftverk om 225-600kW blev uppförda i mitten och slutet av 1990-talet i Torslandaviken utan hänsyn till fågellivet och prövning enligt Natura 2000-lagstiftningen, som formellt började gälla vid inträdet i den europeiska gemenskapen, dvs 1 juli 1995.
Föreningen anser att de redan uppförda verken inte blivit lagligt prövade fullt ut (enligt Natura 2000-lagstiftningen) och därför skall prövas i samband med ansökan om ytterligare vindkraftverk i området. Föreningen har i tidigare samrådsremisser motsatt sig etablering av ytterligare vindkraftverk i Torslandaviken och har även begärt att några befintliga verk med olämplig placering skall monteras ned eller flyttas från Torslandaviken. Vid återkommande fågelstudier och inventeringar under 2007- 2008 har det konstaterats att flertalet fågelarter undviker att vistas, häcka eller födosöka, i en större zon runt ett verk vid Torsvikenbassängens östra strand.
Planer på ytterligare vindkraftverk i Torslandaviken och även vid Knippelholmarna- där flera sjöfågelarter vistas vintertid när bassängerna i Torslandaviken är tillfrusna - kan få förödande konsekvenser för fågellivet; förlust av ytterligare födosökshabitat, ökade energiförluster (omvägar, längre födosöksvägar etc), kollisionsrisker, undvikandebeteenden osv.
Göteborgs Ornitologiska Förening har tidigare i ett flertal skrivelser även framfört motiverad kritik mot etablering av ytterligare vindkraftverk i Torslandaviken.
Det framgår av ÖP att Stadsbyggnadskontoret tar lätt på den kritik och de aspekter som föreningen tidigare framfört betr. etablering av nya verk i Torslandaviken. Kontoret förordar grupplokalisering av vindkraftverk och vill ha till stånd en utredning om ” det går att få in fler verk i samma område, när önskemål om etablering framställs”. Det visar på avsaknad av kunskap om vindkraftens påverkan på fågellivet, syftet med EU:s fågeldirektiv och respekten för Torslandaviken som ett Natura 2000- område, ett internationellt klassad fågelområde som Sverige har ansvar för och åtagit sig att förvalta och sköta. Föreningen har redan i tidigare samrådssvar till Stadsbyggnadskontoret och Göteborg Energi AB framfört bristen på utredning och redovisning av alternativa vindkraftslägen och alternativa energilösningar i enlighet med miljöbalkens inledande bestämmelser om ändamålet och lämpligheten av en lokalisering. Dessutom utgör Natura 2000-området ett riksintresse, vilket inte vindkraften utgör.
Stadsbyggnadskontoret anger i ÖPXX på sid 28 i del 2 att det uppförts 12 vindkraftverk vid Torsviken och att det pågår planarbete för en utökning av vindkraftsparken. Samtidigt sägs att man förordar grupplokaliseringar i kommunen och att det bör ställas krav på utredning om det går att få in fler verk i samma område, när önskemål om etablering framställts, då det är svårt att hitta lägen för vindkraft i Göteborg. Det är ett häpnadsväckande resonemang och visar att man på Stadsbyggnadskontoret inte tagit till sig några av de ornitologiska föreningarnas tidigare synpunkter i samrådsprocessen om den planerade vindkraftsutbyggnaden i
Torslandaviken. Eventuella besvärligheter att hitta lämpliga vindkraftslägen i Göteborg kan knappast få utgöra motiv för att koncentrera ytterligare verk till Torslandaviken, ett Natura 2000-område för sångsvan, salskrake och brushane och som i övrigt kan uppvisa över 20 rödlistade fågelarter samt ståta med närmare 250 observerade fågelarter under åren, vilket torde sakna motstycke någon annanstans i Göteborgsregionen.
Dessutom strider vindkraftsplanerna mot Natura 2000-lagstiftningen och miljöbalken på flera punkter, otillräcklig utredning av alternativa lokaliseringar, prioritering av Natura 2000-
området som ett riksintresse, avsaknad av utredning över de kumulativa effekterna över samtliga planer och projekt i Torslandaviken som berör de utpekade fågelarterna i Natura 2000-området.
Vad gäller vindkraftsfrågan i Torslandaviken vill föreningen även hänvisa till tidigare framförda synpunkter. Det gäller bla. JP Fågelvinds utredningar för Göteborg Energi, som visserligen belyser flygrörelser och kollisionsrisker vid Torslandaviken, men saknar en samlad konsekvensanalys för Torslandaviken. Flera viktiga aspekter har inte utretts, bl.a förlust av födosökshabitat, undvikandebeteenden, reflexer samt långsiktiga effekter för olika fågelarter i Torslandaviken. Effekterna på fågellivet av de havsbaserade verken vid
Knippelholmarna har inte heller studerats och redovisats, trots att det sker ett regelbundet utbyte av sjöfågelarter mellan vattnen vid Knippelholmarna och Torslandaviken, bl.a. vid isläggning vintertid. I övrigt vill vi åter hänvisa till Sveriges Ornitologiska Förenings policy i vindkraftsfrågan, som baseras på Fredrik Widemos litteraturstudie och analys av vindkraft och fåglar.
Friluftsliv, fågel- och naturstudier
Torslandavikens betydelse som rekreationsområde och attraktiv fågellokal med möjligheter till naturupplevelser och fågelstudier bör tydligare uppmärksammas i översiktsplaneringen.
Torslandaviken utgör de ornitologiska föreningarnas samlingspunkt och fågellokal i
Göteborg. Området har stor social betydelse med en rad aktiviteter, för GOF:s del redan sedan 1960-talet, bl.a fågelstudier och exkursioner. Både GOF och FTN har etablerat samarbete med flera industriaktörer i området, bl.a. med Preem, Renova, Göteborgs Hamn AB och Vikans kross. Med bistånd av bla. Länsstyrelsen och Park- och Natur i Göteborg har delar av
kvarvarande strandängar börjat hävdas genom bete. Anslagstavlor och fågeltorn har satts upp i området och en naturanpassad vandringsled planeras runt Torslandaviken. Efter avvecklingen av modellflyget och brandförsvarets övningseldningsplats är det tänkt att föreningarna skall kunna fortsätta och utveckla restaureringen av strandängarna och biotoper vid Karholmen och etablera en fältlokal vid Karholmen. Områdets stora sociala betydelse – och potentiella möjligheter – bör även belysas i relation till den snabba och omfattande
bebyggelseutvecklingen i Amhult och närliggande områden i Torslanda.
Övrigt
Vissa frågor som rör fortsatt etablering och avveckling av vissa verksamheter vid
Torslandaviken har diskuterats i samband med olika planer i kommunen och bör även belysas i ÖPXX. Det gäller bl.a. modellflygets och brandövningsplatsens avveckling vid Karholmen, vilket påverkar möjligheterna att restaurera och utveckla värdefulla biotoper vid
Torslandaviken. Även den långsiktigt olämpliga lokaliseringen av PDI i Torslanda i anslutning till ny bostadsbebyggelse, Amhult centrum, Torslanda golf och Torslandaviken (två grönområden) bör på sikt hanteras inom ramen för det fortsatta ÖP-arbetet.
Sammanfattning
Göteborgs ornitologiska förening har valt att fokusera på några viktiga större frågor, som i huvudsak rör Torslandaviken som fågelområde och Natura 2000-område, men även vissa aspekter som rör konflikten mellan en kraftig industriexpansion och en pågående
bebyggelseutveckling på sydvästra Hisingen. Det gäller främst infrastrukturplaner och hamnexpansion vid Torslandaviken, den fortsatta vindkraftsexploateringen i området samt Torslandavikens stora betydelse och utvecklingspotential som område för fågel- och naturstudier samt område för det rörliga friluftslivet.
Hamnens framtida expansion och behov av framtida kajplatser och godsytor har inte belysts tillräckligt i ÖP, särskilt i förhållande till eventuell påverkan på Torslandaviken som Natura 2000-område, och som attraktiv fågellokal och område för det rörliga friluftslivet i denna del av Hisingen
Framtida ökade trafikflöden till följd av hamnexpansionen, infrastrukturfrågor och problem vid Torslandaviken måste närmare studeras och utredningsarbetet måste påskyndas, vilket särskilt gäller frågor som ökade bullernivåer och bullerstörningar för såväl fågellivet som boende i Torslandavikens omgivning.
Kommunen måste i det vidare planarbetet styra och reglera bebyggelse- och
industriexpansionen på Volvo Arendalsområdet, där Torslandavikens Natura 2000-område i Arendalsviken berörs av upprepade utfyllnader av bl.a. sprängsten samt uppställning av tunga fordonssläp, båtar och fordon m.m. längs hela Arendalsvikens östra strand.
Den kumulativa effekten av planer och projekt som berör Torslandaviken som Natura 2000- område måste vägas in och beaktas i det vidare översiktsplanearbetet, dvs de samlade effekterna av hamnexpansionen, infrastruktur, bebyggelse, vindkraft och övriga faktorer, vilket är ett krav i Natura 2000-lagstiftningen. Vi vill även uppmärksamma andra viktiga frågor enligt Natura 2000- lagstiftningen och miljöbalken, som måste arbetas in i
översiktsplanearbetet, upprätthållande av en buffertzon kring Torslandaviken, prioritering av Torslandavikens Natura 2000-område som ett riksintresse (tex. gentemot vindkraften), reservatsavgränsning och reservatsbildning för att kunna utveckla och vårda nödvändiga habitat och biotoper för berörda arter enligt en fastställd skötselplan.
Utredning av alternativ vindkraftslokalisering till Torslandaviken. Lokaliseringen av en vindkraftspark till Torslandaviken uppfyller inte kraven i Natura 2000-lagstiftningen och miljöbalken. Hittills utförd miljökonsekvensbeskrivning är otillräcklig (se även ovan).
Svårigheter att hitta nya lägen för vindkraftverk får inte tas som intäkt för att koncentrera ytterligare vindkraftverk i Torslandaviken. Vad gäller kumulativa effekter och riksintresset i Torslandaviken se ovan. Vi vill även hänvisa till Sveriges Ornitologiska Förenings
vindkraftspolicy och nyligen gjorda litteraturstudie och analys av påverkan på fågellivet.
Torslandavikens stora sociala betydelse som attraktiv och välbesökt fågellokal måste vidare tas upp och beaktas i ÖP-processen. Det gäller även områdets framtida potential för
fågelstudier, naturupplevelser och område för det rörliga friluftslivet, närströvområde, grön lunga etc, vilket särskilt bör belysas i relation till den snabba och omfattande
bebyggelseexpansionen i sydvästra Torslanda se även ovan).
Göteborg den 30 juni 2008
Stina Thelander Kåre Ström
Ordförande i GOF:s styrelse Ordförande i GOF:s Torslandavikskommitte Kopia till Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland
