Verksamhetsområde Boende och socialjour
Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk
Internationella brottsofferdagen
2015
• Vem är jag och vad gör jag här?
• Vilka personer talar jag om?
• Boendeverksamheten
• Varför särskilt utsatta?
• Språkets betydelse och om att göra motstånd
• Vad kan vi göra?
Verksamhetsområde Boende och socialjour
Våldsformer
• Psykiskt
• Fysiskt
• Sexuellt
• Ekonomiskt
• Materiellt
• Försummelse
• Latent
Omvärldens syn
Rädsla för att avslöjas/avslöja
Svårt att få hjälp och dåliga erfarenheter
Också förövare?
Tillgängliga
Beroendeställning
Mannen är också ett skydd
Fler förövare
Har ofta kontakt med myndighet – våldet kan upptäckas!
Särskilt utsatt grupp – varför?
Verksamhetsområde Boende och socialjour
Det ”idealiska offret”
Teorin om ”ideala offer” lanserades av den norske kriminologen Nils Christie och dessa kännetecknas enligt honom av sex egenskaper.
Offret är svagt
Offret är involverat i en respektabel aktivitet
Offret är på väg till en plats som hen inte kan förebrås för
Gärningspersonen är i förhållande till offret i överläge och kan beskrivas i negativa termer
Gärningspersonen är okänd för offret och har ingen relation till offret
Offret skall ha tillräckligt med inflytande för att kunna hävda sin ”offerstatus”
Det finns en risk att personer som inte motsvarar bilden av ”ideala brottsoffer”
kan ha svårare att få hjälp. Exempel på brottsdrabbade som inte beskrivs som ideala är en berusad man på krogen, hemlösa eller personer påverkade av droger.
Brottsoffermyndigheten
”Mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem”
Ulla Beijer, Christina Scheffel Birth & Britt af Klinteberg
Verksamhetsområde Boende och socialjour
Erfarenhet av manligt våld
91% av kvinnorna i studien hade erfarenhet av manligt våld (98% hemlösa / 83%
bostad)
95 100
63
51
0 20 40 60 80 100 120
Fysiskt Psykiskt Sexuellt Tvingad t krim handl
Kv m bostad Hemlösa
84 % av de hemlösa kvinnorna hade upplevt ett oräkneligt antal våldshändelser
Verksamhetsområde Boende och socialjour
”…fan morsan låg ju och sov hon var ju dyngrak när man kom hem så att… man hade den som en snuttetrasa bara så somnade
man…” ”… jag var ju nästan
alltid berusad eller påverkad liksom änna, annars hade jag inte klarat av det tror jag inte.”
(”Nej”)
”Man bedöva sig lite.”
(”För att fixa att göra det?”)
”Ja. För så jävla roligt var det väl inte
egentligen. Det var att koppla bort tankarna och tänka på annat då.”
”Jag var blind. Eller jag blev kuvad, jag vet inte, jag vet inte hur jag ska uttala det. Han liksom änna bestämde eh … liksom för att orka med, det är också för att orka med, ja lika bra att supa då för fan.”
Missbruk + hemlöshet = våld?
”Och under alla år som gått så har jag
barrikaderat mig själv genom att trixa med han, vara med han då. Så jag har ju inte skaffat några kontakter, vänner,
ingenting.”
”… och sen dom andra killarna, det är klart man har fått sig en örfil så där men det är ingenting som man, ’okej’ mer så.”
”… mamma fick stryk så ville jag inte att lillbrorsan skulle se det för han var liten, har var fem år yngre än vad vi… Så jag skyddade han. Och då… mamma drog iväg och då var det alltid jag som fick stryk sen när han hittade oss…”
”Och man trodde väl inte det att ens pappa skulle röra en. Men han ville aldrig ligga med mig eller nånting sånt där men han rörde mig när jag låg och sov och såna där saker.”
”Tog amfetamin med min mamma och pappa första gången när jag var tretton år.”
Normaliseringsprocessen
Kontroll
Isolering
Våld/Värme
Verksamhetsområde Boende och socialjour
”Ja, under den tiden jag knarkade, när jag var ensam då. Inte hade nån relation. Då är det några gånger typ man fick vad fan, fick lägga upp sig för tjack.”
”… är jag kåt så ska du ställa upp alltså, så är det. Jag sa till honom
’vad fan får du ut utav det?’ Men det var bara att lägga sig så.
Usch.”
”Jag var väl relativt kär i han så så var det inte så, han ville ha mycket sex kommer jag ihåg. Så här i
efterhand kan jag tycka att jag blev utnyttjad. Men just då kanske jag inte tyckte det.”
”… så räknar dom det som ett vanligt
… ligg liksom. Fast dom har blivit våldtagna.”
Sexuellt våld
Motstånd – liksom våld – måste förstås i sitt
sammanhang
Verksamhetsområde Boende och socialjour
Det ständigt närvarande motståndet
•Öppet trots är den minst vanliga formen av motstånd.
•Ofta pågår motståndet enbart inom personen själv.
•Motstånd handlar ofta om att bevara sin värdighet, även om man riskerar ytterligare våld.
•Personens motstånd blir tydligt först när du tar hänsyn till förövarens strategier och vilket stöd offret förväntas få/får.
Fritt översatt från Allan Wade
Offer eller överlevare?
Motstånd och språkets betydelse
Verksamhetsområde Boende och socialjour
Ömsesidig Ensidig
• tvingar sin mun mot hennes
• kvinnomisshandel
• påtvingad vaginal penetration
• slag, attack, misshandel
• kyss
• Våldsam relation/familjevåld/lägenhetsbråk
• sex, samlag
• bråk, konflikt, gräl
Fritt översatt från Allan Wade
Han följde efter henne på trottoaren. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Han drog henne mot buskarna.
Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade henne nedvärderande saker. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben och drog av dem. Han övermannade henne och våldtog henne.
En första beskrivning av sexuellt våld
Verksamhetsområde Boende och socialjour
En andra beskrivning av sexuellt våld
Han följde efter henne på trottoaren. Hon skyndade på. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Hon flyttade åt sidan. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Hon rullade på marken för att komma undan. Han drog henne mot buskarna. Hon grabbade tag i rötterna till ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Hon började skrika. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Hon slutade skrika. Han kallade henne nedvärderande saker. Hon sa, “du vill inte göra det här. Du vill inte skada mig.” Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Hon vände bort sitt ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Hon spände ut magen så att han inte skulle kunna knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben för att dra av dem. Hon korsade sina anklar så att han inte kunde dra av hennes byxor. Han övermannade henne och våldtog henne. Hon blev stel som en pinne för att undvika skada och försvann någon annanstans i sitt huvud.
Fritt översatt från Allan Wade
•Vad är skillnaden mellan de två beskrivningarna?
•Vilken beskrivning är mest komplett och riktig?
•Vad lär vi oss om offret i den första beskrivningen?
•Vad lär vi oss om offret i den andra beskrivningen?
•I vilken beskrivning framträder det avsiktliga i våldet tydligast?
Verksamhetsområde Boende och socialjour
Han följde efter henne på trottoaren. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Han drog henne mot buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade henne nedvärderande saker. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben och drog av dem.
Han övermannade henne och våldtog henne.
Han följde efter henne på trottoaren. Hon skyndade på. Han skyndade på för att hinna ikapp henne. Hon flyttade åt sidan. Han tog tag i hennes axlar och slängde henne till marken. Hon rullade på marken för att komma undan. Han drog henne mot buskarna. Hon grabbade tag i rötterna till ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han övermannade henne och drog in henne i buskarna. Hon började skrika. Han höll en sten ovanför hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Hon slutade skrika. Han kallade henne nedvärderande saker. Hon sa, “du vill inte göra det här. Du vill inte skada mig.” Han tvingade sin mun på hennes ansikte.
Hon vände bort sitt ansikte. Han försökte knäppa upp hennes skärp. Hon spände ut magen så att han inte skulle kunna knäppa upp hennes skärp. Han drog tag i hennes byxben för att dra av dem.
Hon korsade sina anklar så att han inte kunde dra av hennes byxor. Han övermannade henne och våldtog henne. Hon blev stel som en pinne för att undvika skada och försvann någon annanstans i sitt huvud.
Fritt översatt från Allan Wade
”De sex pojkarna är skyldiga till grov våldtäkt, menar åklagare, målsägarbiträde, Solna tingsrätt och en 15-årig flicka som inte längre vågar gå ut när det är mörkt.”
”2 mars 2013 kom den 15-åriga flickan till festen i Tensta i Stockholm vid 20-tiden på kvällen. Mot slutet av festen var det bara flickan och hennes kraftigt berusade kompis kvar i lägenheten tillsammans med sex, för henne okända pojkar som kom in, låste rummet, tog hennes mobiltelefon och drog av henne kläder.”
”– Hon kände dödsfruktan, säger hennes advokat Magnus Eriksson, som menar att flickan inte vågade göra motstånd av rädsla för pojkarna och i stället låg blickstilla.”
”Efter det första samlaget gick pojken ut. De andra pojkarna berättar i förhör att de stod utanför rummet och väntade på sin tur. En efter en hade de sex med flickan.”
”Flickan ska ha sagt nej flera gånger, tagit på sig kläderna och varit på väg att gå när hon puttades ned i sängen och kläddes av.
Men enligt domen räckte inte det:
– Hon kan mycket väl ha sagt nej, men även om det varit så blir det inte per automatik våldtäkt. Så kallat tjatsex är inte något som faller inom våldtäkt. De samlag som ägt rum kan mycket väl ha skett mot hennes uttryckliga vilja men om det inte varit utnyttjande av ett hjälplöst tillstånd är det inte våldtäkt, säger domaren Sven Jönson.”
Utdrag ur Aftonbladet 2013-09-
27
Verksamhetsområde Boende och socialjour
”De sex pojkarna är skyldiga till grov våldtäkt, menar åklagare, målsägarbiträde, Solna tingsrätt och en 15-årig flicka som inte längre vågar gå ut när det är mörkt.”
”2 mars 2013 kom den 15-åriga flickan till festen i Tensta i Stockholm vid 20-tiden på kvällen. Mot slutet av festen var det bara flickan och hennes kraftigt berusade kompis kvar i lägenheten tillsammans med sex, för henne okända pojkar som kom in, låste rummet, tog hennes mobiltelefon och drog av henne kläder.”
”– Hon kände dödsfruktan, säger hennes advokat Magnus Eriksson, som menar att flickan inte vågade göra motstånd av rädsla för pojkarna och i stället låg blickstilla.”
”Efter det första samlaget gick pojken ut. De andra pojkarna berättar i förhör att de stod utanför rummet och väntade på sin tur. En efter en hade de sex med flickan.”
”Flickan ska ha sagt nej flera gånger, tagit på sig kläderna och varit på väg att gå när hon puttades ned i sängen och kläddes av.
Men enligt domen räckte inte det:
– Hon kan mycket väl ha sagt nej, men även om det varit så blir det inte per automatik våldtäkt. Så kallat tjatsex är inte något som faller inom våldtäkt. De samlag som ägt rum kan mycket väl ha skett mot hennes uttryckliga vilja men om det inte varit utnyttjande av ett hjälplöst tillstånd är det inte våldtäkt, säger domaren Sven Jönson.”
Utdrag ur Aftonbladet 2013-09-
27
Vad kan vi göra?
• Ställ frågor
• Ge tid
• Visa att du är beredd att lyssna
• Lyft motståndet
• Se sammanhanget
• Var den som ger stöd till den drabbade (påverkar stressnivå,
psykiskt mående, samarbetsvillighet, huruvida hon går tillbaka etc)
• Erbjud ett annat boende
• Stötta vid eventuell polisanmälan
• Även om det inte finns några insatser att erbjuda, är det inget skäl för att låta
bli att fråga om våld
Verksamhetsområde Boende och socialjour
