Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011
Asklanda skola
Innehåll
1 Förutsättningar – Nyckeltal...3
2 Arbetsprocesser i grundskolan...3
2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har följande åtgärder vidtagits under läsåret 2009/2010...3
2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens område...4
2.2.1 Normer och värden...4
2.2.2 Kunskaper...5
2.2.3 Elevernas ansvar och inflytande...6
2.2.4 Skola och hem...7
2.2.5 Övergång och samverkan...7
2.2.6 Skolan och omvärlden...8
3 Utbildningsresultat i grundskolan ...8
4 Sammanfattande bedömning av grundskoleverksamhetens arbetsprocesser och utbildningsresultat...9
5 Sammanfattande analys avseende enheten...9
6 Åtgärder för utveckling avseende grundskolan...10
7 Projekt på vår skola...10
1 Förutsättningar – Nyckeltal
Asklanda skola är en landsbygdskola med B-form på grund av det låga
elevantalet, ca 60. Många barn är släkt med varandra och har sina rötter i byns omgivning. Här arbetar lärare med 1-7behörighet i Ma/No resp Sv/So. De flesta lärare har dock viss behörighet i fler ämnen.
Förskoleklassen arbetar nära/tillsammans med år 1-2. De undervisas av en lärare, en förskollärare och en fritidspedagog.
År 3-4 och 5-6 har tre pedagoger plus idrottslärare och slöjdlärare.
Tal-och specialpedagogen arbetar med F-6 på knappt 25%.
Skolan delar 50% rektor och drygt 20% utbildningsassistent med förskolan och fritids.
En gång per år utvärderas enkäter, skriftliga omdömen och redovisning skrivs av arbetslaget. Två gånger per år följs varje klass upp på elevhälsomöten.
Tre lärare har under året gått lärarlyftet i engelska/idrott och hälsa/svenska på halvfart. Kommunen har haft kompetensutvecklande nätverk där den nya läroplanen och kursplanerna stötts och blötts.
2 Arbetsprocesser i grundskolan.
2.1
Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har följande åtgärder vidtagits under läsåret 2009/2010
Mål
Alla elever ska ges möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå de nationella mål som är uppsatta för verksamheten.
Värdegrund
Vi kommer att revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling Vi kommer att arbeta med värdegrunden under nästa läsår under temat
”Att (få) vara annorlunda”.
Vi funderar ut ett bra sätt att bearbeta elevernas språkbruk.
Kunskaper
Utbildning på och användning av interaktiva tavlor blir ett mål för nästa år.
Vi skriver Lokala pedagogiska planeringar för att kopplingen mellan Läroplanens mål och undervisningen ska bli tydligare.
Medinflytande
Vi vill göra eleverna mer medvetna om att de är med och bestämmer.
Vi vill utöka elevernas ansvarstagande när det gäller sin egen utveckling, genom att hjälpa dem att få syn på sitt eget lärande.
Vi vill låta eleverna vara med och påverka arbetsområdesupplägg.
Vi vill få igång bättre demokratiska processer klassråd-elevråd.
Skola-hem
Vi vill utveckla mailkontakter med föräldrar och på detta vis göra dem ännu mer uppmärksammade på elevernas resultat och trivsel.
Vi vill ha telefonkontakt med föräldrar utan att ha ett problemärende.
Vi är noga med att informera båda föräldrarna vid delad vårdnad.
Övergångar-samverkan
Nätverksträffarna fortsätter. Nytt tema: Skola 2011 De nya kursplanerna.
Matriser.
2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens område
2.2.1 Normer och värden
Vi har arbetat aktivt med kamratstödjare. Vi har haft regelbundna träffar med våra kamratstödjare och genomfört en station på vårens friluftsdag.
Vi har arbetat med EQ på olika sätt så som: kompissamtal, etiska frågor och diskussioner samt tillsammansövningar.
Vi har under vårterminen arbetat med tema ”Annorlunda”. I detta har ingått adoption, handikapp, invandring och ”manliga-kvinnliga” yrken.
Vi har infört nya faddergrupper där grupperna är åldersblandade och dessa har träffats och arbetat tillsammans på våra gemensamma dagar tex. julpyssel, vårdagen mm.
Vi har inte aktivt arbetat med att förbättra elevernas språkbruk.
Hur har vi lyckats?
Träffarna med kamratstödjarna har fungerat bra.
Vi känner att kompissamtalen inte alltid har varit så lyckade.
Våra träffar med tema ”annorlunda” har berört barnen och eleverna har lyssnat med stort intresse. Vid vår utvärdering framkom att eleverna tyckte att: tiden var för lång att sitta stilla och lyssna för de yngre, de äldre tyckte att de yngre ställde irrelevant frågor, de tyckte det var intressant och spännande att höra på olika människors som berättade. Några tyckte att det saknades uppgifter att arbeta vidare med och att det inte kändes som ett tema.
Faddergrupperna har fungerat på ett fint sätt.
Vid de få tillfällen som fula ord har sagts har vi tagit tag i det direkt med berörda elever.
Trots lite olika svar på elevenkäten så känner sig eleverna sedda och trygga på vår skolan. Däremot är de inte överens när det gäller om lärarna har samma regler.
När vi läser svaren på föräldraenkäten ser vi att när det gäller barns trygghet och barns kamratrelationer är resultatet väldigt bra på vår skola.
Lärarna upplever att vi är respekterade och att vi respekterar eleverna.
Däremot har vi lite olika åsikter när det gäller gemensamma regler.
Analys
Kamratstödjarna har extra ögon på vår skolgård, de inger trygghet för andra barn och de visar ansvar. Vi vuxna på skolan är måna om att inte ge ett för tungt ansvar på kamratstödjarna. Meningen är att ska komma till oss vuxna om problem uppstår.
Vi tycker att kompissamtalen gör att en del elever känner sig utpekade och kränkta. Trots att vi inte pratar med namn kan eleverna se vem det är det pratas om, genom blickar och kommentarer. Vi upplever också att
kompissamtalen är ett skvallerforum. Ett litet problem kan bli väldigt stort.
Tema ”annorlunda” berörde eleverna på olika sätt beroende på ålder. Temat kunde blivit ännu bättre om vi pedagoger varit lite mer förberedda och engagerade både före och efter besöken. Om vi ska arbeta vidare med detta bör vi upprätta en LPP först.
I våra faddergrupper kan vi se att de stora tar ett fint ansvar för de yngre. De håller ihop grupperna och samarbetar bra. Vi tror på att om eleverna lär sig samarbeta så gör det dem till goda vänner.
Överlag är det ett trevligare språk på vår skola och att ta upp det i större sammanhang har inte känts nödvändigt.
Vi är olika personer med olika toleransnivåer och det kan ge ett intryck av att vi lärare har olika regler.
Åtgärder
Vi kommer att under nästa läsår hitta ett alternativ till kompissamtalen. Vi har tankar kring en ”loggbok” där eleverna kan skriva ner sina tankar och känslor.
2.2.2 Kunskaper
Hur har vi arbetat med detta under året?
Vi har haft varierande undervisningsmetoder så som, utepedagogik,
individuellt arbete, grupparbete, gemensamma genomgångar, studiebesök och besök på vår skola.
Lärarna till eleverna i år 3-6 har undervisat i ämnen de har i sin utbildning.
Vi lyfter eleverna genom att de redovisar egna arbeten.
Vi har haft storsamlingar där eleverna visar resten av skolan vad de kan.
Varje år genomför vi en talangjakt där frivilligt får uppträda med olika bidrag. Vi erbjuder läxhjälp.
Hur har vi lyckats?
Barn lär på olika sätt därför använder vi olika undervisningsmetoder.
Att jobba utifrån ”sina” ämnen har gjort undervisningen mer strukturerad och kvalitetshöjande.
Eleverna är positiva till att framträda.
Läxhjälp har erbjudits men inte utnyttjats så mycket.
Vi pedagoger skriver LPP i de flesta ämnen, som vi tillsammans med eleverna går igenom vid starten av ett arbetsområde.
Eleverna upplever att vi lärare har förväntningar på dem. De är även positivt inställda till våra lektioner samt läxor.
På föräldraenkäten kan vi läsa att de flesta föräldrar tycker att vi ger barnen goda studievanor.
När det gäller frågan om eleverna uppnår målen oavsett bakgrund har vi svarat lite olika.
Analys
Vi ser att olika undervisningsmetoder gynnar barn på olika sätt.
Att undervisa i ”sina” ämnen har gett ett bättre undervisningsklimat både för våra elever och pedagoger. Vi pedagoger känner oss mer professionella i vår undervisning och det ger en större garanti för att eleverna får med sig rätt kunskap i respektive ämne. Vi får till en röd tråd.
Våra elever blir orädda för att framträda och våra storsamlingar skapar
stolthet, kommunikation och gemenskap. Eleverna och pedagogerna upplever att det är väldigt positivt att få uppträda på Kulturen. Där får de stå på en riktig scen med bra ljud och ljusanläggning.
När det gäller läxhjälp känner vi oss lite osäkra inför nästa läsår, finns
behovet? Har vi resurs? Genom att använda LPP har kursplanens målen blivit tydliggjorda för oss pedagoger och för eleverna.
Elever med olika bakgrund har olika förutsättningar för inlärning och hjälp med läxor. En del får inte den uppbackning hemifrån som andra får i överflöd.
Men undervisningsmässigt försöker vi tillgodose varje elevs behov.
Åtgärder
Vi kommer att fortsätta att arbeta med ”våra” ämnen i år 3-6.
Vi fortsätter ha vår talangjakt på Kulturen.
Läxhjälp, vi avvaktar.
Fortsätta jobba med LPP och utveckla arbetet.
2.2.3 Elevernas ansvar och inflytande Hur har vi arbetat med detta under året?
Vid vissa tillfällen jobbar vi ”schemafritt” med de äldre eleverna under lärares översyn, dvs. eleverna får ett papper med veckans uppgifter men de får själva bestämma när de ska göra vad och ta eget ansvar för att arbetet blir gjort.
Tillsammans med elever och föräldrar skriver vi målen i IUP. Dessa mål skrivs ut och sätts på eller i elevernas bänkar.
Vi har elevråd och klassråd.
Vi tränar i att en elev talar i taget och att de andra lyssnar och att ge alla, pojkar och flickor, lika stor plats.
Vi uppmuntrar elever till att argumentera för sin åsikt och ta ställning.
Två elever representerar skolan i kommunens Elevhearing en gång per år.
Genom bilder och ord får eleverna själva leda sina utvecklingssamtal.
Eleverna får på olika sätt vara med och påverka sin undervisning genom att önska och bestämma om arbetssätt, arbetsmetoder och redovisningar.
Hur har vi lyckats?
Att ibland arbeta ”schemafritt” är ett bra sätt att träna eleverna att ta ansvar för sin utbildning. IUP målen blir tydliggjorda när vi gör dem tillsammans och att de finns sammanfattade på barnens plats i klassrummet. Under året som gått har vi haft ett fungerande elevråd och bra genomförda klassråd.
Vi är medvetna och anser att vi ger alla elever lika stor plats.
Eleverna är bra på att ha egna åsikter och ta ställning.
Elevhearingen är viktig och fyller sin funktion.
Eleverna har under utvecklingssamtalen blivit mer delaktiga.
Eleverna blir mer positiva och engagerade till sitt skolarbete om de får vara med och bestämma. Eleverna upplever att vi är tydliga med att tala om hur de ligger till och hur det går i deras kunskapsutveckling. Föräldrarna upplever övervägande positivt att de får reda på hur det går för deras barn.
Analys
Vi ser att ”schemafritt” arbete visar att många elever kan ta eget ansvar för och planera sina arbetsuppgifter. Det upplevs positivt av eleverna när de kan göra arbetet i den ordning de själva vill.
Eleverna blir mer delaktig i sin kunskapsutveckling och målen hålls vid liv genom de små minneslapparna.
Med de äldre eleverna har vi tydligt gått igenom mötesordning och detta har gett en klar struktur för våra klassråd.
Vi anser att pojkar och flickor tar lika stor plats. Vi fortsätter vara uppmärksammade inom detta område.
Vi upplever det positivt att göra ett upplägg på utvecklingssamtalen där eleverna blir mer aktiva och ledande i samtalen.
Vi ser en större arbetsglädje, engagemang och vilja att lära när eleverna får vara med och bestämma om undervisningen.
Åtgärder
Vi jobbar vidare med elevernas inflytande under nästa läsår.
2.2.4 Skola och hem
Vi har veckobrev, minst ett föräldramöte per läsår, kontakter via telefon och mail samt två utvecklingssamtal per år.
Vi uppmanar föräldrar att komma på besök.
Någon från personalen deltar tillsammans med rektor på föräldraföreningens möten.
Engagemanget är stort från föräldrars sida vid föräldramöten, samlingar och avslutningar.
Hur har vi lyckats?
Enligt de föräldrar som svarat på enkäten tyckte alla att samarbetet mellan skola och hem fungerar bra.
Vi har haft en ökning av föräldrabesök.
Enligt lärarna så upplevs kontakten mellan skola och hem positiv.
Analys
Veckobreven fungerar övervägande bra .Men ibland kommer inte
veckobreven fram till föräldrarna pga att de kommer bort i hanteringen mellan skola och hem.
Vi är glada och tacksamma att vi har ett stort föräldraengagemang på skolan.
2.2.5 Övergång och samverkan.
Vi har ett naturligt samarbete mellan förskola, fritids skola tack vare att vi är en liten enhet.
Under året har vi haft gemensamma nätverksträffar mellan olika stadier i grundskolan.
Vi har överlämningar mellan olika stadier och uppmärksammar särskilt de elever som är i behov av särskilt stöd.
Hur har vi lyckats?
Vi har ett gott samarbete. Nätverksträffarna har upplevts olika i de olika ämnena. Vi har bra överlämningar.
Analys
En orsak till att samarbetet fungerar bra är att personalen är flexibel och villig att samarbeta. Vi deltar på varandras aktiviteter som storsamlingar, vernissage och utställningar.
Våra nätverksträffar har upplevts olika. En del har saknat struktur och inte vetat vad vi håller på med. En del tycker att det har funnits struktur. Det är viktigt att det gäller samma för alla som är med i gruppen. Att det är samma tider som gäller och att alla är med och deltar på våra träffar.
Överlämningarna mellan de olika stadierna fungerar väldigt bra. Vi upplever att överlämningen till högstadiet har blivit mycket bättre mot vad det varit tidigare.
Åtgärder
Nätverksträffarna kan planeras på ett bättre sätt och ha en gemensam struktur i alla ämnen.
2.2.6 Skolan och omvärlden
Elever i 6an har genomfört företagsbesök.
År 5-6 har haft praodagar.
År 5 har deltagit på Hälsans dag.
Brandkåren har besökt förskoleklassen.
Nyhetsdiskussioner i klassrummen.
Vi har gjort studiebesök i samhället.
Vi har haft internprao under elevens val.
Hur har vi lyckats?
Vi har deltagit i och genomfört bra företagsbesök, praodagar och Hälsans dag.
Brandkårens besök är positivt.
Vi har haft givande diskussioner kring nyheter.
Analys
Eleverna är positiva till studiebesök som vi har råd att genomföra.
Genom nyhetsdiskussionerna får eleverna en större omvärldsuppfattning.
Åtgärder
Vi får använda vår fantasi för att se de möjligheter vi har trots begränsade resurser.
3 Utbildningsresultat i grundskolan
Hur har vi arbetat med detta under året?
Vi har genomfört nationella diagnoser i år 3.
Vi har genomfört och sammanställt samtliga kommunens screeningtester.
Vi har upprättat åtgärdsprogram. Under året har vi haft 7st.
Vi har skrivit skriftliga omdömen.
Utöver detta har vi haft diagnoser, prov och redovisningar i våra klasser.
Antal elever som klarat målen på de nationella proven för år 3 i Asklanda
Läsår Antal elever Svenska Matematik
10/11 11 9 82% 10 91%
09/10 12 11 91% 11 91%
08/09 9 9 100% 9 100%
Antal elever som klarat målen för år 5 i matematik, svenska och engelska i Asklanda Läsår Antal elever Svenska Matematik Engelska 10/11 gjordes ej 09/10 10 9 90% 10 100% 10 100%
08/09 7 6 86% 6 86% 7 100%
07/08 12 10 83% 12 100% 11 92%
06/07 9 9 100% 9 100% 7 78%
Hur har vi lyckats?
Screeningtesterna är överlämnade till vår specialpedagog.
Vi har skrivit och tydliggjort elevernas måluppfyllelse i de skriftliga omdömena.
Analys
Samtliga tester vi genomför tydliggör elevernas kunskaper.
De skriftliga omdömena och IUP har sammankopplats på ett naturligt och positivt sätt. Dessa dokument har också tydliggjort elevers utveckling för pedagoger, elever och föräldrar.
Vi har arbetat aktivt efter åtgärdsprogrammen och gjort dem till levande dokument.
Våra åtgärdsprogram har i de flesta fall gett resultat i positiv riktning.
Åtgärder
Vi anser att de skriftliga omdömena bör skrivas senare på terminen.
4 Sammanfattande bedömning av
grundskoleverksamhetens arbetsprocesser och utbildningsresultat
Det finns en fortlöpande utvärdering och korrigering inom arbetslagen. Alla har elevens bästa för ögonen, och man försöker se strategier och möjligheter.
Vi tycker oss ha en bra kvalitet på undervisning och en hög grad av helhetssyn.
5 Sammanfattande analys avseende enheten
Vi är bra på att ”se” varje elev och ha en helhetssyn på eleverna.
Vi varierar undervisningen och följer upp resultat. Vi behöver utveckla vår spontana föräldrakontakt, och att göra eleverna mer medvetna om sitt eget inflytande och lärande. Vi vill utveckla arbetet med LPP (Lokala pedagogiska planeringar)
6 Åtgärder för utveckling avseende grundskolan
Värdegrund
Vi kommer ingående att diskutera diskrimineringslagens grunder i personalgruppen.
Vi kommer att under nästa läsår hitta ett alternativ till kompissamtalen. Vi har tankar kring en ”loggbok” där eleverna kan skriva ner sina tankar och känslor.
Kunskaper
Utbildning på och användning av interaktiva tavlor blir ett fortsatt mål för nästa år.
Vi utvecklar våra Lokala pedagogiska planeringar för att kopplingen mellan Läroplanens mål och undervisningen ska bli tydligare.
Vi utnyttjar varje tillfälle till extra stöd, och enskilda lärsamtal med varje elev.
Medinflytande
Vi vill utveckla elevernas ansvarstagande när det gäller sin egen utveckling, genom att hjälpa dem att få syn på sitt eget lärande.
Vi vill låta eleverna vara med och påverka arbetsområdesupplägg.
Skola-hem
Vi vill utveckla mailkontakter med föräldrar och på detta vis göra dem ännu mer uppmärksammade på elevernas resultat och trivsel.
Vi vill ha telefonkontakt med föräldrar utan att ha ett problemärende.
Vi är noga med att informera båda föräldrarna vid delad vårdnad.
Övergångar-samverkan
Bättre strukturerade nätverksträffar.
7 Projekt på vår skola
Gemensamma samlingar på Asklanda skola där även förskolan och föräldrar inbjuds.
Talangjakt i kulturen.
