SCHENGEN Din inkörsport till fri rörlighet i Europa

SCHENGEN

Din inkörsport till fri rörlighet i Europa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4

RÄTT TILL FRI RÖRLIGHET UTAN KONTROLLER

VID DE INRE GRÄNSERNA 6

POLIS- OCH TULLSAMARBETE 7

De inre gränserna 7

De yttre gränserna 7

Schengens informationssystem (SIS) 8

RÄTTSLIGT SAMARBETE 10

VISERINGAR 10

ASYL 11

INLEDNING

Schengen är en by i södra Luxemburg vid floden Mosel, där Frankrike, Tyskland och Beneluxstaterna (dvs. Schengenavtalets ursprungliga parter) möts. Byn har kommit att symbolisera den fria rörligheten i Europa och avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna. Utvecklingen av Schengenområdet har skett gradvis:

• Schengenområdet skapades den 14 juni 1985, när fem länder (Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland) undertecknade Schengenavtalet.

• Fem år senare fastställde dessa länder i Schengenkonventionen hur avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna skulle gå till i praktiken. De införde även en rad nödvändiga kompensationsåtgärder för att stärka kontrollerna vid de yttre gränserna, fastställa förfaranden för enhetliga viseringar, vidta åtgärder mot olaglig narkotikahandel och skapa ett gemensamt system för informationsutbyte: Schengens informationssystem (SIS).

• Det faktiska avskaffandet av gränskontrollerna inleddes den 26 mars 1995, då sju länder (de första fem plus Portugal och Spanien) avskaffade kontrollerna vid sina inre gränser.

• Sedan dess har området utan kontroll vid de inre gränserna stadigt utökats och omfattar nu 22 EU-medlemsstater – Belgien, Tjeckien,

4 SCHENGEN | SV

Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige samt fyra länder som inte är medlemmar i EU: Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

• I framtiden, när de kvarstående inre gränskontrollerna mot Bulgarien, Kroatien och Rumänien har avskaffats, kommer området utan inre gränskontroller att omfatta 29 europeiska länder.

• På grund av sina särskilda omständigheter tillämpar inte Cypern och Irland Schengenregelverkets bestämmelser fullt ut.

Varje Schengenland utvärderas regelbundet av EU för att se till att de gemensamt överenskomna bestämmelserna tillämpas korrekt av alla.

Avskaffandet av kontrollerna vid de inre gränserna påverkar andra politikområden, t.ex. strategier för att hantera gränsöverskridande brottslighet, gränsöverskridande resor, gränsöverskridande handel och gränsöverskridande rättsligt samarbete. Bestämmelserna om

Schengenområdet gäller därför inte bara avskaffandet av inre gränskontroller utan också viserings- och asylfrågor¹, polis- och tullsamarbete samt rättsligt samarbete.

1 Asyl omfattades inledningsvis av Schengenkonventionen men anses officiellt inte längre ingå i Schengenregelverket.

RÄTT TILL FRI RÖRLIGHET UTAN KONTROLLER VID DE INRE GRÄNSERNA

2 Uppgifterna avser 2018.

• Rätten till fri rörlighet inom Schengenområdet är en rättighet, inte bara för över en halv miljard² EU-medborgare, utan också för alla tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i Schengenområdet. Utländska medborgare som är bosatta i området har denna rättighet och behöver inte någon visering så länge deras uppehållstillstånd är giltiga. Utländska medborgare får också resa fritt inom Schengenområdet i upp till 90 dagar inom en 180-dagarsperiod.

• Rätten till fri rörlighet innebär att slippa köa på flygplatser och vid sjö- och landgränser och att slippa kontroller vid de inre gränserna. Kontrollinfrastruktur som kurer för gränspersonal och andra fysiska hinder har tagits bort.

• Varje deltagande land har emellertid rätt att utföra person- och tullkontroller

överallt på sitt nationella territorium, som en del av polis-, tull- och immigrationsmyndigheternas dagliga arbete. Det kan gälla allt från vägtrafikkontroller till bekämpning av organiserad brottslighet.

• I undantagsfall, om det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten, får kontroller vid de inre gränserna återinföras av en medlemsstat under en begränsad tid. Europeiska unionens råd kan rekommendera att en eller flera medlemsstater ska besluta om att återinföra kontroller vid de inre gränserna om exceptionella omständigheter

”utgör en risk för det övergripande funktionssättet” för området utan gränskontroller.

6 SCHENGEN | SV

POLIS- OCH

TULLSAMARBETE

DE INRE GRÄNSERNA

3 https://frontex.europa.eu

• Länder som gränsar till varandra bedriver ett nära samarbete och har rätt att utföra gemensamma insatser och kontroller på båda sidor av den gemensamma gränsen. Exempel på detta är kontroller av misstänkta narkotikaleveranser och gemensamma polispatruller.

• Brottsbekämpande personal kan också genomföra övervakning och förföljande över gränserna till angränsande medlemsstaters territorium, till exempel när en misstänkt brottsling försöker undkomma polisen i ett land genom att ta sig över gränsen till ett grannland.

DE YTTRE GRÄNSERNA

• Schengenområdets yttre gräns är över 5 000 mil lång (ungefär 80 % havsgräns och 20 % landgräns) och omfattar hundratals flygplatser och hamnar samt gränsövergångsställen till lands.

• Varje Schengenland är ansvarigt för kontrollen av sina yttre gränser.

Kontrollnormerna och kontrollnivån är densamma vid alla övergångsställen vid Schengenområdets yttre gränser, oavsett platsen. De gemensamma bestämmelserna finns i kodexen om Schengengränserna.

• Frontex (tidigare Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser³) inrättades 2005 med den huvudsakliga uppgiften att komplettera

de nationella gränsförvaltningssystemen i de medlemsstater som deltar

i Schengenområdet genom att främja integrerad förvaltning av alla typer av yttre gränser och samordna det operativa samarbetet inom EU. Under 2016 och 2019 utvidgades mandatet för Frontex (numera Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) avsevärt för att byrån skulle kunna hjälpa medlemsstaterna att hantera migrationsutmaningar (inbegripet irreguljära migranters återvändande) och potentiella hot vid EU:s yttre gränser på ett effektivare sätt. Den ram som gör det möjligt för byrån att samarbeta med tredjeländer har också förstärkts avsevärt.

• Det stöd som Frontex kan erbjuda medlemsstaterna har stärkts, främst

genom inrättandet av den fasta styrkan, som före utgången av 2027 kan komma att ha en operativ personalstyrka på 10 000 personer. Den fasta styrkan är sammansatt av både operativ personal som rekryteras direkt av byrån och av operativ personal som utstationeras av medlemsstaterna. De enheter inom den fasta styrkan som kan utstationeras till en medlemsstat kan ge tekniskt och operativt stöd till framför allt gränsförvaltning och återvändandeinsatser, och deras arbete är alltid föremål för värdmedlemsstatens godkännande.

• I enlighet med EU:s bestämmelser om lokal gränstrafik vid de yttre gränserna har

ett antal Schengenländer ingått bilaterala överenskommelser med angränsande tredjeländer om beviljande av tillstånd för lokal gränstrafik, i syfte att underlätta den lokala gränstrafiken, handeln, det sociala och kulturella utbytet samt det regionala samarbetet.

• För att förbättra EU:s säkerhet och migrationshantering samt trafikflödet vid de yttre gränserna håller nya storskaliga it-system på att inrättas, t.ex. in- och utresesystemet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias).

Även nya regler har införts för att göra EU-databaserna mer kompatibla.

SCHENGENS INFORMATIONSSYSTEM (SIS)

• En av de viktigaste åtgärderna för att kompensera avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna är SIS, som är en gemensam databas som delas av gräns- och migrationsmyndigheterna samt de brottsbekämpande myndigheterna i de deltagande länderna. Myndigheter vid gränserna, inom det nationella territoriet och på konsulaten i utlandet samt Eurojust, Europol och Frontex har tillgång till databasen. Särskilda strikta dataskyddsregler gäller för SIS.

• I december 2018 innehöll SIS över 82 miljoner registreringar om

PERSONER (över 935 000 − 1,1 % av det totala antalet registreringar) som

- inte tillåts resa in i eller uppehålla sig i Schengenområdet (över 54 % av det totala antalet registreringar om personer),

- ska arresteras (den europeiska arresteringsordern),

8 SCHENGEN | SV

- är försvunna (vuxna), - är försvunna (minderåriga), - har kallats att inställa sig inför en

rättslig myndighet,

- omfattas av diskreta kontroller eller särskilda kontroller

och om

FÖRSVUNNA ELLER STULNA FÖREMÅL (över 81 miljoner), FÖR BESLAG ELLER FÖR

ANVÄNDNING SOM BEVISMATERIAL I BROTTMÅLSFÖRFARANDEN, DÄR HUVUDKATEGORIERNA ÄR

- blankodokument eller utfärdade handlingar (nästan 75 %), t.ex. pass, identitetskort, körkort, uppehållstillstånd och fordonshandlingar,

- fordon, båtar, utombordsmotorer, släpvagnar, containrar, husvagnar, flygplan och registreringsskyltar, - skjutvapen samt

- sedlar, värdepapper och betalningsmedel.

• Under 2018 gjorde de behöriga myndigheterna över 16 miljoner sökningar om dagen i SIS. Detta resulterade i över 267 000 träffar under 2018, de flesta gällande personer som upptäckts.

• I november 2018 antogs en rad förslag om inrättande av en ny rättslig ram för SIS. Huvudsyftet var att göra tekniska förbättringar av SIS med hänsyn till det ökande antalet registreringar, sökningar och träffar, och framför allt att motverka utvecklingen av olika former av grov brottslighet, inklusive terrorism. Den nya rättsliga ramen har bland annat breddat kategorierna för de registreringar som kan göras i SIS (registreringar om okända brottsmisstänkta eller efterlysta personer som innebär att man i SIS registrerar fingeravtryck eller handavtryck som upptäckts på platsen för ett allvarligt brott eller ett terroristdåd och som bedöms tillhöra förövaren; förebyggande registreringar om barn som löper risk att föras bort av en av sina föräldrar och om barn och sårbara personer som måste hindras från att resa för sin egen säkerhet). Dessutom har listan över föremål för vilka registreringar kan göras utökats till att omfatta falska handlingar och värdefulla identifierbara föremål samt it-utrustning. Den nya rättsliga ramen ger även behöriga europeiska myndigheter utökad tillgång till SIS.

Det uppgraderade SIS förväntas vara fullt operativt senast 2021.

RÄTTSLIGT SAMARBETE

• Schengenländerna tillämpar vissa särskilda regler för att underlätta förfarandena för ömsesidigt rättsligt samarbete. En av dessa är principen ne bis in idem, som innebär att en person inte ska kunna åtalas och straffas två

gånger för samma gärning i olika länder i Schengenområdet. De flesta av de ursprungliga Schengenbestämmelserna om polisiärt och rättsligt samarbete har nu integrerats i unionsakter som gäller för alla EU-medlemsstater.

VISERINGAR

• En gemensam Schengenvisering (för kortare vistelse, en så kallad C-visering) utfärdas till tredjelandsmedborgare som besöker Schengenområdet och som är skyldiga att inneha visering enligt förordning (EU) 2018/1806.

Den ger rätt till fri rörlighet inom hela Schengenområdet under viseringens giltighetstid. Denna period får inte överstiga 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Vistelser som överstiger 90 dagar och bosättning i Schengenländerna omfattas av nationell lagstiftning (D-visering), med undantag för laglig vistelse för vissa kategorier, som studerande, forskare eller säsongsarbetare, som omfattas av särskilda EU-direktiv.

• Under 2019 utfärdades 15 miljoner Schengenviseringar runt om i världen.

• Schengenländerna samarbetar för att göra det lättare för sökande att ansöka om Schengenviseringar i sina egna länder eller regioner.

• Alla Schengenländernas konsulat runt om i världen tillämpar samma regler för att utfärda C-viseringar.

• Informationssystemet för viseringar (VIS), som ger medlemsstaterna och övergångsställena vid Schengenområdets yttre gränser tillgång till en gemensam databas, togs i bruk i oktober 2011 och har nu införts i alla regioner i världen.

Systemet underlättar behandlingen av viseringsansökningar vid

Schengenländernas konsulat runt om i världen och bidrar till att effektivisera kontrollerna vid de yttre gränserna.

10 SCHENGEN | SV

ASYL  ^{4 5}

4 Asyl omfattades inledningsvis av Schengenkonventionen men anses formellt sett inte längre ingå i Schengenregelverket.

5 Resultatet av förhandlingarna mellan medlagstiftarna om de nya kommissionsförslagen, som ingår i migrations- och asylpakten, förväntas leda till att det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) genomgår betydande förändringar som ska få det att fungera bättre.

6 Med förbehåll för de nya kommissionsförslagen och resultaten av de efterföljande förhandlingarna om dessa.

• Under 2018 utfärdade de dåvarande 28 EU-medlemsstaterna sammanlagt 581 895 beslut i första instans.

• Det finns en mekanism (Dublinförordningen och

Eurodacförordningen) för att avgöra vilken stat som ska ansvara för

behandlingen av en asylansökan.

Syftet är att undvika att en person lämnar in asylansökningar i flera olika Schengenländer och att inget av dessa länder behandlar ansökan. För detta ändamål har det inrättats en databas för utbyte av fingeravtryck (Eurodac)⁶.

■

1995: Belgien, Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien 1997: Österrike, Italien

2000: Grekland

2001: Danmark**, Finland, Sverige

2007: Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien

■

2001: Island, Norge 2008: Schweiz 2011: Liechtenstein

■

Bulgarien, Kroatien, Rumänien

■

Cypern, Irland

* Februari 2020.

** Med undantag för bestämmelserna om vilka medborgare från länder utanför EU som måste ha visum för inresa och bestämmelserna om enhetlig utformning av visum.

SV | SCHENGEN 13 12 SCHENGEN | SV

Kanarieöarna Madeira Azorerna Jan Mayen

Färöarna

ANDORRA

VATIKANSTATEN

MONACO SAN MARINO

Ceuta Melilla (SPANIEN)

(SPANIEN) Balearerna

LIECHENSTEIN ISLAND

IRLAND

NORGE

SVERIGE FINLAND

ESTLAND

LETTLAND LITAUEN DANMARK

TYSKLAND NEDERLÄNDERNA

SLOVAKIEN FRANKRIKE

ITALIEN PORTUGAL

SCHWEIZ

ÖSTERRIKE

UNGERN SLOVENIEN

KROATIEN

RUMÄNIEN

BULGARIEN

GREKLAND

MALTA

CYPERN TJECKIEN

BELGIEN LUXEMBURG

POLEN

(SPANIEN) (PORTUGAL) (PORTUGAL) (DANMARK)

(NORGE)

SPANIEN

(SPANIEN)

EU-INFORMATION På nätet

På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer

Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/

publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar

Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU

På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.

MEDDELANDE OM UTGÅVA

Denna publikation har framställts av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte. Den medför inte något ansvar för EU-institutionerna eller medlemsstaterna.

För mer information om Europeiska rådet och Europeiska unionens råd, kontakta generalsekretariatets enhet för information till allmänheten:

https://www.consilium.europa.eu/sv/contact/general-enquiries/

Varken Europeiska unionens råd eller någon person som agerar på rådets vägnar bär ansvar för hur uppgifterna i denna publikation används.

Print ISBN 978-92-824-7299-6 doi:10.2860/121395 QC-02-20-204-SV-C PDF ISBN 978-92-824-7288-0 doi:10.2860/571561 QC-02-20-204-SV-N

Vidareutnyttjande tillåtet med angivande av källan. Vidareutnyttjandet av rådets handlingar regleras av rådets beslut (EU) 2017/1842 av den 9 oktober 2017 om rådets policy för öppna data och vidareutnyttjande av rådets handlingar (EUT L 262, 12.10.2017, s. 1).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022 Föregående upplaga: 2018

© Europeiska unionen, 2022

För användning eller återgivning av foton eller annat material som inte omfattas av EU-upphovsrätten måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

Omslagsbild: © Fotolia.com, Frontex

SV_2020_034

Rue de la Loi/Wetstraat 175 1048 Bruxelles • Brussel Belgique • België Tel. +32 (0)2 281 61 11 www.consilium.europa.eu

/eucouncil