• No results found

STENBROHULTS KYRKBY i Älmhults kommun, Kronobergs län

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "STENBROHULTS KYRKBY i Älmhults kommun, Kronobergs län"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ANTAGANDEHANDLING – NORMALT PLANFÖRFARANDE

Detaljplan för

STENBROHULTS KYRKBY

i Älmhults kommun, Kronobergs län

PLANKARTA

PLANBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTLÅTANDE

(2)

ANTAGANDEHANDLING – NORMALT PLANFÖRFARANDE

Detaljplan för

STENBROHULTS KYRKBY

i Älmhults kommun, Kronobergs län

PLANBESKRIVNING

PLANENS SYFTE

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra 21 tomter för friliggande bostadshus samt att utöka byggrättan för befintliga fastigheter som vetter mot det nya området.

PLANDATA

Läge, areal och markägoförhållanden

Planområdet ligger 300 m från Möckelns östra strand och gränsar till befintlig bebyggelse i Sten- brohults kyrkby och Stenbrohults kyrka, 8 km norr om Älmhult. Väg 600 gränsar till planområdet i sydöst och i norr gränsar planområdet till skogsmark. Planområdet omfattar ca 10 ha, 100 000 m2. Planområdet utgörs av fastigheten Stenbrohult 2:18 vilken ägs av Älmhults kommun men som man avser att sälja till exploatören.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan och detaljplan

Föreslagen markanvändning överensstämmer med nyupprättad översiktsplan antagen av kommun- fullmäktige 2007. Där går det nu aktuella planområdet under benämningen ”utredningsområde för framtida bostäder". I översiktsplanen anges vidare att Stenbrohult har stora naturkvalitéer.

Vid val av exploateringsområden i ÖP är hänsyn särskilt tagen till att:

• lokalisering sker i anslutning till befintlig bebyggelse

• hänsyn tas till kulturella, historiska och arkitektoniska värden i form av byggnader och bebyggelsemiljö

• hänsyn tas till naturvärden och naturskydd och att strukturen med öppna gröna zoner från sjön och in i landskapet tillgodoses

• det finns möjlighet att ansluta till kommunalt vatten och avlopp

• det finns möjlighet till trafikangöring Det aktuella planområdet är inte tidigare detaljplanelagt.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation

Huvuddelen av planområdet som föreslås bebyggas ligger inom ett område med relativt stora höjd- skillnader. Mittdelen av planområdet utgörs av en höjd som ligger +158 m över havet. Marken sluttar ner mot sydväst till +138 m och vidare till sjön. I nordväst finns det ett dike och marken i närheten av diket är sank. Vegetationen inom planområdet består av barrskog med inslag av lövträd. I

kommunens skogspolicy anges att man vill värna lövskog. I de nedre västra delarna av planområdet är vegetationen något öppnare med enbuskmark och upptrampade stigar. Planområdets

attraktionskraft utgörs främst av de närbelägna kulturmiljövärdena (bl. a Carl von Linnés hemtrakt), naturvärden såsom närheten till sjön Möckeln och till stora rekreationsområden i skog. Den

sydvästra delen av planområdet har en betydelsefull siktlinje mot sjön Möckeln 300 m bort. Från sjön kan delar av den planerade bebyggelsen bli synlig. Från området som föreslås bebyggas mot öster har man i dag utblickar mot öppna ängsmarker och skogsdungar.

(3)

Geotekniska förhållanden

En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts (Teknisk PM, Geoteknik Stenbrohult 2:18, Tyrens 2010-11-23) och ligger till grund för exploateringen. Sammanfattningsvis kan sägas att området domineras av en kraftigt markerad skogsklädd höjdrygg med nord-sydlig utsträckning.

Väster respektive öster om höjdryggen förekommer markerade dalsänkor. Höjdskillnaden mellan toppen och botten på dalgångarna ligger i storleksordningen 15-20 m, där det större värdet är mot väster.

Den planerade exploateringen avses på västra, norra och östra sluttningen av höjdryggen. På södra sidan finns befintlig bebyggelse.

Höjdryggen utgörs av morän-/bergrygg med normal blockighet i ytan. Berg i dagen förekommer på några ställen uppe på den högre delen och utanför exploateringen.

Geohydrologiska förhållanden

Den markerade höjdryggen utgör både yt- och grundvattendelare. Avrinning sker till lågstråken med tillhörande diken i väster respektive öster om exploateringsområdet.

Grundläggningsförutsättningarna för planerade byggnader kan anses goda inom hela det undersökta området. Dock måste relativt stora terrasseringsarbeten genomföras på grund av förekommande höjdskillnader.

Inom vissa delar kan grundvattensänkning vara nödvändigt. Det kan då ske genom filterförsedda pumpgropar.

Förekommande organiskt jordmaterial kan inte nyttjas för grundläggning, utan ska tas bort.

Området klassas som normalradonmark enligt Sveriges Geologiska Undersökning. Vid

(4)

Kulturmiljö

500 m från planområdet ligger Stenbrohults kyrka. Det är ursprungligen en medeltidskyrka som tillkom år 1330. I början av 1700-talet var Nicolaus Linnaeus kyrkoherde. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1828-1830.

Två fornlämningar i form av fossil åkermark med odlingsrösen, RAÄ nr. 64 och 63, ligger i

anslutning till den planerade bebyggelsen. På den höga platån förekommer intakta rösen (RAÄ 64) i ett större antal. Länsstyrelsen har 2007-09-06 /ärendenummer 402-5564-07/ i tidigt samråd meddelat att om bostadstomterna är tänkta att nå in i detta område måste sannolikt någon form av arkeologisk undersökning genomföras. Efter detta tidiga såmråd har plangränsen ändrats så att ingen arkeologisk undersökning är nödvändig. I den östra delen av området finns ett mindre antal rösen som inte berörs av planförslaget.

Befintlig bebyggelse

Planområdet är i dag obebyggt. Bebyggelsen i Stenbrohult, sydväst om området, består av tradi- tionella en och en och en halv våning höga hus med branta sadeltak. Takmaterialet är övervägan- de betongpannor och fasadmaterialet domineras mestadels av trä i olika kulörer. Något enstaka stenhus finns även i området. Den befintliga bebyggelsen omfattas inte av någon detaljplan.

Föreslagen bebyggelse

Den nya bebyggelsen ska harmoniera och

samspela med den befintliga, samt hålla en måttlig skala i relation till den omgivande bebyggelsen.

De nya husen bör ta hänsyn till det kulturella arvet när det gäller helhet, materialval och detaljutform-

ning. För att bevara landskapets karaktär bör husen anpassas till tomten och terrängen. Stora hus bör utformas i flera volymer för att skalan ska brytas ner. Förslaget omfattar 21 villatomter. Minsta tomtstorlek föreslås till 800 m2 och största till 2500 m2. Syftet med de stora tomterna är att uppnå en gleshet mellan byggnaderna så att kvalitén med utblickarna ut över sjön samt känslan av

”naturnära” boende värnas. De ger även bättre förutsättningar för egen odling och kompostering.

För anpassning till lokal tradition föreslås byggnadsarean per fastighet inte vara större än 250 m2 varav 50 m2 för uthus och garage. För att kunna tillgodose bättre terränganpassning föreslås tre olika hustyper.

Vegetation, plank mm

Nytillkommande bebyggelse regleras med hänsyn till områdets exponerade läge. Bestämmelser rör- ande hushöjder, tomtstorlek och fasadfärg är fast- ställda för att inordna och anpassa den nya bebyggelsen i landskapet. För den nya bebyggel- sen närmast sjön har det ansetts viktigt att reglera höjd på plank och murar i anslutning till bostäd- erna. Detta för att undvika att bebyggelse dominer- ar landskapsbilden och skymmer sikten för bakom- varande bebyggelse. Höjden på plank, murar och stängsel begränsas till 1.80 m.

(5)

Bostadsgatan mm

Vid utformning av den nya bostadsgatan i planområdet har ambitionen varit att behålla en småskalig gatustruktur. Den nya föreslagna gatan utformas som en slinga runt om den nya bebyggelsen.

Slingan följer delvis en befintlig skogsväg. Den föreslagna bredden på den nya vägen är 6,5 m.

Hastigheten i det nya bostadsområdet kommer att vara låg. Parkering till bostadshus sker på enskild tomtmark. För att en bil ska få plats måste det finnas ett utrymme på minst 6 m framför

garage/carport.

Naturmark i området mm

Mellan befintlig bebyggelse i sydväst och föreslagen ny bebyggelse lämnas ett 35 m brett område obebyggt. Fornlämningen och naturmarken på platån och runt om platån kommer att lämnas orörd.

Den nya bebyggelsen kommer att ta ”stöd” av platån och vegetationen och därmed bli bättre anpassad i landskapet. Den föreslagna bebyggelsen kommer att vara synlig från väg 600 och från sjön Möckeln, men kommer att ligga delvis gömd i natur.

Trafikförhållanden Angöring mm

Planområdet gränsar till väg 600 som har en årsmedelsdygnstrafik - ÅDT ≤ 2500. Trafikverket är huvudman. Den skyltade hastigheten är 60 km/tim men många fordon har en högre hastighet i verkligheten. Huvudinfarten till planområdet är planerad att ske från väg 600 via den befintliga grusvägen norr om fastigheten Stenbrohult 3:1. Infartsvägen breddas så att körbanans bredd och radie möjliggör god trafiksäkerhet och att befintliga ekar kan behållas. För att boende sydväst om området inte ska störas av trafiken till den nya bebyggelsen föreslås att genomfartstrafiken förbjuds från fastigheten Stenbrohult 2:15 till fastigheten Stenbrohult 2:20.

Trafikbuller

Enligt riksdagsbeslut (Prop 1996/97:53) gäller följande riktvärden för bostadbebyggelse:

• Ekvivalentnivå inomhus 30 dBA

• Maximalnivå inomhus nattetid 45 dBA

• Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 55 dBA

• Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 70 dBA

Med dessa riktvärden för god miljökvalitet fastslås den långsiktiga ambitionsnivån för åtgärder mot trafikbuller. Med hänsyn till att någon exakt bullerberäkning inte har gjorts föreskrivs i detaljplanen att byggnader ska utformas med hänsyn till vägtrafikbuller från väg 600. För bostäder som ligger på ett avstånd av 60-100 m från Växjövägen bedöms gällande riktvärden för buller kunna klaras.

Kollektivtrafik

2012 kommer Pågatågen mellan Växjö och Hässleholm att börja stanna i Diö med en timmes turtäthet. Tågstoppet ligger drygt två km norr om planområdet.

Busshållsplatser finns utmed väg 600. Närmaste busshållplats finns vid Stenbrohults kyrka ca 250 m från det planerade bostadområdet. Här stannar buss 123 och 129 som trafikerar sträckan Växjö – Älmhult med turtäthet på ca 10 avgångar under vardagar. Gång- och cykelförbindelse ska byggas från planområdet till busshållsplatserna. Trafikverket planerar att inom fem år bygga en gång- och cykelväg mellan Liatorp och Stenbrohult.

Service

I Stenbrohult är finns ett begränsat serviceutbud. Även skol- och barnomsorg saknas. Från planom- rådet är det ca 8 km till Älmhults centrum. 4 km norrut ligger Diö med förskola, skola från

förskoleklass till årskurs nio, fritidsverksamhet, bibliotek, äldreboende. Post, bankkontor, livsmedelsaffär m.m. finns i Liatorp drygt 7 km norr om området.

Teknisk försörjning Vatten och avlopp

Planområdet kommer att anslutas till det kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp. För det nya bostadsområdet måste befintligt nät kompletteras med nya vatten- och avloppsledningar för att kunna betjäna tillkommande bostadsfastigheter. Ledningarna placeras lämpligen i de nya gator som ska byggas. Dimensionerna ledningarna bestäms i samband med detaljprojektering.

(6)

Dagvattenhanteringen

Dagvatten ska tas om hand och fördröjas lokalt. Dagvattenhanteringen ska utformas naturanpassat genom exempelvis infiltrations- eller utjämningsmagasin eller diken. En utredning av dagvattenhant- eringen ska göras i samband med detaljprojektering.

Avfall

I planen har två områden avsatts för gemensam sophantering, med sk molok, se bilder nedan.

El och Tele

El- och teleledningar finns utbyggda i närområdet. För att tillgodose behovet av el för kommande bebyggelse har området kompletterats med en transformatorstation. Den teleledning som korsar området kommer att flyttas.

Miljökvalitetsnormer (MKN)

Planläggning får enligt PBL inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. De miljökvalitets

Miljökvalitetsnormer (MKN)

Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Normerna reglerar inte vad som är tillåtet att släppa ut, utan den miljökvalitet som ska finnas eller uppnås. Miljökvalitetsnormen ska ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I dagsläget får halterna i utomhusluft av kväveoxider, kvävedioxider, svaveldioxider, kolmonoxid, bly och partiklar (PM10) i utomhusluft inte överskrida gällande normer. Miljökvalitetsnormer har även utfärdats för fisk- och musselvatten. Enligt miljöbalkens 5 kap ska säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att de regler som meddelats i förordning om miljökvalitetsnormer i utomhusluft överskrids.

Aktuellt planområde berör inga utpekade fisk- och musselvatten. Ingen av de beslutade

miljökvalitetsnormerna överskrids idag inom området eller är i närheten av ett överskridande. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte heller innebära att miljökvalitetsnormerna kommer att överskridas.

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

Miljö- och byggförvaltningen: Olof Thedin, Christina Selin-Flink och Malena Johansson

Älmhult 2011-10-17

Olof Thedin

Stadsarkitekt SAR/MSA

References

Related documents

Detaljplan för fastigheten Tjädern 2 inom Öst på stan i Umeå kommun, Västerbottens län.. Behovsbedömning av detaljplan

Postadress: 901 84 Umeå Besöksadress: Skolgatan 31A Telefon: 090-16 10 00 (växel) Webbplats:

Förutom det som framgår av utdrag från Fastighetsregistret samt av uppgifter som lämnats av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud har det förutsatts att värderingsobjektet

Förfarandet med dispens inom detaljplanen för ytterligare avstyckning hade inget stöd i lagen varför processen övergick till att upprätta ny detaljplan för att tillskapa

Syftet med detaljplanen är att ändra planbestämmelser för fastigheten Baggensudden 15:2 så att nuvarande huvudbyggnad blir planenlig samt att möjliggöra för en avstyckning av

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra förtätning av centrala Örkelljunga genom ny bebyggelse för bostäder och handel på fastigheten Milstolpen 2.. I samband med

Texten om dagvattenhanteringen ändras så att det framgår att det idag inte finns någon dagvattenservis i planområdet, men att sådan vid behov kan byggas ut för att vatten som

Föreslagen detaljplan syftar till att skapa ny fritidshus- bebyggelse och ska ses som en viktig åtgärd för att skapa fortsatt goda förutsätt- ningar för turismen i