Överenskommelse om forskning 2010
Mellan Universitetssjukhuset Örebro och Forskningsnämnden, Örebro läns landsting
Överenskommelse om forskning 2010 ...3
Landstingets forskningsstrategi uppdaterad till 2011 ...3
Forskning i Örebro läns landsting ...4
Universitetssjukhusets utgångspunkter...5
Medborgarmodellen...5
Överenskommelse 2010 – fjärde året med överenskommelse om forskning ...6
Nyheter 2008 ...6
Nyheter 2009 ...7
Nyheter 2010 ...7
Tidsperspektiv och påverkan på budgettilldelning ...7
Målrelaterad ersättning ...7
Prestationsersättning ...8
Uppföljning...8
Omfattning...8
Ekonomisk omfattning ...8
Mål för forskningsverksamheten vid Universitetssjukhuset att uppfylla ...8
Prestationer för forskningsverksamheten vid Universitetssjukhuset att utföra ...9
Giltighetstid ...11
Underskrifter...11
Överenskommelse om forskning 2010
Denna överenskommelse som avser forskningsverksamhet 2009 är tecknad mellan
Forskningsnämnden och Universitetssjukhuset, Örebro (USÖ). Sjukhusledningen har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse genomförs samt blir kända för
medarbetarna.
Landstingets forskningsstrategi uppdaterad till 2011
Örebro läns landsting arbetar för länsinvånarnas välfärd, hälsa och trygghet och för länets utveckling. För att landstinget skall kunna garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och även kunna fortsätta att erbjuda högspecialiserad sjukvård till
omkringliggande landsting behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla och rekrytera nya kompetenta medarbetare i en tid där stora pensionsavgångar och hårdnande konkurrens om arbetskraften hotar sjukvårdens personalförsörjning.
Landstinget är en mycket stor och mångfacetterad kunskapsorganisation. Sedan lång tid tillbaka finns en forsknings- och utbildningstradition inom landstinget. Under senare år har denna förstärkts genom tillkomst av universitetssjukhuset och universitetet. Samverkan med Örebro universitet i forsknings- och utbildningsfrågor har ökat kraftigt och ytterligare potential finns i denna samverkan liksom i samverkan med kommunerna i länet och med andra universitet/högskolor och landsting.
Landstinget antog i juni 2005 en forskningsstrategi för åren 2005-2009. Den har titeln Forskningsförankra vården – vårdförankra forskningen. Det innebär att all forskning och utbildning vid Örebro läns landsting i framtiden skall kännetecknas av att:
• den är klinisk och patientnära med hög relevans för landstinget.
• landstinget samarbetar med Örebro universitet och länets kommuner för att stärka den medicinska forskningen och utbildningen samt utvecklingen i regionen.
• forskare finansierade av landstinget har en klinisk förankring och är kliniskt verksamma.
• ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och att etik och genusperspektiv är självklara inslag i forskningen.
• ett evidensbaserat arbetssätt tillämpas i all hälso- och sjukvård inom landstinget.
Forskningsstrategin lyfter fram fyra prioriterade forskningsområden:
• Bassjukvård
• Högspecialiserad sjukvård
• Den samtida ohälsan
• Evidensbaserad vård
Övriga områden som prioriteras i forskningsstrategin är:
• Utbildning
• Samverkan
• Effektivare resursutnyttjande, styrning och uppföljning av forskningen
• Extern finansiering
• Särskilda satsningar på
• Jämställdhet
• Genusmedicinsk forskning
• Starka forskningsmiljöer
• Yngre forskare
• Utbildningens och forskningens hus
• Forskarutbildningens betydelse för ledarskapet
Under 2009 uppdaterades forskningsstrategin i enlighet med förändringar i omvärlden och i landstinget samt med de mål som uppnåtts, till att gälla för år 2010-2011. Avsikten är att därefter anta en forskningsstrategi som ligger i fas med landstingets mandatperioder.
Samtliga kännetecken samt prioriteringar enligt ovan kvarstår i den nya strategin och förtydliganden har gjorts bl a avseende stöd till yngre forskare t ex genom s.k. forskar-AT, tvärprofessionell forskning och utvecklingen av s.k. skills center.
Forskning i Örebro läns landsting
Forskning och utbildning är en av landstingets tre huvudprocesser. Örebro läns landsting är ett av de landsting som satsar mest resurser på forskning. Syftet med det är att tillsammans med Örebro universitet bygga upp det medicinska vetenskapsområdet till en fullständig medicinsk fakultet med läkarutbildning och med ökat statligt stöd till den medicinska forskningen.
Denna satsning har medfört en ökad forskningsproduktion i form av fler disputationer och fler publikationer. Nu pågår arbetet att tillsammans med Örebro universitet öka den externa forskningsfinansieringen eftersom den tillsammans med publicering blir de viktigaste framtida måtten på forskningsframgång och underlag för ökat statligt stöd.
Under 2009 genomfördes en utredning av organisering och ledning av landstingets
forsknings- och utbildningsprocess. Syftet var att med utgångspunkt i landstingets vision och värdegrund konkretisera och formulera syfte, mål och aktiviteter för landstingets forsknings- och utbildningsverksamhet så att processer, organisation och ledning blir tydliga och
effektiva. Efter remissbehandling resulterade utredningen i ett förtydligande av beställarrollen med en forskningsdirektör som ansvarig för forskningsnämndens kansli, som samlokaliserats med landstingets ledningskansli. Vidare kommer en utredning av organisationen för högre utbildning att genomföras för att tillsammans med den genomförda utredningen ligga till grund för ytterligare förslag om så befinns lämpligt.
Universitetssjukhusets utgångspunkter
Forskningen vid USÖ kännetecknas av klinisk patientnära forskning, där man söker svar och lösningar på kliniska problem, som uppmärksammats i den kliniska vardagen. Forskningen bedrivs som jämförande studier för utvärdering av olika behandlingsmetoder, som
laboratoriestödd forskning för utvärdering av faktorer av betydelse för diagnostik, prognos och effekt av behandling samt i form av epidemiologiska studier. Vid USÖ tjänstgör ca 25 professorer. Dessutom finns det ca 125 disputerade läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, varav knappt hälften är docenter.
Vid USÖ har Örebro läns landsting lokaliserat en FoU-enhet, med samlade resurser för administrativt, ekonomiskt, laborativt och statistiskt/epidemiologiskt stöd till den medicinska forskningen. Flertalet av verksamheterna vid FoU-enheten har ett övergripande ansvar för hela landstinget. Fr.o.m. 2009 har forskningsverksamheten vid USÖ organiserats i Område FoU, bestående av tre basenheter: FoU-enheten, Audiologiskt forskningscentrum (tidigare Ahlséns forskningsinstitut) samt Vårdvetenskapligt forskningscentrum (VFC). Under 2009 har också FoU-verksamheten vid Medicinsk teknik förts till FoU-enheten, USÖ.
Forskningen vid USÖ har en stark koppling till de av landstinget prioriterade
forskningsområdena. Det gäller såväl högspecialiserad sjukvård som bassjukvård och samtidens ohälsa. Forskningen sker i samverkan med övriga landstingsenheter, med Örebro universitet och i regional, nationell och internationell samverkan.
I verksamhetsplanen för 2008-2010 med titeln 2010 är USÖ ett kvalitetsledande
universitetssjukhus är ett av målområdena FoU. Där lyfts två övergripande frågor fram, dels läkarutbildning och dels vikten av att skapa prioriterade forskningsmiljöer som ökar den kliniska forskningsverksamheten.
Medborgarmodellen
Örebro läns landsting arbetar fr.o.m. 2003 i en politisk organisation, medborgarmodellen, som sätter fokus på länsinvånarnas behov och hälsa, på vad som ska göras och effekten av det som görs. Syftet med medborgarmodellen är att
• Verksamheten ska tydligare inriktas på att förbättra länsbornas hälsa.
• All verksamhet ska utgå från medborgarnas behov.
• Vården ska fördelas rättvist över länet.
• En bättre produktion ska åstadkommas.
• Länsinvånarna ska få bästa nytta av skattepengarna.
De förtroendevalda styr landstingets verksamhet. Det är politikerna som fastställer målen och de ramar som ska gälla för att uppnå målen. Politikerna utvärderar också om verksamheten är ändamålsenlig och följer upp om de uppsatta målen nås och behoven tillgodoses. Uppgiften är att avgöra vad som ska göras och för vilka. Verksamheten leds och utförs av de anställda med utgångspunkt i fastställda mål. Uppgiften är att veta hur det ska göras – och att göra det.
Överenskommelse 2010 – fjärde året med överenskommelse om forskning År 2007 var första gången som Forskningsnämnden tecknade överenskommelser om forskning med förvaltningarna. Utfallet av dessa överenskommelser har utvärderats under 2008. Svårigheterna har varit att hitta de rätta prestationsområdena för respektive förvaltning och att kunna formulera tydliga och utvärderingsbara mål. Såväl mål som prestationer ska spegla landstingets intentioner såsom de uttrycks i forskningsstrategin men det ska också finnas utrymme för förvaltningarna att påverka vilka mål och prestationsområden som väljs.
För 2007 användes en viss försiktighet vid beslut om mål och prestationer och från
Forskningsnämnden uttalades en välvillighet i bedömningen av utförandet. Viktigast första åren är att hitta formerna för överenskommelser som styrmodell för att gradvis öka deras roll som strategiskt styrinstrument.
Vid utvärderingen av överenskommelsen med Universitetssjukhuset om forskning 2007 konstaterades att förvaltningen uppfyllt fyra av fem mål medan Forskningsnämnden ansåg att målet att ta fram en plan för genusmedicinsk forskning ej till fullo uppfyllts. Beträffande de fem prestationerna klassificerades en som ej uppfylld, en som delvis uppfylld, två som helt uppfyllda och en som mer än uppfyllda.
Avsikten är att arbetet med överenskommelserna ska ske i dialog med förvaltningarna och deras forskningsenheter.
Nyheter 2008
• Överenskommelsen för 2007 blev i stor utsträckning ett prövoår för systemet där mål och prestationskraven sattes utifrån forskningsenheternas egen bedömning av vad man skulle komma att producera. Prestationsmålen ökades med ca 10 % under 2008. Fortsättningsvis kommer överenskommelsernas betydelse som strategiskt styrinstrument att öka, med ökade prestationer inom vissa nyckelområden.
• En långsiktighet bör byggas in i överenskommelserna så att förvaltningarna och forskningsenheterna har möjlighet att bättre samordna med landstingets och den egna verksamhetsplaneringen. I överenskommelsen för 2008 angavs därför också en inriktning för prestationerna 2009, även om dessa kan komma att ändras beroende på ändrade förutsättningar.
• Publikationer, disputationer och externa anslag föreslogs bli nyckeltalsområden som fr.o.m. 2009 års överenskommelse återfinns i samtliga överenskommelser.
• De mål som sätts i kommande överenskommelser bör bli tydligare resultatmål i
stället för att som nu i huvudsak vara processinriktade.
Nyheter 2009
• Storleksordningen på prestationsökningarna 2009 är ytterligare ca 10 %, jämfört med 2007. För efterkommande år har någon nivå på ökningen ännu inte fastställts.
• Externa anslag är ett nytt prestationsområde, som i framtiden blir ännu viktigare som mått på den egna forskningen. Under första året kommer definitioner och mål att formuleras.
• USÖ får ett uppdrag att tillsammans med Kansliet för forskning och utbildning ta fram system för att registrera och redovisa landstingets forskningsproduktion.
Nyheter 2010
För 2010 görs en justering av prestationer till en önskvärd och samtidigt realistisk nivå i enlighet med forskningsnämndens och förvaltningens bedömning. Viss prestationsstatistik har infogats i överenskommelsen.
Tidsperspektiv och påverkan på budgettilldelning
Från ett helt anslagsfinansierat system sker en gradvis övergång till ett system där mål- och prestationsuppfyllelse delvis avgör hur landstingets anslag till forskning fördelas till de olika förvaltningarna. Under tre år sker en övergång mot en större andel mål- och prestations- finansiering.
Tabell 1: Förändring i fördelningen av forskningsbidrag. Tabellen avser det
totalt tillgängliga bidraget, för enskilda förvaltningar kan nivån ändras beroende på mål- och prestationsuppfyllelse.. Överenskommelsen 2008 påverkar alltså budgeten 2010.
2007-8 2009 2010 2011
Fast anslag
100 % 90 % 85 % 80 %
Målrelaterad ersättning0 % 5 % 8 % 12 %
Prestationsersättning0 % 5 % 7 % 8 %
100 % 100 % 100 % 100 %
Oavsett hur väl fastställda mål och prestationer uppfylls räknas det fasta anslaget ner enligt ovanstående. De rörliga delarna knyts till en överenskommen prestation samt måluppfyllelse.
Beräkningsmodellen har förenklats något jämfört med överenskommelsen 2007.
Målrelaterad ersättning
I överenskommelsen om forskning beskrivs fem mål förvaltningarna ska uppfylla. Dessa mål kan vara gemensamma eller skilja sig mellan förvaltningarna. För varje mål beskriver överenskommelsen vilka villkor som gäller för att målet ska vara uppfyllt.
Om förvaltningen uppfyller minst fyra av de fem målen utgår hela det avsatta beloppet i ersättning. Om förvaltningen uppfyller tre av de fem målen utgår 75 % av det avsatta beloppet i ersättning. Om förvaltningen uppfyller två av de fem målen utgår 50 % av det
avsatta beloppet i ersättning och slutligen, om förvaltningen uppfyller ett av de fem målen utgår 25 % av det avsatta beloppet i ersättning. Om inget av de fem målen är uppfyllda utgår ingen målrelaterad ersättning.
Prestationsersättning
Den del av anslaget som avser prestationsersättningen lyfts ur forskningsbidraget för varje förvaltning och läggs i en gemensam pott. I överenskommelsen om forskning anges fem prestationsområden förvaltningen ska uppfylla. Varje prestationsområde knyts till en femtedel av prestationsersättningen.
Uppföljning
Vid uppföljningen som görs på våren efter det år överenskommelsen avser (dvs. våren 2010) fastställs graden av mål- och prestationsuppfyllelse för det gångna året. Det ligger till grund för anslaget 2011. Uppföljningen sker i dialog med förvaltningen Vid oenighet om huruvida överenskomna mål och prestationer har uppfyllts har Forskningsnämnden tolkningsföreträde.
Omfattning
Denna överenskommelse omfattar forskningsverksamheten vid Universitetssjukhuset Örebro.
Den omfattar inte ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), personalutbildning eller utvecklingsverksamhet.
Ekonomisk omfattning
Överenskommelsen avser tilldelningen av landstingsbidrag för forskning som görs från forskningsnämnden till förvaltningen. Storleken på bidraget avgörs av landstingets budgetbeslut men som utgångspunkt för beräkningen används anslaget 2007 med ev. upp- eller nedräkning beroende på beslut i landstingsfullmäktige. Ev. riktade satsningar eller anslag som fördelas via landstingets forskningskommitté omfattas inte.
Mål för forskningsverksamheten vid Universitetssjukhuset att uppfylla 1. Klinisk, patientnära och relevant forskning
Universitetssjukhuset ska se till att forskningen inom förvaltningen är klinisk och patientnära med tydlig relevans för länets medborgare och för landstingets verksamhet samt i tillämpliga delar med koppling till Örebro universitet. För att målet ska anses vara uppfyllt ska
förvaltningen visa hur detta kommer till uttryck i forskningsverksamheten.
2. Högspecialiserad sjukvård, prioriterade forskningsmiljöer
Universitetssjukhuset ska utifrån sin verksamhetsplan 2008-2010 visa hur alla områden där sjukhuset säljer sjukvård utanför landstinget ska ha en aktiv forskning, såväl
doktorandutbildning som postdoc-forskning. För att målet ska anses vara uppfyllt ska förvaltningen visa vilka åtgärder som kan behöva vidtas, hur det ska finansieras och vilken tidsplan som gäller.
3. Övriga prioriterade forskningsområden
Universitetssjukhuset ska se till att forskningen inom förvaltningen har en tydlig anknytning också till landstingets övriga prioriterade forskningsområden: bassjukvård, samtidens ohälsa och evidensbaserad vård. För att målet ska anses vara uppfyllt ska förvaltningen visa hur detta kommer till uttryck i forskningsverksamheten.
4. Etik, genusperspektiv och jämställdhet
Universitetssjukhuset ska se till att all forskning vid förvaltningen genomsyras av en medvetenhet om etik och genusperspektiv. Med genusperspektiv avses här
könstillhörighetens betydelse i hälsofrågor. Vidare ska sjukhuset sträva efter att uppnå en könsfördelning inom forskningsverksamheten som motsvarar könsfördelningen hos den forskningsbehöriga personalen. För att målet ska anses uppfyllt ska förvaltningen redovisa hur man arbetat för att uppnå det samt vilket resultat detta fått.
5. Forskarutbildningens betydelse för ledarskapet
Ledning och organisation av en kunskapsintensiv och utvecklingsinriktad verksamhet som landstingets bör omfattas av ett kritiskt förhållningssätt och dynamisk kunskapssyn som tar tillvara nya landvinningar inom hälso- och sjukvården. Förutsättning för utveckling av det medicinska vetenskapsområdet vid Örebro universitet och i ÖLL är därför att stor hänsyn tas till forskarutbildning och forskningserfarenhet vid tillsättning av högre chefsposter.
Förvaltningen ska redovisa hur det kommer till uttryck vid tjänstetillsättningar och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att öka den vetenskapliga kompetensen hos personer i chefsställning.
Prestationer för forskningsverksamheten vid Universitetssjukhuset att utföra 1. Tvåhundrafemtio vetenskapliga publikationer
Vetenskaplig publicering vid USÖ 2004-8. Från Medicinsk Teknik har utgått ytterligare 3-4 artiklar årligen.
0 50 100 150 200 250 300
2004 2005 2006 2007 2008
Artiklar
Universitetssjukhuset avser att forskare verksamma vid förvaltningen ska publicera minst 250 vetenskapliga artiklar i refereegranskade tidskrifter under 2010. För att undvika alltför stor påverkan av naturlig variation över tid formuleras prestationen:
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt I medeltal publicerat
< 200 artiklar årligen 2007-10
I medeltal publicerat 200 artiklar årligen 2007-10
I medeltal publicerat 230 artiklar årligen 2007-10
Inriktningen är att prestationen i 2011 års överenskommelse ska avse 250 publikationer.
2. Disputationer
Universitetssjukhuset avser att minst 9 personer anställda vid sjukhuset ska disputera 2009:
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt I medeltal < 9
disputationer årligen 2007-10
I medeltal 9
disputationer årligen 2007-10
I medeltal 10 disputationer årligen 2007-10
Inriktningen är att prestationen i 2011 års överenskommelse ska avse 10 disputationer.
3. Extern finansiering
Universitetssjukhuset avser att se till att forskare och forskargrupper vid USÖ ska söka externa forskningsanslag motsvarande 30 % av det beviljade landstingsanslaget för forskning 2009.
Till externa anslag räknas
• forskningsanslag från bidragsgivare utanför Örebro läns landsting och Örebro universitet
• doktorandstöd från andra universitet och högskolor
• ersättning för läkemedelsstudier etc
• Anslag från Nyckelfonden
• Anslag från regionala forskningsfonden kan räknas Till externa anslag räknas här inte
• doktorandstöd från Örebro universitet
• anslag från landstingets forskningskommitté
• anslag för att driva kvalitetsregister eller liknande
Om ett anslag avser såväl delar som kan räknas som sådana som inte ingår i beräkningsgrunden bör en specificering av de olika delarna göras.
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt
< 20 % 20 – 30 % 30 %
4. Genomföra forskningsseminarier
Universitetssjukhuset ska, själv eller i samarbete genomföra en serie forskningsseminarier som syftar till att stimulera forskningsintresset, belysa metodfrågor och träna presentation hos forskaren/forskarstudenten. Målgruppen bör vara forskningsaktiva och forskarstuderande.
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt
< 17 seminarier 17 seminarier 20 seminarier
Forskningsnämnden önskar en förteckning över genomförda seminarium inkl. ämne och deltagarantal.
5. Produktionsstatistik
Universitetssjukhuset ska, i samråd med kansliet för forskning och utbildning, ta fram ett system för snabb och tillförlitlig tillgång till uppgifter om landstingets forskningsproduktion.
Systemet ska innehålla uppgifter om forskare och forskarstuderande, publikationer och externa anslag.
Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt Alla delar ej under
utveckling eller införande under 2010
Samtliga delar under utveckling eller införande under 2010
Under 2010 skall information om samtliga delar kunna erhållas ur systemet
Giltighetstid
Denna överenskommelse gäller för tiden 2010-01-01 till och med 2010-12-31
Underskrifter
Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit varsitt.
Örebro 2009-xx-xx
Mårten Blomquist Jan Olsson
Forskningsnämndens Sjukhusdirektör ordförande
Lars Norgren Forskningschef
