Rapport 2011:06
Den framtida kompetens- försörjningen i
Karlskogaregionen
Maj 2011
Anders Niklasson
Den framtida kompetens- försörjningen i
Karlskogaregionen
Av Anders Niklasson
Rapport 2011:06 Dnr: 11-189-1
Förord
Kompetensförsörjning har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet då området har en stor betydelse för regioners strategiska tillväxtarbete. För att kunna utveckla de anställdas kunskaper och ta tillvara den kompetens som idag står
utanför arbetsmarknaden på ett bättre sätt måste vi erbjuda utbildningar och matchar arbetslivets uttalade behov. Matchningen mellan arbetsgivarna och arbetstagarna måste fungera ännu bättre.
Karlskogaregionen står inför en betydande generationsväxling på arbetsmarknaden då en stor del av arbetskraften kommer att gå i pension inom en snar framtid. I vissa branscher kommer närmare var tredje person att gå i pension fram till år 2020.
Syftet med denna rapport är att ge en nulägesbild av Karlskogaregionens arbetsmarknad, samt att ge en prognos för den framtida arbetsmarknaden.
Rapporten innehåller också förslag till åtgärder för hur den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen kan lösas.
Förhoppningen är att rapporten ska inspirera och bidra till att öka kunskaperna om kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen.
Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Regionförbundet Örebro. Frågor om rapporten kan ställas direkt till författaren. Författaren ansvarar själv för innehåll, bedömningar och slutsatser.
Magnus Persson Regiondirektör
Innehåll
Nulägesbild av arbetsmarknaden i Karlskogaregionen 5 Kompetensförsörjningen går inte ihop utan inpendling 6 Stor diskrepans mellan ungas etablering och pensionsavgångar 7
Prognoser för den framtida arbetsmarknaden 8
Betydande generationsväxling väntar 8
25 procent av arbetskraften väntas gå i pension fram till år 2020 8 Var tredje inom maskinindustrin pensioneras fram till år 2020 8 Större pensionsavgångar inom offentlig sektor än inom industrin 9 Små pensionsavgångar inom företagsservicenäringen 9 Antalet gymnasieelever förväntas minska drastiskt fram till år 2020 10 Fortsatt befolkningsminskning att vänta 11 Positiv sysselsättningsutveckling väntas 12
Hur kan den framtida kompetensförsörjningen lösas? 13 Bättre matchning lokalt 13 Uppluckring av strandskyddsregler ger möjlighet till högre attraktivitet 13 Regionförstoring genom infrastrukturförbättringar 13 Fortsatt satsning på Campus Alfred Nobel 15 Arbetskraftsinvandring 15
Nulägesbild av arbetsmarknaden i Karlskogaregionen
Näringslivet i Karlskogaregionen där Karlskoga, Degerfors och Storfors kommuner ingår har en stor industrisektor med specialisering mot teknik. Knappt 25 procent av de
sysselsatta arbetar inom teknikföretag. Branschen har haft en svag tillbakagång under senare år om man ser till antalet anställda. Det finns ungefär 275 branscher representerade i regionen och trenden går mot en allt större branschbredd. Regionen har en stor andel av arbetskraften sysselsatt inom branscher som i hög grad är beroende av export.
Antal sysselsatta (2007) och sysselsättningsutvecklingen (1999-2007) i Karlskogas arbetsmarknadsregion
Källa:SCB
Regionen har haft en relativt god sysselsättningsutveckling sedan 15 år tillbaka.
Inflyttningen av människor har traditionellt varit framdriven av att det skapas nya jobb.
Men i Karlskogaregionen kan man inte se motsvarande ökning av befolkningen, utan snarare tvärtom – befolkningen minskar trots sysselsättningstillväxt.
Förvärvsarbetande 16 + år (dagbefolkning) i Karlskogaregionen 1993-2008
20089
20183 20409
19709 19849 19897 20023 20168
20109
19940 19878
19500 20000 20500
1993 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Källa: SCB
5
Kompetensförsörjningen går inte ihop utan inpendling
Att följa arbetslivets behov av kompetens är komplicerat på grund av den stora rörligheten på arbetsmarknaden. Figuren nedan visar flödena till och från arbetsmarknaden i Karlskoga och Degerfors kommuner under 2009 (statistik för Storfors som också ingår i
Karlskogaregionen saknas).
Under 2009 var de nyetablerade på arbetsmarknaden ungefär hälften så många som pensionsavgångarna och fler flyttade från ett arbete i Karlskoga och Degerfors till andra kommuner än vad som flyttade till respektive kommuner för arbete. Det negativa flyttnettot för arbetskraften gäller både mot Örebro län och övriga regioner i Sverige. För Örebro län har Karlskoga och Degerfors ett mycket negativt flyttnetto för arbetskraften. Under 2009 flyttade nästan dubbelt så många ur arbetskraften från Karlskoga och Degerfors till andra kommuner inom Örebro län som de som flyttade den motsatta vägen. Det som får
kompetensförsörjningsekvationen att gå ihop är att inpendlingen till Karlskoga och Degerfors är betydligt större än utpendlingen. Det samlade pendlingsnettot för de båda kommunerna är cirka 1000 personer.
Rörligheten på arbetsmarknaden i Karlskoga och Degerfors kommuner 2009
Källa:SCB
6
Stor diskrepans mellan ungas etablering och pensionsavgångar De ungas etablering på arbetsmarknaden är en nyckelfråga för kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen då regionen inte kan räkna med att inflyttning och pendling ska lösa problemet med kompetensförsörjningen.Som tidigare konstaterats var pensionsavgångarna på arbetsmarknaden i Karlskoga och Degerfors kommuner i det närmaste dubbelt så stora som de ungas etablering under 2009. Samma år pensionerades 407 personer i jämförelse med de 169 unga som gjorde sitt inträde på arbetsmarknaden. Visserligen var 2009 något utav ett extremår med den snabbt inbromsande konjunkturen efter finanskrisen hösten 2008, men inte desto mindre illustrerar in- och utflödet av ungas etableringar respektive pensionsavgångar dilemmat relativt väl. De unga är för få för att kunna ersätta
pensionsavgångarna och deras kompetens är inte i önskvärd omfattning i linje med arbetsmarknadens efterfrågan.
Diagrammen nedan illustrerar att inom företagstjänster och detaljhandel ersattes
pensionsavgångarna fullt ut av de unga, medan inom maskin- och metallindustrin ersattes de 78 pensionsavgångarna endast av 12 unga (7 inom maskinindustri respektive 5 inom metallindustri). Diskrepansen mellan hur många som lämnade äldre- och
handikappomsorgen, samt hälso- och sjukvård var också mycket stor. Totalt 39 pensionsavgångar att jämföra med 21 nyetablerade unga.
Ungas etablering (inom de 10 största branscherna) i antal på arbetsmarknaden i Karlskoga och Degerfors kommuner 2009.
7 7
9 12 12
17 17 18
23
44
0 50
M askinindust ri Handel med motorf. mm Hälso- och sjukvård Äldre- och handikappomsorg Annan serviceverksamhet Byggverksamhet Hotell och rest auranger Okänt Detaljhandel mm Föret agst jänster
Källa: SCB
Pensionsavgångar (inom de 10 största branscherna) i antal på arbetsmarknaden i Karlskoga och Degerfors kommuner 2009.
16 16 17
23 23
25 30
37 41
44
0 50
Hälso- och sjukvård Rekreat ion, kult ur och sport Trävaruindust ri Det aljhandel mm Ä ldre- och handikappomsorg Utbildning Byggverksamhet M et allindust ri M askinindust ri Företagst jänster
Källa:SCB
7
Prognoser för den framtida arbetsmarknaden
Betydande generationsväxling väntar
Efter nulägesbilden blir frågor som rör förändringar på arbetsmarknaden i framtiden givetvis relevanta. Centrala frågor blir därför: Inom vilka branscher arbetar de idag som kommer att gå i pension de närmaste åren och vilka behov kan tänkas bli skapade på arbetsmarknaden som en konsekvens av dessa pensionsavgångar?
Karlskogaregionen står precis som övriga Örebro län, inför en betydande
generationsväxling på arbetsmarknaden. En stor andel av arbetstagarna kommer att gå i pension inom en nära framtid samtidigt som en stor grupp tidiga 90-talister inom en snar framtid ska ut i arbetslivet. Vi vet också att utbildningsnivån kommer att bli högre bland de som går i pension i framtiden. Det gäller inte bara Karlskogaregionen utan hela landet.
Under 1950- och 60-talen byggdes gymnasieskolan ut kraftigt vilket resulterade i att allt fler blev behöriga till högskolestudier. Antalet högskolestuderande ökade i sin tur trefaldigt under 1960-talet.
25 procent av arbetskraften väntas gå i pension fram till år 2020
Tillväxtanalys1 har genomfört en prognos om regionernas arbetskraftsförsörjning fram till år 2020 som visar att cirka 25 procent av arbetskraften i Karlskogaregionen kommer att gå i pension de närmsta tio åren. Var fjärde person ingående i arbetskraften pensioneras alltså.
Tillväxtanalys understryker vidare att det främst är högutbildad arbetskraft till industrin i Karlskogaregionen som kommer att bli en bristvara. Den största arbetskraftsefterfrågan förväntas inom branscherna vård, teknik och naturvetenskap.
Var tredje inom maskinindustrin pensioneras fram till år 2020 För att fördjupa bilden av Tillväxtanalys prognos har Regionförbundet genomfört en fördjupad och mer detaljerad analys på branschnivå för perioden 2011-2020. Den
fördjupade analysen visar att de branscher inom industrin där pensionsavgångar fram till 2020 blir som störst är; maskinindustrin, metallvaruindustrin, stål- och metallverk,
byggindustri och kemisk industri. Totalt väntar närmare 1500 pensionsavgångar inom dessa branscher fram till 2020.
Inom maskindustrin där den största generationsväxlingen emotses, förväntas närmare 600 personer ur arbetskraften att gå i pension fram till 2020. Detta motsvarar 30 procent eller nästan var tredje arbetstagare av den totala arbetskraften inom branschen.
Inom byggindustrin och den kemiska industrin förväntas ungefär var fjärde arbetstagare att gå i pension, medan andelen inom metallvaruindustrin och stål- och metallverk endast uppgår till var femte arbetstagare.
1 Tillväxtanalys (2010) Regionernas arbetskraftsförsörjning. En rapport om den framtids arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i Sveriges FA-regioner till år 2020. Östersund: Tillväxtanalys.
8
Större pensionsavgångar inom offentlig sektor än inom industrin Som vi konstaterat väntar stora pensionsavgångar inom industrin, men faktum är att pensionsavgångarna kommer att bli ännu större inom den offentliga sektorn. Inom hälso- och sjukvård väntas 31 procent eller nästan var tredje arbetstagare att gå i pension fram till 2020 och inom vård och omsorg nästan lika stor andel. Utbildningsväsendet står också inför ett mycket stort generationsskifte inom regionen då 29 procent av arbetstagarna förväntas pensioneras. Inom offentlig förvaltning som förvisso inte är något större sektor i
Karlskogaregionen, väntas 32 procent av arbetskraften att pensioneras.
Små pensionsavgångar inom företagsservicenäringen
Slående när man studerar Karlskogaregionen blir särskilt förhållandet mellan
företagsservicenäringarna och industrin. Inom företagsservicenäringarna väntas endast 16 procent av arbetskraften att pensioneras fram till 2020 medan som vi konstaterat inom vissa industribranscher uppgår andelen förväntade pensionsavgångar till närmare 30 procent.
Prognos för pensionsavgångar för perioden 2011-2020 i Karlskogaregionen. Diagrammet visar branscherna med de största pensionsavgångarna i antal
152 200
241 248
255 286
323
439 481
592
Kemisk indust ri Byggindust ri St ål- och met allverk Of f ent lig f örvalt ning M et allvaruindust ri Vård och omsorg Föret agsservicef irmor Hälso- och sjukvård Ut bildningsväsendet M askinindust ri
Källa: SCB
Prognos för pensionsavgångar för perioden 2011-2020 i Karlskogaregionen. Diagrammet visar de tio största branscherna i antal efter andel (%) pensionsavgångar
16 18
19
25 25
27 29
30 31
32
0
Föret agsservicef irmor M et allvaruindust ri B yggindust ri St ål- och met allverk Kemisk indust ri Vård och omsorg Ut bildningsväsendet M askinindust ri Hälso- och sjukvård Of f ent lig f örvalt ning
50
Källa: SCB
9
Antalet gymnasieelever förväntas minska drastiskt fram till år 2020 Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning och gymnasieskolan har en särskild nyckelroll eftersom eleverna här gör strategiska val som ofta blir avgörande för deras framtida yrkesliv. Genom att studera utvecklingen av antalet elever i gymnasieskolan och trenderna avseende vilka utbildningar som eleverna söker kan vi få en viss inblick över hur de ungas etablering på arbetsmarknaden kommer att se ut i framtiden. När de stora kullarna födda i början av 1990-talet lämnar gymnasieskolan kommer antalet elever att minska drastiskt. Fram till och med 2020 kommer minskningen av antalet gymnasielever i Karlskoga att hamna i intervallet 20-30 procent, medan minskningen i Degerfors hamnar i intervallet 30-40 procent. Bortom 2020 kommer elevantalet åter igen att börja stiga.
Det ovan sagda innebär således att tillflödet av arbetskraft till arbetsmarknaden troligen kommer vara gott de närmsta fem till sju åren, för att därefter minska drastiskt. De ungas inträde på arbetsmarknaden är dock mycket svårt att beräkna eftersom det för det första är osäkert när de inträder på arbetsmarknaden (utbildningstid och utlandsresor fördröjer inträdet). För det andra är det osäkert hur många som kommer att stanna i
Karlskogaregionen. I Örebro län är Örebroregionen den enda av arbetsmarknadsregionerna där fler unga flyttar in än ut.
Elevernas val av utbildning till gymnasieskolan i Karlskoga och Degerfors kommuner den senaste treårsperioden karakteriseras av en relativ stabilitet där inga dramatiska
förändringar i elevernas val av gymnasieskola kan observeras. De studieförberedande utbildningarna inom samhälle och naturvetenskap utgör tillsammans med olika specialutformade program de mest attraktiva.
Mot bakgrund av att prognoser för Karlskogaregionen pekar på en kommande personalbrist inom teknikbranscherna är minskningen av elever vid teknikprogrammet alarmerande. Från läsåret 2008/2009 till och med läsåret 2010/2011 har antalet elever minskat från 72 till 50.
Prognos av antal elever i gymnasieskolan i Örebro län 2012-2020, fördelat efter kommun
Kommun
Läsår 2010/2011
Läsår 2012/2013
Läsår 2013/2014
Läsår 2014/2015
Läsår 2015/2016
Läsår 2016/2017
Läsår 2017/2018
Läsår 2018/2019
Läsår 2019/2020
Lekeberg 284 260 241 240 202 213 207 235 255
Laxå 240 196 190 177 173 156 149 153 156
Hallsberg 680 594 566 526 499 493 450 467 458
Degerfors 426 369 343 307 318 293 295 263 290
Hällefors 310 272 234 219 202 212 192 183 163
Ljusnarsberg 199 178 164 151 151 149 142 130 119
Örebro 5558 4804 4529 4325 4165 4195 4270 4260 4281
Kumla 905 848 791 740 754 784 804 805 775
Askersund 443 377 368 357 356 351 344 336 338
Karlskoga 1168 1000 955 950 947 924 920 922 927
Nora 483 412 397 377 346 345 325 356 324
Lindesberg 1074 860 793 794 758 749 706 704 678
Totalt 11770 10170 9571 9163 8871 8864 8804 8814 8764
Källa: SCB/rAps
10
Fortsatt befolkningsminskning att vänta
Tidigare studier av befolkningsutvecklingen som regionförbundet har genomfört visar att det går att urskilja fem tydliga tendenser i befolkningsutvecklingen. För det första ökar flyttandet och för det andra kan vi se en ökad internationalisering. Den tredje faktorn är flyttningen från mindre till större regioner. Den fjärde tendensen är att unga och
högutbildade som står för nästan hela delen av det ökade flyttandet och för det femte ökar andelen äldre. Samtliga dessa trender kan i allra högsta grad också appliceras på
Karlskogaregionen.
Samtidigt som vi kan fastslå att Karlskogaregionen står inför stora utmaningar när det gäller den framtida kompetensförsörjningen visar prognoser att befolkningen kommer att fortsätta minska både i Karlskoga och Degerfors fram till 2030. Den befolkningsprognos som Regionförbundet gjorde i samband med framtagandet av den regionala översiktplanen visar på befolkningsminskningar oavsett vilket av låg-medel eller högalternativet som slår in.
Hittills har Karlskogaregionen hyggligt kunnat kombinera positiv sysselsättningsutveckling med en minskande befolkning. Frågan är dock hur länge denna ekvation går ihop?
Befolkningsprognos 2030 för Karlskoga och Degerfors
låg medel hög
Degerfors 9 641 7 750 8 250 8 300
Karlskoga 29 668 25 050 27 000 27 350 Befolkningsprognos till 2030 Kommun Befolkning 2010
Källa: Regional översiktsplan för Örebro län; Bakgrundsanalys
Prognos för utveckling av sysselsättning och arbetskraftsutbud fram till 2025 i Karlskogaregionen
17000 18000 19000 20000 21000 22000 23000 24000
1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 2025
A rbets k rafts utbud
Jobb
Källa: SCB
11
Positiv sysselsättningsutveckling väntas
De prognoser som Regionförbundet tidigare tagit fram avseende
sysselsättningsutvecklingen för Karlskogaregionen pekar på en svagt positiv
sysselsättningsutveckling fram till 2025. Nuvarande ca 20 000 förväntas växa till närmare 21 000 fram till 2025. Samma prognos pekar också på att arbetskraftsutbudet under motsvarande period kommer minska. För Karlskogaregionens del är emellertid inte detta något nytt fenomen. Regionen har under en lång tid av år haft ett minskande
arbetskraftsutbud samtidigt som sysselsättningsutvecklingen varit positiv.
De nya jobben som förväntas skapas fram till 2025 väntas i första hand att lokaliseras till Karlskoga, medan Degerfors ligger kvar på en stabil sysselsättningsnivå eller möjligen minskar svagt.
12
Hur kan den framtida kompetensförsörjningen lösas?
Det finns inte några enkla lösningar på kompetensförsörjningsfrågan för Karlskogaregionen utan snarare handlar det om ett batteri av åtgärder. Nedan presenteras ett antal
utvecklingsområden som kan bidra till den framtida arbetskraftsförsörjningen i Karlskogaregionen:
Bättre matchning lokalt
Karlskogaregionen kan inte räkna med att inflyttning och pendling ska lösa framtida kompetensförsörjningsproblem. Regionen måste se till att de egna unga satsar på utbildningar som ligger i linje med arbetslivets behov. Trots att Karlskogaregionen under lång tid haft sysselsättningsökning har man inte förmått arbetskraften att flytta till regionen.
Ungdomarnas val av utbildningsinriktning behöver ändras annars kommer det bli mycket svårt att få bukt med kommande bristsituationer inom vård, teknik och industri.
Uppluckring av strandskyddsregler ger möjlighet till högre attraktivitet Markanvändningen och infrastrukturen i tätorterna Karlskoga och Degerfors kännetecknas av att de stora industrierna är lokaliserade i centrala och strandnära lägen. Industrins och infrastrukturens ianspråktagande av de mest attraktiva geografiska placeringar har i modern tid tillsammans med en mycket strikt
strandskyddslagstiftning starkt begränsat möjligheterna att erbjuda attraktiva tomter.
Sedan 1 juli 2009 finns emellertid möjlighet till så kallad landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Detta innebär att kommunerna i sin översiktplanering får utse strandnära områden där utvecklingsintressen kan väga tyngre än att skydda
stränderna från exploatering. Med stöd av den nya lagstiftningen får Karlskoga och Degerfors större möjlighet att erbjuda attraktiva strandnära boenden. Med attraktiva strandtomter förbättras möjligheterna till inflyttning. En större inflyttning är inte bara viktigt för arbetskraftsförsörjningen utan även för den kommunala
skattekraften.
Regionförstoring genom infrastrukturförbättringar Obalansen som finns mellan sysselsättningsutvecklingen och
befolkningsutvecklingen i Karlskogaregionen kan inte bara lösas inom den egna regionen utan kräver också ett fortsatt stort och ökande pendlingsöverskott.Örebro län behöver bli tätare integrerat till en gemensam lokal arbetsmarknadsregion.
Denna utveckling kan delvis stödjas och drivas fram av förbättrad infrastruktur. Ett väl fungerande system för pendling är en förutsättning för att klara
arbetskraftsförsörjningen.
Vid årsskiftet 2008/2009 blev vägsträckan Adolfsberg-Lekhyttan vid E18
färdigställd till motorvägsstandard, vilket innebär att nästa halva sträckan mellan Örebro och Karlskoga nu har motorvägsstandard. I och med detta har framför allt restiden med bil, mellan Örebro och Karlskoga, avsevärt förbättras. Det är dock allt jämt för tidigt att säga hur stor inverkan ombyggnaden till motorvägsstandard haft på arbetskraftspendlingen. Statistikproduktionen för pendling har en eftersläpning med två år, vilket innebär att den statistik som finns tillgänglig för närvarande är för år 2009, det vill säga samma år som ombyggnaden invigdes.
13
Sannolikt innebär ombyggnaden att Örebroregionen och Karlskogaregionens arbetsmarknader integreras allt mer. Tidigare uppskattningar i
regionförstoringsfrågan från Regionförbundet och Tillväxtverket visar att av de mindre regionerna i och kring länet bedöms det som rimligt att Karlskogaregionen, Hälleforsregionen samt eventuellt delar av Ludvikaregionen kan bli inkluderade i Örebroregionen. För att Karlskogaregionen ska bli en fullt integrerad del av Örebroregionen krävs sannolikt ytterligare förbättringar i infrastrukturen, samt tätare, snabbare och bekvämare resor med kollektivtrafik. En järnvägsförbindelse mellan Örebro och Karlskoga skulle sannolikt vara nödvändig.
Regionförstoring - de lokala arbetsmarknadernas utbredning 1985, 2008 samt prognos 2030.
Vid en jämförelse av de lokala
arbetsmarknadernas utbredning 1988 och 2008 kan vi se att det under denna 20- årsperiod skett en omfattande regionförstoring kring regionala centra.
Såväl LA Örebro, Karlstad, Västerås som Eskilstuna har vuxit. Det mest påtagliga är Stockholmsregionens snabba utbredning.
Regionförstoringen förväntas fortsätta, och till 2030 blir då i det närmaste hela Örebro län blir en gemensam arbetsmarknad. Karlskogaregionen bedöms dock inte vara fullt integrerad i Örebroregionen, utan vara en delregion.
Lokala arbetsmarknader 1988 Lokala arbetsmarknader 2008
Lokala arbetsmarknader 2030,Regionförbundets prognos
Källa: Örebroregionen år 2030 – framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling, Regionförbundet Örebro 2008.
14
15
Fortsatt satsning på Campus Alfred Nobel
Stora delar av näringslivet i Karlskoga har ett stort kunskapsinnehåll och är högt specialiserat. För näringslivets framtida arbetskraftsförsörjning är en fortsatt satsning och utveckling av Campus Karlskoga central. Ett universitet är inte bara en plattform för utbildning utan också en katalysator för inflyttning. Vid sidan av en offensiv satsning är det av central betydelse att de utbildningar som ges vid Campus Karlskoga är matchade mot Karlskogas näringslivs behov. Volymen på
verksamheten behöver växa och matchningen mot arbetsmarknaden ytterligare vässas för att Campus Alfred Nobel på allvar ska bli en katalysator för
arbetskraftsförsörjningen i regionen.
Analyser av högskolor och universitet visar att man i mycket hög grad utbildar för en regional marknad, även Örebro universitet har sin största avsättningsmarknad i sitt geografiska närområde. Hur väl anpassat Örebro universitets övriga
utbildningsutbud är till Karlskogaregionens kompetensförsörjningsbehov är därför också av största betydelse. Campus Alfred Nobel kommer inte på egen hand att kunna bära kompetensförsörjningen till Karlskogaregionen.
Arbetskraftsinvandring
En möjlig väg att lösa arbetskraftsförsörjningen är också genom
arbetskraftsinvandring. Reglerna för arbetskraftsinvandring har avsevärt förenklas sedan 2009. Med de nya reglerna ska inte Arbetsförmedlingen i varje enskilt fall pröva om arbetskraften redan finns tillgänglig i Sverige utan arbetsgivarens bedömning av sitt eget behov ska vara avgörande.
Regeringen har också aviserat att om ekonomin tillåter kommer den så kallade expertskatten att reformeras från och med årsskiftet vilket skulle göra det avsevärt lättare att rekrytera högutbildad och specialiserad personal utomlands. Nuvarande regler för att använda den så kallade expertskatten är mycket strama. Den planerade förändringen går ut på att den utländska personal som rekryteras och som erbjuds en lön om mer än två så kallade basbelopp per månad (85 600 kr) per automatik
omfattas av expertskatten. Expertskatten innebär att 25 procent av lönen inte beskattas, vilket innebär en lägre arbetsgivaravgift för arbetsgivaren samtidigt som nettolönen blir högre för arbetstagaren. Vid högre löner blir nettoeffekten mycket stor med tillämpandet av expertskatten.
Regionförbundet Örebros rapporter 2011
2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län, delrapport: utvärdering av personalens synpunkter
2011:02 Stimulansmedel 2009-2010 Hallsbergs kommun. Utvärderings och uppföljningsrapport.
2011:03 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län, 978-91-978233-7-1 2011:04 Tätorternas kraftfält –Metodbeskrivning, 978-91-978233-8-8
2011:05 Anpassning-Matchning-Kvalitetsförbättring Prognoser för gymnasieskolan i Örebro län 2012-2020
2011:06 Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen
Regionförbundet Örebro 701 83 Örebro Tfn: 019–602 63 00 Fax: 019–18 98 29 Besöksadress:
Forskarvägen 1 702 18 Örebro www.regionorebro.se regionorebro@regionorebro.se Organisationsnummer:
222000–1867
