• No results found

Uppdragsbeskrivning för särskilt boende egen regi från 2014.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppdragsbeskrivning för särskilt boende egen regi från 2014."

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dnr 1079-2013

Uppdragsbeskrivning för

särskilt boende egen regi

från 2014.

(2)

1 ALLMÄN INFORMATION ... 4

1.1 VERKSAMHET SOM UPPDRAGET AVSER... 4

2 KRAV PÅ TJÄNSTEN OCH KVALITETSKRAV... 4

2.1 BESKRIVNING AV VÅRD- OCH OMSORGSUPPDRAGET... 4

2.2 DEFINITION AV SÄRSKILT BOENDE... 5

2.3 PARBOENDE... 6

2.4 KVALITETSKRAV... 6

2.5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 6

2.6 MEDICINSKT ANSVARIGA... 7

2.7 VERKSAMHETSCHEF HSL... 7

2.8 DEMENSVÅRD... 8

2.9 UT- OCH INFLYTTNING... 8

2.10 MÅLTIDER... 8

2.11 SERVICEDEKLARATION -VÄRDIGHETSGARANTIER... 9

2.12 LARM/BRANDLARM... 9

2.13 RISKRONDER SÄRSKILD BOENDEFORM... 10

2.14 SAMARBETE/SAMVERKAN... 10

2.15 KOSTNADER FÖR TELEFON, FAX,TV MED MERA... 10

2.16 TEKNISKA HJÄLPMEDEL OCH INKONTINENSHJÄLPMEDEL... 10

2.17 FÖRBRUKNINGSARTIKLAR, UTRUSTNING MED MERA... 11

2.18 TANDVÅRDSSTÖD TILL ÄLDRE... 11

2.19 DOKUMENTATION... 11

2.20 IT-VÅRDINFORMATIONSSYSTEM... 11

2.21 KVALITETSREGISTER... 12

2.22 TOLK... 12

2.23 EGENKONTROLLPROGRAM FÖR HANTERING AV LIVSMEDEL... 12

2.24 MILJÖKRAV... 12

2.25 PRAKTIKPLATSER... 12

3 ANSVAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.1 FÖRSÄKRINGAR... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.1.1 Patientförsäkring...Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 SKADESTÅNDSANSVAR... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.3 EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.4 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3.5 TYSTNADSPLIKT/SEKRETESS... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4 LOKALER, INVENTARIER MM... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4.1 UPPGIFTER OM LOKALER MM... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4.2 INVENTARIER... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 4.3 VISNING AV LÄGENHET... 12

4.4 DRIFT, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV FASTIGHETEN... 13

5 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH KVALITETSKONTROLL AV VERKSAMHETEN UNDER AVTALSTIDEN... 13

5.1 TILLSYN... 13

5.2 LEX MARIA... 13

5.3 LEX SARAH... 13

5.4 INSYN... 14

5.5 RAPPORTERING... 14

5.6 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 14

6 EKONOMI ... 14

6.1 PRISER (ERSÄTTNINGSSYSTEM)... 14

6.2 BETALNINGSVILLKOR... 15

6.3 AVGIFTER FRÅN ENSKILDA... 15

(3)

Bilagor:

Bilaga 1-5 Utgått Bilaga 6 Kvalitetskrav

Bilaga 7 Utvärderingsinstrument och sanktioner Bilaga 8 Utgått

Bilaga 9 Plan för vård- och omsorg

Bilaga 10 Vård- och omsorgsnämndens effektmål 2013 Bilaga 11 Ädelavtalet

Bilaga 12 Ädelavtal lokalt

Bilaga 13 Servicedeklaration, synpunktshantering, värdighetsgarantier Bilaga 14 Rehabilitering

Bilaga 15 Uppdragsbeskrivning sjuksköterska Bilaga 16 Brukarråd

Bilaga 17 Dokumenthanteringsplan Bilaga 18 Ledningsplan

Bilaga 19 Miljöpolicy Bilaga 20 Kostprogram Bilaga 21 Personkontinuitet Bilaga 22 Introduktion

Bilaga 23 Ombudens uppgifter Bilaga 24 Brukarenkät

Bilaga 25 Manual till brukarenkät Bilaga 26 Lex Sarah

Bilaga 27 Praktikplatsavtal Bilaga 28 Gränsdragningslista

(4)

1 Allmän information

1.1 Verksamhet som uppdraget avser

Uppdraget innebär att ge omvårdnad, service och hälso- och sjukvård till personer som har beslut om särskilt boende enligt Socialtjänstlagen.Verksamheten ska bedrivas dygnet runt årets alla dagar. Verksamheten ska inriktas på att personer som bor i det särskilda boendet får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Styrande målsättning för verksamheten är de olika lagar och föreskrifter och allmänna råd som gäller för området, kommunfullmäktiges plan för vård- och omsorg bilaga 9 och vård- och omsorgsnämndens mål för verksamheten bilaga 10. Verksamheten ska bedrivas utifrån en evidensbaserad praktik.

Beställaren förbehåller sig rätten att från tid till annan fördela platser mellan permanent boende och korttidsplatser.

Kommunens biståndshandläggare fattar biståndsbeslut om särskilt boende och insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) samt beslut om omvårdnadsinsatser enligt (SoL). Fördelning av lägenheter sker via kommunens bosamordnare.

Insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ordineras av enhetens eller kommunens legitimerade yrkesutövare inom respektive yrkesområde. Landstinget ansvarar för insatser av läkare.

De särskilda boendeformer som uppdraget avser är Ängegården 63 lägenheter

Löjtnantsgården 19 lägenheter Hemgården 24 lägenheter Slåttergården 22 lägenheter

Fältvägen 35 lägenheter

Skogsbruksvägen 131 32 lägenheter

Mobacka 26 lägenheter

Tallbacka 24 lägenheter

Solsången 22 lägenheter

Trossgränd 26 lägenheter

Bonden 18 lägenheter

Brevbäraren 18 lägenheter Frösö Strand 38 lägenheter

Västervik 35 lägenheter

Häradsgården 71 lägenheter

2 Krav på tjänsten och kvalitetskrav

2.1 Beskrivning av vård- och omsorgsuppdraget

Verksamheten ska bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, övrig lagstiftning, förordningar och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området samt kommunens plan för vård- och omsorg bilaga 9 och kvalitetskrav, bilaga 6, kommunens mål och gällande rutiner. Verksamheten ska bedrivas utifrån en evidensbaserad praktik. Det kan ske förändringar i lagar, föreskrifter, allmänna råd, kvalitetskrav, kommunens mål mm. Det ingår i enhetens uppdrag att följa eventuella förändringar inom verksamhetsområdet.

(5)

Kommunens biståndshandläggare fattar biståndsbeslut om särskilt boende och insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Fördelning av lägenheterna i boendet sker via kommunens bosamordnare. Biståndshandläggaren följer upp att den enskilde får de insatser som nämnden beslutat om. Den ersättning som utföraren erhåller är den gällande dygnsersättningen för denna upphandling.

Enheten ska ansvara för att personer som har beslut om särskilt boende och utifrån individuella biståndsbeslut får all personlig omvårdnad och service, fatta och verkställa beslut och ordinationer avseende hälso- och sjukvård och ansvara för de omvårdnadsåtgärder som är kopplade till beslutet och att uppföljning och

utvärdering sker av dessa uppgifter.

I uppdraget ingår även insatser av servicekaraktär såsom städning, inköp, fönsterputs samt utstädning och fönsterputs vid utflyttning till

hyresgästerna.

Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ordineras av enhetens eller

kommunens legitimerade yrkesutövare inom respektive yrkesområde. Landstinget ansvarar för insatser av läkare.

Enheten ska även tillgodose behov av ledsagning till de boende och ansvara för att lämplig person, personal, vid behov följer med brukare till läkare, tandläkare, frisör etcetera.

Arbetet vid det särskilda boendet ska genomsyras och utformas efter den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Syftet är att personer ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det handlar om var och ens rätt till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Enheten ska utifrån den enskildes önskemål och förmåga ge möjlighet till en meningsfull dag, sysselsättning, utevistelse, promenader, kontakt med anhöriga, tid för ”samtal” m.m. Enheten ska säkerställa att personalen arbetar utifrån ett salutogent förhållningssätt för att stärka den enskildes känsla av sammanhang och mening och att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande.

Förhållningssättet ska locka fram äldres egna förmågor. "Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra och får ett högt Kasam, det vill säga känsla av sammanhang uppdelat i de tre begreppen begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.

Ovanstående behov ska tillgodoses individuellt efter behov under dygnets alla timmar och årets alla dagar.

Enheten ska utifrån den enskilde brukaren främja rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning enligt

diskrimineringslagen (2008:567).

2.2 Definition av särskilt boende

Särskilt boende är en boendeform som är fysiskt anpassad för personer med stora omvårdnadsbehov med möjlighet till gemenskap med andra boende. I särskilt boende finns vård- och omsorgspersonal tillgänglig dygnet runt. För att få flytta till ett särskilt boende krävs enligt socialtjänstlagen en biståndsprövning och ett

(6)

beslut från kommunen. De som bor i särskilda boendeformer är allt oftare personer med demenssjukdom och svårt sjuka äldre men det förkommer även yngre personer med någon form av stort omvårdnadsbehov. Lägenheten hyrs ut med hyreskontrakt och ger rätt till bostadsbidrag.

2.3 Parboende

Enligt lagen om rätten att åldras tillsammans har personer rätt att flytta med sin närstående till det särskilda boendet trots att maken/ makan inte har beslut om särskilt boende och inte har behov av insatser. Vid ett sådant tillfälle utgår ingen ersättning till enheten för maken/ makan.

För personer som flyttar med sin närstående och som har behov av hemtjänst och hemsjukvårdinsatser sker en individuell bedömning av behoven av

biståndshandläggaren. Hemsjukvårdinsatserna ordineras av enhetens eller kommunens legitimerade yrkesutövare inom respektive yrkesområde.

Enheten ska ansvara för att personer som har beslut om hemtjänst och

hemsjukvårdinsatser får de insatserna. Enheten ska även fatta och verkställa beslut och ordinationer avseende hälso- och sjukvård och ansvara för de

omvårdnadsåtgärder som är kopplade till beslutet och att uppföljning och utvärdering sker av dessa uppgifter.

.

2.4 Kvalitetskrav

Insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och kvaliteten i

verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se SoL 3, Kap, 3.) Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård och i övrigt i enlighet med det ansvar som kommunen har enligt HSL.

Enheten ska ha ingående kännedom om allmän och specifik omvårdnad, omsorg och service till personer i alla åldrar och funktionshindrade och ha kunskap om vård i livets slutskede.

I bilaga 6 till förfrågningsunderlaget finns de kvalitetskrav som gäller.

Utvärderingsinstrument och sanktioner beskrivs i bilaga 7. Kvalitetskraven kan komma att ändras under avtalstiden. Om de ändrade kvalitetskraven medför ökade kostnader får det diskuteras under avtalstiden.

2.5 Hälso- och sjukvård

Enheten ansvar för hälso- och sjukvård och rehabilitering till de personer som bor i det särskilda boendet upp till läkarnivå. Enheten ska enligt gällande Ädelavtal upprätta rutiner för samverkan med landstingets primärvård. Enheten ska medverka till att den enskilde ska få sina läkarinsatser på ett så smidigt sätt som möjligt.

Utförandet av hälso- och sjukvård ska ske enligt gällande samverkansavtal bilagor 11,12 med landstinget och beslutade definitioner och prioriteringsordningar inom avtalsområdet.

Enheten ska svara för kostnader för hämtning och lämning av läkemedel till och från Apotek och hälsocentral. Kostnader för hämtning och lämning av prover till hälsocentral.

(7)

i kommunen framtagna och beslutade definitioner, beskrivningar, utarbetade riktlinjer och rutiner från MAR/utvecklare för rehabilitering, prioriteringsordning och värdegrund för rehabilitering enligt bilaga 14.

Enheten ska inom området planera och bedriva verksamheten så att brukaren garanteras ett rehabiliterande förhållningssätt oavsett om insatserna ges enligt SoL eller HSL.

Sjuksköterska ska finnas i aktiv tjänst vardagar, dagtid måndag-fredag. Personen ska vara tillgänglig för vårdpersonalen. Minsta antal årstjänster sjuksköterska ska vara 1,0 årstjänst sjuksköterska på 23 boende. Uppdragsbeskrivning sjuksköterska särskilt boende enligt bilaga 15.

För insatser under kvällar, nätter och helger, ställer vård- och omsorgsnämnden sjuksköterskeresurser i patrull till förfogande. Enheten har att samverka med den kommunala sjuksköterskepatrullen enligt gällande rutiner. Under tidpunkt då sjuksköterska inte finns stationerad på boendet ska det finnas minst en personal med kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet, erfarenhet av vårdarbete samt god kännedom om brukarna.

Vård- och omsorgsnämnden ställer arbetsterapeut och sjukgymnast i erforderlig omfattning till förfogande enligt kommunens nyckeltal. Resurserna fördelas mellan arbetsterapeut och sjukgymnast efter behov.

Legitimerad personal ska delta i gemensamma möten med MAS/MAR.

2.6 Medicinskt ansvariga

Inom kommunen finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som har det medicinska tillsynsansvaret för hälso- och sjukvård och medicinteknisk

utrustning. Detta regleras i HSL § 24, (rutiner, delegering,

anmälningsskyldigheter etc.) SOSFS 2001:12 om användning och egentillverkning av medicinsktekniska produkter i hälso- och sjukvård, patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 och MAS enligt SOSFS:1997:10.(Detta gäller även när den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten drivs av annan leverantör.)

Inom kommunen finns också en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som har det medicinska tillsynsansvaret för rehabilitering och medicintekniska produkter, arbetstekniska och personliga hjälpmedel. MAR:s ansvar regleras på samma sätt som MAS.

2.7 Verksamhetschef HSL

Enheten ansvarar för att en verksamhetschef finns för verksamheten enligt 29 § hälso- och sjukvårdslagen som denna upphandling avser och enheten ska följa Socialstyrelsens allmänna råd ( SOSFS 1997:8 )om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården. Verksamhetschefen ska svara för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Den representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att det utses verksamhetschef för all den hälso- och

sjukvårdsverksamhet som bedrivs av denne.

Verksamhetschefen ska enligt HSL svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet.

(8)

Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9.

2.8 Demensvård

Vissa av de personer som bor i ett särskilt boende har demenssjukdomar eller demensliknande symptom. Enheten ska säkerställa att medarbetarna har den särskilda kompetensen som krävs för att ge bästa möjliga vård- och omsorg utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Enheten en ska följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer om demens samt tillämpa den aktuella kunskapsutvecklingen inom området.

2.9 Ut- och inflyttning

Enheten ska arbeta för att det sker en snabb ut- och inflyttning när det sker byte av brukare. Enheten ansvarar för utstädning och fönsterputs i samband med

utflyttning.

2.10 Måltider

Enheten ska erbjuda de boende alla måltider över dygnet (frukost, lunch/middag, kvällsmål) inkl. mellanmål/fika 2-3 ggr/dag samt däremellan tillgång/hjälp till den dryck man behöver över dygnet enligt kvalitetskraven i bilaga 6 och högst till det pristak för måltidsabonnemang som finns fastställt av vård- och omsorgsnämnden.

Pristaket för varje boende är 3 340 kronor per månad. Priserna gäller för 2013 och pristaket uppräknas årligen enligt kommunens uppräkningar av budgetramar.

Enheten ska följa vård- och omsorgsnämndens kostprogram och kvalitetskrav enligt bilaga 20 för särskilt boende och rutin för att förebygga näringsbrist. Olika typer av specialkost ska erbjudas de personer som så behöver utifrån behov. Det gäller även specialkoster i form av vegetarisk kost och olika koster utifrån religion.

För personer som har behov av sondmat och näringstillägg ska enheten tillhandahålla detta utan extra ersättning.

Brukarna ska ges möjlighet att välja den måltidsrytm som ger rätt näringsintag rätt fördelat under dygnet. Nattens fasta ska inte vara för lång (högst 10 -11 timmar).

Energi och näringsinnehåll ska följa ESS-gruppens rekommendationer för äldre.

De matsedlar som upprättas av enheten ska vara näringsmässigt godkända av dietist. Enheten ska ha ett flexibelt och individuellt arbetssätt när det gäller mattider. Det ska lösas individuellt och finnas med i enhetens dokumentation.

Enheten ska skapa lugn och ro under måltiden. Måltidsmiljön har en stor

betydelse för aptiten och det är viktigt att måltiden måste få ta den tid som behövs.

Enheten bör duka vackert och se till att måltiden blir både trivsam och festlig i en hemliknande miljö varje dag. Anpassade bestick, tallrikar och glas/muggar efter behov är värdefulla detaljer för den enskilde. Att ha en tillräckligt stark belysning över matborden är en viktig detalj i måltidsmiljön.

Enheten ska vara delaktig i vård- och omsorgsnämndens brukarråd för mat som är nämndens övergripande dialog med utförare, brukarrepresentanter, nämndens ledamöter omkring matens kvalitet.

Beroende av enhetens rutiner och egenkontrollprogram för hantering av livsmedel kan avdelningskök medge viss matlagning i begränsad omfattning. Tillagningen ska ske i form av att maten ska ätas direkt efter tillagningen. Tillagningen ska ske

(9)

rotsaker och tillagning av en grundråvara t.ex. fisk, fågel eller kött per måltid.

2.11 Servicedeklaration -Värdighetsgarantier

Vård- och omsorgsnämnden har beslutat om servicedeklaration för särskilt boende. Den beskriver vad medborgare eller brukare kan förvänta sig när de nyttjar kommunala tjänster. Genom att också lämna en värdighetsgaranti talar nämnden om hur snabbt enheten ska rätta till brister om brukaren lämnat ett klagomål. För särskilt boende finns följande tre garantier och de finns även i kvalitetskraven, bilaga 13

Tidskontinuitet - Beviljade hjälpinsatser ska ges på avtalad tid +-30 minuter. Vid tidigare eller senareläggning av insatserna ska brukaren snarast meddelas om detta.

Genomförandeplan - ska vara upprättad senast inom två veckor efter att en brukare flyttat in på ett särskilt boende. Brukaren eller dess företrädare ska vara delaktig när genomförandeplanen upprättas. På så sätt kan brukaren påverka hur insatserna ska utföras.

Kontaktman - Brukare som bor i särskilt boende har rätt till en kontaktman som ska fungera som en länk mellan brukaren, närstående och övrig personal. Om det inte fungerar med kontaktmannaskapet har brukaren möjlighet att byta

kontaktman. Brukaren är garanterad att få träffa sin kontaktman minst en gång per vecka.

Om dessa garantier inte uppfylls kan brukaren föra fram klagomål till ansvarigchef. Chefen ska omgående eller inom två veckor vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till bristerna.

2.12 Larm/Brandlarm

Trygghetslarm i det särskilda boendet ägs av vård- och omsorgsnämnden. Denna larmanläggning innefattar trygghetstelefon, söklarm och dörrlarm och

brandvarning för varje lägenhet samt specificerade utrymmen.

Vård- och omsorgsnämnden står för service och driftskostnader på centralenheten och viss ingående utrustning såsom lägenhetsapparater (trygghetstelefoner) och larmknappar, samt årlig funktionskontroll enligt särskilt avtal med larminstallatör.

Vård- och omsorgsnämnden står för nyanskaffning och utbyte av trasiga delar.

Behovet av utbyte som beror på oaktsamhet med larmutrustning av enhetens personal får enheten själv bekosta.

Nyanskaffning av sänglarm och trampmattor bekostas av vård- och omsorgsnämnden.

Kommunens enhet Teknik och service ska kontaktas vid behov av löpande service och tillbehör enligt gällande rutin.

Enheten ansvarar för och bekostar handhavande och utbildning för egen personal på trygghetssystemets utrustning och funktioner. Enheten står för alla

servicekostnader och erforderliga batteribyten på bärbara telefoner/hjälptelefoner, larmenheter, sängvakter, larmmattor m.m. även batteriladdare.

(10)

Enheten ansvarar för att regelbundet kontrollera att det röklarm (brandvarnare) som finns inom särskilda boendeformer är i drift och följer de krav som gäller för ett ej konventionellt brandlarm. Utföraren ansvarar för att meddela nämnden om ändring eller förnyelse krävs.

Enheten ansvarar för att rapportera konstaterade fel på utrustningen till kommunens enhet Teknik och service och till vård- och omsorgsnämndens kontaktman.

Förändring av trygghetssystemets grundprogrammering bekostas av enheten.

2.13 Riskronder särskild boendeform

Enheten ska årligen genomföra riskronder inom anläggningen för att upptäcka felaktigheter som rör fastighetens utformning eller annat som kan skapa farliga situationer för brukare och personal. Enheten ska utan dröjsmål vidta åtgärder som behöver företas för att förbättra i boendet så ingen brukare eller personal kommer till skada. Enheten ska i detta fall meddela kommunens kontaktperson i

fastighetsfrågor för åtgärd. Det är kommunen som bekostar förbättringsåtgärder i fastigheten.

2.14 Samarbete/ Samverkan

Enheten ska arbeta för att ha goda relationer till anhöriga genom att informera om verksamheten, anordna möten samt ta tillvara och respektera den information de lämnar till exempel angående sin närståendes situation och livshistoria. Enheten ska utveckla olika typer av samverkan med anhöriga, godemän och förvaltare där deras synpunkter tillvara.

Frivilligorganisationers och föreningars erbjudanden om insatser som till exempel väntjänst ska uppmuntras och tas till vara på bästa möjliga sätt för brukarnas räkning. Detta i syfte att utifrån brukarnas önskemål att öka möjligheterna till ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra.

Enheten ska samverka med landstinget, övriga myndigheter, organisationer och föreningar för den enskildes bästa. Enheten ska erbjuda de anhöriga, god man/

förvaltare regelbunden information om målsättning med vårdinsatser för den enskilde, hur en dag kan se ut för deras närstående, målsättning för boendet i stort.

2.15 Kostnader för telefon, fax, TV med mera

Enheten skall teckna abonnemang för telefon till ledning och personallokal och svara för kostnaden. Enheten ska bekosta och ansvara för att ha en sekretessfax för kommunikation med biståndshandläggare/ bosamordnare.

Inom den särskilda boendeformen ska enheten svara för kostnader för TV-licens i gemensamma utrymmen.

2.16 Tekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel

Enheten ansvarar för att de boende får tillgång till individuellt utprovade

hjälpmedel i enlighet med kommunens sjukvårdsansvar, och enligt gällande avtal mellan kommun och landsting. Kostnaden för individuella hjälpmedel ersätter nämnden enheten för direkta utlägg.

Enheten ansvarar för hela kostnaden för arbetstekniska hjälpmedel.

(11)

får det i enlighet med kommunens sjukvårdsansvar och i enlighet med gällande avtal mellan kommunen och landstinget. Kostnaden för inkontinenshjälpmedel ersätter nämnden enheten för direkta utlägg.

2.17 Förbrukningsartiklar, utrustning med mera

Enheten tillhandahåller och bekostar den medicinsk tekniska utrustningen, de arbetsredskap och de förbrukningsartiklar som behövs för att fullgöra åtagandet.

2.18 Tandvårdsstöd till äldre

Enheten ska samverka med landstinget och identifiera vilka personer som kan omfattas av det särskilda tandvårdsstödet till äldre. Personalen ska årligen erbjudas utbildning och handledning i munvård.

2.19 Dokumentation

Enheten ska följa gällande riktlinjer för dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2006:5) samt de av kommunen upprättade rutiner gällande vårdplanering, uppföljning och

dokumentation samt till de kvalitetskrav som finns i bilaga 6.

Enheten ska se till att dokumentation av hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i enlighet med patientdatalagen samt socialstyrelsens allmänna råd och rutiner i övrigt som tillämpas i kommunen. Dokumentation gällande sociala insatser ska följas vad som gäller i Socialtjänstlagen 11 kap 5-6 § samt övrig lagstiftning för verksamheten.

Enheten ska följa vård- och omsorgsnämndens dokumenthanteringsplan avseende SoL, LSS och HSL, bilaga 17. Enheten ska se till att samtliga journalhandlingar överlämnas till kommunens centralarkiv enligt gällande gallringsregler när en brukare flyttar eller avlider. Detta gäller också om ansvaret för verksamheten övergår till annan.

2.20 IT - Vårdinformationssystem

Enheten ska registrera i vård- och omsorgsnämndens verksamhetssystem för att dokumentera, rapportera och kommunicera enligt de riktlinjer som upprättas.

Enheten ska använda avsett vårdplaneringssystem (fn. Meddix) (webbaserad lösning för elektroniskt informationsutbyte avseende samordnad vårdplanering).

Kommunen tillhandahåller kostnadsfritt åtkomst till vårdplaneringssystemet och utbildning av lokal kontaktperson/samordnare av systemet.

För att garantera en säker informationsöverföring används SITHS kort. SITHS står för Säker IT inom Hälso- och Sjukvård. SITHS kort är en elektronisk tjänstelegitimation som möjliggör säker identifiering och kryptering av känslig information och ingår i den nationella E-hälsa strategin. För att använda SITHS kort krävs kortläsare samt mjukvaran NetiD, tillgång till webbläsare och Internet, vilket enheten skall tillhandahålla.

SITHS korten används idag för inloggning till Pascal och NPÖ men kommer att byggas ut till flera användningsområden som kvalitetsregister, vårdplanering, verksamhetssystem samt inloggning till citrixmiljön m.m.

(12)

Enheten ska tillhandahålla och bekosta SITHS kort till personalen för att på ett säkert sätt kommunicera. Enheten har även skyldighet att hålla elektroniska katalogtjänsten HSA uppdaterad.

Den pågående statliga utredningen om E-legitimation kan komma att förändra förutsättningarna.

2.21 Kvalitetsregister

Enheten skall rapportera till de nationella kvalitetsregister som beställaren anger 2.22 Tolk

Enheten ska ombesörja och bekosta att tolk anskaffas när brukare har behov av tolk för att kommunicera.

2.23 Egenkontrollprogram för hantering av livsmedel

Enheten ska ha ett HACCP - anpassat egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i verksamheten. Egenkontrollprogrammet ska vara anpassat efter den verksamhet som ingår i avtalet.

2.24 Miljökrav

Enheten skall följa kommunens miljöpolicy och kommunens inriktningsmål och effektmål i sitt arbete bilaga 19, bilaga 10. Enheten ska ha kännedom om kommunens miljöledningssystem och upprätta rutiner för kemikaliehantering hantering av konventionellt och farligt avfall samt miljökrav vid inköp enligt kommunens miljöledningssystem. Enheten årligen redovisa sitt miljöarbete till vård- och omsorgsnämnden.

Se Östersunds Kommuns hemsida:

http://www.ostersund.se/utvecklingsamhalle/miljoarbetet/miljoledningssystem/miljo policy.4.6206f665119bf511be480003416.html

http://www.ostersund.se/omkommunen/miljoarbetet/miljoledningssystem.4.3f31d35 7118c7a4571680002584.html

2.25 Praktikplatser

Enheten har skyldighet att erbjuda praktikplatser enligt de avtal och överenskommelser som kommunen har med universitet, lärcentrum och gymnasieskolor bilaga 27.

2.26 Egenkontrollprogram för hantering av livsmedel

Enheten ska ha ett HACCP - anpassat egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i verksamheten. Egenkontrollprogrammet ska vara anpassat efter den verksamhet som ingår i avtalet.

2.27 Miljökrav

Enheten skall följa kommunens miljöpolicy och kommunens inriktningsmål och effektmål i sitt arbete bilaga 19, bilaga 10. Enheten ska ha kännedom om kommunens miljöledningssystem och upprätta rutiner för kemikaliehantering hantering av konventionellt och farligt avfall samt miljökrav vid inköp enligt kommunens miljöledningssystem. Enheten årligen redovisa sitt miljöarbete till vård- och omsorgsnämnden.

Se Östersunds Kommuns hemsida:

(13)

policy.4.6206f665119bf511be480003416.html

http://www.ostersund.se/omkommunen/miljoarbetet/miljoledningssystem.4.3f31d35 7118c7a4571680002584.html

2.28 Praktikplatser

Enheten har skyldighet att erbjuda praktikplatser enligt de avtal och överenskommelser som kommunen har med universitet, lärcentrum och gymnasieskolor bilaga 27.

2.29 Visning av lägenhet

Enheten skall svara för visning av lägenheter och för information till de boende och deras anhöriga angående villkoren med mera som gäller för särskilda boendeformer. Enheten skall verka för att byte av hyresgäst sker snarast möjligt enligt kvalitetskraven i bilaga 6. Enheten skall anmäla in- och utflyttning till fastighetsägaren samt till biståndshandläggare. Enheten gör besiktning och dokumenterar den samt vid behov av underhållsåtgärder tillkallar kommunens besiktningsman. Enheten skall ha rutiner för visning av ledig lägenhet samt ansvara för en säker hantering av nycklar.

2.30 Drift, skötsel och underhåll av fastigheten

För teknisk drift, fastighetsskötsel och underhåll av den yttre utemiljön ansvarar fastighetsägaren . För det inre löpande underhållet av lägenheter och

gemensamhetsutrymmen ansvarar vård- och omsorgsnämnden.

Arbeten avseende periodiskt underhåll, ny- och reinvesteringar kan göras under avtalstiden. Enheten ska utan krav på ersättning tåla de olägenheter i form av hinder och störningar som därmed kan uppstå.

Enheten ansvarar för och bekostar städning och skötsel av lägenheter, allmänna utrymmen, trapphus samt personallokaler.

Enheten ska samverka med fastighetsägaren på ett smidigt sätt. För enheter som har kommunen som fastighetsägare finns en gränsdragningslista som beskriver fastighetsägarens ansvar och verksamhetens ansvar bilaga 28

3 Uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll av verksamheten under avtalstiden

3.1 Tillsyn

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn över verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

3.2 Lex Maria

Enheten ska rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om

anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt kommunens upprättade rutiner avseende avvikelsehantering.

3.3 Lex Sarah

Enheten ska ha ingående kännedom om de föreskrifter som gäller vid anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade. Föreskrifterna och

(14)

råden anges i 14 kap 1-2 § socialtjänstlagen (1980:620) (SOSFS 2011:5) Enheten ska ha egna rutiner för hur utredning och rapportering ska gå till. Enheten skall även följa vård- och omsorgsnämndens rutiner och instruktioner för rapportering av Lex Sarah för yrkesmässig verksamhet, bilaga 26.

3.4 Insyn

Beställaren, inklusive kommunens revisorer, har rätt till full insyn i verksamheten för uppföljning och utvärdering att uttalade mål, riktlinjer och kvalitetskrav följs och för uppföljning av beviljade och bedömda insatser.

3.5 Rapportering

Enheten ska lämna in de uppgifter som vård- och omsorgsnämnden kan behöva för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet till andra myndigheter exempelvis Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. Enheten ska medverka till att kommunens och socialstyrelsens brukarenkäter genomförs.

Enheten ska upprätta patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars årligen.

3.6 Uppföljning och utvärdering

Uppföljningen är en del i nämndens ledningssystem för kvalitet .

Enheten ska skriftligen rapportera enligt kvalitetskraven i bilaga 6 varje år om inte andra intervall anges.

Vidare kommer vård- och omsorgsnämnden att göra löpande uppföljningar/

granskningar av hur avtalsvillkoren inklusive kvalitetskraven i bilaga 6 följs.

Vård- och omsorgsnämnden har rätt till full insyn i verksamheten för uppföljning och utvärdering att uttalade mål och riktlinjer följs och för uppföljning av

beviljade och bedömda insatser.

Det system eller den modell för dokumentation, som enheten använder, ska vara sådant att uppföljning kan ske individuellt och mot kvalitetskraven i

förfrågningsunderlaget.

4 Ekonomi

4.1 Priser (Ersättningssystem)

Ersättning lämnas per belagd vårddygn enligt bilaga 1. Vård- och omsorgsnämnden garanterar en beläggning på 90 % per år

Justering av dygnsersättning görs inte för de första 14 dagarna vid tillfällig frånvaro. Från och med frånvarodag 15 utbetalas ingen ersättning.

För personer som bor enligt parbogaranti dvs. de båda har beslut om särskilt boende utgår dygnsersättning för de två personerna.

För personer som flyttar in tillsammans med sin närstående enligt rätten att åldras tillsammans och inte har något omvårdnadsbehov och inga beslut om insatser utgår ingen ersättning.

(15)

och den andra personen endast har behov av hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser ersätts enheten med 300 kronor per beviljad timme.

Justering av timersättning görs inte för de första 14 dagarna vid tillfällig frånvaro.

Från och med frånvarodag 15 utbetalas ingen ersättning.

Då någon boende flyttar/avlider från den särskilda boendeformen betalas full ersättning i två dagar efter dag som brukaren avlidit eller avflyttat och därefter 0 kr.

4.2 Betalningsvillkor

Underlag för utbetalning av ersättning hämtas från kommunens

verksamhetssystem (fn.Procapita). Senaste dag för ev. justering av felaktigheter är den 10:e i månaden efter den månad som ersättningen avser.

Ingen retroaktiv ersättning lämnas. Avstämningen skall vara genomförd senast den 10 i varje månad och därmed har underlaget godkänts. Kommunen utbetalar ersättning enligt ovan den 27 eller första vardag/bankdag därefter; i månaden efter den månad ersättningen avser.

4.3 Avgifter från enskilda

Avgifter för hyra och vård betalas av den enskilde direkt till vård- och omsorgsnämnden. Den enskildes avgift för kost går direkt till enheten.

References

Related documents

Emmaboda kommun kan behöva inhämta uppgifter som är sekretessbelagda från andra myndigheter eller inom kommunen för att handlägga ärendet.. När uppgifter inhämtas kan vi

Vård- och omsorgsnämnden rapport redovisar enligt LSS sjutton gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader vilket är åtta fler än föregående rapportering.. Sju

Vård- och omsorgsnämndens rapport redovisar enligt SoL elva gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader vilket är två fler än föregående redovisning.. Åtta

Kommunerna ska från 1 juli 2008 genom ett tillägg i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rapportera om gynnande beslut inom LSS som inte verkställts inom

Kommunerna ska från 1 juli 2008 genom ett tillägg i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rapportera om gynnande beslut inom LSS som inte verkställts inom

Kommunerna ska från 1 juli 2008 genom ett tillägg i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rapportera om gynnande beslut inom LSS som inte verkställts inom

Vård- och omsorgsnämnden rapport redovisar enligt LSS sju gynnande beslut motsvarande sex personer som inte har verkställts inom tre månader, vilket är tre färre jämfört med

Kommunerna ska från 1 juli 2008 genom ett tillägg i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rapportera om gynnande beslut inom LSS som inte verkställts inom