Geografi
Människa och natur i samspel
BEDÖMNINGSSTÖD I ÅRSKURS 4-6
Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 14§ offentlighets- och skretesslagen.
NAMN:
Människa och natur i samspel
Överallt där det bor människor påverkas och förändras landskapet. Här ser du några exempel på hur människans aktiviteter har påverkat landskapet i Sverige.
Uppgift 1
Var är det troligast att dessa aktiviteter finns? Skriv rätt siffra (1-5) vid varje alternativ.
Odling av spannmål
Inflyttning till huvudstaden
Slalombacke i fjällen
Skogsbruk
2 1
3 4
5
Fossila bränslen
(Icke förnybart energislag) Annat
(Förnybart energislag)
a) Vindkraft b) Naturgas c) Solenergi d) Vattenkraft e) Kolkraft f) Olja
Skog och jordbruk Berggrund Vatten
damm
Geografiska begrepp
Uppgift 2
Välj bland begreppen i rutan och skriv dem under den rubrik som passar bäst.
Obs! Det är tre begrepp för mycket.
gödsel ädelsten gradnät sädesslag damm
fossil granit mineral biobränsle tidszon
kanal åkermark jordaxel reningsverk brunn
Jordens naturresurser kan ge oss människor energi av olika slag.
Icke förnybara energislag bygger ofta på att använda fossila bränslen.
Uppgift 3
Vilka energislag bygger på fossila bränslen? Kryssa för rätt alternativ i rutan.
Finns i berggrunden
Finns inte i berggrunden a) Stenkol
b) Naturgummi c) Potatis d) Diamanter e) Torv f) Olja
Många saker som vi använder i vår vardag kommer från resurser som vi hämtar ur marken i gruvor.
Gruvor kan se olika ut och arbetet i gruvor kan också skilja sig mycket åt i olika delar av världen.
Aitik koppargruva i Lappland är ett så kallat dagbrott.
Olika yrkesgrupper arbetar vid en gruva. Arbetsvillkor och arbetsmiljö ser olika ut.
Uppgift 4
Vilka av följande alternativ är resurser som finns naturligt i berggrunden? Sätt kryss i rätt ruta.
Människa – Natur När ett företag vill starta en gruva ställs olika intressen mot varandra.
Uppgift 5
Vilka olika fördelar och nackdelar kan det finnas med att starta en gruva på en plats?
Resonera utifrån orden i rutan.
3
1 6 2
5
4
Vårt värdefulla vatten
Uppgift 6
Vad heter haven? Studera kartan och sätt rätt siffra vid rätt namn.
Atlanten Svarta havet
Östersjön Kaspiska ishavet
Medelhavet Norra ishavet
Människa – Natur
Alla hav på jorden hänger ihop. Det gör att till exempel fiskar och däggdjur kan färdas långa sträckor. Det gör även de föroreningar (t.ex. olja och plast) som vi människor släpper ut i haven.
Uppgift 7
Vilka olika konsekvenser kan det leda till när världens hav blir alltmer förorenade?
Resonera utifrån orden i rutan.
88%
3%
9%
4%
38% 58%
29%
41%
30%
59%
4%
37%
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000
Vete Ris Majs Ost Mjölk Nötkött Både jordbruk, industri och hushåll kräver mycket vatten. Nedan ser du hur vatten används i olika delar av världen.
Vattenanvändning i ett land uppdelat på Jordbruk Industri Hushåll
USA
Kenya
Sverige
Grekland
Jordbruk: En färdig produkt kräver mycket vatten.
Diagrammet visar hur många liter vatten det går åt för att producera 1kg av olika matvaror.
Källa: svensktvatten.se
Källa: WWF Källa: fao.org
Hushåll: I Sverige förbrukar vi i genomsnitt ca.
160 liter dricksvatten per dag och person.
Stämmer Stämmer inte a) Jordbruket står för den största förbrukningen av vatten i Sverige.
b) Det krävs mindre vatten för att producera 1kg majs än 1kg nötkött.
c) En person i Sverige förbrukar i genomsnitt mer vatten på tvätt än toalettspolning.
d) I Grekland står jordbruket för nästan 90% av vattenförbrukningen.
e) Det krävs mer vatten för att producera 1kg ost än 1kg vete.
f) I Sverige använder industrin en större andel vatten än vad industrin i Kenya gör.
Kan kartan och diagrammen användas för att för att ta reda på … Ja Nej g) hur många liter vatten det krävs för att producera 1kg tomat?
h) i vilket land det är bäst att odla ris?
i) vilket land som förbrukar mest vatten?
j) vilket av livsmedlen som kräver mest vatten att framställa?
k) hur mycket vatten en person i Sverige i genomsnitt förbrukar på mat och dryck?
Uppgift 8
Studera kartan och diagrammen. Läs påståendena och sätt kryss om det stämmer eller inte.
Ta ställning till om kartan och diagrammen är användbara. Läs frågorna och sätt kryss i rätt ruta.
Uppgift 9
Vilka olika förklaringar kan det finnas till att Sveriges jordbruk har en lägre förbrukning av vatten (4%) jämfört med Greklands jordbruk (88%)?
!
( !(
!
! ( (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
( !(
!
( !(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! ( !(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
( !(
!
! ( (
!
!( (
! (
! ( Stockholm Tallinn
Helsingfors Oslo
Köpenhamn London
Dublin Reykjavik
Riga Vilnius Warszawa Berlin
Minsk
Kiev Moskva
Valletta
Lissabon Madrid
Andorra- la-Vella
Monte Carlo
RomVatikanstaten SanMarino Bern Paris
Bryssel Amsterdam
Luxembourg
Vaduz Ljubljana
Zagreb Sarajevo
Podgorica Tirana
Aten Skopje
Sofia Belgrad Bukarest
Chisinau Budapest
Bratislava Wien
Prag
Pristina
Center for International Earth Science Information Network - CIESIN - Columbia University, and Centro Internacional de Agricultura Tropical - CIAT. 2005. Gridded Population of the World, Version 3 (GPWv3): Population Density Grid, Future Estimates. Palisades, NY: NASA Socioeconomic Data and Applications Center (SEDAC). http://dx.doi.org/10.7927/H4ST7MRB. Accessed 1 November, 2014.
Map service published by Maps.com
70°
60°
50°
40°
40°
30°
30°
20°
20°
10°
10°
0°
0°
-10°
-10°
-20°
-30°
-40°
60°
50°
50°
40°
40°
30°
30°
K
Färre än 5 5 - 24 25 - 49 50 - 99 100 - 249 Över 250
Europas befolkning personer per km2
Upplösningen funkar inte
!
( !(
!
! ( (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
( !(
!
( !(
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
! (
!
( !(
!
! ( (
!
!( (
! (
! (
70°
60°
50°
40°
30°
20°
10°
0°
-10°
-20°
-30°
-40°
60°
50°
50°
40°
40°
30°
Stockholm Tallinn Helsingfors Oslo
Köpenhamn London
Dublin Reykjavik
Riga Vilnius Warszawa Berlin
Minsk
Kiev Moskva
Valletta
Lissabon Madrid
Andorra- la-Vella
Monte Carlo
RomVatikanstaten SanMarino Bern Paris
Bryssel Amsterdam
Luxembourg
Vaduz Ljubljana
Zagreb Sarajevo
Podgorica Tirana
Aten Skopje
Sofia Belgrad Bukarest
Chisinau Budapest
Bratislava Wien
Prag
Pristina
Europas topografi meter över havet
Glaciär Över 3000 2000 - 3000 1500 - 2000 1000 - 1500 500 - 1000 200 - 500 0 - 200
K
Europas befolkningstäthet
Europas topografi och vatten
Tätbefolkade = där det bor många människor Glesbefolkade = där det bor få människor Det finns olika samband mellan hur landskapet ser ut och var människor bor.
Uppgift 10
Utgå från kartorna och förklara varför vissa delar av Europa är tätbefolkade och andra glesbefolkade.
Nästan en tredjedel av jorden är täckt av skog. Skogen är en viktig resurs för oss människor. Kartan visar hur stor del av jorden som är täckt av skog.
Uppgift 11
a) Var på jorden finns skogen? Placera ut de olika typerna av skog på de platser på kartan där de vanligtvis förekommer.
Räkodlingar i mangroveskog
Växter från regnskog
Friluftsliv i lövskog
Virke till möbler från barrskog
1
1 2
3 4
Människa – Natur b) Förklara begreppen kortfattat.
Urskog =
Kalfjäll =
Ett naturreservat är ett område som enligt lagen ska skyddas och bevaras.
Uppgift 12
Vilka olika orsaker kan det finnas till att skogsområden blir naturreservat?
Resonera utifrån orden i rutan.
Bildförteckning - Människa och natur i samspel
Sida Upphovsman Licens
2 karta Eric Gaba/NordNordWest CC BY-SA-3.0
2 bild1 Johannes Jansson/Wikimedia CC BY-SA-2.5 Denmark 2 bild2 Holger.Ellgaard/Wikimedia CC BY-SA-3.0
2 bild3 Janne Karaste/Wikimedia CC BY-SA-2.0 2 bild4 Màrtainn MacDhòmhnaill/Flickr CC BY-NC 2.0 2 bild5 Bengt Nyman/Flickr CC BY 2.0
4 ö Tzorn/Wikimedia CC BY-SA-3.0
4 nv Startup Stock Photos/Pexels CC0 Public Domain 4 nh Responsible Sourcing Network CC BY-NC 2.0 6 ö NordNordWest/Wikimedia CC0 Public Domain
6 n J Jokinen J Jokinen
8 Petr Dlouhý/Wikimedia CC0 Public Domain 10 ö Norstedts kartor © Norstedts kartor 2015 10 n Norstedts kartor © Norstedts kartor 2015
12 ö fao.org © fao.org
12 mv Challiyan/Wikimedia CC BY-SA 2.5 12 mh ForestWander/Wikimedia CC BY-SA-3.0 12 nv Dave Kimble/Wikimedia CC BY-SA-3.0 12 nh 16valve/Wikimedia CC BY-SA-3.0