• No results found

Geografi Människa och natur i samspel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Geografi Människa och natur i samspel"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Geografi

Människa och natur i samspel

BEDÖMNINGSSTÖD I ÅRSKURS 4-6

Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 14§ offentlighets- och skretesslagen.

NAMN:

(2)

Människa och natur i samspel

Överallt där det bor människor påverkas och förändras landskapet. Här ser du några exempel på hur människans aktiviteter har påverkat landskapet i Sverige.

Uppgift 1

Var är det troligast att dessa aktiviteter finns? Skriv rätt siffra (1-5) vid varje alternativ.

Odling av spannmål

Inflyttning till huvudstaden

Slalombacke i fjällen

Skogsbruk

2 1

3 4

5

(3)

Fossila bränslen

(Icke förnybart energislag) Annat

(Förnybart energislag)

a) Vindkraft b) Naturgas c) Solenergi d) Vattenkraft e) Kolkraft f) Olja

Skog och jordbruk Berggrund Vatten

damm

Geografiska begrepp

Uppgift 2

Välj bland begreppen i rutan och skriv dem under den rubrik som passar bäst.

Obs! Det är tre begrepp för mycket.

gödsel ädelsten gradnät sädesslag damm

fossil granit mineral biobränsle tidszon

kanal åkermark jordaxel reningsverk brunn

Jordens naturresurser kan ge oss människor energi av olika slag.

Icke förnybara energislag bygger ofta på att använda fossila bränslen.

Uppgift 3

Vilka energislag bygger på fossila bränslen? Kryssa för rätt alternativ i rutan.

(4)

Finns i berggrunden

Finns inte i berggrunden a) Stenkol

b) Naturgummi c) Potatis d) Diamanter e) Torv f) Olja

Många saker som vi använder i vår vardag kommer från resurser som vi hämtar ur marken i gruvor.

Gruvor kan se olika ut och arbetet i gruvor kan också skilja sig mycket åt i olika delar av världen.

Aitik koppargruva i Lappland är ett så kallat dagbrott.

Olika yrkesgrupper arbetar vid en gruva. Arbetsvillkor och arbetsmiljö ser olika ut.

Uppgift 4

Vilka av följande alternativ är resurser som finns naturligt i berggrunden? Sätt kryss i rätt ruta.

(5)

Människa – Natur När ett företag vill starta en gruva ställs olika intressen mot varandra.

Uppgift 5

Vilka olika fördelar och nackdelar kan det finnas med att starta en gruva på en plats?

Resonera utifrån orden i rutan.

(6)

3

1 6 2

5

4

Vårt värdefulla vatten

Uppgift 6

Vad heter haven? Studera kartan och sätt rätt siffra vid rätt namn.

Atlanten Svarta havet

Östersjön Kaspiska ishavet

Medelhavet Norra ishavet

(7)

Människa – Natur

Alla hav på jorden hänger ihop. Det gör att till exempel fiskar och däggdjur kan färdas långa sträckor. Det gör även de föroreningar (t.ex. olja och plast) som vi människor släpper ut i haven.

Uppgift 7

Vilka olika konsekvenser kan det leda till när världens hav blir alltmer förorenade?

Resonera utifrån orden i rutan.

(8)

88%

3%

9%

4%

38% 58%

29%

41%

30%

59%

4%

37%

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

Vete Ris Majs Ost Mjölk Nötkött Både jordbruk, industri och hushåll kräver mycket vatten. Nedan ser du hur vatten används i olika delar av världen.

Vattenanvändning i ett land uppdelat på Jordbruk Industri Hushåll

USA

Kenya

Sverige

Grekland

Jordbruk: En färdig produkt kräver mycket vatten.

Diagrammet visar hur många liter vatten det går åt för att producera 1kg av olika matvaror.

Källa: svensktvatten.se

Källa: WWF Källa: fao.org

Hushåll: I Sverige förbrukar vi i genomsnitt ca.

160 liter dricksvatten per dag och person.

(9)

Stämmer Stämmer inte a) Jordbruket står för den största förbrukningen av vatten i Sverige.

b) Det krävs mindre vatten för att producera 1kg majs än 1kg nötkött.

c) En person i Sverige förbrukar i genomsnitt mer vatten på tvätt än toalettspolning.

d) I Grekland står jordbruket för nästan 90% av vattenförbrukningen.

e) Det krävs mer vatten för att producera 1kg ost än 1kg vete.

f) I Sverige använder industrin en större andel vatten än vad industrin i Kenya gör.

Kan kartan och diagrammen användas för att för att ta reda på … Ja Nej g) hur många liter vatten det krävs för att producera 1kg tomat?

h) i vilket land det är bäst att odla ris?

i) vilket land som förbrukar mest vatten?

j) vilket av livsmedlen som kräver mest vatten att framställa?

k) hur mycket vatten en person i Sverige i genomsnitt förbrukar på mat och dryck?

Uppgift 8

Studera kartan och diagrammen. Läs påståendena och sätt kryss om det stämmer eller inte.

Ta ställning till om kartan och diagrammen är användbara. Läs frågorna och sätt kryss i rätt ruta.

Uppgift 9

Vilka olika förklaringar kan det finnas till att Sveriges jordbruk har en lägre förbrukning av vatten (4%) jämfört med Greklands jordbruk (88%)?

(10)

!

( !(

!

! ( (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

( !(

!

( !(

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! ( !(

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

( !(

!

! ( (

!

!( (

! (

! ( Stockholm Tallinn

Helsingfors Oslo

Köpenhamn London

Dublin Reykjavik

Riga Vilnius Warszawa Berlin

Minsk

Kiev Moskva

Valletta

Lissabon Madrid

Andorra- la-Vella

Monte Carlo

RomVatikanstaten SanMarino Bern Paris

Bryssel Amsterdam

Luxembourg

Vaduz Ljubljana

Zagreb Sarajevo

Podgorica Tirana

Aten Skopje

Sofia Belgrad Bukarest

Chisinau Budapest

Bratislava Wien

Prag

Pristina

Center for International Earth Science Information Network - CIESIN - Columbia University, and Centro Internacional de Agricultura Tropical - CIAT. 2005. Gridded Population of the World, Version 3 (GPWv3): Population Density Grid, Future Estimates. Palisades, NY: NASA Socioeconomic Data and Applications Center (SEDAC). http://dx.doi.org/10.7927/H4ST7MRB. Accessed 1 November, 2014.

Map service published by Maps.com

70°

60°

50°

40°

40°

30°

30°

20°

20°

10°

10°

-10°

-10°

-20°

-30°

-40°

60°

50°

50°

40°

40°

30°

30°

K

Färre än 5 5 - 24 25 - 49 50 - 99 100 - 249 Över 250

Europas befolkning personer per km2

Upplösningen funkar inte

!

( !(

!

! ( (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

( !(

!

( !(

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

( !(

!

! ( (

!

!( (

! (

! (

70°

60°

50°

40°

30°

20°

10°

-10°

-20°

-30°

-40°

60°

50°

50°

40°

40°

30°

Stockholm Tallinn Helsingfors Oslo

Köpenhamn London

Dublin Reykjavik

Riga Vilnius Warszawa Berlin

Minsk

Kiev Moskva

Valletta

Lissabon Madrid

Andorra- la-Vella

Monte Carlo

RomVatikanstaten SanMarino Bern Paris

Bryssel Amsterdam

Luxembourg

Vaduz Ljubljana

Zagreb Sarajevo

Podgorica Tirana

Aten Skopje

Sofia Belgrad Bukarest

Chisinau Budapest

Bratislava Wien

Prag

Pristina

Europas topografi meter över havet

Glaciär Över 3000 2000 - 3000 1500 - 2000 1000 - 1500 500 - 1000 200 - 500 0 - 200

K

Europas befolkningstäthet

Europas topografi och vatten

(11)

Tätbefolkade = där det bor många människor Glesbefolkade = där det bor få människor Det finns olika samband mellan hur landskapet ser ut och var människor bor.

Uppgift 10

Utgå från kartorna och förklara varför vissa delar av Europa är tätbefolkade och andra glesbefolkade.

(12)

Nästan en tredjedel av jorden är täckt av skog. Skogen är en viktig resurs för oss människor. Kartan visar hur stor del av jorden som är täckt av skog.

Uppgift 11

a) Var på jorden finns skogen? Placera ut de olika typerna av skog på de platser på kartan där de vanligtvis förekommer.

Räkodlingar i mangroveskog

Växter från regnskog

Friluftsliv i lövskog

Virke till möbler från barrskog

1

1 2

3 4

(13)

Människa – Natur b) Förklara begreppen kortfattat.

Urskog =

Kalfjäll =

Ett naturreservat är ett område som enligt lagen ska skyddas och bevaras.

Uppgift 12

Vilka olika orsaker kan det finnas till att skogsområden blir naturreservat?

Resonera utifrån orden i rutan.

(14)

Bildförteckning - Människa och natur i samspel

Sida Upphovsman Licens

2 karta Eric Gaba/NordNordWest CC BY-SA-3.0

2 bild1 Johannes Jansson/Wikimedia CC BY-SA-2.5 Denmark 2 bild2 Holger.Ellgaard/Wikimedia CC BY-SA-3.0

2 bild3 Janne Karaste/Wikimedia CC BY-SA-2.0 2 bild4 Màrtainn MacDhòmhnaill/Flickr CC BY-NC 2.0 2 bild5 Bengt Nyman/Flickr CC BY 2.0

4 ö Tzorn/Wikimedia CC BY-SA-3.0

4 nv Startup Stock Photos/Pexels CC0 Public Domain 4 nh Responsible Sourcing Network CC BY-NC 2.0 6 ö NordNordWest/Wikimedia CC0 Public Domain

6 n J Jokinen J Jokinen

8 Petr Dlouhý/Wikimedia CC0 Public Domain 10 ö Norstedts kartor © Norstedts kartor 2015 10 n Norstedts kartor © Norstedts kartor 2015

12 ö fao.org © fao.org

12 mv Challiyan/Wikimedia CC BY-SA 2.5 12 mh ForestWander/Wikimedia CC BY-SA-3.0 12 nv Dave Kimble/Wikimedia CC BY-SA-3.0 12 nh 16valve/Wikimedia CC BY-SA-3.0

References

Related documents

Brandteknisk klass behandlas i kapitel 5, Fire Resistance Ratings (FRR). I likhet med BBRs krav REI baserar regelverket kraven på stabilitet, integritet och isolation. Detta

Fafchamps och Söder- bom hävdar att växande företag kan kompensera för sådana problem genom att betala högre löner för att motivera arbetarna, och att en sådan mekanism är

– Det är klart att det är bra att man odlar grödor man kan tjäna pengar på, men stora ris- och bananodlingar passar inte här, eftersom de kräver för mycket vatten.. Sedan är

11 https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-10-19/lagarde-says-ecb-still-has-options-if-pandemic-crisis-worsens.. Den europeiska centralbankens, euroländernas och deras

Årsstämman i B&B TOOLS AB den 27 augusti 2009 bemyndi- gade styrelsen att, under perioden fram till årsstämman den 25 augusti 2010, återköpa högst så många egna aktier

Lortiga verkstäder var inte vad de brukade satsa pengar på, men de bevektes och vi var mycket tacksamma, för vi kände att detta var början till något nytt och bra för Skansen..

Utredningen innebar en grundlig genomgång av den inhemska marknaden för sjöfart och fiske, olje- och gassindustrin och aktuell landbaserad industri med avseende på

OPTIFIL är ett helautomatiskt backspolande filter ner till 1µm för fin och mikrofiltrering.. OptiFil filtrerar som ett djupfilter, ytfilter eller kakfilter beroende