• No results found

Landstingsstyrelsen beslöt enligt landstingsrådsberedningens förslag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Landstingsstyrelsen beslöt enligt landstingsrådsberedningens förslag"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Landstingsstyrelsen

Utdrag PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2006-10-24

Justerat den 31 oktober 2006.

Justeringen anslogs den 1 november 2006.

- - - - - -

§ 300

Uppdrag att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter

LS 0405-1095

Landstingsrådsberedningens skrivelse den 17 oktober 2006 med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 4 oktober 2006.

Landstingsstyrelsen beslöt enligt landstingsrådsberedningens förslag

att uppdraget att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter är fullgjort

att anmäla sitt beslut till fullmäktige.

- - - - - - - - - -

Vid protokollet Peter Freme

Exp till:

Landstingsfullmäktige Landstingsdirektören

(2)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)

Bilaga

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2006-10-04

2006-10-17 LS 0405-1095

Landstingsstyrelsen

Uppdrag att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter

Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg

ÄRENDET

Landstingsdirektörens förslag om behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter.

FÖRSLAG TILL BESLUT

Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta

att uppdraget att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter är fullgjort

att anmäla sitt beslut till fullmäktige.

Ingela Nylund Watz Lars Dahlberg

Anders Lönn

(3)

Stockholms läns landsting SKRIVELSE 2 Landstingsrådsberedningen

2006-10-17 LS 0405-1095

ÄRENDET OCH DESS BEREDNING

Landstingsfullmäktige har den 11 maj 2004 uppdragit åt landstingsstyrelsen att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter.

Ärendet har remitterats till landstingsdirektören.

Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 4 oktober 2006 (bilaga) föreslagit lands- tingsstyrelsen besluta att uppdraget att se över behovet och de ekonomiska konsekvenser- na av en utökning av antalet kliniska adjunkter är fullgjort, att anmäla sitt beslut till fullmäk- tige.

Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 17 oktober 2006.

(4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2006-10-04 LS 0405-1095

Forskning Utveckling Utbildning Administration

Handläggare:

Gudrun Berger

Uppdrag till landstingsstyrelsen att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kli- niska adjunkter

Ärendet

I motion 2003:32 av Andres Käärik m fl om fler utbildningsplatser för di- striktssköterskor (LS 0304-1483) gavs landstingsstyrelsen i uppdrag att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter.

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslås besluta

att uppdraget att se över behovet och de ekonomiska konsekvenserna av en utökning av antalet kliniska adjunkter är fullgjort

att anmäla sitt beslut till fullmäktige.

Bakgrund

I motionen understryks vikten av att distriktssköterskor får en adekvat ut- veckling i samklang med den medicinska vårdens utveckling. Detta föreslås ske genom att den kliniska handledningen stärks och genom att primärvår- den tillförs kliniska adjunkter.

Förvaltningens synpunkter

Under de senaste två åren har CeFAM, Vårdutvecklingsavdelningen tillsam- mans med FoUU-kansliet bedrivit ett projekt för att utöka antalet adjunge- rade kliniska adjunkter (AKA) i primärvården bland distriktssköterskorna.

Idag finns 12 distriktssköterskor i länet som har en adjungering på ca 20 % till något av de fyra lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning eller specialistutbildning till distriktssköterska. Finansieringen av dessa sker idag med FoUU-medel.

De distriktssköterskor som rekryteras till AKA-uppdrag har i allmänhet ingen eller låg akademisk utbildning inom omvårdnadsämnet eller pedagogik. Det har i en kartläggning visat sig att 80 % av

(5)

2 (3) LS 0405-1095

distriktssköterskorna och sjuksköterskorna i primärvården i länet har fått sin grundutbildning till sjuksköterska före 1993 dvs. det år då kompetens för ett vetenskapligt förhållningssätt fördes in i utbildningarna. Ett vetenskapligt förhållningssätt är bl a angeläget för att kritiskt kunna värdera och diskutera sina arbetsmetoder samt ta till sig forskningsresultat. Det finns därför ett stort behov av sådan kompetens för uppdraget. Det innebär att

Vårdutvecklingsavdelningen tillsammans med varje AKA gör en plan för en kompetensutveckling där målet är att för dem som inte har en

kandidatexamen minst eftersträva en sådan. Distriktssköterskorna får då en kompetens som är likställd med den som sjuksköterskor sedan 1993 får i sin grundutbildning. För en sådan kompetensutveckling krävs mer tid än de 20% som utgör själva AKA-uppdraget.Utöver detta deltar AKA också i gemensamma föreläsningar som anordnats av lärosätena samt andra aktiviteter som arrangeras av CeFAM. På detta sätt blir AKA en naturlig kontakt mellan verksamhet och klinisk adjunkt vid lärosätet.

Förutom AKA med adekvat kompetens strävar CeFAM efter att det ska finnas 174 distriktssköterskor som är huvudhandledare inom primärvården, dvs en per vårdcentral. Dessa har en speciell uppgift när det bl a gäller mottagande och planering av studenters verksamhetsförlagda utbildning på vårdcentralsnivå. Alla distriktssköterskor som fungerar som hu-

vudhandledare behöver minst ha en kandidatexamen dvs. en akademisk examen som omfattar 120 högskolepoäng. En sådan inkluderar en viss vetenskaplig kompetens som krävs för att handleda studenter och för att integrera teori och praktik. Detta är också något som via studier

framkommit att studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning i primärvården förväntar sig. CeFAM vill tillsammans med högskolorna utveckla en utbildning för kandidatexamen med specifik inriktning mot distriktssköterskor som är huvudhandledare och som inte redan besitter sådan kompetens.

AKA-uppdraget är tänkt att pågå under två till treårsperioder. En önskvärd fortsättning och karriärväg utifrån uppdraget vore tjänstgöring som klinisk adjunkt (kombinationstjänster 50/50 % med utgångspunkt i

primärvården(kombinationstjänster 50/50 % med utgångspunkt i primärvården och där en viss samordning sker på CeFAM).

Tjänstgöringstiden skulle då delas mellan en tjänst vid lärosätet och vården.

Antalet distriktssköterskor med magisterexamen behöver öka (vilket först kräver att vederbörande har en kandidatexamen), det är en förutsättning för att kunna inneha en tjänst som högskoleadjunkt med klinisk placering.

Arbetet som bedrivs på CeFAM ger distriktssköterskorna en möjlighet att utvecklas så att man får den kompetens som krävs för att man i framtiden ska kunna söka adjunktstjänster med klinisk placering.

(6)

3 (3) LS 0405-1095

Det är rimligt att anta att behovet är minst en klinisk adjunkt per utbild- ningsprogram, fyra sjuksköterskeprogram, Ersta Högskola, Röda Korsets Högskola, Sophiahemmet Högskola och Karolinska Institutet och distrikts- sköterskeprogrammet vid Karolinska Institutet vilket skulle innebära ca fem kliniska adjunkter med ca 50 % verksamhet i vården och 50 % vid lärosätet.

Kostnaden för en klinisk adjunkt kan beräknas till ca 35 000 kr exl po-pålägg per månad.

Samråd i ärendet har skett med Beställarkontor Vård, Personalstrategiska avdelningen och CeFAM.

Sören Olofsson

References

Related documents

En del av denna tillsyn bedöms kunna genomföras inom ramen för den tillsyn som ändå görs, men kommunernas resurser inom tillsyn kan behöva förstärkas genom till exempel översyn

Med anledning av risk för negativ påverkan på barnens hälsa anser miljö- och byggnadskontoret att de magnetiska störningarna kan läggas till grund för ett förbud mot att

Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 30 augusti 2004 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt AB

Kommunförvaltningen är positiv till att landstinget tagit fram ett förslag till färdplan för länets energi- och klimatarbete i syfte att visa hur regionen kan nå

att lägga till, i de riktlinjer som anges i landstingsdirektörens tjänsteutlåtande, att de ska baseras på en värdegrund där respekt för och omsorg om patienten är det

Att dessa miljöbedömningar inte systematiskt har använts i beslutsunderlagen rimmar illa med Landstingets mål och är ett risktagande, både vad gäller. miljökonsekvenser

MP-ledamöternas skrivelse den 3 oktober 2013 med förslag att landstingsstyrelsen beslutar att avge yttrande till Finansdepartementet enligt MP-förslaget (bilaga)..

Landstingsdirektörens stab har tagit fram ett förslag till verkställighetsplan för sina områden där landstingsstyrelsens mål är utgångspunkten för förvaltningens framtagande