Naturligt förekommande uran-, radium- och radonaktiviteter i grundvatten

Naturligt förekommande uran-, radium- och radonaktiviteter i grundvatten

Sveriges Geologiska Undersökning oktober 1981

NATURLIGT FÖREKOMMANDE URAN-, RADIUM- OCH RADONAKTIVITETER I GRUNDVATTEN

Mats Aastrup

Sveriges Geologiska Undersökniny Oktober 1981

Denna rapport utgör redovisning av ett arbete som utförts på uppdrag av KBS-projektet.

Slutsatser och värderingar i rapporten är författarens och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med uppdragsgivarens.

En förteckning över hittills utkomna rapporter i denna serie under 1981, återfinns i slutet av rapporten. Uppgift om KBS tidigare tekniska rapporter från 1977-1978 (TR 121), 1979

(TR 79-28) och 1980 (TR 80-26) kan erhållas från SKBF/KBS.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Summary S 1

Inledning 1 Stationer f ö r provtagning och analys av u r a n ,

radium-226 och radon-222 1 Beskrivning av analysmetoder och analys-

resultat bilr.ia 1 Bearbetning av analysresultaten 6 J >.. i 6 ' w iutn-°26 11 Ä'ion-222 14 Ji rd- och bergakviferberoendet 18

c I utsatser 21

Bilaga 1 (Studsviks resultatredovisning) Bilaga 2 (Förnyad provtagning av några

stationer i Norrland)

SUMMARY

Natural activities of uranium, radium and radon in groundwajter.

The aim of the investigation was to get information of the range of the activities of the radioactive isotGpes of uranium, radium-226 and radon-222 in groundwater in aquifers of different geological settings. Correlations with other chemical parameters were made.

Methods of

Forty-two stations included in the National Groundwater Observation Network, which is a monitoring project governed by the Geological Survey of Sweden (SGU), were sampled in late August and the first week of September 1980. The geographic distribution of the sampling stations is presented in figure 1. The samples were collected in polyethene bottles with a volume of five litres, and sent to Studsvik Energiteknik AB for analysis.

The characteristics of the sampling stations are given in table 1.

The sampling stations consist of natural springs, production wells, drilled boreholes and observation tubes.

Of the 42 sampling stations 22 are withdrawing groundwater from aqui- fers in unconsolidated rocks and 20 from consolidated rocks.

The number of stations in different bedrock areas are: granite 14, gneiss 8, quartzite 2, sandstone 4, limestone 12 and shales 2.

Results

No correlations could be found between the radioactive isotopes and other chemical parameters (pH, conductivity, HCO-,, C l , SO^, Nä, K, Ca, Mg). Uranium and radon are weakly correlated (r

uranium and radium, nor radium and radon.

^ - 0.61), but not

The distribution of the a c t i v i t i e s of the isotopes are very slew, with a few very high a c t i v i t i e s (log-normal d i s t r i b u t i o n ) .

The uranium a c t i v i t i e s range from 2.5 to 1100 mBq/1. The median is 14 mBq/1. The high values are l i n k e d w i t h g r a n i t e s , which have a median of 35 mBq/1. The groundwaters of sedimentary rocks have gene-

r a l l y very low uranium a c t i v i t i e s . (Figures 2 and 3, table on p. 9 ) .

The radium a c t i v i t i e s are lower than the uranium a c t i v i t i e s . They range from 0.5 m3q/'l to an extreme of 1900 mBq/1, w i t h a median of 3.9 mBq/1. (Figures 4 and 5, table on p. 14). Even the high radium a c t i v i t i e s are linked w i t h groundwaters i n g r a n i t i c areas (median 6.8 mBq/1), which i s also the case f o r radon (median 9? Bq/1).

The a c t i v i t i e s of radon-222 i n groundwater are thousand to tenthou- sandfold those of uranium and radium-226. They range from 3.2 to

1500 B q / 1 , whith a median of 55 B q / 1 . (Figures 6 and 7, table on p.18).

Higher concentrations of U, Ra-226 and Rn-222 have been found i n groundwaters from consolidated rocks than i n groundwaters from un- consolidated material i n areas w i t h g r a n i t i c - and gneissic bedrock.

In sedimentary rock areas the s i t u a t i o n is quite the opposite with higher a c t i v i t i e s i n aquifers of unconsolidated m a t e r i a l , most l i k e l y depending on the presence of material o r i g i n a t i n g from areas outside the sedimentary bedrock area, deposited by the ice during the P l e i - stocene.

Short vocabulary for the correct interpretation of figures and tables.

Grundvattenprovtagningsstationer = groundwater sampling stations Läge = geographic position

Höjd ö". h. = altitude above sea level

Bergborra = drilled borehole in consolidated rocks Källa = natural spring

Jordborra = drilled borehole in unconsolidated rocks Järnrör = iron tube

Plaströr = plastic tube Djup = depth

'6 = aquifer in consolidated rocks J = -"- -"- unconsolidated -"- Kalksten = limestone

Sprickrik = rich in fractures

Isälvsmaterial = glaciofluvial material Morän = till

Täckande jordlager = covering layar of unconsolidated material Finkornig = fine grained

Grovkornig = coarse grained Lera = clay

Områdets berggrund = type of bedrock of the area Skiffer = shale

Omsättningstid = turnover time of the groundwater År = year

Samtliga stationer = all sampling stations Medianvärde = median

Medelvärde = mean

Inledning.

Sveriges geologiska undersökning fick 1980-06-06 i uppdrag av

SKBF/KBS att provta grundvatten i ett antal utvalda kemiprovtagnings- stationer inom grundvattennätet, för bestämning av naturligt före- kommande aktiviteter av uran, radium-226 och radon-222. Provtag- ningen utfördes i augusti-september 1980 av personal från SGU.

Proverna analyserades därefter av Studsvik. Genom att stationer i det löpande grundvattenkemiska programmet vid grundvattennätet ut- valdes som provtagningsplatser erhölls viktig kringinformation bl.a.

av de grundvattenförande lagrens (akviferer) geologiska sammansättning, grundvattnets kemiska sammansättning och variation samt vattnets unge- färliga ålder.

Provtagningsstationerna utgörs av källor, produktionsbrunnar, berg- borror och observationsrör.

Syftet med grundvattennätets kemiska program är bl.a. att kunna relatera grundvattnets kemiska sammansättning till klimat, geologi och topografi. Stationerna provtas 2 - 6 gånger per år. Tidsserier erhålls och variationer i vattnets kemiska sammansättning studeras.

Stationerna är inte påverkade av punktföroreningar. Eventuella för- ändringar i grundvattenkemin beror därför på förändringar i krirnat, areella näringar och diffusa luftburna föroreningar.

Stationer för provtagning och_analys av uran, radium-226 och radon-222.

Fyrtiotvå stationer provtogs. Av dem är 22 stationer i jordakviferer och 20 i bergakviferer. Stationerna ligger i områden med olika berg- grund. Fördelningen av provtagningsstationerna på olika bergarter är:

Granit 14 stationer Gnejs 8 -"- Kvartsit 2 -"- Sandsten 4 Kalksten 12 -"- Skiffer 2 -"-

Övrig karakterisering av provtagningsstationerna framgår av tabell 1.

Stationernas geografiska lägen framgår av kartan i figur 1.

Tabell 1

KARAKTERISERING AV GRUNDVATTENPROVTAGNINGSSTATIONERNA

STATION

O1O1O Tygelsjö 02001 Rövarekulan 05006 Vinslöv

03011 Gärds Köpinge 03014 Tollarp

03016 Ö.Sönnarlöv 03017 Yngsjö 03022 Vinslöv 03023 Ahus 03049 Färlöv

03050 Kristianstad 84001 Gul i ringen 85001 Gallaredsk.

LÄN M M L L L

L L L L L L H N

17011 VissbodakällanT 54020 Barkhult

60010 Ljungstorp 60011 Ljungstorp 60040 Fornasa 60042 Fornasa

P E E

F

E

KOMMUN

Lund Eslöv Hässleholm Kristianstad Kristianstad Kristianstad Kristianstad Hässleholm Kristianstad Kristianstad Kristianstad Vimmerby Halmstad Hallsberg Lerui.i Mjölby Mjölby Motala Motala

LÄGE lat long 553110 130000 554725 133005 560605 135500 555630 140955 555540 135840 555315 140110 555245 141345 560550 135440 555545 141740 560437 140509 560233 140732 574753 154443 563508 125740 590045 150330 574439 122627 582440 150825 582440 150825 582900 151105 582900 151105

HÖJD ö h (m)

20 103 28 6 32 38 3 35 9 23 3 118 8 110 175 83 83 104 103

TYP AV STN

bergborra källa bergborra bergborra jordborra bergborra bergborra bergborra bergborra jordborra bergborra

källa källa källa

bergborra bergborra järnrör bergborra plaströr

DJUP

59 0 26 92 29 52 57 62 39 28 83 0 0 0 103 36 10 18 2

TYP AV akvifer

R J B B J B B

B B

J B

J J J B B J B J

AKVIFERENS geologi kalksten sprickrik sand sandsten sandsten sand, okänd genes sandsten kalksten kalksten sandsten

i sälvsmat.

sandsten morän

i sälvssand i sälvssand gnejs sandsten morän

kalksten morän

EV.TÄCKANDE jordlager

morän morän morän morän morän morän

finkornigt sediment morän grovkor-

nigt, sed.

fi nkor- nir)t sed.

morän fi nkor- n i g t sed.

lera nio r a n

OMRÅDETS berggrund

kalksten skiffer kalksten kalksten kalksten kalksten kalksten ka lksten sandsten sandsten kalksten gra ni t.

ej nejs gnejs gnejs sandsten sandston k a H sten kalksten

OMSÄTTN tid

M K M

i

L

M L

M

M M-L

K K-M K K-M L M M M

KARAKTERISERING AV GRUNDVATTENPROVTAGNINGSSTATIONERNA

läbel1 1 forts.

STATIC

&5007 65009 67020 69001 69007 70014 74001 09001 12001 20006 20010 21008 23008

?3023 26024 27001 27007

Gistad Gistad Skofteby Härmundsröd Tuntorp Lästevik Komosse Lat.

Hangers Sol inge Lötfallet Bärmö östa

Fredrikslund Kassjbån Rundhögen Rundhögen

.ÄN

E E R 0 0 P R I I U

u

B U U Z

z z

KOMMUN

Linköping Linköping Lidköping Lysekil Lysekil Bengtsfors Ulricehamn Gotland Gotland Västerås Västeras Sigtuna He by He by Bräckp Are Are

LÄGE lat long 582630 582800 582603 582255 582311 585508 574056 571715 574730 594945 594650 593825 600855 600745 624250 631405 631602

155330 155355 130527 112959 112915 121326 134558 183900 184500 162850 163255 173830 165020 165510 161500 121040 121427

HÖJD ö h (m)

55 54 46 37 35 103 317 13 21 54 47 2 61 68 258 649 570

TYP AV STN

plaströr bergborra järnrör bergborra bergborra källa järnrör källa källa källa plaströr järnrör källa bergborra bergborra källa källa

DJUP

7 72

113 130 0 5 0 0 0

11 0 46 50 8 0

TYP AV akvifer

J B B B B J J B B J J J J B B J J

AKVIFERENS geologi morän gnejs gnejs granit granit i sälvsmat.

morän kalksten kalksten i sälvssand isälvsmat.

i sä 1vssand i sälvssand grani t g ra ni t isälvnsand isälvssand

EV.TÄCKANDE jordlager

finkorn- nigt sed.

finkorn sediment glaciallera

lera

fi nkorn sediment fi nkorn sediment

OMRÅDETS berggrund gnejs gnejs gnejs granit grani t granit gnejs kalksten kalksten grani t q ra ni t finkorn, sedgrani t otqani ^k

jord

morän

granit grani t grani t kvartsi t kvartsi t

OMSÄT tid

M M L M M M M K K M M M

K-M K-M K K

STATION

29008 Piprbrsmyran 58009 Sv eg

34015 Gravarne 37032 Lappträsket 37056 Solälven

LÄN Z Z AC BD BO

KOMMUN Krokom Härjedalen Skellefteå Gällivare Gällivare

KARAKTERISERING LÄGE lat long 631845 141240 615934 142113 645640 205300 662320 213500 663430 212530

AV GRUNDVATTENPROVTAGNINGSSTATIONERNA HÖJD

ö h (m) 302 463 62 255 320

TYP AV STN

källa källa källa bergborra källa

DJUP

0 0 0 49 0

TYP AV

akvifer J J J B J

AKVIFERENS

geologi morän

sandig morän isälvssand grani t isälvssand

EV.TÄCKANDE jordlager

org.jord

org.jord org.jord

Tabell OMRÅDETS berggrund 1erskiffer grani t granit granit gnejs

1 forts.

OMSÄTTN.

tid K-M K K K-M 42013 Sjeunjesäivek.BD Arjeplog 655707 180311 445 källa morän granit

l

J S

l

l

i

Ungefärliga uppskattningar gjorda med ledning av tritiumbestämningar och akviferkännedom.

K < ca 3 år M 3 - 26 år L > 26 år

Vig ]. PxovtagHA.ngAcm-xäde.naA gcocjfiaf^ka iäge. Ve två

^cuta n\^KafincL I da hemiMiÄga ita,tA,o>ii>Humfizn atgöi cmiådcbHLunmeA. Ociirt ä i utsatta på kantan.

Beskrivning av analysmetodik och anaj ysresuHa t._.__

Studsviks resultatredovisning (Bilaga 1 ) . Bearbetning av anal^rjes_ul_tat_en_.

Ett stort antal regressionsanalyser har utförts för att finna even- tuella korrelationer mellan U, Ra och Rn och övriga kemiska paramet- rar som mätts och analyserats i grundvatten frän provtagningsstatio- nerna. Inga säkra korrelationer har erhållits. Bergartsberoendet hos halterna av U, Ra och Rn tycks vara sa stort att det döljer eventu- ella korrelationer till andra kemiska ämnen eller föreningar i grund- vattnet. Detta är relevant dä regressionsanalysen utföres på hela materialet och hänsyn inte tas till berggrundstillhörighet.

Om analysresultat av prov tagna i stationer enbart belägna i gra- nitområden studeras,kan vissa goda korrelationer eller åtminstone korrelationskoefficienter erhållas. Exempel är de positiva korrela- tionerna mellan u^anaktiviteterna och sulfat och vätekarbonat, i de fall man undantar analyserna frän stationerna 69001 och 69007, vilka har extremt höga halter. Dessa regressionsanalyser omfattar bara tio värdepar, och en grafisk plottning visar att korrelationerna inte äger signifikans.

Det är möjligt att man kan finna beroende mellan de radioaktiva isotoperna och övriga kemiska parametrar, om man studerar ett stort material från ett mycket enhetligt berggrundsområde, eller provtar samma stationer ett flertal gånger. Det material vi har att göra med i denna undersökning tillåter dock inte detta.

Det bör vidare framhållas att det inte finns någon korrelation mellan uran och radium eller mellan radium och radon. Uran och radon är däremot svagt korrelerande ( r - 0.61).

Uran

Aktiviteterna av de tre isotoperna är mycket skevt fördelade, med låga halter i flera provtagningsstationer. Ett par, tre stationer har halter som överstiger medianvärdena med drygt en tiopctens.

Uranaktiviteterna varierar mellan 2.5 och 1100 mBq/1. Medianvärdet för hela materialet är 14 mBq/1. Medianvärdet ger en korrektare bild av hur aktiviteterna ligger än medelvärdet, då halterna a> så skevt fördelade. Hela 83 av provtagningsstationerna har aktiviteter under 100 mBq/1.

Bearbetningsmäss igt är materialet for varje v.-.r-".op uppdelat på typ av akvifer; jord- och bergakvifer. Vidare är a i uppdelat på berg- artei , dvs den bergart som huvudsakligen finns representerad i stati- onens närmaste omgivning. En uppdelning i två stora bergartsgrupper har gjorts, nämligen sedimentära bergarter (sandsten, kalksten, skiffer och kvartsit) och granit + gnejs. Kvartsiten har kanske nä- got oegentligt förts till de sedimentära bergarterna. Den är en meta- morf sedimentär bergart. Figur 2 visar frekvensfördelningen av akti- viteterna, dvs antalet prov per akt^'itetsintervall. Materialet är grupperat enligt ovan i jordakviferer, bergakviferer, sedimentära bergarter samt granit + gnejs.

Av figuren framgår att det inte är någon större skillnad på akti- vitetsfördelningen mellan prov tagna i jordakviferer och bergakvi- ferer. Medianvärdet för uranaktiviteten i grundvatten från jordakvi- ferer är 13 mBq/1. I grundvatten från bergakviferer är det obetydligt högre, 14 mBq/1. Medelvärden ger en större skillnad, men det behövs bara ett enstaka prov med hög aktivitet, för att förskjuta medelvär- det avsevärt.

Uranaktiviteternas bergartsberoende är betydligt starkare. Grund- vatten i granit- och gnejsområden har avsevärt högre medianvärde (29 mBq/1) än grundvatten i sedimentära berggrundsområden (8.7 mBq/1).

Tre prover har betydligt högre uranhalter än de övriga. Alla tre är från stationer i granitområden. Två är från stationer som utgörs av bergborror i Bohusgranit (69001 Härmundsröd; 1100 mBq/1 och 69007 Tuntorp; 780 mBq/1). Höga radonhalter har tidigare uppmätts i grund- vatten från denna granit. Den tredje stationen med hög uranaktivitet ligger i Bärmö utanför Sigtuna (Station 21008; 790 mBq/1). Det är en jordakvifer i en isälvsavlagring, som är täckt av lera. Berggrunden • utgörs av gnejsgraniter och förgnejsade plagioklaskvartsiter.

Av grundvattenprover tagna i områden med sedimentär berggrund är det två som har markant högre uranaktivitet än de övriga. Högsta hal- ten (430 mBq/1) har vattnet från en bergborra i Ähussandsten (station 03023 Åhus). En förklaring till den höga uranaktiviteten kan vara att sandstenen innehåller vittringsprodukter från de unga Karlshamnsgra- niterna. Dessa urananrikade graniter har utgående i Kristianstads- slättens norra begränsningslinje. I Fornåsa öster om Motala i Öster- götlands kambros i lurområde är två stationer provtagna. Station 60040 är en bergborra i kalkstenen. Grundvattnet i denna har mycket låg uranhalt (5.3 mBq/1). Ungefär 50 meter från bergborran ligger station 60042.

Antal prover

JORDAKVIFEREB 22 prover

6 -

5 - 4 -

2 - 1 -

1 ^{i 1}

r

O S t 2 4 S 16 32 64 128 256 51? 1024 2O4B

BERGAKVIFERER 20 prover

•• mBq/(

32 64 128

- • m Bq /1

SEOIMENTARA BERGARTER

«,„.,., 20 prover

1 4 B

i

l i l

1

6 -

5- 4 -

3- 2.

1 -

8 J

1

GRANIT OCK GNEJS 22 prover

B

i bil p a ^s

? 4 8 1fi 3? 64 1?B 2^6 SI2 1024 2046

J

| . - V . | K , , , , t sll

B B...l,..kv1l(M

F-tg 2 .

i,fiån 42

au unanakilvJJdtvAna. i i SGU.-4 gAundvatt.tnncit.

I den provtas grundvatten i morän. Uranaktiviteten är 210 mBq/1.

Det finns ett stort antal analyser av bergartsinnehållet i morän som överlagrar kambrosi lurområdet (P-A Meikerud, Samband mellan morän och berggrund - en travers över Östergötlands kambros iluromräde, Kvartär- geol. inst., Stockholms univeristet 1977). De visar att moränmate- rialet till nästan 100 % härrör från de kristallina bergarterna norr- om sjön Boren. Dessa utgörs framför allt av smålandsgraniter i form av grovporfyrisk granit. Söder om Fornåsa finns ett alunskifferutgå- ende, men det påverkar inte moränens innehåll, då isrcrelseriktningen i området i huvudsak är från NNV. Ett mycket smalt alunskifferutgå- ende finns norr om sjön Boren, men torde vara för oansenligt för att ge något avgörande bidrag till moränen.

En sammanfattning av uranaktiviteternas medel- och medianvärden ges i figur 3 och i tabellen nedan.

Tabell Median- och medelvärden av uranaktiviteter (mBq/1) i grundvatten.

Typ av akvifer Samtliga stationer Jordakviferer Bergakviferer

Bergart

Sedimentära bergarter Granit + gnejs

Granit Sandsten Gnejs Skiffer Kalksten Kvartsit

antal 42 22 20

antal 20 22 14 4 8 2 12

2

medianvärde 14 13 14

medianvärde 8.7 29 35 - 13 -

9.4

medelvärde 103

72 137

medelvärde 48 153 218 126 39

J4

31 5.0

10

U m B q / l

220 210- 200- 190 •

180- 170 160-

150

140 130- 120'

110 100 90 80

70 60 50 40 30 20

10

1

N=2 2

N=22

N=20

É

N=12

Snmtliga Jordnkv Bergakv Sedimen- Gfanpt • Granil stationer tara Gnejs

beryartnr

Sand- Gneis Skitter Kalksten Kuartsit sten

fig 3. Medias- och mtdtlvividiin av uJiana\vti\iiX.ntQn {mBq/l) i gfiundvattzn, pKQj>twteA<xdQ. i A£ap&ldÅ.agfum. Smd-

•i&xeckadd ttaplaA fiepn.eAzn£eAOA me.dA.anväAde.n, och i")ijllda itaplaA

11

Radium-226

Radiumaktiviteterna i grundvattnet är betydligt lägre än uranaktivi- teterna. Medianvärdet är 3.9 mBq/1. Halterna varierar mellan 0.5 rnBq/1 och ett extremvärde på 1900 mBq/1. Sjuttioen procent av alla grund- vattenprover har en aktivitet under 10 mBq/1, och 86 % under 40 mBq/1.

Det vill säga att ett fåtal prover har halter som ligger högt över medianvärdet. Frekvensfördelningen av radiumaktiviteterna grupperade på akviferstyper och bergarter är presenterade i figur 4. Ej heller för radiumaktiviteterna är det någon större skillnad på fördelningen på grundvattenprov från jordakviferer och bergakviferer. Medianvärdet för grundvatten i jordakviferer är 4.2 mBq/1, och i bergakviferer 3.7 mBq/1. Medelvärdet däremot är mer än dubbelt så stort (92 mBq/1) i jordakviferer som i bergakviferer (40 mBq/1). Det beror på att det extremt höga värdet på 1900 mBq/1 härrör från grundvatten i en jord- akvifer.(Station 70014).

Gruppering på bergarter ger betydligt större skillnad i frekvens- fördelningen av radiumaktiviteterna(se figur nr 4 ) . Den högsta halten i grundvatten i sedimentbergområden är 33 mBq/1. Stationen ligger i Östergötlands kambrosi lurområde, men moränen innehåller i huvudsak material från kristal 1 int urberg. (Station 60042 Fornåsa, se ovan).

I granit- och gnejsområden är det sex stationer med grundvatten som har radiumaktiviteter överstigande 90 mBq/1. Medianvärdet för gruppen sedimentära bergarte*- är 2.5 mBq/1, och för ,ranit + gnejs 5.4 mBq/1.

Det är svårt att nöjaktigt förklara den extrema radiumhalten i station 70014. Akviferen utgörs av isälvsgrus- och sand. Bergarts- innehållet kan vara mycket sammansatt, då bergartsbilden i området är mycket i.omplex. Stationen ligger i Åmåls - Kroppefjällsgranitbältet, men alldeles norr om stationen löper en tarm av dalserien, som är en yngre sedimentserie (dalslandicum). Enligt uppgift finns uranmine- ralisering i dalserien. Märkligt är dock att uran- och radonaktivi- teterna är så låga i grundvattnet från samma station.

övriga median- och medelvärden för radiumaktiviteter i grundvatten framgår av sammanställningen i figur 5 och tabellen nedan.

JORDAKVIFERER 22 prover

0 5 t 2 * K 1é 32•

I I 1 1—I 1 1

7- 6- 5 4 3

SEDIMENTARA BERGARTER 20 prover

B Ji

Radtum- 226

—> m Bq I

6 - 5 - 4 -

2- 1 -

| 1

1 I

BERGAKVIFERER 20 provar

1

I

Ra

6 - 5- 4- 3- 2-

Radium-226

• m Bq/I

GRANIT OCH GNEJS 22 prover

J J B B B

— • mBq/i

F<.y 4. F-^tiffeuefi4^L'A.dc£)iiHg av fiadA.uma.ttiviX.2X.ii'Ana i ghund-

^ å » 42 itatloneA i SGU-.& g.tundvaXtanyitit.

13

1

Ra-226 mBq/i

180 170- 160 - 150 - 140 - 130 - 120- 110 - 100 - 90 - 80 - 7 0 - 6 0 -

5 0 - 4 0 - 3 0 -

20 - 10

N=22

N-42

N-20

J2.

N=14

N=20

V>

n

N=2

Sarrithy.i J o r d i i k v i - Beryakvi - Sedimen- Granit* Granit Gnn|S Sand- Kalksten Skitter Kv.trts.tn n

stationer terer terer tara GriCjS sten bergarter

Fuj 5. tt<>dj..an- och mcdvlväAden av nadiumaktivLtitzn [mBq/l]

< grundvatten, pWientaAadi'. i åtjipttdiagKam. Snad- itivckade itaplaA WpxeAeiitdfuVi nmlLanvändvn, och

14

Tabell Median- och medelvärden av radiumaktiviteter (mBq/1) i grundvatten.

Typ av akvifer Samtliga stationer Jordakviferer Bergakviferer

Bergart

Sedimentära bergarter Granit + gnejs

Granit Gnejs Sandsten Kalksten Skiffer Kvartsi t

Radon - 222

antal 42 22 20

antal 20 22 14 8 4 12 2 2

medianvärde 3.9 4.2 3.7

medianvärde 2.5 5.4 6.8 4.2 - 2.3 - -

medelvärde 67 92 40

medelvärde 6.0 123 174 34 11

4.8 4.7 4.5

Radonaktiviteterna i grundvatten är i storleksordningen tusen gånger större än uran- och radiumaktiviteterna. I de provtagna stationerna varierar aktiviteterna mellan 3.2 Bq/1 och 1500 Bq/1. 0m man bortser från de fyra högsta aktiviteterna är haltfördelningen betydligt jäm- nare än för uran och radium. Medianvärdet ligger på 55 Bq/1. Nittio procent av proverna har radonaktiviteter under 140 Bq/1. Tre statio- ner har grundvatten med halter över 380 Bq/1, vilket är det högsta värdet man bör godta i konsumtionsvatten.

Medianvärdet för prover tagna i jordakviferer är drygt dubblet så högt, 66 Bq/1, som prov från bergakviferer, 29 Bq/1. Medelvärdet är däremot nästan exakt dubbelt så högt i bergakviferer. Detta är beroende på de extremt höga aktiviteterna hos grundvattnet i Bohusgra- nitens bergborror (69001 Härmundsröd; 1500 Bq/1, 69007 Tuntorp;1300 Bq/1).

Fördelningen av radonaktiviteterna i grundvatten från stationer i sedimentära berggrundsområden framgår av figur 6. Aktiviteterna lig- ger tämligen väl samlade mellan 7.6 och 95 Bq/1, med en tyngdpunkt mellan 16 och 32 Bq/1. Medianvärdet är 29 Bq/1.

10- 9- 8- 7- B- 5- 4 - 3- 2- 1-

JORDAKVIFERER 22 prover

22 6 4 I ) H

Radon 222 - » Bq I

SEOIMENTARA BERGARTER 20 prover

6 - 5- 4 - 3- 2-

BERGAKVIFERER 2Oprover

Radon 222 - » Bq/I

GRANIT OCH GNEJS 22 prover

B

fig 6. fii'kvenb^oidel-tung av \adcnaktAvltn.tnAnd i gfiund- cn fytån 42 itctfAonnA i SGU-.6 gfuvidvat.te.nncU:.

16

Fördelningen av aktiviteterna i granit- och gnej^områden är betyd- ligt mer spridd från 3.2 Bq/1 till 1500 Bq/1. Tyngdpunkten ligger mellan 64 och 128 Bq/1. Medianvärdet är 70 Bq/1.

I oe två stationer i sedimentära bergartsomräden, som har de hög- sta radonaktiviteterna, tas grundvattnet från jordakviferer. Den ena stationen, 60042 Fornåsa med en radonaktivitet av 74 Bq/1, är kom- menterad ovan. Den andra station 03049 Färlöv, har en radonaktivitet av 95 Bq/1. Den ligger i norra utkanten av Kristianstadsslätten, och har mycket högre aktivitet än övriga stationer inom samma område.

Uranaktiviteten var också relativt hög. Förklaringen torde ligga i att det isälvsmaterial som utgör akviferen innehåller granit av Karls- hamnstyp. Denna bergart har ett utgående omedelbart norr om stationen.

I urbergsområden är det flera stationer som har grundvatten med höga radonhalter. Förutom stationerna 69001 och 69007 i Bohusgra- niten med de extremt höga aktiviteterna, bör även några andra sta- tioner kommenteras. En moränkälla (station 68009) i Sveg har en ra- donaktivitet av 480 Bq/1. Berggrunden i området utgörs av den mycket unga Rätangraniten (algonkium). I Lappträskområdet NV om Boden har båda provtagningsstationernas grundvatten höga radonhalter. Den ena stationen är en källa i isälvsmaterial, 37056 Solälven. Berggrunden utgörs av gnejs eller förgnejsad granit. Radonaktiviteten är 260 Bq/1.

Uran- och radiumaktiviteterna i samma vatten låg däremot långt under medianvärdena for dessa. Station 37032 Lappträsket är en bergborra driven i Haparandagranit. Dess grundvatten har en radonhalt av 140 Bq/1. Även uran och radiumaktiviteterna är relativt höga, 63 och 94 mBq/1 respektive. Samma radonaktivitet, 140 Bq/1, har en moränkälla

i Gull ringen, Småland (station 84001). Berggrunden utgörs av Små- landsgranit. En sammaställning av radonaktiviteternas median och medelvärden grupperade på bergarter och akviferstyp finns i tabell nedan och i figur 7.

17

Rn-222 B g ' l

300 - 280 - 2 6 0 - 240 - 220 - 2 0 0 - 1 8 0 - 160-

140 - 120- 1 0 0 - 8 0 - 6 0 - 4 0 - 2 0 -

N=14

N=20

N-42 N=2 2

N:2 2

n

N=20

N=2 ^{N = 8}

Srtmllig.-i Jordakvi- Bergnkui- Sedimpn- Granit • Giamt stationer terer ferer tara Gne|b

bttryarter

Skitter Kvartsi! Sandsten Kalksten

Fig 7. Median- och madeJLväAdeM av fiadunak&LvLtnten [Bq/l]

i QfiundvcUXzn p-ttic.M-teAarfc. i •itapeldx.agiam. Sned- ifiecfeade itapta/i •izpMAzutcAasi mcdlanväAde.n och

stapla*, me

18

Tabell Median- och medelvärden av radonaktiviteter (Bq/1) i grundvatten.

Typ av akvifer Samtliga stationer Jordakviferer Bergakviferer

Bergart

Sedimentära bergarter Granit + gnejs

Granit Skiffer Kvartsit Gnejs Sandsten Kalksten

antal 42 22 20

antal 20 22 14 2 2 8 4 12

medianvärde 55 66 29

medianvärde 29 70 92 - - 26

- 24

medelvärde 132

89 179

medelvärde 40 216 305 72 67 61 38 30

Jord- och bergakviferberoendet

Tidigare i rapporten har framhåTlits att det inte syns vara någon påtaglig skillnad i haltfördelningarna för vare sig uran, radium eller radon i grundvatten från jord- och bergakviferer. (Se figurerna 2, 4 och 6 ) . Detta äger sin giltighet då hela analysmaterialet stu- deras utan beaktande av bergartstillhörighet. 0m man däremot delar upp materialet och studerar halterna i jord- och bergakviferer i sedimentär berggrund för sig och i granit- och gnejsberggrund för sig, får man en annorlunda bild som visar sig gälla för alla tre isotoperna uran, radium och radon.

I sedimentära berggrundsområden är halterna högre i jordakviferer än i bergakviferer. (Se figurerna 8, 9 och 10 samt tabellen nedan).

Förklaringen till detta torde vara att mycket stor del av bergarts- innehållet i jordarterna härrör från bergarter som har sina fasta klyft utanför det sedimentära berggrundsområdet. Dessa bergarter mod högre halter uran och radium, har av inlandsisen förts in och depone- rats över de sedimentära bergarterna.

Vad som är lite märkligt är att uran- och radiumaktiviteternas medianvärden i jordakvifererna i sedimentära berggrundsomrader, :•

nästan dubbelt så höga som i motsvarande akviferer i granit- o c gnejsområden. Det kan kanske helt bero pä slumpen da undersöknir. s- materialet är litet, men kan också bero pä att jordartsmateriaU^

med sedimentärt ursprung i allmänhet är mer nedkrossat till finare fraktioner. Detta medför att vattnets strömningshastigheter bli»- lägre, och dess kontakttid med mineralpartiklarna därmed blir lä tig re.

I granit- och gnejsområden är uran, radium och radonaktiviteterna i bergakvifererna betydligt högre än i jordakvifererna. Detta är mest accentuerat för radiumhalterna. I jordakvifererna är medelvär- det 3.5 mBq/1 och i bergakvifererna 97 mBq/1. (Se figurerna 8, 9 och 10 samt tabell nedan). Fenomenet skulle kunna bero pä de i all- mänhet längre uppehållstiderna för grundvatten i berggrundsa k v i fere>"

än i jordakviferer.

Helt omvända förhållanden rader alltså i sedimentära berggrundsom- raden och i granit- och gnejsområden vad beträffar halterna uran radium och radon i grundvatten i jord- resp. bergakviferer. Ett för- hållande som helt döljs vid bearbetning av hela materialet utan upp- spaltning på de olika bergartstyperna.

Tabell. Uran- radium- och radonaktiviteternas akviferberoende.

Provtagnings- lokalens berg- grund

Sedimentär berggrund Granit- och gnejsberggrund

Typ av akvifer Jordakvifer Bergakvifer Jordakvifer Bergakvifer

Medianvärden Uran

mBq/1 25

7.4 14 59

Radium-226 mBq/1

6 2.5 3.5 97

Radon-222 Bq/1

70 25 68 115

Antal prover

8 12 14 8

Antal prevtr

* -

3 - 2 - 1 -

Sedimentar Berggrund jords kviferer 8 provet

medianvarde 25 mBq/l

n

jordafcvtterer 14 prover

i i

4—i—i—t-

C •

s -

3 - 2 -

Sedimentar berggrund bergakviterer 12 prover

medianvarde 7.4 mBq/l

J7 M 'J8 ii*

- , 1 » mBfl'1

-1 "t

Gfanit-och gnejsgranit bergakviferer 8 prover

medianvarde 59 mBq (

i—\

4i n

S. F-i£kv£n&$ö.ideZnÅ.ng av uSLG.naktiv.Ltttvxna uppdelada \:d jofid- och beAgakvifaWi inom Yc

5 - 4 - 3 - 2 - T -

Sedimenlar berggrund lordakvilerer 8 prover

medianvarde - 6 mBq/l

M i n

Gramloch gneisberggrund lordafcviferer

14 prover

medianvarde 3.5 mBq/¹

—» mBq 1

Antal prover

6 - 5 - 4 - 3 - 2 - "

Sedimentär berggrund bergakviferer 12 prover

medianvarde 2.5 mBq/l _{6 -}

5 - 4 - 3 - 2 -

—i—i—i—i—i—r

Graml-och gne|Sberggrunrt bergakviferer

8 prover

medianvarde 97 mBq/l

Fig 9. Tie.kve.M^cndeZru.ng av fuxdinmak-tivitaXeAna uppdelade på jcxd- ccli beAQdkvi\e^H'A inom .teApvk-tÅve be.Act<xi-tM<mAåde.

Antal provtr

6 - 5 - 4 - 3 - 2 - 1 -

Antal provtr

6 - 5 - 4 - 3 - 2 - 1 -

Sedimentär berggrund jordakviterer 8 prover

medianvärd* ?0 Bq/I

Rn-222 - » Bq/I il «4 128 J « M2 1024 2048

Sedimentär berggrund bergakvilerer 12 prover

medianvärden25 Bq/I

6 - 5 - 4 - 3 - 2 -

6 - 5 - 4 - 3 - 2 -

1 - Rn 222 - » B q / I

Granit-och gneisberggrund jordakvilere,-

14 prover

medianvärde 68 Bq/I

n. n

Gramt-och gnejsberggrund bergakviterer

8 prover

medianvärde 115 Bq/I

0n 222

• Bq/I

1« 32 64 t?H 250 *>!2 TQ24 2048

¥ig 10. ¥h.e.kvQ,n£>{ⁱ'6ndelnÅ.nQ av fiadonakiA.viteX.eAna uppdelade, på joAd- ock beAgakvifteACi inom fiupzktive. beAgoA-t&cmAåde.

Slutsatser

De slutsatser som kan dras av denna undersökning är naturligtvis begränsade. Syftet var ju att få en bild av de naturligt förekommande uran, radium- och radonaktiviteterna i grundvatten. Det syftet är nått, även om inte alla geologiska vattenförande formationer är rep- resenterade. Från en del bergartsområden är antalet prov också för få för att ge ett statistiskt nöjaktigt underlag. En sammanfattning av resultaten av denna undersökning ges nedan och i en sammanfattande tabell.

o Ingen korrelation mellan uran och radiumaktiviteterna, o Ingen korrelation mellan radium och radonaktiviteterna.

o Svag korrelation mellan uran och radonaktiviteterna.

o Vattnets ålder har ingen avgörande betydelse för uran, radium och radonaktiviteterna

22

o Akviferens bergart eller, om det är en jordakvifer, de bergarts- fragment som bygger upp akviferen, har avgörande betydelse för grundvattnets aktivitet av uran, radium och radon.

o Grundvatten i granitiska berarter har de högsta uran, radium och radonhalterna.

o Grundvatten i kalkstens- och sandstensakviferer har i allmänhet mycket låga uran, radium och radonhalter.

o I sedimentära berggrundsområden är aktiviteterna av uran, radium och radon i grundvatten högre i jordakviferer än i bergakviferer.

o I granit-och gnejsberggrundsområden är aktiviteterna av uran, radium och radon i grundvatten högre i bergakviferer än i jordak- viferer.

Tabel1 Median- och medelvärden för uran, radium och radonaktiviteterna i grundvatten från 42 stationer i SGlks grundvattennät.

Typ av akvifer Samtliga stationer Jordakviferer Bergakviferer

antal 42 22 20

URAN (mBq/1) medianv

14 13 14

. medel v.

103 72 137

RADIUM-226 (mBq/1) medianv.

3.9 4.2 3.7

medel v.

67 92 40

RADON (Bq/1) medianv

55 66 29

. medel v.

132 89 179

Bergart antal medianv. medel v. medianv. medel v. medianv. medel v.

Granit Gnejs Sandsten Kalksten Skiffer Kvarts i t

14 8 4 12 2 2

35 13 -

9.4 -

218 39 126 31 34

5.0

6.8 4.2 - 2.3

- _

174 34 11 4 4 4

.8 .7 .5

92 26 - 24 - _

305 61 38 30 72 67

L I

Studsvik Arbetsr

Bilaga I

t-Technical Report

Projekt;dentifikation — Project identification j Datum — Dot'1

81-03-27

Org enh och nr — Report No.

Kl/2-81/4

Titel och författare — Title a n d author

l . I « • •

RESULTAT AV RADIUM-, RADON- OCH URANANALYSER AV VATTENPROVER FÖR SKBF-KBS

Hans Tovedal

Distribution

Godkänd av - Kontonr — lntcrn<ji notes

53147

n

HUVUDINNEHÅLL

Rapport över resultaten av Ra-226-, Rn-222- och U-analyser av brunnsvatten från olika delar av landet.

42 st vattenprover har analyserats med de rutinmetoder som används av Studsviks radio- metriservice. Resultaten presenteras i tabell- och grafisk form. Analysmetoderna beskrivs kortfattat.

S'ii»lsvik i n r r k ' i v k m k S ' i l I '-.I S v k i i p i n i ; Swi- i'i ois5 • son (»o Telex 64013 sludss

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB KL/2-31/4 1981-03-27

1. INLEDNING

Vattenprover frän 42 st brunnar i landet har analyserats med avseende på uran(U)-, radium (Ra-226)- och radon(Rn-222)-halter. Proverna togs av SKBF-KBS-SGU varefter de sändes till Studsviks radiometriservice för analys.

Analysresultaten redovisas på olika sätt i denna rapport. Då vi inte haft tillgång till uppgifter om från vilka brunnstyper proverna kommer har vi inte dragit några slutsatser av resultaten utan endast sammanställt dem förutsättningslöst.

2. PROVTYP

Varje prov bestod av en helt vattenfylld 5 l:s plastflaska. På grund av risk för avluftning av Rn i vattnet under transport tilläts inga större luftfickor i flaskan. Totala prowolymen var alltså ca 5 1.

3. BESKRIVNING AV ANALYSERNA 3.1 Rn-analys

Rn-analyserna utfördes genom gammaspektrometriska mätningar direkt på plastflaskorna. Mätvärdena korrigerades för avklingning mellan provtagnings- och mättidpunkterna så att de angivna Rn-resultaten gäller för tidpunkten för resp provtagning.

Genom upprepade mätningar pä provflaskor med relativt hög Rn-halt konstaterades att utläck- ningen av Rn frän plastflaskorna var försumbar vid de aktuella lagringstiderna.

Det i tabell angivna mätfelet utgörs av gamma- mätmngens standardavvikelse. Till detta skall läggas ett systematiskt metodfel som uppskattas till JO %.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB Kl/2-31/4 1981-03-27

Då tiden mellan provtagning och mätning blev olika för olika prover varierar de slumpvisa mätfelen mellan proverna. I några fall blev mätvärdet mindre än mätfelet. Resultatet har då givits i form av ett mindre-än (<)-värde, som utgörs av summan av mätvärde och mätfel.

3.2 Ra-analvs

De radiokemiska Ra-analyserna utfördes på 4 l:s prover med undantag för prov nr 84001 där prov- volymen var endast 0.47 1. Efter radiokernisk separation av Ra gjordes ett antal aifamätningar av varje prov. Alfaaktiviteten i proverna ökar vartefter Rn med dotterprodukter växer upp.

Denna uppväxt utnyttjas vid utvärderingen av mätvärdena.

Trots den kemiska separationen kan vissa ämnen med långlivad alfaaktivitet finnas kvar i pre- paratet, exempelvis uran. Om Th-serien finns representerad i prover kommer dess Ra-isotoper att också finnas i preparatet. Tillsammans utgör dessa aktiviteter störningar som påverkar ut- värderingen av Ra-226-analyserna. Den i medeltal laga Ra-226-halt som finns i brunnsvatten tillåter inte samtidig korrigering för dessa båda stör- aktiviteter.

Vi har valt att rapportera resultaten från den utvärdering som förutsätter att eventuella

störaktiviteter är långlivade. Det är den utvär- deringsmetod som uteslutande använts hittills.

Det kan påpekas att vi även gjort utvärderingar med förutsättningen att eventuella störaktiviteter skulle utgöras av Ra-224 från Th-serien. I dessa fall erhölls Ra-226-resultat som låg i medeltal 20 % över de här rapporterade.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB Kl/2-81/4 1981-03-27

Vissa resultat är givna som mindre-än-värden, vilka varierar på grund av olika inverkan av störaktiviteter.

Angivna mätfel innehåller de slumpvisa felen från dels de radiometncka mätningarna och dels de kemiska separationerna. De senare har upp- skattats genom multipelanaiyser.

Även här kan ett systematiskt fel av storleksord- ningen 10 % förekomma.

3.3 U-analys

Uran analyseras genom neutronbestråining av koncentrerat prov och mätning av de fördröjda neutroner som erhålls frän produkter som bildas vid U-235-fission.

För analys togs av varje prov 1 1 vatten som drevs ned till en preparatvikt om 6 - 7 g.

Mätvärdena erhölls i ppm naturligt uran och omräknades till total alfaaktivitet, dvs summan av U-234, U-235 och U-238.

Analyserna görs genom jämförelsemätning mot en välbestämd U-standard, varför några större metodfel inte torde förekomma. Vid mycket små slumpvisa fel kan dock metodfel bli av betydelse.

En undre gräns vid ca 10 % total fel torde kunna rekommenderas.

4. RESULTAT

I Tabell 1 redovisas analysresultaten. De har grupperats efter de tva första siffrorna i angivna provnummer. För att få samma storleks- ordning på talen anges

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB Kl/2-c 1/4 1981-03-27

Ra-226 i mBq/1 U i "

Rn i Bq/1

Resultaten redovisas också i grafisk form i Bilagorna A - F. Dessa har upprättats för att pa olika sätt åskådliggöra fördelningar eller

spridningar och ge möjlighet att gruppera mate- rialet.

Bilagorna A - C visar antalet resultat som funktion av aktivitetskoncentraticnen. Här har koncentrationsaxlarna givits olika logaritnnsk indelning. Vid linjär indelning skulle inte samtliga resultat rymmas i ett histogram.

I Bilaga D - F har aktivitetskoncentrationerna avsatts mot varandra med logaritmisk indelning av bägge axlarna. Fördelningen av punkterna kan ge en uppfattning om inom vilket område de flesta kvoterna finns samt hur stora avvikelser som kan förekomma. Sannolikt kan bättre bedöm- ningar göras om materialet studeras utifrån en gruppering av provplatserna, geografisk eller efter brunnstyp.

Kommentarer till enstaka resultat

2302

Ra-analysen gav en serie mätvärden som tydde på kraftig inverkan av annan relativt kortlivad aktivitet. En möjlighet är förekomst av Ra-224 från Th-serien om denna fanns kraftigt repre- senterad i vattenprovet.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB Kl/2-81/4 1981-03-27

Ra-värdet är extremt högt vid jämförelse med andra prover, medan U- och Rn-värdena mer tillhör motsvarande medelvärden. Ommätning av preparatet

från Ra-separationen har verifierat den höga Ra-halten.

5. SAMMANFATTNING

De olika analyserna av vattenproverna har utförts enligt de rutinmetoder som används vid vårt

laboratorium. För vissa prover, där aktivitets- koncentrationerna var mycket låga, har därför endast övre gränser för aktiviteten kunnat

anges. Detta gäller speciellt Ra-226-anaiyserna.

Resultaten har sammanställts i tabell- och

grafisk form. För ytterligare statistisk bearbet- ning krävs nägon form av gruppering av prov- platserna.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB KI/2-81/4

T QQ1 _ m _ O "

Tabell 1

Radioaktivitet i brunnsvatten Prov nr

01010 02001 03006 03011 03014 03016 03017 03022 03023 03049 03050 09001 12001 17011 20006 20010 21008 23008 23023 26024 27001 27007 29008 34015 37032 370 56 42013 540 20

Ra-226 mBq/1

1.0+70 8 . 1 1 3 0 3.7+3 0

< 1 2 . 3 1 6 0 2 . 5 1 6 0 1.7+50 3.9+30 11 ±40

5 . 2 1 3 5 3.0+40 1.4145 2 . 4 1 5 0 2 . 2 1 4 0 2 . 6 + 4 0 5.4+35 9 . 8 1 4 0 2 . 7 1 4 5

< 30 0 . 5 1 6 0

< 2

< 7 1 . 2 + 4 0 0 . 8 + 5 0 9 4 ± 3 5

< 2 2 . 2 + 5 0 10 1 3 0

O /

o/

• J

o/

/O

o//o o//o o/

o//o /o

•v

/o<v

/o

/ C

o//o

o/

' O

o//o

o//o o//o

%

0/

/o

/ o

o/

/o

o//o

%

o//o

%

u

mBq/

< 4 5 9

2 0 2 . 4 1 4 7 -, 3 1 4 4 3 0 6 2

< 4 9 . 1 4 5 9

8 . 2 9 7 9 0

3 5 1 1 0

55 3 . 6 . 8 . 4 .

6 3 7 . 4 . 4 . 1

± 7

1 1 5

5 + 90 i 8 1 8 + 20 1 3 t 6

4±25 + 2 0 + 6 5±30

± 1 1

± 2

± 9 + 4

± 7 2±70 8+35 7±30 2±60 i 6 8+30 8150 8150

/o

o// O

/o / o /o

o//o o//o o//o

%

%

/ o

/oo/

/o

/o

/Q

/ o

/ o

% /o

/o o/

/oo/

/o

o/

'b

O/

/o

Rn-22 Bq/1

55 6 6

2 4 2 9 1 3

< 20 25 15 2 9 9 5 4 6 1 9 3 7 7 0

4 2 9 2 7 2

6 0 1 4 0 9 0

7 6 5&

7 7 3 8

1 4 0 2 6 0 1 1 0 5 8

2

1 3 0

+ 35

1 3 0

+ 25

1 3 0

± 1 5

± 2 5

± 6 0 + 20

± 2 0 + 30

± 1 5

± 4 + 45 + 20

± 2 0

± 7 + 6

± 5 + 20

± 2 0

± 2 0 1 7

± 6

1 4 i 6

+. 5

C '

o

o/

-o

•"->/

/'c o/

''O

o//b a/

/o

%

% ' O

/ o

/o

%

% / o

o/

/o

/o / o

%

7

/ o/o

'V• o

o/

/o

• v J ' /G

'V

-v