FÖR SAMTLIGA OMRÅDEN GÄLLER FÖLJANDE

(1)

FÖR SAMTLIGA OMRÅDEN GÄLLER FÖLJANDE

ALLMÄNT

Ur miljöbalkens tredje kapitel:

Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön...

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (MB 3:6)

UNDERHÅLL

Ur plan- och bygglagens tredje kapitel:

Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ettbebyggelseområde av denna karaktär, skall underhållas så att deras särart bevaras.

(PBL 3:13)

Detta innebär att stor vikt skall läggas vid:

 att byggnaders ursprungliga exteriör inte förändras genom exempelvis byte av fasadmaterial, fönster, takmaterial eller färgtyp och kulör.

 att underhållet sker varsamt med traditionella material och metoder.

 att försöka rätta till kulturhistoriskt och miljömässigt olämpliga förändringar som skett under senare tid.

 att försöka bevara de ursprungliga materialen som med sin ålder och patina på ett oersättligt vis berättar om byggnadernas historia, äldre hantverksskicklighet, materialkvalitet och byggnadsteknik.

OM- OCH TILLBYGGNADER

Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. (PBL 3:10)

(2)

Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. (PBL 3:12)

 att en eventuell tillbyggnad eller andra nytillskott som fönster, dörrar och burspråk anpassas till den befintliga byggnaden både när det gäller utformning, placering och materialval.

TOMTER

Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur och kulturvärdena på platsen. (PBL 3:15) Vid sådan ändring av en byggnad för vilken bygganmälan krävs skall tomten anordnas så att den uppfyller kraven i § 15 i den utsträckning som efter omständigheterna kan krävas med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. (PBL 3:16)

 att tomterna inte förändras genom stora anläggningsarbeten, som plansprängningar och utfyllnader för exempelvis parkeringsplatser.

 att den traditionella växtligheten samt exempelvis staket, grindar och belysning bevaras och att eventuella nytillskott underordnar sig den befintliga miljön.

NYTILLKOMMANDE BEBYGGELSE

Uppförande av nya hus inom de områden som utpekats som kulturhistoriskt värdefulla kan endast bli aktuellt i undantagsfall. Nybyggnad kan medges om en villa skulle bli totalförstörd, till exempel på grund av brand. Uppförande av mindre uthus och garage kan i vissa fall godkännas.

Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. (PBL 3:1)

(3)

Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur och kulturvärdena på platsen. (PBL 3:15)

 att husen placeras i förhållande till gatan på samma sätt som intilliggande byggnader.

 att en eventuell ny villabyggnad anpassas till områdets karaktär och ges likartade proportioner som omgivande villor.

 att eventuella garage eller uthus placeras så att de ej dominerar i förhållande till gatumiljön eller tomtens huvudbyggnad, samt i övrigt anpassas till närmiljöns material, form och färg.

Plan och bygglagens paragrafer gäller generellt för alla områden och enstaka byggnader.

(4)

B43 HILDINGAVÄGEN / STENBOCKSVÄGEN

Området motsvaras av Kulturminnesvårdsprogrammet närmiljö 30:4, Djursholm eller riksintresset K 40 (se KMVP sidan 104 ff.).

Ös

Östberga hpl.

n

Östbergavägen

Dahlbergsvägen

n

Grip vägen

Sve aväg Hild en

ingaväg en

Stenbocksvägen

Alfhemsvägen

Hildingastigen S

vea väg

en Grimvägen

Viktor

18 12

20

2 12 5

8 24

30 4

3 35

32 31

1

18

57

1 9

9 7

1 14B 2

11 17

19

15

1B 1C 3

51

43 B 1

2 4

50

43A

20A 16

20B 14A 10

8B 8A

22 4

1 45 47 52 49

10 12 14A 14B 16 17 18

3 1

5 6 4

6 10

8

1 3 5

55 53 59 65 6361 67 69 7371 18 20 16 14

62 64 72-66 12

10 8 7

3 5

6

2 4 28

27 26 25 24

24A 26

28

16

10

19 21A 20

3

2 4

6

8 33

1012 14

16

6

11

13 23

21B 22

15 13 12 14 43

54 33

5 6 29

23 21

42 5 41

6 9

43 35

22 13 11

23 19 22 6

3 2 7

6 4

1

5

4 5

2 16 11

13

2

10 7

5

1 9

10 2:230

1 8

4

1

TOR

GAUTIOD FREJ

7

12 13 14

15 16

17 10

3

2 1 ROTA

12 11

JÄRNSKOG 4 22

1 3 (1)

12 ÖRVANG

6

JÄRNSAXA 2

28

12

29 30 (16) 15 46 45 44 37 21 24 36 39 1

38 ^2:203

34 47

10

5 14 30

29 7 8

21

17 4

20 1 2:2

2:44 1

(9

(21) 23

12 21 18

15 14

3 7

6

GRIM

31

40 19

20

2:201 40

MOTIV FÖR BEVARANDE

Området innehåller en rad välbevarade villor i nationalromantisk stil.

BESKRIVNING AV OMRÅDET

I kvarteren kring korsningen av Hildingavägen och Stenbocksvägen ligger ett område med välbevarade villor uppförda omkring 1910. I dess norra del ligger Östberga hållplats.

Den delvis kuperade terrängen har en rik växtlighet med barrträd, lövträd och buskar. De stora tomterna har en blandad karaktär med omväxlande natur- och trädgårdsmark. Mot gatan avgränsas tomterna av lövhäckar eller enkla staket.

Villorna är ofta stora och uppförda i två eller fler våningar. Husen är individuellt utformande och har ett rikt varierat utseende. De ofta kvadratiska byggnaderna har en rad mindre utbyggnader, verandor och annan dekor. Grundernas material varierar mellan kvaderhuggen sten och gjuten betong. Trä dominerar som fasadmaterial, både timmer, lockpaneler, locklistpaneler och spontade paneler finns. När det gäller färgsättningen överväger mörka kulörer som tjära och rödfärg. De få putsade hus som finns och en del av träfasaderna är ljust avfärgade. Snickeriernas färgsättning varierar men vitt och grönt finns i flera fall.

Takformerna är relativt enkla med brutna eller obrutna sadeltak samt topptak. Rött en- eller tvåkupigt lertegel täcker taken.

Riksintresseområde

(5)

Tor 11, Stenbocksvägen 11

GÄLLANDE BESTÄMMELSER

Området betraktas som särskilt värdefullt ur kulturhistorisk synpunkt. Detta innebär att § 12 i plan- och bygglagens tredje kapitel gäller.

Området är av riksintresse för kulturmiljövården och skall enligt miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön.

Detaljplanerna är från 1960-talet. Planerna föreskriver att tomterna ska omfatta minst 1 500 kvm. Tvåvåningshus med en högsta höjd om 8 meter får uppföras och max 1/8 av tomten får bebyggas. Om tomten är över 3 000 kvm får två lägenheter inredas annars medger planen endast en lägenhet.

Örvang 14, är byggnadsminne.

BEVARANDE

HELA OMRÅDET

För att områdets kulturhistoriska värden skall bevaras, är det vid underhåll, om- och tillbyggnader, nybyggnader eller andra arbeten, av stor vikt att hänsyn tas till områdets karaktär. Denna kan sammanfattas i följande punkter:

(6)

Tomternas utformning och husens placering

 Hus och trädgårdar är följsamt anlagda efter tomternas kuperade topografi, utan större plansprängningar eller planutfyllnader.

 Bostadshusen är centralt placerade på tomterna.

 Tomterna avgränsas med enkla staket eller lövhäckar.

 Växtligheten är traditionell med fruktträd och buskar. I de kargare delarna växer tallar.

Husens storlek, höjd och karaktär

 Boningshusen är ofta stora och uppförda i två eller fler våningar.

 Husen har en rikt varierad utformning.

 Taken är relativt enkla brutna eller obrutna sadeltak eller topptak.

Material och färg

 Fasadernas ytmaterial är trä.

 Färgsättningen domineras av tjära och rödfärg.

 Grunderna är av huggen natursten eller betong.

 Taktäckningen består av en- eller tvåkupigt rött lertegel.

Övrigt

 Uthus och garage ansluter vad gäller placering, form och färg till tomtens övriga bebyggelse.

Om ett bebyggelseärende innebär ett hot mot områdets särdrag bör detaljplanen ändras.

Planens bestämmelser och beskrivning skall då utformas så att områdets karaktär enligt ovanstående punkter i allt väsentligt garanteras.

VISSA BYGGNADER

Inom detta område finns ett antal byggnader som, förutom sitt värde som en del av kulturmiljön, har ett egenvärde ur arkitektonisk synpunkt. I de bebyggelseinventeringar som genomförts har husen delats in i tre klasser; omistlig, värdefull och intressant. Extra varsamhet bör iakttas när det gäller förändringar av de omistliga och värdefulla byggnaderna.

De intressanta byggnaderna får anses skyddade genom vad som gäller för hela området.

Omistliga byggnader

För de så kallade omistliga byggnaderna gäller, förutom de punkter som behandlar hela om- rådet, att eventuella förändringar måste ske med mycket stor hänsyn till byggnadernas egenart. De fastigheter som berörs är:

 Djursholm 2:45, Stenbocksvägen 8

 Örvang 14, Hildingavägen 26

(7)

Värdefulla byggnader

För de så kallade värdefulla byggnaderna gäller, förutom de punkter som behandlar hela om- rådet, att eventuella förändringar bör ske med stor varsamhet. De fastigheter som berörs är:

 Gautiod 10, Stenbocksvägen 7

 Gautiod 14, Hildingavägen 18

 Tor 11, Stenbocksvägen 11

 Tor 13, Hildingavägen 19

 Tor 34, Stenbocksvägen 9

 Örvang 2, Stenbocksvägen 6

 Örvang 15, Hildingavägen 28