• No results found

Systemanalys av vätgaslösningar Sektorsövergripande systemanalys av värdekedjor för vätgas

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Systemanalys av vätgaslösningar Sektorsövergripande systemanalys av värdekedjor för vätgas"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Systemanalys av vätgaslösningar

Sektorsövergripande systemanalys av värdekedjor för vätgas

Karl Hillman, Nikhilesh Dharmala, Peder Zandén Kjellén Forskarna på slottet, 2021-09-21

www.hig.se/vatgas

(2)

Vilka arbetar i projektet?

• Karl Hillman (PhD, docent), projektledare

• Katja Tasala Gradin (PhD), bitr. projektledare

• Ola Eriksson (PhD, professor), aktiv ägare

• Shveta Soam (PhD), projektmedarbetare

• Daniele Silvestro (PhD), projektmedarbetare

• Zhao Wang (PhD), projektmedarbetare

• Peder Zandén Kjellén, doktorand

• Muhammad Arfan, doktorand

• Elvedin Kovac, doktorand

• Nikhilesh Dharmala, doktorand

? ?

Karl Katja Ola

Shveta Daniele Zhao

(3)

Vätgaslösningar i energisektorn, industrin och transportsystemet

• Övergripande mål

• Systemintegration av vätgaslösningar

• Regional utveckling

• Bidra till en koldioxidsnål ekonomi

• Projektets mål

• Systemanalys av värdekedjorna

• Överbrygga kunskapsklyftor och hitta synergier

• Bidra till en regional färdplan för vätgas

(4)

Målgrupper

• Målgrupp 1: Privata företag

• SMF, stora företag, investerare

• Målgrupp 2: Offentlig sektor

• Politiker, tjänstepersoner, samhällsservice (ex. kommunala bolag)

• Målgrupp 3: Civilsamhälle

• Företags-/innovationsstöd, intresseorganisationer, enskilda medborgare

(5)

Förväntade resultat

• Kartläggning, fördjupning och syntes av samhällsnytta:

• Minskade utsläpp

• Ökad konkurrenskraft

• Minskad sårbarhet

• Tryggade arbetstillfällen

• Etc.

• Ökad kunskap, insikt och medvetenhet om vätgasens

möjligheter och begränsningar i regionen

• Fler projekt, aktiviteter och initiativ

- Vad behövs för att vätgasfrågan ska utvecklas positivt i regionen?

(6)

På gång i projektet

• Från tidigare

• Rapport från RATT-X-projektet: Vätgas och lastbilar i Gävleborg

• Examensarbeten: TRL för arbetsmaskiner, m.m.

• Doktorandprojekt

• Peder Kjellén: CBA, PEM-elektrolys

• Nikhilesh Dharmala: Modellering, regional nivå

• Muhammad Arfan: Bioenergi och vätgas

• Elvedin Kovac: Industriell symbios, stålindustri

• Delmål 1: Beskrivning av innovationssystemet

(7)

Vätgas på olika sätt

• Frågor och samtal med fokus på hur jobba vidare tillsammans med gemensamma frågor

• Vätgasens roll i energisystemet och samhället

• Samtalsledare: Johannes Nilsson, Region Gävleborg

• Forskare: Karl Hillman, Nikhilesh Dharmala

• Vätgas i industri

• Samtalsledare: Joakim Helmbrant, HiG

• Forskare: Katja Tasala Gradin, Daniele Silvestro, Elvedin Kovac

• Vätgas i transportsystemet

• Samtalsledare: Antti Vainio, Mellansvenska Handelskammaren

• Forskare: Shveta Soam, Peder Zandén Kjellén, Muhammad Arfan

(8)

Systemperspektiv på vätgas

(9)

Vätgasens roll i energisystemet och samhället

• Viktiga egenskaper

• Energibärare utan kolatomer

• Tillverkas från el eller olika bränslen

• Ger inga eller mycket låga utsläpp vid användning

• Dagens användning

• Handelsgödsel

• Raffinaderier

• Kemisk industri

• Ökad användning

• Stålindustri

• Bioraffinaderier

• Transporter

• Arbetsmaskiner

• Energilager

(10)

Framtida vätgasbehov och -produktion

• Behov av stor mängd fossilfri el

• Ca 55 TWh el i de kända projekten som valt elektrolys som

produktionssätt

• Samtidigt möjliggör vätgas mer intermittent elproduktion

(11)

Elektrolys anges som den viktigaste tekniken för grön vätgas men är inte konkurrenskraftig idag

• 98% av vätgasen globalt produceras från naturgas eller kol

• Globala utsläpp från dagens vätgas motsvarar 830 Mton, ca 2% av globala utsläpp totalt och ca 16 gånger mer än Sveriges totala territoriella utsläpp

• Priset på vätgas från elektrolys i Sverige uppskattas till ca 40 kr/kg i dag, till ca 25 kr/kg 2030 (källa: ICCT, 2020), att jämföra med dagens pris på

fossilbaserad vätgas på ca 15 kr/kg

(12)

Vätgas från elektrolys har fler fördelar än bara direkt minskning av utsläpp av växthusgaser

Grön vätgas kan kraftigt minska utsläpp av växthusgaser

Elektrolysörer kan bidra till ett

mer hållbart energisystem 1)

2)

(13)

A system model of demand and supply

• Contribute to the improved knowledge about the regional preconditions for hydrogen in Gävleborg

• Provide insights on demand and supply potential and bottlenecks in the hydrogen value chain

• Examine feasible technology pathways for hydrogen use in energy intensive sectors from an economic and environmental

prespective

(14)

A system model of demand and supply

• It is important to pin-point the areas for hydrogen transition within an industry/sector

• Gain a deeper understanding on the technology availability and requirements within the sectors

• Develop an understanding of policy environment and

Identification of demand and supply processes and technology applications to switch to H2

Demand for H2 based on exogenous growth factors in selected sectors

End use technologies /applications

H2 Supply

Processes

Infrastructure Transport

Emissions mitigated

Contribution to GHG reduction

target

Investment required

(15)

Diskussionsfrågor

1. Vilken är din syn på vätgasens roll?

2. Vilka möjligheter och utmaningar ser du med vätgas?

3. Vilken är din möjliga roll i arbetet med vätgas?

4. Hur och med vad skulle du vilja att Högskolan i Gävle bidrar?

5. Förslag på kontakter, rapporter, evenemang, etc.?

(16)

Tack!

karl.hillman@hig.se

www.hig.se/vatgas

References

Related documents

Regelverket för vätgas behöver utvecklas på flera områden, bland annat bör vätgasledningar vara koncessionspliktiga.. Regeringen uppmanas att ge i uppdrag till

nödvändigt att det tas fram ett förslag på en tidslinje för de olika vätgasinitiativ som man redan idag kan förutse och som också lyfts fram i Fossilfritt Sveriges förslag

I ljuset av detta menar Timmer m fl (2013) att utrikeshandeln inte längre bör förstås i bruttotermer utan i vilken utsträckning länder och branscher bidrar till

De datasimuleringar som utförts för åren 1990 och 1991 med avseende på abborrens förstaårstillväxt och dess konsumtion, förutsätter att tillväxten endast begränsas av

[r]

Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

De minsta företagen är de som tappade procentuellt minst (knappt 2 procent) medan de största tappade ytterligare 13 procent. Ser man till hela perioden har de största och näst

Detta är en stark drivkraft till att vätgas blivit ett viktigt alternativ i Japan och då inte minst för elproduktion där det ska ersätta LNG.. Det är dock först fram emot år