Detaljplan för del av fastigheten Täfteå 10:64 och 5:19 i Täf-teå i Umeå kommun, Västerbottens län

(1)

Umeå kommun

Postadress: 901 84 Umeå Besöksadress: Skolgatan 31A Telefon: 090‐16 10 00 (växel) Webbplats: www.umea.se/kommun

Detaljplanering

Telefon: 090‐16 13 61

Mejladress: detaljplanering@umea.se Webbplats: www.umea.se/detaljplanering

Planbeskrivning Samrådsskede

Diarienummer: BN‐2015/02276 Datum: 2016‐11‐09

Handläggare: Anders Dieter Aubry

Detaljplan för del av fastigheten Täfteå 10:64 och 5:19 i Täf- teå i Umeå kommun, Västerbottens län

HANDLINGAR

- Plankarta med bestämmelser och illustration

- Planbeskrivning inklusive genomförandebeskrivning - Naturinventering

- Bullerutredning

PLANENS SYFTE

Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för bostäder och detalj- handel.

PLANDATA

1 – Orienteringskarta

Planområdet ligger i Täfteå, ca 12 km från Umeå Centrum. Planen avgränsas i norr av jordbruksmark, i öster av jordbruksmark som ansluter till småhusbebyggelse, väg 642 (Skomakarevägen) i söder, samt en dagligvaruhandel, återvinningsstation och småhus- bebyggelse i väster. Området har en area på ca 7 000 m².

BEHOVSBEDÖMNING

En behovsbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av Umeå kommun, Detaljplanering. Kommunen har i samband med behovsbedömningen upprättat en naturinventering för att utreda behovet av att upprätta en miljökonsekvens- beskrivning. Kommunens bedömning är att planen inte innebär någon betydande miljö-

Planområde

Centrala Umeå

(2)

Umeå kommun

Postadress: 901 84 Umeå Besöksadress: Skolgatan 31A Telefon: 090-16 10 00 (växel) Webbplats: www.umea.se/kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Mejladress: detaljplanering@umea.se Webbplats: www.umea.se/detaljplanering

påverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken 6 kap 11, 12 §§ har därför inte upprättats.

Länsstyrelsen har den 8 april 2016 tagit del av beslutet och delar kommunens bedöm- ning att planen inte innebär någon betydande miljöpåverkan.

Beslutet har offentliggjorts på kommunens anslagstavla under tiden 26 maj 2016 till och med 16 juni 2016.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Gällande översiktsplaner

Översiktsplan ÖPL 98 ”Översiktsplan Umeå Kommun”, antagen i maj 1998 av kom- munfullmäktige

 Täfteå utgör förändringsområde F5 som innebär befintlig fördjupning för Täfteå som ska gälla tillsvidare. I plankartan är området beskrivet som ”detaljplane- lagda områden med bostäder mm och fritidsbebyggelse samt antagna områdes- bestämmelser avsedda att säkerställa olika syften i översiktsplanen”

Fördjupning för Täfteå (tidigare områdesplan för Täfteå), senast antagen 1990-06-18 av kommunfullmäktige

 Planområdet ligger i ett område som anges som ” brukningsvärd åkermark”.

Inom planområdet i anslutning till väg 642 ska det kunna anläggas en gång- och cykelväg. Planområdet angränsar i väster även mot en kulturhistorisk värdefull miljö. Dagligvaruhandeln väster om planområdet stämmer överens med över- siktsplanens intentioner och även i samma höjd söder om livsmedelsbutiken är ändamålet handel.

 Reservområden för bebyggelse är tänkta att ligga i samhällets norra delar.

Arbetet med en ny fördjupad översiktsplan förväntas påbörjas 2019.

Gällande detaljplaner och områdesbestämmelser

 Byggnadsplan Sä A3/by 30 (Länsstyrelsens beslut 1981-06-02)

Planen medger handel. Byggnad får uppföras i ett plan och byggrätten begränsas med den yta som får bebyggas. Övrigt användningssätt är vägmark

 Övrigt planområde är inte planlagt. Tidigare områdesplan för Täfteå har nu getts status som fördjupad översiktsplan (se ovan under Gällande översiktsplaner).

Röbäck och Täfteå – Inventering och bevarandeförslag, upprättad av Västerbottens mu- seum 1982

 Fast bosättning finns i Täfteå redan på medeltiden. Laga skifte innebar för de flesta byar en utflyttning av gårdarna till nya ägolotter.

I Täfteå har emellertid i stor utsträckning de äldsta gårdsplatserna i bykärnan förblivit orubbade. Öster om byvägen låg 1855 sex gårdar i rad, var och en med tre eller fyra längor, grupperade kring en fyrkantig gårdsplan. Planområdet ligger inom ett kulturhistoriskt värdefullt område med välbevarade gårdar från 1700 – talets slut och fram till omkring sekelskiftet. (Sedan inventeringen upp-

(3)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

rättades har ytterligare bebyggelse tillkommit men såväl den äldre bebyggelsen och bebyggelsemönstret är väl synligt). För upplevelsen av Täfteå bys kulturhistoriska karaktär anses det väsentligt att den öppna odlingsmarken mellan Byvä- gen (Fiskebyvägen) och Brånvägen (Östbyvägen) inom vilket planområdet är beläget hålls fri från nybebyggelse.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur

I samband med behovsbedömningen och för att utreda behovet av att upprätta en miljö- konsekvensbeskrivning, har kommunen tagit fram en naturinventering av det område som avses bebyggas och den därtill anslutande jordbruksmarken.

Kravet på att utreda planförslagets påverkan på miljön framgår av PBL 2010:900 4 kap 34§

 Om genomförandet av planen kan antas få en betydande miljöpåverkan, ska re- dovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 12 § och 13 § första stycket miljöbalken.

Som kommenterat under avsnittet Behovsbedömning anser kommunen inte att planförslaget innebär en betydande miljöpåverkan.

Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer och artförekoms- ter inom inventeringsområdet. Syftet är vidare att utreda och belysa områdets värde för bland annat fågelli- vet, med fokus på storspov. Vidare ska områdets värde som möjlig livsmiljö för den hotade fjärilen violett guldvinge utredas och belysas. Planområdets värde för hela investeringsområdets ekologiska samband samt förutsättningar för bibehållandet av slåtter och bete i området ska också belysas och utredas.

Naturvärden - I det inventerade området identifierades två objekt med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde), tre objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och två objekt med naturvärdesklass 4, (visst na- turvärde). Dessa finns redovisade i detalj Karta över naturvärdesklass nedan.

Då området är så uppbrutet av olika fastigheter och

framförallt utgörs av före detta åkermark med olika brukningsformer är gränserna mellan olika objekt i de flesta fall tydliga och väl avgränsade. De områden som har högt naturvärde är två objekt naturbetesmark vilka särskilts då de har delvis olika flora och markstruktur. De områden som har bedömts till klass 3 är framför allt marker med på- gående slåtter- eller beteshävd. Inga objekt har bedömts hålla naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde). Av resterande inventeringsområde bedöms igenväxande betesmarker och mer ensartad ängsmark ha visst naturvärde. Sammantaget bedöms i stort sett hela det

2 – inventeringsområde samt planområde

Planområde

(4)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

3 – Karta över naturvärdesklass Rött: högt naturvärde

Orange: Påtagligt naturvärde Grönt: Visst naturvärde

inventerade området hysa någon form av naturvärde. Undantagen är hårdgjord mark, mindre del av tomtmarkskaraktär och vägar.

Samlad bedömning av områdets naturvärde och en bedömning av hur förutsättningarna för fortsatt hävd av markerna kan påverkas med en exploate- ring av planområdet

Inventeringsområdet utgörs till allra största delen av före detta åkermark med varierande nuvarande brukningsformer. Endast i södra delen förekommer marker som inte varit brukade som åker. Där är marken så pass stenig att den troligen brukats som äng eller be- tesmark. Den närliggande fastigheten med stor ladu- gårdsbyggnad tyder på att marken brukats under lång tid, och troligen har området så nära gården betats regelbundet. Det är också här i naturvärdesobjekt A och B (se Karta över naturvärdesklass) som man finner de rikaste förekomsterna av hävdgynnad flora i invente- ringsområdet.

Den del av inventeringsområdet som är aktuellt för själva detaljplanen visar en tydlig prägel av pågående hävd genom bete vilket ger området ett påtagligt na- turvärde. Enligt en av de som brukar marken slås den av regelbundet för att inte växter som hästarna inte betar ska ta över. De arter som noterades i beteshagar- na här är dock för det mesta triviala odlingsmarksarter, och inte särskilt krävande när det gäller hävd eller annan skötsel av området.

Området eftersöktes noggrant efter låsbräken, vilken i uppdragsbeskrivningen angetts ha funnits här. Inga lås- bräknar hittades dock. Låsbräknar kan dock vara svår- funna, särskilt om de trampats av eller betats av hästar- na, så en liten risk att de förbisetts finns alltid. En betes- hage på fastigheten 5:19 besöktes heller inte då ägaren inte önskade att man vistades i hagen. Även vid ett in- venteringsbesök under sensommaren just i syfte att kunna genomsöka hagen var samma häst kvar och följaktligen blev den hagen inte inventerad. Det är därför fullt möjligt att där kan ha förekommit någon art låsbrä- ken. Förutsättningarna för låsbräknar bedöms som me-

delgoda, främst på grund av markernas hävdhistorik. Själva marktypen är dock inte den vanligaste för låsbräkenförekomster med mullrik före detta åkermark med tecken på kvävepåverkan. De flesta arter låsbräken föredrar något torrare, magra och väldränerade marker.

Även resterande marker i inventeringsområdet uppvisar påtagligt eller visst naturvärde knutet till betes- eller slåtterhävdad mark och därmed associerade kärlväxtarter eller annan blommande vegetation gynnsam för insektslivet.

6 – Låsbräken (Arkivbild)

(5)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Områdets värden för fågellivet bedöms som lågt, särskilt med tanke på uppdragets fokusart storspov. Områdets karaktär med små brukningsområden kantade av vägar, byggnader och gårdsmiljöer med mycket folk som rör sig är ingen optimal miljö för storspovens häckning. Den mängd predatorer i form av kråkor, korp och katter som noterades utgör också en stor anledning att storspoven knappast kommer att kunna genomföra lyckade häckning- ar i området. Däremot kan arten säkerligen under flytt- ningstid födosöka både i slåttermarkerna och betesmarkerna där födotillgången troligen är god. Storspovar som häckar i angränsande jordbruksmarker kan säkert också nyttja området ibland.

Områdets potential för att hysa violett guldvinge bedöms som liten, främst för att violett guldvinge är en tämligen krävande art som är beroende av god tillgång till värdväx- ten ormrot. För att vara attraktiv bör den dessutom stå i öppna och ljusa miljöer där fjärilarna kan komma åt att lägga ägg nära marken på ormrotens blad. Igenväxning med tätare vegetation kan således vara ett hot även om ormrot är rikligt förekommande. Blir vegetationen för tät med skuggande buskar försvinner ofta också ormroten och då saknas förutsättningar helt för den violetta guldvingen.

I de område som hyser mest ormrot, naturvärdesobjekt A och B, håller gräs, älggräs och buskar på att växa in och hotar på sikt att utkonkurrera ormroten.

De flesta ormrotsplantor står redan idag i tämligen tät vegetation, och ofta skuggade av buskar eller höga örter. Området är alltså inte helt gynnsamt för violetta guldvingen även om det finns små partier med ljusöppna, lågvuxna växtsamhällen med ormrot där den bör kunna trivas.

Ingen flygande fjäril kunde ses under inventeringsbesöket i början av juli, men det är som sagt i senare delen av den möjliga flygperioden. Inga tecken på larver eller spår av födosök sågs heller på de ormrotsplantor som undersöktes vid det senare tillfället i slutet av augusti. Det var ingen heltäckande undersökning men ett antal plantor i gynnsamma lägen undersöktes. Slutsatsen är att det är fullt möjligt att violett guldvinge finns på lo- kalen. Däremot är det osannolikt att den finns i närheten av planområdet och därmed skulle påverkas direkt av en detaljplanändring.

Beträffande värdet av planområdet ur ett lanskapsekologiskt perspektiv så beror troligen det fortsatta brukandet och hävden av markerna av helt andra saker än bygget av hus på den nu aktuella platsen. Då markerna är uppdelade i olika fastigheter är det sannolikt att brukandet fortsätter som tidigare, förutsatt att inga andra regler för djurhållning intill bostäder kommer att gälla. För de värdefullaste områdena i söder finns ingen anledning att tro att planändringen skulle påverka bevarandet av naturvärdet.

Den enskilt viktigaste naturvårdsåtgärden inom det inventerade området är skötsel av betesmarkerna i söder, objekt A och B, för att bromsa och förhindra igenväxning med

4 – Violett guldvinge 5 – Storspov (Arkivbild)

(6)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

lövsly. Någon form av buskröjning kombinerat med regelbundet men inte för hårt bete rekommenderas. I brist på bete kan högvuxna örter och gräs slås maskinellt.

Geotekniska förhållanden

I samband med upprättandet av områdesplanen för Täfteå Samhälle (nu status som fördjupad över- siktsplan för Täfteå) utfördes en översiktlig inventering av geotekniska förhållanden. Planområdet utgörs bortsett från de delar som idag är hårdgjorda och bebyggda enligt denna utredning (Upprättad 1976) huvudsaligen av ett sedimentområde (Sand – Silt – Lera), men det finns även viss risk för berg i området (Moränområde). En del av det område som enligt denna utredning kan utgöras av Berg är dock redan bebyggt. Trots att inventeringen av jordartsförhållanden bygger på flygbildstolkning och glesa borrpunkter, anser kommunen att det i planskedet inte krävs vidare geotekniska undersök- ningar. I bygglovskedets tekniska granskning ska det redovisas hur byggnaderna ska grundläggas.

Förorenad mark och Radon

I planområdet finns ett område som är utpekat som potentiellt förorenat på grund av påstådd tidigare drivmedelshantering. Ser man till tidigare bygglov, foton och samtal med boende, finns det dock inga indikationer på att det förekommit någon drivmedelshantering på denna plats, utan kommunen ut- går ifrån att det blivit ett fel i systemet. Drivme- delshanteringen har pågått på den motsatta sidan vägen som även den är utpekad som potentiellt förorenad.

Beträffande Radon är området klassat som ett lå- griskområde

Planområde

7 – Ur översiktlig geotekniska undersök‐

ningen av området. Streckad linje = plan‐

område; Blåa fält = Moränområde; Röda fält = sedimentområde

8 – Röd cirkel = Felaktigt utpekat område för drivmedelshantering; Röd, fylld cirkel

= Område för tidigare drivmedelshante‐

ring

Planområde

(7)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Risk för höga vattenstånd och översvämningar

9 – Avvattningsdike som leder mot Täfteån; 10 – Högt vattenstånd invid Skomakarvägen; 11 – Planom‐

rådet i förhållande till verksamhetsområde dagvatten fastighet

Genom planområdet leder ett avvattningsdike för omkringliggande åkrar, jordbruks- och bostadsfastigheter. Dagvattnet leds via det delvis kulverterade diket under skomakarvä- gen till Täfteån och vidare till Täftefjärden. Vid platsbesök kunde det konstateras höga flöden och en ytterligare hårdgöring av marken kan leda till risk för översvämningar, skada på åkermarken och väg. Nordväst och sydväst om planområdet ligger verksam- hetsområden för dagvatten, dock anser kommunen att det inte är aktuellt och ekono- miskt försvarbart att utvidga verksamhetsområdet.

I syfte att undvika risk för ovan nämnda skador på marken och väg ska fördröjning av dagvatten inom planområdet säkerställas så att flöden till diken inte ökas. Lämpligtvis skapas i förhållande till befintliga markförhållanden nedsänkta ytor i planområdets östra del mot vilket planområdet lutar. Att lämpliga nedsänkta ytor skapas säkerställs i

plankartan.

Fornlämningar

Inom planområdet finns inga kända fornlämningar.

Bebyggelseområden

Byggnadskultur, gestaltning och bostäder

En inventering och bevarandeförslag av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer för Täf- teå togs fram 1982. Kartan till vänster visar på ett av de två kulturhistoriskt betydelsefulla områden i Täfteå som även berör aktuellt planområde. I lila är området markerat i sin helhet, inringat är betydelsefulla byggnader och byggnadsgrupper och med stjärnor har byggnader markerats som har rivits eller på annat vis försvunnit sedan dess.

Enligt inventeringen är bebyggelsen inom det av- gränsade området karakteriserat av gårdar från 1700 – talets slut och fram till omkring sekelskiftet 1900. Huvudbyggnaderna (parstugor i två våning- ar) ligger med sina långsidor mot vägen. Innanför

Planområde Planområde

12 – Kulturhistoriskt värdefullt område i Täfteå

Planområde

(8)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

13 – Fiskebyvägen

dessa är ekonomibyggnaderna orienterade mot det öppna slättlandskapet. För upplevelsen av Täfteå bys kulturhistoriska karaktär är det väsentligt att den öppna odlingsmarken mellan Fiskebyvägen och Östbyvägen hålls fri från nybebyggelse.

14 – Vy söderut längs med Fiskebyvägen (Karin Eriksson 1973); 15 – Flygfoto över Täfteå (1985, Håkan

Karlsson); 16 – Kor på bete i Täfteå 1958.

Förändringar – Planförslaget innebär ett ingrepp i kul- turmiljön genom att åkermark tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Täfteå är en fisk- och jordbruksby, och att ta i anspråk jordbruksmark försvårar läsbarheten av byns historiska kontext och förståelsen för dess till- komst. Det är således betydelsefullt att tillkommande bebyggelse inte stänger utsikten på jordbruksmarken.

Att skapa planmässiga förutsättningar för bostadsbebyggelse grundar sig på såväl ett

enskilt intresse, men även ett uttalat

allmänt av boende i Täfteå som önskar att flytta från villan till ett mindre krävande boende i lägenhet utan att lämna platsen.

Beträffande ett mera omfattande allmänt intresset av att bevara en kulturmiljö, så anser kommunen att den byggrätt som detaljplanen medger inte påverkar byns läsbarhet. Plan- förslaget är utformat på ett sådant vis att det även i framtiden går att förstå grunderna till varför folk ursprungligen bosatte sig i detta område.

Planförslaget ansluter inte till det kulturhistoriska fenomenet radby vilket är ett karakte- ristika, men det påverkar inte heller bebyggelsen eller mönstret längs med Fiskebyvägen negativt. I motsats till yngre bebyggelse i Täfteå som mestadels utgörs av villor i två plan med branta sadeltak, kommer bebyggelsen i proportioner att närma sig den bebyggelse som utgör det kulturhistoriskt bevarandevärda arvet. Detaljplanen avser att tillåta bostadsbebyggelse med en byggnadshöjd som motsvarar mellan två till fyra plan (se siffror illustration ovan). Den lägsta bebyggelsen ligger i öster för att sedan mot väster stegra sig till bebyggelse motsvarande fyra plan. Intentionen är inte att skapa planmäss- iga begränsningar för en bebyggelse som i skala är identisk med bebyggelsen längs med Fiskebyvägen, men som inte heller känns artfrämmande i sitt sammanhang. Att be- gränsa byggnadshöjden till bebyggelse som enkom motsvarar bebyggelse i två plan vore ett irrationellt sätt att bruka den byggbara marken, precis som tidigare bebyggelse förla- des tätt längs med Fiskebyvägen av rationella skäl. Även i material, kulör och proportioner avses den möjliga bebyggelsen att anpassas till det befintliga bebyggelsemönstret.

Planområde

(9)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Arbetsplatser

Tillgången till arbetsplatser är begränsad i Täfteå och merparten av de arbetsföra boende pendlar mest sannolikt till Umeås centrala delar. Den tilltänkta bebyggelsen riktar sig i huvudsak till den äldre generationen bosatta i Täfteå vilket innebär att pendlingsresan- det inte kommer att tillta avsevärt.

Offentlig service

I Täfteå finns idag ett antal förskolor och skola upp till årskurs sex. För högstadieskola är elever hänvisade till centrala Umeå med buss. Postombud finns i samband med när- butiken. Vårdcentral och äldreboende saknas i Täfteå, vilket dock med hänsyn till när- heten till såväl centrala Umeå och Sävar inte bör betraktas som hinderligt för en ut- byggnad av bostadsbeståndet.

Kommersiell service

Kommersiell service finns idag i Täfteå i form av en närlivsbutik som ligger i planom- rådets sydvästra hörn. Idag är handeln begränsad till en yta som motsvarar cirka 15 m x 30 m (450 kvm). Byggnad får uppföras i ett plan. För all annan form av handel är de boende hänvisade till Umeås centrala delar.

Förändringar – Planförslaget medger att befintlig handel kommer att få utöka sin verk- samhet från idag cirka 450 kvm till 1 200 kvm. Dagligvaruetableringar över 1000 kvm ska enligt översiktsplanen föregås av konsekvensanalyser. Påverkan på närservice, tra- fikkonsekvenser, transportarbete, buller, föroreningar och stadsbyggnadseffekter ska analyseras. Riktlinjen i översiktsplanen syftar till att i ett tidigt skede i de centrala stads- delarna utreda hur en handelsetablering kan påverka omkringliggande handel, och ex- empelvis förhindra att mindre butiker i stadsdelcentra konkurreras ut. Med hänsyn till butikens isolerade läge i Täfteå anser kommunen att riktlinjen inte adresserar denna typ av små butiker.

Enligt rådande parkeringsnorm och den som är på remiss nu krävs det i detta läge av kommunen (Zon C) 18 bilparkeringsplatser per 1000 kvm handel (15 stycken besökare, 3 stycken anställda). Enligt tillåten exploateringsgrad skulle detta innebära att det måste tillhandahållas mellan 21 och 22 parkeringsplatser vid fullt utnyttjande av exploate- ringsgraden.

(10)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Mejladress: detaljplanering@umea.se Webbplats: www.umea.se/detaljplanering 18 – Del av plankarta för byggnadsplan Sä A3/by 30; 19 – Planillustration

Tillgänglighet

Planområdet är väl tillgängligt då det ligger inom ett område med vuxen infrastruktur.

Nytillkommande bebyggelse och övriga ytor ska utformas så att de uppfyller rådande krav på tillgänglighet.

Utmärkande för den tilltänkta bebyggelsen ur en tillgänglighetsaspekt är att såväl dagligvaruhandel (och därmed även apotek samt post) och återvinning finns inom maximalt 150 m från tilltänkta bostäder. Busshållplats som trafikerar Umeås centrala delar finns cirka 200 m från tilltänkt bostadsbebyggelse.

Friytor

Lek, rekreation och naturmiljö

Inom planområdet finns goda förutsättningar för rekreation och lek. Planområdet medger bullerskyddade lek- och rekreationsytor och närområdet bjuder på vackra naturmil- jöer med Täftefjärden i söder och skog i norr.

Gator och trafik

Gatunät samt in- och utfarter

Gatunätet är väl utbyggt kring planområdet. Söder om planområdet ligger Skomakarvägen som även utgör närmaste väg till Umeås centrala stadsdelar.

Alla vägar inom planområdet kommer att ha enskilt huvudmannaskap. Planområdet ansluter i väster mot Fiskebyvägen (Väg 685) som ägs av en samfällighet (blå pil). Väghållare är staten. I söder ansluter området till Skomakarvägen (Väg 642) som även den har statligt huvudmannaskap. Be- fintlig infart från Skomakarvägen kommer att flyttas cirka 10 m längre österut (ny infart: röda pilar, gammal infart: svart pil) och såväl utgöra in- och utfart till affären, återvinningsstationen samt den nytilltänkta bebyggelsen.

19 – Angöring till planområdet

(11)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Planområde

20 – Busshållplatser och stomlinjer

En flytt av in- och utfarten innebär att ytterligare yta frigörs för bilparkeringsplatser till affären och en utvidgning av verksamheten. Infarten flyttas på detta vis även längre bort från infarten till Fiskebyvägen vilket innebär en förbättring av trafiksäkerheten. Även befintlig busshållplats avses flyttas längre österut vilket innebär att en flytt av in- och utfarten är nödvändig.

Gång- och cykeltrafik

Gång- och cykelvägnätet är obefintligt omkring planområdet. Fiskebyvägen har en has- tighetsbegränsning på 30 km/h, men kan trots det inte anses vara lämplig som gång- och cykelväg för alla. Med hänsyn till planområdets läge (se även under rubriken Tillgäng- lighet ovan) anser kommunen dock att en planläggning inte är olämplig.

Enligt översiktsplanen för Täfteå är det planerat att det ska leda en gång- och cykelväg längs med Skomakarvägens norra sida mellan Fiskebyvägen och Rovågersvägen. Då gång- och cykelvägen ligger i anslutning till en väg med statligt väghållarskap kommer trafikverket att stå för såväl utförandet och driften av densamma. Finansiering sker via länstransportplanen och således kommer det inte vara möjligt med ett genomförande innan 2024.

I detaljplanen skapas planmässiga förutsättningar för en kantbunden gång- och cykel- bana, vilket även förutsätter att inte hastigheten på valt vägavsnitt får höjas (idag 50 km/h).

Kollektivtrafik

Cirka 200 m från den planerade bostadsbebyggelsen ligger det en busshållplats som trafikeras av länsbussarna. Linje 118 trafikerar sträckan Umeå – Täfteå – Sävar med idag 16 avgångar från centrala Umeå mot Täfteå, och tolv avgångar från Täfteå mot centrala Umeå. Antal avgångar avser varda- gar, är väl fördelade över dagen och möjliggör såväl arbets-, och skolpendling. Även på helgerna är förbindelserna goda. Kommunen anser att kol- lektivtrafiknätet är utbyggt på ett sådant vis att det är möjligt att bosätta sig bilfritt i det nyplanerade bostadsområdet.

Parkering och varumottagning

Parkering – Kommunen arbetar i rådande stund med en ny parkeringsnorm som har som syfte att ange det lägsta antal parkeringsplatser som ska tillföras fastigheter vid ny- och tillbyggnad.

Trots att dokumentet inte är antaget av byggnadsnämnden anser kommunen att dokumentet kan användas som underlag i samband med planarbetet då det tillgodoser de krav som ställs i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap beträffande tomtens ordnande

(12)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

och parkering. Enligt utkastet till ny bilparkeringsnorm ligger planområdet i zon C där följande antal parkeringsplatser krävs för bostäder

Zon Per mindre lgh ≤ 35 kvm (bpl/lgh)

Lgh ˃ 35 kvm ˂55 kvm (bpl/lgh)

Per större lgh ˃ 55 kvm

A 0,3 0,6 0,7

B 0,7 0,7 0,8

C 0,9 0,9 1,2

10 % reducering från normtalet är aktuellt längs lokaltrafikens stomlinjenät. Inkl. besöks‐

parkering 0,1 bpl/lgh

21 – Bilparkeringsnorm för flerbostadshus.

Med hänsyn till bebyggelsens nära avstånd till handel och en busshållplats med goda kommunikationer mot centrala Umeå under alla veckodagar (se även avsnitt Kollektiv- trafik), samt den målgrupp som tilltalas i det tilltänkta bostadsprojektet som kan anses ha ett lägre behov av bilparkeringsplatser, anser kommunen att det är rimligt med ett lägre parkeringstal än den som anges i parkeringsnormen. Kommunen anser att det är rimligt att utgå ifrån Zon B.

För handel gäller följande norm som redovisas nedan och som i förhållande till den ny- tilltänkta bilparkeringsnormen förblir oförändrad jämfört med den rådande:

Zon Kommentar Beskrivning

C 13 anställda samt 60 besökande per 1 000 kvm BTA

Butiker, varuhus, försäljning av varu‐

tjänster till privatpersoner, samhälls‐

service Anställdas bilparkeringsplatser Besökandes bilparkeringsplatser 22 – Bilparkeringsnorm för verksamheter/ handel

I planområdets västra del finns ett område med användningssättet [H] och som enkom får användas för parkeringsändamål. Det finns såväl förutsättningar att tillgodose han- delns och bostädernas parkeringsbehov enligt parkeringsnormens krav i de respektive renodlade användningsområdena, dock kan det uppstå behov eller önskemål om utökade markparkeringsytor varför ett ytterligare område för parkering har utpekats i detaljplanen. Hur ytorna ska disponeras och användas är upp till de berörda parterna.

Varumottagning sker idag på butikens norra långsida och det finns i rådande stund inga planer på att flytta varumottagningen. Vid en eventuell flytt ska hänsyn tas till besökan- des säkerhet.

Buller Buller

Den 1 juni 2015 trädde nya riktlinjer i kraft gällande buller vid bostadsbyggande i form av Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (Svensk författningssamling, förordning 2015:216). I förordningen finns bestämmelser om riktvärden gällande buller utomhus vid bostadsbyggnader från spårtrafik, vägar och flygplatser. Förordningen in- nehåller även bestämmelser att beräkningsresultatet ska redovisas som frifältsvärde vid fasad samt att framtida trafik ska beaktas för bullernivåerna vid bostadsbyggnader.

(13)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Ekvivalent A‐

vägd ljudnivå, LpAeq, [dBA]

Maximal A‐

vägd ljudnivå, LpAFmax, [dBA]

Ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad som inte bör överskridas Dock om bostaden ≤ 35 m2

55¹⁾ 60¹⁾

‐

‐ Ljudnivå som inte bör överskridas vid en uteplats, om en sådan

ska anordnas i anslutning till byggnaden

50 70²⁾

Om ljuddämpad sida krävs, se 1), gäller att ljudnivån vid fasad på

den bullerskyddade sidan får vara högst

55 70 (kl. 22‐06)

1) Kan överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot bullerskyddad sida.

2) Kan överskridas med som mest 10 dBA‐enheter fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00.

Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har be‐

tydelse för bullersituationen.

Riktvärden för vägtrafikbuller

Indata i beräkningarna – Markytor har satts till mjuka, förutom vägar som är hårda. För maximal ljudnivå från vägtrafik är inställningen i programmet att ljudnivån för den 5:e högsta ljudnivån beräknas, här har schablonvärdet att 13 % av dygnets totala tunga trafik går under natt hämtats från Svensk Standard SS:25267.

Källdata vägtrafik – Det finns ingen trafikräkning utförd i samhället, det finns en punkt mellan Täfteå och Innertavle, ÅDT = 1 480 st., samt en mellan Rovågersvägen och Sä- var, ÅDT 61 0 st. Båda från 2004 och med osäkerheten ±15 %. Antalet tunga fordon var ca 5 %. Vi kan anta att det 2004 svängde av bilar in till Segelbåtsvägen m.fl. så att vid planerad bebyggelse var antalet högst 1 200 st. Trafikverket har en uppräkningstabell från olika typer av vägar och regioner. Från år 2010 – 2030 räknas med 14 % ökning av trafik. Vi antar att från 2004 till prognossåret 2035 sker en uppräkning med 20 %.

Antalet fordon blir så 1 200 x 1,2 = 1 440 st., Vi lägger även på felmarginalen på 15 % och erhåller då 1 650 fordon per dygn. I tabell nedan redovisas vilka ingångsdata som används.

Beräknande nivåer -. I nedanstående tabell redovisas på vilka avstånd från Skomakare- vägens mittpunkt som de ekvivalenta nivåerna 55 dBA (planlösning beaktas) och 50 dBA (uteplats beaktas) samt maximalnivån 70dBA. Ekvivalenta nivåer förkortas Leq och maximala nivåer Lmax.

Trafikbullernivå Plan 1 (2 m ovan mark) Plan 2 (5 m ovan mark) Plan 3 (7,5 m ovan mark)

Leq = 55 dBA 15 17 17

Leq = 50 dBA 26 0 50

Lmax = 70 dBA 30 37 37

Avstånd från Skomakarevägen som angivna trafikbullernivåer erhålls

(14)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

I figuren redovisas de ekvivalenta trafikbullernivåerna 50 och 55 dBA 2 m över mark samt den maximala nivån 70 dBA.

Kommentarer - Den ekvivalenta trafikbullernivån överstiger inte 55 dBA vid någon bostadsfasad. Detta medför att planlösningen kan utföras fritt. För den byggnad som är belägen närmast vägen kommer den maximala nivån att överstiga 70 dBA utanför fasad för den del lägenheter. Det fordras då att en gemensam bullerskyddad uteplats tillskapas i anslutning till byggnaden. Den ekvivalenta trafikbullernivån överstiger 55 dBA på plan 2 när trafikmängden överstiger 2 500 fordon per dygn.

Återvinningsstation - En återvinningsstation placeras mellan ICA-butiken och bostäder- na. Det uppstår ett visst dagligt buller från denna som framförallt orsakas av glaskross och slag i bildörrar. Väldigt högt buller erhålls vid byte av containrar men detta sker vid enstaka tillfällen under dagtid, veckovis, varför hänsyn till detta inte behöver tas.

Med avseende på buller från glaskross etc finns ingen möjlighet att beräkna buller eller relatera till ett riktvärde. Vi föreslår dock att vissa åtgärder vidtas för att minska risk för störningar.

Bullerskyddsplank monteras kring återvinningscentral, fönster upphandlas med ljudkra- vet Rw ≥38 dB för fönster vända mot bullrig verksamhet och en bullerskyddsskärm för en uteplats med avseende på trafikbuller, se vidare i figur nedan.

I figuren redovisas förslag till bullerdämpande åtgärder.

(15)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Teknisk försörjning

Vatten, avlopp och dagvatten

Bostadsbebyggelsen ska kunna anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet.

Bebyggelsen avses inte att anslutas till det kommunala dagvattennätet och fördröjning ska ske innan vatten leds vidare till avvattningsdike som passerar genom planområdets mitt.

Avfall och återvinningsstation

Där så är möjligt rekommenderas att avfall ska kunna tas omhand via källsortering och kompostering av köks- och trädgårdsavfall. UMEVA:s gällande anvisningar för ny- eller ombyggnationer av avfallsutrymmen (NOA) ska följas. Återvinningsstationen kommer att placeras på kommunalägd mark med kommunen som huvudman.

Byggteknik

För att kunna uppfylla kommunens långsiktiga mål för en hållbar utveckling vid plane- ringen för det framtida Umeå, rekommenderas för bostadsbyggnaders uppförande att byggmaterial väljs som ger sunda bostäder. För att få sunda bostäder måste även byggmetoder användas som förhindrar att fukt tillförs under byggskedet. Val av material och byggmetoder ska göras med hänsyn till framtida återvinning och återanvändning.

För installationer rekommenderas att energisnåla system för vatten, uppvärmning och ventilation installeras.

(16)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Konsekvenser av planens genomförande Vägtrafikbuller

Detaljplanen anses inte innebära några risker för påtaglig eller för den delen menlig höjning av trafikbullervärden för omkringliggande bebyggelse.

Kulturmiljö och landskapsbild

Kulturmiljön utgörs såväl av bostadsbebyggelse längs med Fiskebyvägen och av åker- mark. Det nytilltänkta bebyggelseområdet ansluter inte till det befintliga bebyggelse- mönstret med bostadshus uppradade längs befintlig väg, utan utgörs istället av en samlad grupp flerbostadshus arangerat kring fri- och parkeringsytor. Betraktat från Fiskeby- vägen anses planförslaget inte påverka de kulturhistoriska värden, dvs upplevelsen av radbyn.

Åkermarken utgör en del av det kulturhistoriska landskapet och är sammanflätat med den mot Fiskebyvägen orienterade bebyggelsen. Det är bland annat åkermarkens historiska betydelse för försörjningen som motiverade att åkrarna hölls fria från bebyggelse och bebyggelsen trängdes mot vägen, och det är åkermarken som till stora delar överhu- vudtaget motiverade bosättning i detta område. Planförslaget innebär i detta avseende en negativ påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden. Den tilltänkta bebyggelsen för- svårar möjligheten att tyda de huvudsakliga motiv som bidrog till bosättning längs med Fiskebyvägen och varför bebyggelsen anlades som den gjorde. Den nytilltänkta bebyggelsen tar av denna anledning inte i sin helhet anspråk på jordbruksmarken längs med Skomakarvägen och tillåter på detta vis en fortsatt tolkning av historien, dock anser kommunen att ingen vidare bebyggelse får planeras längre österut än vad som föreslås.

Trafik

Kommunen anser inte att föreslagen exploatering påverkar framkomligheten för trafiken på ett påtagligt sätt. Ur en trafiksäkerhetsaspekt innebär planförslaget delvis en förbätt- ring då befintlig in- och utfart till butiken och återvinningsstationen flyttas längre bort i förhållande till korsningen Skomakarvägen/ Sjöbovägen/ Fiskebyvägen.

Parkering

Planförslaget innebär att det kan komma att anordnas fler parkeringsplatser för befintlig handel än det som är möjligt idag.

Jordbruksmark

Ianspråktagande av jordbruksmark (främst bostadsbebyggelse) innebär ett avsteg från rådande översiktsplan som för området anger ”Oförändrad markanvändning, randbe- byggelsezon” och ”Brukningsvärd åkermark”. I Miljöbalken 3 kap. 4§ anges att

”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose vä- sentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän syn- punkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

(17)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

GENOMFÖRANDEFRÅGOR

Organisatoriska frågor

Planområdet omfattar del av byggnadsplan från 1980, 2480K-P SÄBY A3/30. Den äldre planen upphävs inom berörda delar.

Genomförandetid

Detaljplanens genomförandetid sätts att utgå närmast fem år efter planen vunnit laga kraft.

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap

Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Den mark som i planen är utlagd som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap omfattar

återvinningsstationen. Respektive fastighetsägare samt tomträttshavare svarar för alla åtgärder inom kvartersmark. För allmän plats med kommunalt huvudmannaskap har kommunen rättighet och skyldighet att lösa in marken.

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Planområdet omfattar Täfteå 10:161, del av Täfteå 5:31, del av Täfteå 5:19 samt del av Täfteå 10:64. Umeå kommun är lagfaren ägare till Täfteå 10:161 och 10:64 där Täfteå 10:161 är upplåten med tomträtt. Täfteå 5:19 och 5:31 är privatägda fastigheter.

En eller flera fastigheter för bostadsändamål kan bildas inom planområdet.

Fastighetsbildning ska ske så att kvartersmarken utlagd för ändamålet bostad ombildas på ett sådant sätt att en med hänsyn till friytekrav och byggrätt lämplig

fastighetsindelning åstadkommes. Kravet om friyta på minst 1/3 av totala BTA är styrande för hur dessa fastigheter kan komma att bildas. Genom fastighetsreglering bör gränsen mellan de kommunala fastigheterna Täfteå 10:161 och 10:64 flyttas i enlighet med vad som anges i planen. Återvinningsstationen kan utgöra en egen fastighet. Det område inom Täfteå 5:19 som är utlagt för ändamålet (H) kan genom fastighetsreglering överföras till Täfteå 10:161. Nya fastigheter ska anslutas till det allmänna vatten- och avloppssystemet.

För den eller de fastigheter som bildas inom B-området ska utfart ske direkt mot väg 642 (Skomakarvägen). Utfarten mot väg 642 kommer vara gemensam för

fastigheten(er) inom B-området, H-området samt området för återvinning. Respektive fastighets tillgång till utfarten bör säkras genom inrättande av gemensamhetsanläggning.

I samband med en anläggningsförrättning kan utfarten flyttas österut.

För ett ändamålsenligt nyttjande av återvinningsfastigheten fordras det att det i anslutning till återvinningsstationen bildas ett utrymmesservitut till förmån för den blivande återvinningsfastigheten och som belastar Täfteå 10:161. Detta för att säkerställa åtkomsten till anläggningen för tömning, underhåll m.m. Det aktuella området ska även nyttjas av tomträttsinnehavaren på 10:161 för in- och utlastning av varor samt av butikens kunder för in- och utfart.

Om det i framtiden uppstår ett behov av att ytterligare byggnader eller anläggningar ska nyttjas av flera fastigheter gemensamt kan gemensamhetsanläggning bildas för dessa ändamål efter sedvanlig lämplighetsprövning.

Gemensamhetsanläggning inrättas enligt anläggningslagen (1973:1149); ansökan om sådan förrättning kan göras av någon av de berörda fastighetsägarna.

Samfällighetsförening kan bildas för att förvalta nya gemensamhetsanläggningar.

(18)

Umeå kommun

Detaljplan

Telefon: 090-16 13 61 Fax:

Ansökan om fastighetsbildning görs av fastighetsägaren till Lantmäterimyndigheten Umeå kommun.

Inom utlagt U-område sträcker sig idag genom ledningsrätt säkerställda ledningar för tele samt starkström. Transformatorstationen som är lokaliserad till det inom planen utlagda E-området är även säkerställd genom ledningsrätt. Rättighetshavarens tillgång till starkströmsledningar samt transformatorstation är säkrad genom

ledningsrättsbeslutet, akt 2480K-13/68.

Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Fastighet Konsekvenser

Täfteå 10:64 Den del av fastigheten som är utlagd inom B-område bör ge- nom fastighetsreglering överföras till den eller de bostadsfastigheter som planen medger att bildas. Del av fastigheten planlagt som H-område kan överföras till Täfteå 10:161.

Den gemensamhetsanläggning som kan komma att inrättas för utfart mot väg 642 kommer att belasta Täfteå 10:64.

Täfteå

10:161

Tomträtt har upplåtits i fastigheten. Inskrivningsdag för tomt- rätten var 1982-01-13 och avser ändamålet livsmedelsbutik.

En del av fastigheten reserveras för underjordiska ledningar.

Ledningarna är befintliga.

Genom fastighetsreglering bör den del av Täfteå 10:64 som i planen är utlagd som H-område överföras till Täfteå 10:161.

Genom avstyckning kan del av 10:161 avskiljas för att bilda en fastighet som inrymmer återvinningsstationen.

Tomträttsinnehavaren ska få andel i gemensamhetsanläggning för utfart mot väg 642.

Utrymmesservitut som belastar 10:161, och därmed tomträtten, bör bildas till förmån för den blivande återvinningsfastigheten.

Denna fråga kan lösas genom upprättande av ett avtalsservitut med tomträttsinnehavaren.

Täfteå 5:19 Den del av Täfteå 10:64 som är utlagd som B-område kan genom fastighetsreglering överföras till den eller de bostads- eller exploateringsfastigheter som medges att bildas. Den del av fastigheten som ligger inom H-område kan överförs till Täfteå 10:161 för att utöka handelsområdets parkeringsmöjligheter.

Täfteå 5:19 kommer inte längre ha ett behov av delaktighet i Täfteå GA:35, gemensamhetsanläggning för utfart. Fastigheten bör därför utträda ur gemensamhetsanläggningen.

Täfteå 5:31 Den del av Täfteå 5:31 som är utlagd som B-område kan genom fastighetsreglering överföras till den eller de bostads- eller exploateringsfastigheter som medges att bildas.

(19)