Sammanfattning
Kemiska bekämpningsmedel används i stor utsträckning inom lantbruket och rester av dessa preparat har uppmätts i våra livsmedel. Människor idag börjar bli allt mer medvetna om vad de äter och vad maten de stoppar i sig innehåller. Eftersom ekologiska produkter i allmänhet uppfattas som hälsosammare har efterfrågan och konsumtionen av sådana varor ökat. Frågan är dock om man verkligen kan minska exponeringen för
bekämpningsmedel genom att vara en mer försiktig konsument.
Det har gjorts flera studier om bekämpningsmedelsrester i födan som visar att det är främst i frukt, grönsaker och rotfrukter som man hittar höga halter av bekämpningsmedel.
Man har även funnit att det generellt sett är färre ekologiska livsmedel som innehåller bekämpningsmedelsrester jämfört med konventionella. Livsmedlens ursprung har också betydelse, av produkter som är producerade i Sverige är det färre som innehåller
bekämpningsmedel jämfört med de importerade. Denna skillnad gäller dock bara konventionellt producerade livsmedel.
Som en följd av kontaminering av vår miljö, och däribland födan, har
bekämpningsmedelsrester påvisats hos den allmänna befolkningen. Studier tyder på att det finns ett samband mellan halter i kroppen och olika kostvanor. Man har bland annat sett tecken på att personer som främst konsumerar ekologiska produkter är mindre exponerade för bekämpningsmedel.
Idag finns det endast ett fåtal studier som undersökt sambandet mellan olika kostvanor och halter av kemiska bekämpningsmedelsrester i människan. Det finns alltså en hel del kvar att göra inom detta område, men om man utgår från det man vet idag bör man äta mer av ekologiskt eller inhemskt producerade livsmedel.
Källa: Wholesale hemsida
Innehållsförteckning
INLEDNING...4
BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER I LIVSMEDEL...4
Bestämmelser om bekämpningsmedel i livsmedel ...4
Förekomst av bekämpningsmedel...5
Skillnader mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel ...5
Skillnader mellan importerade och inhemska livsmedel ...7
EXPONERING FÖR BEKÄMPNINGSMEDEL VIA FÖDAN...8
Konsumtion...8
Tillagning och behandling av livsmedel...9
BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER I MÄNNISKAN... 10
SLUTSATSER... 11
Ekologiskt istället för konventionellt ... 11
Inhemskt framför importerat... 12
Åtgärder och framtida studier ... 12
REFERENSER... 13
Illustrationer... 15
Inledning
Kemiska bekämpningsmedel används i stor utsträckning inom det konventionella lantbruket (Drake och Björklund, Livsmedelsverkets hemsida 2003 samt
Naturvårdsverkets hemsida 2002). På senare år har det gjorts studier som visar att man kan finna rester av dessa preparat i de livsmedel vi konsumerar. I dagens Sverige väljer därför allt fler människor att köpa ekologiska varor framför konventionella, inte bara för att främja miljön utan även den egna hälsan (SLV 2004). Ekologisk kost uppfattas i allmänhet som hälsosammare då man bl.a. undviker att använda syntetiska
bekämpningsmedel (Magkos et al. 2006).
Rester av bekämpningsmedel har påträffats på olika ställen i naturen som t.ex. i vattendrag och grundvatten trots att man reglerar spridning och användning av dessa preparat (Naturvårdsverkets hemsida 2005 samt Ulén et al. 2002). Den senaste tiden har man även uppmärksammat att det finns rester av bekämpningsmedel i våra livsmedel.
Halter av olika preparat har återfunnits inte bara i vegetabiliska produkter utan även i animaliska (SLV 2003). Även i livsmedel som behandlats eller tillagats har man funnit rester av bekämpningsmedel (Andersson och Jansson 2005). Detta har gjort maten till den största exponeringskällan av bekämpningsmedel för människan (Littorin et al. 2005).
Idag är det dock fler och fler människor som börjar bli mer medvetna om vad de äter och vad maten de äter innehåller. Den senaste tiden har efterfrågan efter ekologiskt
producerade varor ökat och därmed har även marknaden för ekologiska varor vuxit (Buzby 2001 och Greene 2000 i Magkos et al. 2006 samt SLV 2004). I det ekologiska jordbruket är det bl.a. förbjudet att använda kemiska bekämpningsmedel och detta kan vara en möjlig förklaring till den ökade efterfrågan på ekologiska varor (Magkos et al.
2006). Merparten av den mat som konsumeras i Sverige idag är dock konventionellt odlad (Statistiska centralbyråns rapport 2004).
I denna rapport försöker vi reda ut om det finns någon skillnad mellan ekologiskt
respektive konventionellt odlade produkter samt eventuella skillnader mellan svenska och importerade produkter med avseende på innehållet av bekämpningsmedel. Vi försöker även ge en överblick över hur mycket bekämpningsmedel som människan exponeras för via födan. Detta för att se om det finns någon skillnad i vad den normala konsumenten och den mer medvetna ekologiska konsumenten får i sig och vilka halter som
förekommer i kroppen. Vi har valt att fokusera på frukt, grönsaker och rotfrukter eftersom dessa livsmedel utgör den potentiellt största exponeringskällan. Vi vill även förtydliga att vi med bekämpningsmedel menar kemiska bekämpningsmedel som per definition innebär ”kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer (däribland virus), förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom” (Kemikalieinspektionens hemsida 2006).
Bekämpningsmedelsrester i livsmedel
Bestämmelser om bekämpningsmedel i livsmedel
Idag finner man rester av bekämpningsmedel i de flesta, om inte alla, konventionellt producerade livsmedel. Den senaste tiden har detta problem uppmärksammats av
livsmedelsindustrierna, regeringar, hälsoexperter och allmänheten (Magkos et al. 2006).
Detta har lett till att en rad olika övervaknings- och testprogram har lanserats i olika länder även inom EU. Syftet med dessa är att övervaka halterna av
bekämpningsmedelsrester i olika livsmedel och se till att de inte överskrider uppsatta gränsvärden samt att i vissa fall studera i vilken utsträckning olika bekämpningsmedel används. Alla medlemsstater i EU är förpliktigade att försäkra, genom exempelvis provtagning, att de följer både EU:s och de nationella gränsvärdena (Maximum Residue Level, MRL) som satts för bl.a. frukt och grönsaker (Poulsen och Andersen 2003).
När det gäller ekologisk produktion har en gemensam lagstiftning (EG:s förordning 2092/91) arbetats fram av medlemsstaterna i EU (Jordbruksverkets hemsida 2006).
Denna säger att vid ekologisk odling skall hänsyn tas till miljöns egna system för att bekämpa skadeinsekter och sjukdomar och att användningen av syntetiska
bekämpningsmedel bör undvikas (Europeiska Kommissionens hemsida). Innan en produkt får marknadsföras som ekologisk måste den kontrolleras och godkännas av ett nationellt kontrollorgan som godkänts av EU. I Sverige är det KRAV som är det nationella kontrollorganet och som därmed sköter kontrollen av ekologisk märkning.
KRAV har sedan en egen märkning, det så kallade KRAV-märket, där det finns ytterligare regler som måste följas (Jordbruksverkets hemsida 2006).
Förekomst av bekämpningsmedel
Det har gjorts flera studier om bekämpningsmedelsrester i födan som visar att det är främst i frukt, grönsaker och rotfrukter som man hittar höga halter av bekämpningsmedel (Winter 2004). I en analys som gjorts av Livsmedelverket (Andersson och Jansson 2005) fann man att hälften av de närmare 2 000 frukt- och grönsaksproverna som togs innehöll mätbara rester av
bekämpningsmedel. Vart fjärde prov innehöll rester av två eller flera preparat.
Det kan även finnas rester av bekämpningsmedel i
animalieprodukter eftersom djuren ibland utfodras med foder som besprutats.
Bekämpningsmedelsrester i animalieprodukter är dock mindre vanligt. I frukt och grönsaksodlingar besprutas den del av växten som direkt konsumeras. Så är inte fallet i vare sig animalie- eller spannmålsproduktionen (SLV 2003). Detta kan förklara de högre halterna i frukter, grönsaker och rotfrukter. Vi har därför valt att fokusera på dessa livsmedel eftersom de utgör den potentiellt största exponeringskällan för människan.
Skillnader mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel
Det finns ett antal studier som jämför halterna av bekämpningsmedelsrester i livsmedel från konventionellt respektive ekologiskt jordbruk. Det finns dock ett par saker man bör hålla i minnet då man granskar sådana studier och framför allt när man jämför dessa med varandra. Jämförelser mellan de olika odlingsstrategierna baseras i regel på antalet prov där man uppmätt halter som överstiger detektionsgränsen, hur många prov som ligger över respektive under specifika gränsvärden samt hur många olika bekämpningsmedel som detekterats. Dessa olika gränsvärden kan variera mellan olika länder, men även
Källa: Linköpings kommuns hemsida
mellan olika studier inom samma land. En annan viktig faktor som man bör tänka på är hur många och vilka bekämpningsmedel som man analyserat i studien.
I en studie som utförts i USA (Baker et al. 2002) har man analyserat data från bl.a. tre olika testprogram för bekämpningsmedel i livsmedel som exempelvis frukt och grönsaker. Man fann i samtliga av de tre fallen att det var lägre halter i de ekologiska produkterna. Det man hade tittat på var frekvensen av positiva prover det vill säga i hur många av proven som man detekterat bekämpningsmedelsrester. Efter att ha analyserat data från det första testprogrammet fann man att endast 23 % av frukten från ekologiska lantbruk innehöll bekämpningsmedelsrester. I frukten från det konventionella lantbruket innehöll 82 % av proverna bekämpningsmedelsrester. För grönsakerna fann man att 23 % av proverna i det ekologiska och 65 % av proverna i det konventionella innehöll rester av bekämpningsmedel. Skillnaden mellan de ekologiska och konventionella produkterna var högst signifikant (p < 0,001). I en annan jämförelse av ekologiskt respektive
konventionellt odlade produkter baserad på data från California Department of Pesticide Regulation 1989-98, fann man att det var signifikant (p < 0,001) färre av de ekologiska produkterna som innehöll rester av bekämpningsmedel. I detta fall användes dock prover från många olika typer av föda och inte enbart frukt och grönsaker. Med hjälp av data från Consumers Union testing gjordes en tredje analys där man jämförde ekologiskt respektive konventionellt odlade äpplen och persikor samt paprikor och tomater med varandra. I båda fallen var det färre prover av de ekologiskt odlade produkterna som innehöll rester av bekämpningsmedel.
Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att ekologiska produkter innehåller färre rester av bekämpningsmedel än konventionella (Baker et al. 2002). En svensk studie från livsmedelsverket kom fram till samma slutsats som den amerikanska studien. Även i denna studie fann man att färre av proven från den ekologiska odlingen innehöll rester av bekämpningsmedel (Andersson och Jansson 2005).
Man kan dock fråga sig varför man överhuvudtaget finner rester av bekämpningsmedel i ekologiska livsmedel då kemiska bekämpningsmedel inte används här. Tänkbara
förklaringar är kontaminerade bevattningsförråd, vinddrift från närliggande marker eller svårnedbrytbara bekämpningsmedel i marken. Ekologiska produkter kan även bli förorenade efter själva odlingsprocessen. Detta kan exempelvis ske i livsmedelsfabriker där man både handskas med konventionella och ekologiska varor. Trots allt det här är det mindre bekämpningsmedelsrester i ekologiska livsmedel jämfört med konventionella.
Vad som kan kritiseras i de båda ovan nämnda studierna är antalet ekologiska prover som tagits i förhållande till hur många konventionella prover som tagits. Antalet prover från ekologisk odling var väldigt få. Detta kan dock bero på att det var svårare att få tag på ekologiska produkter än konventionella. I studien från USA har man dessutom inte tittat på vilka halter som fanns i proverna som var positiva utan endast angett antalet positiva prover. Detta innebär att de ekologiska proverna som innehöll rester av
bekämpningsmedel kan alltså innehålla lika höga eller till och med högre halter än de konventionella.
I Livsmedelsverkets rapport (Andersson och Jansson 2005) har man tittat på hur många av proverna som överstiger gränsvärdena och fann att det bara var de importerade
konventionella produkterna som överskred gränsvärdena. Detta säger precis som i Bakers studie (2002) inget om hur höga halterna i de positiva ekologiska proverna är i
förhållande till de konventionella. Även om detta är en brist i många studier så är denna information inte alltid nödvändig för att man ska kunna dra några slutsatser om
skillnaderna mellan de två olika odlingsstrategierna. Sannolikheten är trots allt mycket lägre att man får i sig livsmedel som innehåller bekämpningsmedel när man äter ekologiskt odlad mat och därför bör enstaka exponeringar för höga halter inte spela någon större roll. När man äter konventionell mat är sannolikheten större att man exponeras för bekämpningsmedel vilket gör att man utsätts för en mer konstant exponering.
I en annan studie, som utförts i Grekland (Tsatsakis et al. 2003), undersökte man bekämpningsmedelsresterna i olivolja som gjorts på ekologiskt eller konventionellt odlade oliver. Man kom fram till att det var betydligt högre halter av bekämpningsmedel i den konventionella olivoljan. Detta stämmer överens med vad tidigare studier som
nämnts ovan kom fram till; ekologiskt odlade livsmedel innehåller mindre
bekämpningsmedelsrester. Vad som också är intressant med denna studie är att man har studerat halterna av bekämpningsmedel i olivolja under en längre tidsperiod. Utifrån detta har man kunnat se ett samband som visar att halterna bekämpningsmedel minskar med tiden i de ekologiska odlingarna medan de i de konventionella ökar (Tsatsakis et al.
2003). Om denna trend stämmer för andra livsmedel och andra länder så innebär det att exponeringen vid konsumtion av konventionella livsmedel kommer att öka.
Skillnader mellan importerade och inhemska livsmedel
Det är inte bara mellan ekologiskt respektive konventionellt odlade frukter och grönsaker som det finns skillnader i innehåll av bekämpningsmedelsrester. En rapport från
Livsmedelverket (Andersson och Jansson 2005) visar också att det är skillnad på produkter som är producerade i Sverige och produkter som importerats. I deras
undersökning fann man att 49 % av de prover som tagits på importerade konventionellt odlade frukter och grönsaker samt spannmål, innehöll bekämpningsmedelsrester. Av proverna som togs på samma typ av livsmedel, men som producerats i inhemska konventionella odlingar, innehöll endast 17 % rester av bekämpningsmedel, figur 1 (Andersson och Jansson 2005). En liknande undersökning som gjorts i Danmark visar samma resultat; nämligen att det är lägre halter i de inhemska livsmedlen och högre i de importerade (Poulsen och Andersen 2003).
Skillnaden i förekomsten av bekämpningsmedelrester i inhemska respektive importerade livsmedel gäller endast den konventionella odlingen, figur 2. För konsumenterna innebär detta en risk för högre exponering om man väljer importerade konventionellt odlade livsmedel framför inhemska. Ekologiska livsmedel som importeras till EU måste uppfylla EU:s krav för ekologisk odling för att kunna säljas som en ekologisk produkt (SLV 2006).
Exponering för bekämpningsmedel via födan Konsumtion
Mängden bekämpningsmedel som en människa exponeras för beror inte enbart på halterna i födan. Hur mycket man konsumerar av ett visst livsmedel har också betydelse (SLV 2003). Eftersom det finns stora skillnader mellan olika personers
konsumtionsvanor är det svårt att veta hur stort intaget av bekämpningsmedelsrester är.
Vi har dock gjort överslagsberäkningar för att försöka uppskatta och kvantifiera hur mycket bekämpningsmedel en person i genomsnitt får i sig via några av våra vanligaste livsmedel. Beräkningarna är baserade på summan av de högsta halterna
bekämpningsmedel som Livsmedelsverket uppmätt i produkterna vid provtagningar gjorda år 2004 (Andersson och Jansson 2005). Uppgifterna om konsumtion är hämtade från statistiska centralbyråns material (Jordbruksverkets Statistikrapport 2005:4).
Konventionell import
5%
49%
5%
inga halter halter!gränsvärde halter>gränsvärde Konventionell svensk
83%
17%
0%
Figur 1. Andelen prov av frukt, grönsaker, spannmål och spannmålsprodukter innehållande inga halter, halter ≤ gränsvärde samt halter > gränsvärde. Prov tagna från konventionell odling med olika ursprung (svenskt respektive importerat). Baserat på data från Andersson och Jansson 2005
Ekologisk svensk Ekologisk import
inga halter halter!gränsvärde halter>gränsvärde
Figur 2. Andelen prov av frukt, grönsaker, spannmål och spannmålsprodukter innehållande inga halter, halter ≤ gränsvärde samt halter > gränsvärde. Prov tagna från ekologisk odling med olika ursprung (svenskt respektive importerat). Baserat på data från Andersson och Jansson 2005
Utifrån våra beräkningar ser man att potatis är en av de största källorna till exponering för bekämpningsmedel i den svenska befolkningen på grund av relativt höga halter i
kombination med en hög konsumtion. Det är även intressant att notera de höga halterna i citrusfrukter, men konsumtionen är inte lika stor som för potatis och därmed blir
exponeringen inte lika stor. Även äpplen och päron tillhör en av de största exponeringskällorna i sammanhanget. Detta beror dels på att relativt höga halter bekämpningsmedel har uppmätts och dels beror det på att den genomsnittliga svensken äter en hel del av dessa frukter.
Tabell 1. Maximala halten av bekämpningsmedelsrester (mg/kg) och konsumtionen (kg/pers/år) av vissa utvalda livsmedel samt den beräknade årliga exponeringen (mg/pers/år).
Max bekämp.rester1 (mg/kg)
Konsumtion2 (kg/pers/år)
Exponering (mg/pers/år)
Äpplen+Päron 24,4 14,6 357
Citrus 44,1 15,1 666
Gurka 3,5 4,0 14
Tomat 2,3 8,5 20
Potatis 20,1 41,2 829
Morötter 1,0 8,5 8,7
Lök 0,04 5,4 0,2
Sallat 11,5 5,7 66
Källor: 1 Andersson och Jansson 2005 2 Jordbruksverkets Statistikrapport 2005:4
Tillagning och behandling av livsmedel
Halterna av bekämpningsmedelsrester i livsmedel kan i hög grad påverkas vid behandling och tillagning, såväl industriellt som i enskilda hushåll (Holland et al. 1994, Elkins 1989 och Hajšlová 1999 i Lentza-Rizos et al. 2006). Oftast innebär beredning att halterna i maten blir lägre (Schattenberg et al. 1996). Det finns dock andra studier som visar att tillagning inte alltid leder till lägre halter (Andersson och Jansson 2005). Man kan alltså inte vara säker på att tillagning är ett pålitligt sätt att minska exponeringen för
bekämpningsmedel.
Det finns dock vissa åtgärder som man kan vidta för att minska exponeringen. Att skölja och skala frukt och grönsaker kan ha viss effekt (Schattenberg et al. 1996). I en studie om vindruvor uppmättes en 75 procentig reducering av bekämpningsmedelhalten till följd av sköljning (Lentza-Rizos et al. 2006). Man använde en systemiskt verkande fungicid med låg vattenlöslighet i försöket. Det mesta av fungiciden tycktes bli kvar på ytan och trots den låga vattenlösligheten kunde den tvättas bort med vanligt kranvatten. Ibland kan däremot vissa sorters behandling av livsmedel leda till att resterna av bekämpningsmedel koncentreras i varan. Detta kan exempelvis ske när vindruvor torkas till russin (Lentza- Rizos et al. 2006).
Bekämpningsmedelsrester i människan
Flera studier har visat att det förekommer rester av bekämpningsmedel i människor. Man har funnit rester av svårnedbrytbara organiska föreningar som DDT, men även andra organiska ämnen med utbredd och ständigt pågående användning har påvisats i människor, trots relativt korta biologiska halveringstider. Bekämpningsmedel som tas upp i kroppen kan metaboliseras och utsöndras med urinen. Genom att mäta halten nedbrytningsprodukter i urinen får man ett mått på exponeringen.
Som en följd av kontaminering av vår miljö, och däribland födan, har
bekämpningsmedelsrester påvisats hos den allmänna befolkningen, trots att denna inte direkt handskas med eller använder sådana preparat (Littorin 2002). I Frankfurt gjordes en studie om rester av insektsbekämpningsmedel hos barn och ungdomar. Man kunde då uppmäta halter av nedbrytningsprodukter i urinen trots att ingen uppgav sig vara
exponerad för insekticiden vare sig i hemmet eller på arbetet. Förklaringen till halterna bedömdes vara födan (Heudorf et al. 2004). Detta är ett tydligt exempel på att även den
”vanliga” befolkningen exponeras för bekämpningsmedel och att födan kan vara en viktig källa.
Under år 2004 gjordes en studie i Sverige (Littorin et al. 2005) med syftet att undersöka resterna av vissa utvalda icke persistenta bekämpningsmedel, som används idag, i den allmänna befolkningen. Man samlade då in urinprov från 100 personer i en stad i Skåne, som även fick fylla i en enkät där de angav sina mat- och dryckesvanor samt om de föredrog ekologiskt producerade livsmedel. Resultatet visade på högre halter av bekämpningsmedel i proven från personer som inte föredrog ekologiska produkter jämfört med dem som föredrog ekologiskt producerade livsmedel (Littorin et al. 2005).
I studien frågade man sig också om det skulle vara skillnad i halterna av
bekämpningsmedel beroende på om man äter importerade eller svenska produkter. På våren äter vi mer importerade produkter än på hösten och därför jämförde man urin som samlats in på våren med urin som samlats in på hösten. Det visade sig att hösturinen endast innehöll hälften så höga halter av bekämpningsmedel som vårurinen (Littorin et al.
2005). Resultaten tyder på att konsumtion av importerade varor leder till högre halter av bekämpningsmedel i kroppen. Man kan dock ifrågasätta denna slutsats eftersom andra faktorer än födans ursprung kan ha orsakat skillnaderna i halter mellan vår och höst. Om exempelvis konsumtionen av livsmedel med höga halter av bekämpningsmedel, så som frukt och grönsaker, är större under våren kan detta leda till skillnader mellan årstiderna.
Enligt vår vetskap är den ovan nämnda studien den första och hittills enda i sitt slag som
genomförts i Norden. Det är svårt att hitta studier som undersökt sambandet mellan födovanor och rester av bekämpningsmedel i befolkningen, men det finns en del exempel på sådana studier. Vid universitetet i Washington (Curl et al. 2003) har man undersökt halterna av metaboliter av fosfatbaserade organiska bekämpningsmedel i
urin från barn. Två dagar före samt samma dag som urinen samlades in förde föräldrarna till barnen dagbok över vad och hur mycket barnen åt och drack. Man antecknade även om det var ekologiskt eller konventionellt producerat utifrån märkningen på produkterna.
Om 75 % eller mer av barnets juice-, frukt- och grönsakskonsumtion bestod av
ekologiska varor räknades det till kategorin "ekologisk". Om minst 75 % av barnets juice- samt frukt- och grönsakskonsumtion angavs vara konventionellt producerade
inkluderades barnet i kategorin "konventionell".
De fem nedbrytningsprodukter som undersöktes i studien delades in i två grupper;
dimetyl alkylfosfater (tre stycken metaboliter) och dietyl alkylfosfater (två metaboliter).
Den totala koncentrationen av dimetylmetaboliter var signifikant högre än den totala koncentrationen av dietylmetaboliter. Resultatet av undersökningen visade att barn med övervägande ekologisk kost hade signifikant lägre totalhalter av dimetylmetaboliter i urinen än barn som främst konsumerade konventionellt producerade livsmedel. Medianen var ungefär sex gånger lägre hos barn som levde av övervägande ekologisk föda och medelvärdet skiljde sig med en faktor nio. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad i halter av dietylmetaboliter mellan de båda kategorierna. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att barn som konsumerar ekologisk juice, frukt och grönsaker blir i mindre utsträckning exponerade för bekämpningsmedel (Curl et al. 2003).
Det kan vara problematiskt att göra studier där man tittar på människors
konsumtionsvanor. Sådana studier är ofta baserade på någon form av enkätundersökning och förlitar sig på att de deltagande personerna anger allt som de äter på ett korrekt sätt.
Det finns även en risk att människorna ändrar kostvanor då de tvingas skriva ner vad de äter och därmed blir mer medvetna om vad de stoppar i sig. I den amerikanska studien (Curl et al. 2003) visade det sig att personer som angett att de huvudsakligen åt ekologisk föda i själva verket inte levde upp till den 75-procentiga gränsen. Det fanns även något fall som var tvärt om, det vill säga att man trodde sig äta främst konventionell föda trots att minst 75 % bestod av ekologiska produkter. Detta problem antas dock inte ha haft någon avgörande betydelse eftersom man trots allt kunde se en tydlig skillnad mellan barnen som konsumerade föda från de olika odlingsstrategierna.
Man kan även kritisera metoden att bedöma hur mycket bekämpningsmedel som finns i kroppen utifrån halter av nedbrytningsprodukter i urin. Då man inte vet hur mycket personen i själva verket fått i sig via födan finns det en risk att vissa bekämpningsmedel lagras i kroppen och därmed inte kommer med i mätningen.
Slutsatser
Ekologiskt istället för konventionellt
Efter att ha tagit del av litteraturen kan vi konstatera att man får i sig bekämpningsmedel via födan. Detta gäller både för den ”normala” och den mer försiktiga konsumenten, som föredrar ekologiska produkter. Det är dock stora skillnader i hur mycket man får i sig beroende på vad man äter. Flera studier visar att det är betydligt vanligare att hitta bekämpningsmedelsrester i konventionellt producerade livsmedel än i ekologiska.
Generellt sett är alltså ekologiska produkter att föredra framför konventionella om man vill minska exponeringen för bekämpningsmedel.
Inhemskt framför importerat
En fördel med ekologiska varor är att samma krav ställs oavsett vilket ursprungslandet för produktionen är. Detta speglar sig i de tester som gjorts av Livsmedelsverket
(Andersson och Jansson 2005) där man inte såg någon skillnad mellan importerade och inhemska ekologiska produkter. I det konventionella jordbruket finns inga motsvarande krav, vilket man även kan se i Livsmedelsverkets provtagning där fler av de importerade konventionellt odlade livsmedlen innehöll bekämpningsmedel jämfört med de inhemska.
En del av dessa prov låg till och med över gränsvärdena. Om man vill minimera sin exponering bör man därför välja inhemska livsmedel framför importerade.
Även om man kan se skillnader mellan olika odlingsstrategier bör man dock ha i åtanke att de flesta proverna ligger under gränsvärdena oavsett om de är tagna på konventionella eller ekologiska livsmedel. Oftast utgör de mängder av bekämpningsmedel man får i sig via maten bara några få procent av det acceptabla dagliga intaget. Det finns dock
undantag. Storkonsumenter av frukt och grönsaker kan få i sig resthalter av akut giftiga ämnen i så stora mängder att det kan utgöra en hälsorisk (SLV 2003).
Åtgärder och framtida studier
I vår rapport har vi endast fokuserat på exponeringen av bekämpningsmedel via födan och inte gått in på vilka eventuella hälsoeffekter som detta kan leda till. Det är därför svårt att dra några generella slutsatser om vad och hur mycket man kan konsumera av olika livsmedel. För att göra detta måste man känna till effekterna och även väga de positiva och negativa konsekvenserna mot varandra. Nyttan med att äta exempelvis frukt och grönsaker kan vara större än de eventuella riskerna. Därför bör man inte minska sitt intag av dessa livsmedel utan bara vidta vissa åtgärder för att minska exponeringen. En så enkel åtgärd som att skölja eller skala grönsakerna kan effektivt reducera halterna. Man bör därför tänka på att tvätta frukt och grönsaker innan man äter dem.
Idag finns det inte många studier som undersökt sambandet mellan olika kostvanor och halter av bekämpningsmedelsrester i människan. I Norden har endast en sådan studie gjorts (Littorin et al. 2005) och då undersöktes bara befolkningen från en stad. Fler studier av detta slag behöver utföras för att få ett större dataunderlag. Man bör dock utveckla eller utöka studierna genom att t.ex. samla in prover från ett geografiskt större område. Det kan också vara intressant att jämföra olika geografiska områden med varandra. Detta kan ge en bild av var man eventuellt behöver vidta åtgärder och ge kostrekommendationer åt befolkningen.
Ett annat sätt att utveckla studierna på är att kombinera mätning av halter av bekämpningsmedel i urinen med mätning av halter i födan för att få en bild av hur mycket som lagras i kroppen. Istället för att mäta halter i urin kan man mäta halter direkt i kroppen genom exempelvis blodprov. Det kan vara intressant att veta hur mycket bekämpningsmedel som finns i kroppen om man vill gå vidare och göra
riskbedömningar.
Som nämnts tidigare är det väldigt svårt att ta reda på exakt vad människor äter. Idag baseras de flesta av sådana här studier på enkäter, vilket är en väldigt osäker metod. En alternativ metod kan vara att begränsa i vilka affärer som testdeltagarna handlar sina livsmedel. Då kan man även mäta halterna i livsmedlen för att få en mer exakt bild av hur stor exponeringen är.
Slutligen kan man säga att det finns mycket kvar att göra inom detta område. Om man ska utgå från försiktighetsprincipen bör man utifrån det man vet idag äta ekologiskt eller svenskt producerade livsmedel om man vill minska exponeringen för kemiska
bekämpningsmedel.
Referenser
Andersson, A. och Jansson, A. 2005. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2004 EC and National Report. Rapport 17 - 2005.
http://www.slv.se/upload/dokument/Rapporter/Bekampningsmedel/2005/2005_17 eng_Livsmedelsverket.pdf Hämtad 2006-05-10
Baker, B. P., Benbrook, C. M., Groth, E. och Lutz Benbrook, K. 2002. Pesticide residues in conventional, integrated pest management (IPM)-grown and organic foods:
insights from three US data sets. Food Additives and Contaminants 19 (5): 427- 446
Buzby, J.C. 2001. Effects of food-safety perceptions on food demand and global trade. In Regmi, A 2001. Ed Changing Structure of Global Food Consumption and Trade, Whasington DC: United States Department of Agriculture (USDA), Economic Research Service 55-66
Curl, C.L., Fenske, R. A. och Elgethun, K. 2003. Organophosphorous Pesticide Exposure of Urban and Suburban Preschool Children with Organic and Conventional Diets.
Environmental Health Perspectives Vol. 111 Nr. 3
Drake, L. och Björklund, J. Effekter av olika sätt att producera livsmedel – en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. Rapport från Centrum för uthålligt lantbruk (SLU).
http://arkiv.krav.se/arkiv/rapporter/effekteravlivsmedel.pdf Hämtad 2006-05-17 Elkins, E. R. 1989. Effect of commercial processing on pesticide residues in selected
fruits and vegetables. Journal of Analytical Chemistry 72: 533-535 Europeiska kommissionens hemsida.
http://europa.eu.int/comm/agriculture/qual/organic/def/index_sv.htm Hämtad 2006-05-10
Greene, C. 2000. US Organic agriculture gaining ground.
Agric.Outlook 270:9-14
Hajšlová, J. Environmental contaminants in food. In Pesticides in Environmental Contaminants in Food; Moffat, C. F. och Whittler, K. J. 1999. CRC Press LLC:
Boca Raton, FL pp 215-272
Heudorf, U., Angerer, J. och Drexler, H. 2004. Current internal exposure to pesticides in children and adolescents in Germany: urinary levels of metabolites of pyrethroid
and organophosphorus insecticides. International Archives of Occupational and Environmental Health77 (1):67-72
Holland, P.T., Hamilton, D., Ohlin, B. och Skidmore, M. W. 1994. Effects of storage and processing on pesticide residues in plant products. Pure Appl. Chem. 66: 335-356 Jordbruksverkets hemsida. 2006.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/ekologisktlantbruk/
bestammelser.4.14586571043c6e11ac80001105.html Hämtad 2006-05-15 Jordbruksverkets Statistikrapport 2005:4. Konsumtionen av livsmedel och dess
näringsinnehåll, Uppgifter t.o.m. år 2003.
http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmedel/
2005:4/20054_1.pdf Hämtad 2006-05-10 Kemikalieinspektionens hemsida. 2006.
http://www.kemi.se/Templates/Page____4298.aspx Hämtad 2006-05-29
Lentza-Rizos, C., Avramides, E. J. och Kokkinaki, K. 2006. Residues of Azoxystrobin from Grapes to Raisins. Journal of Agricultural and Food Chemistry54: 138-141 Littorin, M., Lindh, C., Amilon, Å., Assarsson, E. och Jönsson B. 2005. Chlorophenoxy
herbicides in urine from Swedish adults. International conference in memory of Olav Axelson. Ethical considerations and future challenges in occupational and environmental health. May 19-20, 2005. Borgholm, Sweden. Poster.
Littorin, M. 2002. Rester av bekämpningsmedel i befolkningen.
Bulletin 20 (1): 8-9
Livsmedelsverkets hemsida (SLV). 2003.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=7777 Hämtad 2006-05-10 Livsmedelsverkets hemsida (SLV). 2004.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page____8798.aspx Hämtad 2006-05-15 Livsmedelsverkets hemsida (SLV). 2006.
http://www.slv.se/templates/SLV_Page____8040.aspx Hämtad 2006-05-11 Magkos, F., Arvaniti, F. och Zampelas, A. 2006. Organic Food: Buying More Safety or
Just Peace of Mind? A Critical Review of the Literature. Critical Reviews in Food Science and Nutrition 46: 23-56
Naturvårdsverkets hemsida. 2002.
http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/bedgrund/grv /grvdok/grvbek.html Hämtad 2006-05-12
Naturvårdsverkets hemsida. 2005.
http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/natresur/bekampme /bekamp.html Hämtad 2006-05-08
Poulsen, M. E. och Andersen, J. H. 2003. Results from the monitoring of pesticide residues in fruit and vegetables on the Danish market, 2000-01. Food Additives and Contaminants 20 (8): 742-757
Schattenberg, H. J., Geno, P. W. och Hsu, J. P. 1996. Effect of household preparation on levels of pesticide residues in produce. Journal of AOAC International 79: 1447- 1453
Statistiska centralbyråns rapport 2004. Attityder till ekologiska livsmedel.
Lantbruksstatistik.
http://www.sjv.se/download/18.111089b102c4e186cc8000442/Attityder.pdf Hämtad 2006-05-17
Tsatsakis, A. M., Tsakiris, I. N., Tzatzarakis, M. N., Agourakis, Z. B., Tutudaki, M. och Alegakis, A. K. 2003. Three-year study of fenthion and dimethoate pesticides in olive oil from organic and conventional cultivation. Food Additives and
Contaminants 20 (6): 553-559
Ulén, B., Kreuger, J. och Sundin, P. 2002. Undersökning av bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhällen år 2001. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport 2002:4
Winter, C. K. 2004. Pesticide, veterinary and other residues in food (Chapter 12:
Surveillance for pesticide residues) Woodhead Publishing Limited Woese, K., Lange, D., Boess, C. och Werner Bögl, K. 1997. A Comparison of
Organically and Conventionally Grown Foods – Results of a Review of the Relevant Literature. Journal of the Science of Food and Agriculture 74: 281-293
Illustrationer Clartés hemsida
http://www.clarte.nu/grafik/pojke.jpg&imgrefurl=http://www.clarte.nu/grafik/cl0 01.html&h=200&w=240&sz=10&tbnid=FbiTtRv-
Sc_XPM:&tbnh=86&tbnw=104&hl=sv&start=13&prev=/images%3Fq%3D%25 C3%25A4tande%26svnum%3D10%26hl%3Dsv%26lr%3D
Linköpings kommuns hemsida
http://www.linkoping.se/NR/rdonlyres/56874858-E9A0-4C84-86EA-
E0FD06A31858/2801/gronsakerbillesonweb.jpg&imgrefurl=http://www.linkopin g.se/InformationOm/Vard_omsorg/aldreomsorg/hjalp_i_hemmet/matkorgar/&h=3 46&w=377&sz=41&tbnid=movzYJ9tpOdRYM:&tbnh=109&tbnw=119&hl=sv&
start=2&prev=/images%3Fq%3Dgr%25C3%25B6nsaker%2B%26svnum%3D10
%26hl%3Dsv%26lr%3D Wholesale hemsida
http://images.google.com/imgres?imgurl=http://www.wholesalejewelryfinding.co m/04-may-bali/wood-
large/FRUITH2943.jpg&imgrefurl=http://www.wholesalejewelryfinding.com/SH OPPING73fruittray.htm&h=400&w=421&sz=57&tbnid=rQ-
GFWEYNFd9VM:&tbnh=115&tbnw=122&hl=en&start=3&prev=/images%3Fq
%3Dfruit%26svnum%3D10%26hl%3Den%26lr%3D%26safe%3Doff
