Rose-Marie Stigsdotter
Miljöinspektör Rapport 2008:5
Miljöförvaltningen
Undersökning av kemiska bekämpningsmedel i
100 brunnar
Dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter i
Landskrona kommun
...
Sammanfattning
1. Inledning ...5
2. Bakgrund ...5
3. Syfte ...5
4. Metod ...5
4.1. Urval...5
4.2. Provtagningsförfarande ...6
4.3. Analys...6
4.4. Dokumentation...6
4.5. Begränsningar ...6
5. Resultat och slutsatser...7
5.1. Samtliga undersökta parametrar ...7
5.2. Kemiska bekämpningsmedel...8
5.2.1. Kemiska bekämpningsmedel - nitrat...11
5.2.2. Kemiska bekämpningsmedel - bakterier ...11
5.2.3. Kemiska bekämpningsmedel - brunnstyp...12
5.2.4. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsdjup...12
5.2.5. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsålder...12
5.2.6. Kemiska bekämpningsmedel - jordart...13
5.2.7. Kemiska bekämpningsmedel i ett område...13
5.2.8. Kemiska bekämpningsmedel – brunnens placering ...14
5.3. Nitrat ...15
5.3.1. Tillståndsklassning för grundvatten ...16
5.4. Mikrobiologiska parametrar ...18
5.5. Nitrit ...20
5.6. Brunnarnas utförande ...20
5.7. Brunnarnas placering ...20
6. Diskussion ...21
7. Referenser ...22
Bilaga 1. Mikrobiologiska parametrar Bilaga 2. Nitrat och nitrit
Bilaga 3. Kemiska bekämpningsmedel Bilaga 4. Brunnarnas placering.
Bilaga 6. Uppgifter om samtliga brunnar
Bilaga 7. Analyserade bekämpningsmedelsämne och dess nedbrytningsprodukter
Sammanfattning
Under två månader i årsskiftet 2005/06 undersöktes dricksvattenkvaliteten i 100 st enskilda vattentäkter i Landskrona kommun med avseende på kemiska bekämpningsmedel, nitrat, nitrit och bakterier. Samtliga brunnar används till dricksvatten. Syftet med tillsynsprojektet var att, genom ett större underlag, få en bild av hur dricksvattenkvaliteten är i Landskrona för de kommuninvånare som inte har kommunalt dricksvatten. Tyngdpunkten i tillsynsprojektet och i denna rapport ligger på dricksvattnets innehåll av kemiska bekämpningsmedel.
Uppgifter om brunnarna
Mer än två tredjedelar av brunnarna i undersökningen är grävda brunnar (68 st) och de har ett djup mellan 2,5 och 10 meter. Mer än hälften av de grävda brunnarna (40 st) har en brunns- vägg som är stensatt (tegel eller gråsten) och därmed otät och mer sårbar för föroreningar. Två tredjedelar av brunnarna i undersökningen är placerade på gårdsplanen (66 st). Många brunnar har föråldrade konstruktioner och är anlagda för flera generationer sedan. Det är dock endast i hälften av fallen som det finns några uppgifter om brunnens ålder.
Dricksvattenkvaliteten i enskilda brunnar
Dricksvattnet i närmare hälften av de undersökta brunnarna (46 st av 100) fick bedömningen
”otjänligt” med avseende på en eller flera undersökta parametrar (bakterier, nitrat, nitrit och kemiska bekämpningsmedel). Dricksvattnet i ca en tredjedel av undersökta brunnar (32 brun- nar av 100) i Landskrona kommun bedömdes som ”tjänligt” med avseende på samtliga analy- serade parametrar samt innehöll inga detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel. Be- dömningen gjordes enligt riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om ”Försiktighetsmått för dricksvatten” SOSFS 2003:17.
Kemiska bekämpningsmedel
Dricksvattnet i 43 brunnar innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. I mer än en tredje- del av brunnarna (35 av 100) återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i sådana halter att dricksvattnet bedöms vara ”otjänligt” enligt SOSFS 2003:17 (>0,10 µg/l).
13 olika restsubstanser från kemiska bekämpningsmedel påvisades i dricksvattnet i undersök- ta brunnar. BAM (2,6-diklorbensamid) var den överlägset vanligaste restsubstansen och påvi- sades i 37 av 43 brunnar. Atrazin och dess nedbrytningsprodukter återfanns i 11 olika brun- nar. Den verksamma beståndsdelen glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA från prepa- ratet ”Roundup”, återfanns i 4 brunnar och i 3 av brunnarna i sådana halter att dricksvattnet räknas som ”otjänligt”. Andra restsubstanser från kemiska bekämpningsmedel som fanns i mer än en brunn var bentazon (i 7 brunnar), isoproturon och klopyralid. Övriga restsubstanser som återfanns var diklorprop, terbutylazin, metazaklor och mecoprop.
Dricksvattnet i 14 brunnar innehöll mer än en restsubstans från kemiska bekämpningsmedel.
Som mest återfanns 8 olika restsubstanser i dricksvattnet i en och samma brunn, med en sam- manlagd halt på 2,83 µg/l. Den högsta påvisade enskilda halten var 2,30 µg/l av BAM (2,6- diklorbensamid) som är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin här- stammar från preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på t ex grusade gångar, gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla) som innehöll både diklobenil och atrazin. Totex strö var ett godkänt prepa- rat mellan 1967 och 1989.
Av de 43 brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är betydligt större andel brunnar belägna i moränlera och lera (22 st av 46) och morän (13 st av 25) jämfört med brunnar belägna i sand och sand från isälvsediment (5 st av 22).
Övervägande del av brunnarna, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är belägna på gårdsplanen (34 av 43 brunnar). De flesta brunnarna, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel är grävda brunnar (36 st av 43 brunnar) med ett djup på mellan 3 och 10 meter. 26 st av de 36 grävda brunnarna har stenklädda väggar (tegel, gråsten och kalk- sten). Många brunnar är anlagda för länge sedan och har anor från början av 1900-talet och några är från 1700- och 1800-talet.
Rester av kemiska bekämpningsmedel återfanns även i 6 st borrade brunnar och i några fall i höga halter. Brunnarnas djup är 104 m, 80 m, 70 m och 20 m (övriga 2 brunnar har okänt djup). Den högst halten av ett enskilt bekämpningsmedel i undersökningen (BAM 2,30 µg/l) hittades i en borrad brunn med stålrör som var belägen på gårdsplan (okänt djup och ålder på brunnen). I den djupaste brunnen (borrad, stålrör, 104 m, på gårdsplan) var BAM-halten 0,87 µg/l.
Dricksvattnet i 4 st brunnar belägna i moränlera i Viarp (av 7 undersökta brunnar i området) var mycket påverkade av kemiska bekämpningsmedel. Den enskilt högst uppmätta halten av ett kemiskt bekämpningsmedel hittades här (i en borrad brunn (se ovan)). Flest antal verk- samma beståndsdelar hittades i två dricksvattenbrunnarna i Viarp. Båda brunnarna är belägna på gårdsplanen och är genomsläppliga, stensatta brunnar, 5 meter djupa och anlagda på 1800- talet och början av 1900-talet. Förutom BAM och Atrazin återfanns i dessa brunnar rester av kemiska bekämpningsmedel som används inom jordbruket; Isoproturon, Metazaklor, Diklor- prop, Mekoprop och Klopyralid. Även AMPA återfanns här. I en annan undersökning
”Grundvattenkontrollen 2007” återfanns lågdosmedel i grundvattnet i en brunn i Viarp.
Samtliga brunnar med påvisade halter kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet hade också påvisade nitrathalter. I 28 av de 43 brunnar där kemiska bekämpningsmedel påvisades klassas nitrathalterna som ”hög halt” och ”mycket hög halt” för grundvatten enligt Naturvårdsverkets rapport 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet i grundvatten”. 3 av brunnarna med påvi- sade bekämpningsmedelsrester klassades som ”låg halt” och 3 st som ”mycket låg halt”. Det går inte att utläsa något samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester i dricks- vattnet och mikrobiologisk påverkan. 25 av 43 brunnar med påvisade kemiska bekämpnings- medel i dricksvattnet bedömdes som ”tjänligt med anmärkning” eller ”otjänlig” för bakterier.
Nitrat/nitrit
Dricksvattnet i 41 av brunnarna var anmärkningsvärda med avseende på nitrathalten varav 24 st bedömdes som ”tjänligt med anmärkning” (>20 mg/l) och 17 st ”otjänligt” (>50 mg/l) en- ligt SOSFS 2003:17. Den högst uppmätta nitrathalten var 150 mg/l. Endast en brunn i under- sökningen hade anmärkningar på dricksvattnets nitrithalt med bedömningen ”tjänligt med anmärkning”. Detta är en brunn som är borrad och mer än 80 m djup och anmärkningen kan bero på syrebris i vattnet.
Mikrobiologiska parametrar (bakterier)
Dricksvattnet i en tredjedel av brunnarna (33 st) bedömdes som ”tjänligt med anmärkning”, främst beroende på koliforma bakterier och totalantalet mikroorganismer, och mindre än en tiondel (8 st) bedömdes som ”otjänligt”. Endast i 7 brunnar påvisades e.coli-bakterier som indikerar fekal förorening från människor eller djur, t ex via avlopp eller gödsel.
1. Inledning
Drygt en miljon permanentboende och ungefär lika många fritidsboende har sin dricksvatten- försörjning från egen brunn i Sverige. I Landskrona är det uppskattningsvis ca 1000 hushåll som har egen brunn.
Miljönämnden i Landskrona kommun har sedan år 2001 erbjudit barnfamiljer och familjer med barn under ett år att kostnadsfritt låta analysera sitt brunnsvatten med avseende på ke- miska bekämpningsmedel och normalanalys för övriga kemiska/fysikaliska parametrar och mikrobiologiska parametrar. Med normal analys avses analys enligt bilaga 2 till Socialstyrel- sens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17).
Analys av detta s k ”barnvatten” har visat att rester av kemiska bekämpningsmedel är vanligt förekommande i dricksvattenbrunnar i Landskrona kommun. Det är också relativt vanligt att rester av kemiska bekämpningsmedel förekommer i sådan halt att provet bedöms som ”otjän- ligt”. Vanligast förekommande restsubstansen har varit BAM (2-6 diklorbenzamid) och däref- ter atrazin och dess nedbrytningsprodukter. Totalt har ett 15-tal olika ämnen och nedbryt- ningsprodukter från kemiska bekämpningsmedel återfunnits i undersökta brunnar.
Ovanstående resultat och rapporter om undersökningar i dricksvattenbrunnar i Danmark var upptakten till tillsynsprojektet där 100 brunnar i Landskrona kommun undersöktes i årsskiftet 05/06.
2. Bakgrund
Texten i denna rapport har skrivits av, och analyserna utförts av Rose-Marie Stigsdotter, mil- jöinspektör. Kartorna och en stor del av sammanställningar har gjorts av Martin Larsson, som en del av ett examensarbete vid Mälardalens högskola.
Mathias Fuchs, vikarierande miljöinspektör gjorde förarbetet till brunnsundersökningen och tog vattenprover. Abdulrazak Alkhatib, projektanställd på miljöförvaltningen, tog vattenpro- ver och sammanställde delar av analysresultatet. Martin Larsson gjorde ytterligare samman- ställningar av brunnsdata och geologiska data.
3. Syfte
Syftet med tillsynsprojektet att undersöka 100 dricksvattenbrunnar, var att få en bild av hur dricksvattenkvaliteten är i Landskrona kommun för de kommuninvånare som inte har kom- munalt dricksvatten och att genom ett större underlag få veta hur vanligt problemet är med framförallt rester av kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet men också nitrat och nitrit.
4. Metod
4.1. UrvalEndast brunnar där vattnet används som dricksvatten ingick i projektet. Urvalet gick till så att hushåll anslutna till kommunala dricksvattennätet uteslöts. Därefter valdes 100 st hushåll ut, mer eller mindre slumpmässigt, dock med syfte att täcka in hela kommunen geografiskt.
4.2. Provtagningsförfarande
Två anställda på miljöförvaltningen tog samtliga prover i enlighet med SOSF 2003:17. Samt- liga prover, med några få undantag, togs i köket på kallvatten och provet togs efter normal användning och omsättning av vattnet. Proverna hämtades av labbet samma dag som provtag- ningstillfället.
4.3. Analys
Proverna har analyserats av ett ackrediterat laboratorium; ALcontrol AB.
4.4. Dokumentation
Anteckningar gjordes efter iakttagelser på plats och frågor till de boende. Anteckningarna kan dock ha felaktigheter om de boende har lämnat felaktiga uppgifter.
Följande anteckningar finns i de flesta fall för brunnarna:
• typ av brunn (borrad brunn, grävd brunn eller rörspets)
• brunnens belägenhet (åker, gårdsplan, gräsmatta etc)
• ålder
• djup
• status (ålder och inre beklädnad)
• filter (om sådant är installerat) 4.5. Begränsningar
Den fysikalisk/kemiska analysen har begränsats till enbart nitrat och nitrit till skillnad från fysikalisk/kemisk normalanalys enligt SOSFS 2003:17. I en normalanalys ingår alkalinitet, ammonium, fluorid, fosfat, färg, kalcium, kalium, kemisk syreförbrukning, klorid, konduktivi- tet, koppar, magnesium, mangan, natrium, nitrat, nitrit, pH, sulfat, total hårdhet och turbiditet (eller grumlighet).
Det upphandlade labbets rapporteringsgräns för flertalet kemiska bekämpningsmedel är 0,05 µg/l att jämföra med 0,01µg/l vid en del ”barnvatten”-analyser från tidigare år i Landskrona.
34 st bekämpningsmedelsämnen och dess nedbrytningsprodukter har analyserats. Vilka äm- nen som ingår i undersökningen framgår av bilaga 7.
Brunnens placering på fastigheten har inte ritats in på karta när proverna togs. Justeringar i det bifogade kartmaterialet har dock gjorts för att ungefärligt motsvara dokumentationen i skrift om brunnes belägenhet (gårdsplan, gräsmatta). Om inga justeringar hade gjorts skulle det ha blivit en grovt felaktig placering av brunnen vid stora fastighetsarealer, då koordinaterna för brunnens mittpunkt automatiskt likställs med brunnes placering i kartmaterialet.
Huvuddelen av proverna togs under vintermånaderna (december och januari 2005/06) då det var kallt och låg snö.
5. Resultat och slutsatser
5.1. Samtliga undersökta parametrar
Dricksvattnet i närmare hälften av de undersökta brunnarna (46 st av 100) bedömdes som
”otjänligt” med avseende på en eller flera undersökta parametrar. Dricksvattnet i ca en tredje- del av undersökta brunnar (32 brunnar av 100) i Landskrona kommun bedömdes som ”tjän- ligt” med avseende på samtliga analyserade parametrar (bakterier, nitrat och nitrit och kemis- ka bekämpningsmedel) samt innehöll inga detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel.
Övriga brunnar (22 st av 100) bedömdes som ”tjänligt med anmärkning” enligt riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om ”Försiktighetsmått för dricksvatten” SOSFS 2003:17 eller innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel.
Bedömning av samtliga analyserade parametrar (bakterier, nitrat och nitrit och kemiska bekämpningsmedel) utifrån riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om ”Försiktighetsmått för dricksvatten” SOSFS 2003:17.
* I begreppet ”tjänligt” i denna figur ingår att dricksvattnet inte innehöll några detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel.
* I begreppet ”tjänligt” i denna tabell ingår att dricksvattnet inte innehöll några detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel.
I totalt 18 brunnar var samtliga analyserade parametrar (nitrit undantaget) förhöjda i sådana halter att dricksvattnet bedömdes som ”tjänligt med anmärkning” eller ”otjänligt” eller inne- höll spår av kemiska bekämpningsmedel. I 4 av dessa brunnar bedömdes dricksvattnet som
”otjänligt” för samtliga parametrar.
Bedömning av samtliga
parametrar Antal
(st)
* "Tjänligt" 32
"Tjänligt med anmärkning" 22
"Otjänligt" 46
"Tjänligt med anmärkning"
(22 st)
"Otjänligt" (46 st)
* "Tjänligt" (32 st)
5.2. Kemiska bekämpningsmedel
Dricksvattnet i 43 brunnar innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. I mer än en tredje- del av brunnarna (35 st av 100) återfanns kemiska bekämpningsmedel i sådana halter (>0,10 µg/l) att dricksvattnet bedöms vara ”otjänligt” enligt SOSFS 2003:17.
Ej påvisat (57 st)
Påvisade rester (8 st)
"Otjänligt" (35 st)
Bedömning av kemiska bekämpningsmedel) utifrån riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om ”Försiktighetsmått för dricksvatten” SOSFS 2003:17.
Bedömning av kemiska bekämp- ningsmedel
Antal (st)
Ej påvisade rester 57
Påvisade rester 8
"Otjänligt" 35
13 olika restsubstanser från kemiska bekämpningsmedel påvisades i dricksvattnet i undersök- ta brunnar. Den högsta påvisade enskilda halten kemiska bekämpningsmedelsresten var 2,30 µ/l av BAM (2,6-diklorbensamid).
Dricksvattnet i 14 brunnar innehöll mer än en restsubstans från kemiska bekämpningsmedel.
Som mest återfanns 8 olika restsubstanser i dricksvattnet från en brunn i Viarp med en sam- manlagd halt på 2,83 µg/l. Detta är den högsta sammanlagda halten som uppmättes i dricks- vattnet i de brunnar som ingick i undersökningen.
Den överlägset vanligaste restsubstansen var BAM (2,6-diklorbensamid) som påvisades i 37 av 43 brunnar. Atrazin och dess nedbrytningsprodukter återfanns i 11 olika brunnar. Den verksamma beståndsdelen glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA från preparatet
”Roundup” återfanns i 4 brunnar och i 3 av brunnarna i sådana halter att dricksvattnet räknas som ”otjänligt”. Restsubstanser som också fanns i mer än en brunn var bentazon, isoproturon och klopyralid. Övriga restsubstanser som återfanns var diklorprop, terbutylazin, metazaklor och mecoprop vilket framgår av tabellen nedan.
BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från prepa- rat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. To- tex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla) som inne- höll både diklobenil och atrazin. Totex Strö var ett godkänt preparat mellan 1967 och 1989.
Kemikalieinspektionen förbjöd diklobenil 1994 p g a att det är svårnedbrytbart och flyktigt.
Kemiska bekämp- ningsmedel, verk- sam beståndsdel
Antal brunnar
(st)
Högsta uppmätta halt (µg/l)
Användningsområde
BAM (2,6-
diklorbensamid) 37 2,30 Totalbekämpningsmedel (t ex preparatet
”Totex Strö”, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar, industriområden mm.
Användingsförbud sedan början 90-talet
Atrazin 9 0,68 se ovan
Destylatrazin 9 0,76 se ovan
Desisopropylatrazin 4 0,15 se ovan
Bentazon 7 0,40 Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt (klass 2)
AMPA 3 0,20 Mot bl a ogräs i trädgårdar och på allmänna
platser (t ex ”Roundup”, klass 3) Isoproturon 3 0,13 Mot ogräs i odlingar av stråsäd (klass 2) Klopyralid 3 0,15 Mot ogräs i odlingar av bl a stråsäd, lin och
gräsfrövall (klass 2). Tidigare preparat bl a mot ogräs i gräsmattor (klass 3)
Diklorprop 1 0,07 Mot örtogräs i odlingar av stråsäd och gräsfrö samt i slåttervall och betesvall på åkermark (klass 2)
Glyfosat 1 0,12 se AMPA
Terbutylazin 1 0,45 Inga godkända preparat. Mot bl a ogräs i od- lingar av potatis och majs, i plantskolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat
”Gardoprim” användes till grusgångar och gårdsplaner
Metazaklor 1 0,31 Mot ogräs i odlingar av kålväxter, potatis, raps och rybs (t ex preparatet ”Butisan”) (klass 2) Mecoprop 1 0,13 Mot ogräs i stråsäd och gräsvallar (klass 2)
Tjänligt Påvisade rester Otjänligt
Brunnar med dricksvatten som innehåller kemiska bekämpningsmedel framgår av kartan.
Riktvärden för kemiska bekämpningsmedel enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricks- vatten (SOSFS 2003:17).
Riktvärdet för kemiska bekämpningsmedel i Socialstyrelsens allmänna råd för enskilda an- läggningar är detsamma som Livsmedelsverkets gränsvärde för större dricksvattenanlägg- ningar och EU:s dricksvattendirektiv. Det finns en samsyn hos medlemsstaterna i EU om be- kämpningsmedel inte ska förekomma i dricksvatten.
Kemiska parametrar Parameter Enhet
Tjänligt med
anmärkning Otjänligt Kommentar Bekämp-
ningsmedel, enskilda
µg/l 0,10 Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov.
För aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklo- repoxid tillämpas riktvärdet 0,030 µg/l.
Kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. eller oförsiktig hantering av medlen.
Bekämp- ningsmedel, totalhalt
µg/l 0,50 Riktvärdet tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov.
Enligt Socialstyrelsens handbok ”Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenan- läggningar” baseras gränsvärden och riktvärden för dricksvatten vanligen på riskanalys utifrån principen att alla grupper av konsumenter ska kunna inta två liter dricksvatten dagligen under en livstid utan oacceptabla risker. För kemiska bekämpningsmedel gör bristen på kunskaps- underlag att det inte är lämpligt att basera riktvärdet på tillgängliga riskanalyser. Istället sätts ett riktvärde med, enligt nuvarande kunskap, extra hög säkerhetsmarginal. Enligt Socialstyrel- sen har riktvärdet för kemiska bekämpningsmedel ”fastställts mot bakgrund av försiktighets- principen. Bland annat kan tillräckligt underlag saknas för att fastställa riktvärde för enskilda bekämpningsmedel samt för att bedöma risken för eventuella kombinationseffekter om man får i sig flera olika bekämpningsmedel samtidigt. Riktvärdet bedöms ge tillräcklig säkerhets- marginal till nivåer där risk för akuta eller kroniska effekter kan uppstå.”
5.2.1. Kemiska bekämpningsmedel - nitrat
Det finns ett samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester och påvisade nit- rathalter. Samtliga brunnar med påvisade halter kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet hade också påvisade nitrathalter.
I 28 av de 43 brunnar där kemiska bekämpningsmedel påvisades var nitrathalterna klassade som ”hög halt” och ”mycket hög halt” för grundvatten enligt Naturvårdsverkets rapport 4915
”Bedömingsgrunder för miljökvalitet i grundvatten”. 3 av brunnarna med påvisade bekämp- ningsmedelsrester klassades som ”låg halt” och 3 st som ”mycket låg halt”.
Det omvända förhållandet råder däremot inte av naturliga skäl d v s förhöjda nitrathalter inne- bär inte förhöjda halter kemiska bekämpningsmedel. Förhöjda halter kemiska bekämpnings- medel förutsätter användning av kemiska preparat i brunnens tillrinningsområde.
5.2.2. Kemiska bekämpningsmedel - bakterier
Det går inte att utläsa något samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester i dricksvattnet och mikrobiologisk påverkan. 25 av 43 brunnar med påvisade kemiska bekämp- ningsmedel i dricksvattnet bedömdes som ”tjänligt med anmärkning” eller ”otjänlig” för bak- terier.
5.2.3. Kemiska bekämpningsmedel - brunnstyp
Övervägande del av brunnarna, vars vatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är grävda brunnar (36 st av 43).
Utförande Antal brun-
nar (st)
Antal brunnar med kemiska bekämpnings- medel (43 st)
Grävda 68 36
Borrade 22 6
Grävda + borrade 3 0
Naturlig källa 1 0
Ingen uppgift 6 1
Rester av kemiska bekämpningsmedel återfinns i 6 st borrade brunnar (av 22 st i undersök- ningen) och i några fall i höga halter. Brunnarnas djup är 104 m, 80 m, 70 m och 20 m (övriga 2 brunnar har okänt djup). Den högst halten av ett enskilt bekämpningsmedel i undersökning- en (BAM 2,30 µg/l) hittades i en borrad brunn med stålrör som var belägen på gårdsplan i Viarp (okänt djup och ålder på brunnen). I den djupaste brunnen (borrad, stålrör, 104 m, på gårdsplan i Övra Glumslöv) var BAM-halten 0,87 µg/l.
26 av de grävda brunnar, vars dricksvatten innehåller kemiska bekämpningsmedel (36 st), har stenklädda väggar (tegel, gråsten eller kalksten). 8 st har cementringar och för 2 brunnar sak- nas uppgift om beklädnad.
Inre beklädnad Antal grävda brunnar (st)
Antal brunnar med kemiska bekämpnings- medel (43 st) Stenklädd (tegel,
gråsten) 40 26
Cementringar 27 8
Ingen uppgift 1 2
5.2.4. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsdjup
Djupet på de grävda brunnarna, vars vatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, varierar mellan 3 och 10 meter. Det går inte att finna något samband mellan halten kemiska bekämp- ningsmedel och djupet på de grävda brunnarna.
Den djupaste borrade brunnen, där det fanns kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet är 104 m. Övriga borrade brunnar med bekämpningsmedel i dricksvattnet som det finns uppgif- ter om är 80 m, 70 m och 20 meter.
5.2.5. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsålder
Många brunnar är anlagda för flera generationer sedan. Det är dock endast i hälften av fallen det finns några uppgifter om brunnens ålder. För de brunnar, vars dricksvatten innehöll ke- miska bekämpningsmedel, finns uppgifter om brunnens ålder i 19 fall. 15 av dessa brunnar är
äldre än 1950-talet varav flertalet är från början av 1900-talet och några från 1700- och 1800- talet.
5.2.6. Kemiska bekämpningsmedel - jordart
Av de 43 brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, var 22 belägna i lera (varav 21 i moränlera), 13 i morän, 5 i sand, 2 i silt och 1 i torv/kärr. Jordarten är bestämd utifrån SGU:s jordartskarta på djupet 0,5 meter under marknivån. Moränlera och morän är den jordart som var vanligast förekommande i brunnsundersökningen.
Betydligt större andel brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, var belägna i moränlera och lera (22 st av 46) och morän (13 st av 25) jämfört med brunnar be- lägna i sand och sand från isälvsediment (5 st av 22) vilket framgår av tabellen nedan.
Jordart Antal brun-
nar (st)
Antal brunnar med kemiska bekämpnings- medel (43 st)
Moränlera 43 21
Lera 3 1
Morän 25 13
Sand, Isälvssediment 16 4
Sand 6 1
Silt 5 2
Torv 1 1
Fyllning 1 0
5.2.7. Kemiska bekämpningsmedel i ett område
4 st brunnar belägna i moränlera i Viarp (av 7 undersökta brunnar i området) var mycket på- verkade av kemiska bekämpningsmedel. Den enskilt högst uppmätta halten av ett kemiskt bekämpningsmedel (BAM 2,30 µg/l) hittades i en borrad brunn med stålrör som var belägen på gårdsplan. Flest antal verksamma beståndsdelar hittades i två dricksvattenbrunnarna i Vi- arp. Båda brunnarna är belägna på gårdsplanen och är genomsläppliga, stensatta brunnar, 5 meter djupa och anlagda på 1800-talet och början av 1900-talet. Förutom BAM och Atrazin återfanns här rester av kemiska bekämpningsmedel som används inom jordbruket; Isoprotu- ron, Metazaklor, Diklorprop, Mekoprop och Klorpyralid. Även AMPA återfanns här.
I en annan undersökning ”Grundvattenkontrollen 2007” återfanns lågdosmedel i grundvattnet i en brunn i Viarp.
5.2.8. Kemiska bekämpningsmedel – brunnens placering
Övervägande del av brunnarna (34 av 43 brunnar), vars dricksvatten innehöll kemiska be- kämpningsmedel, är belägna på gårdsplanen. 6 är belägna på gräsmatta, en i byggnad och två finns det ingen uppgift om.
I de 7 brunnarna som ingick i undersökningen och var placerade på åker, återfanns inget be- kämpningsmedel i dricksvattnet.
Belägenhet Antal
brun- nar (st)
Antal brun- nar med ke- miska bek..
medel (43 st)
Antal brun- nar med kem.
bek >0,10 µg/l
Antal brun- nar med ke- miska bek.
medel (%)
Antal brun- nar med kem.
bek >0,10 µg/l (%)
Gårdsplan 66 34 28 52 42
Gräsmatta 13 6 4 46 31
Åker 7 0 0 - -
Byggnad 2 1 1 - -
Ingen uppgift 12 2 2 - -
Tabellen ovan sammanställdes på samma sätt som en dansk bekämpningsmedelsundersökning
”Pesticidförurenet vand i små vandforsyninger”, 2004.
I jämförelsen med den danska undersökningen kan konstateras att antal brunnar med bekämp- ningsmedelsrester över riktvärdet för dricksvatten (>0,10 µg/l) var likvärdigt i Landskronas undersökning för gårdsplan och gräsmatta som i Danmarks undersökning;
• 42 % av brunnarna på gårdsplan i Landskrona har ”otjänlig” dricksvatten jämfört med 44 % i Danmark.
• 31 % av brunnarna på gräsmatta i Landskrona har ”otjänlig” dricksvatten vilket är detsamma som i Danmark.
Underlaget för brunnar på åkermark och i byggnad var för litet i Landskrona för att kunna jämföras med Danmarks resultat.
”Pesticidförurenet vand i små vandforsyninger”, 2004
5.3. Nitrat
Dricksvattnet i 59 av brunnarna var ”tjänligt” enligt socialstyrelsens riktvärde. Dricksvattnet i 24 brunnar bedömdes som ”tjänligt med anmärkning” (>20 mg/l) och 17 st ”otjänligt” (<50 mg/l) enligt SOSFS 2003:17.
"Tjänligt" (59 st)
"Tjänligt med anmärkning"
(24 st)
"Otjänligt" (17 st)
Bedömning av kemiska bekämpningsmedel) utifrån riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om ”Försiktighetsmått för dricksvatten” SOSFS 2003:17.
Bedömning av mikrobiologiska
parametrar Antal
(st)
"Tjänligt" 59
"Tjänligt med anmärkning" 24
"Otjänligt" 17
Vid nitrathalter mer än 50 mg/l är det en hälsomässigt grundad anmärkning och vattnet be- döms som otjänligt. Halter över otjänlighetsvärdet kan indirekt innebära en hälsorisk, efter- som nitrat kan omvandlas till nitrit i kroppen. Det kan vara en hälsorisk främst för småbarn och ”Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet)”.
Vattnet i 17 st brunnar var otjänligt och i fyra av brunnarna återfanns nitrathalter som översteg 100 mg/l vid provtagningstillfället. Den högst uppmätta nitrathalten var 150 mg/l.
Nitrat
Parameter Enhet Tjänligt med an- märkning
Otjänligt Kommentar
Nitrat mg/l NO3
20 (t)
50 (h,t)
Indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra förore- ningskällor.
Följande information bör alltid ges:
Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av risk för methämoglobinemi.
Riktvärden nitrat enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17) där (h) är hälsomässig grund för anmärkning.
Tjänligt Tj. med anm. Otjänligt
Brunnar med dricksvatten som innehåller nitrat framgår av kartan.
5.3.1. Tillståndsklassning för grundvatten
De naturliga grundvattensystemen i Sverige är kvävefattiga. Den naturliga nitrathalten i grundvatten överstiger inte 0,5 mg/l nitratkväve (NO3-N) vilket motsvarar ca 2,2 mg/l nitrat (NO3). Halter över 0,5 mg/l NO3-N kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan.
I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten”
har grundvattnet delas in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet (se tabell nedan).
Tillståndsklassning för nitratkväve enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.
En omräkning från nitrathalter till nitrat-kvävehalter gjordes av dricksvattnet från de brunnar som ingick i Landskronas tillsynsprojekt. Vid en jämförelse av dricksvattnet i brunnarna i undersökningen och med grundvattentillståndet för nitrat erhölls att dricksvattnet i 19 av brunnarna klassas som ”Hög halt” och i 20 brunnar som ”Mycket hög halt”. 30 av brunnarna klassas som ”Mycket låg halt” nitrat d v s naturlig nitrathalt i grundvattnet (< 0,5 mg/l nitrat- kväve). I tabellen nedan visas fördelning av klassningen av nitratkväve för brunnarna ingåen- de i Landskronas undersökning.
Kväve är normalt är ett bristämne som tas upp av växtligheten. Förhöjda halter är oftast orsa- kade av stallgödselhantering, kvävegödsling på åkermark eller påverkan från avlopp. Den största antropogena källan för kvävetillförsel står jordbrukets gödsling för. I de fall enskilda avlopp använder grundvatten som recipient t ex vid infiltration kan grundvattenförekomsten påverkas lokalt och ge upphov till betydande nitrathalter. Gödsling av gräsmattor i villaträd- gårdar och på golfbanor kan också ge upphov till förhöjda nitrathalter i grundvattnet.
För att kunna ange orsaken till förhöjda nitrathalter i grundvattnet krävs bl a kännedom om markanvändning, placering av avloppsanläggningar och typ av avlopp samt placering av göd- selstäder och deponier.
Det ska observeras att i klassningen av kvävetillståndet i Landskrona har dricksvatten d v s det vatten som är tillgängligt i brunnarna och som även kan innehålla ytvatten, jämförts med klassning av grundvatten. Detta för att få en uppfattning om nitratpåverkan.
Klassning av brunnarna i Landskronas tillsynspro- jekt
Antal (st)
Mycket låg halt 30
Låg halt 10
Måttlig halt 21
Hög halt 19
Mycket hög halt 20
5.4. Mikrobiologiska parametrar
Dricksvattnet i mer än hälften av brunnarna (52 av 100) bedömdes som ”tjänligt” med avse- ende på mikrobiologiska parametrar d v s bakterier. Dricksvattnet i en tredjedel av brunnarna (33 st) bedömdes som ”tjänligt med anmärkning”, främst beroende på koliforma bakterier eller totalantalet mikroorganismer och i 7 fall beroende på e.coli-bakterier. Av de 8 brunnarna där dricksvattnet bedömdes som ”otjänligt” var det med avseende på e.coli-bakterier i en brunn och koliforma bakterier i övriga brunnar. Med andra ord påvisades e.colibakterier i 7 dricksvattenbrunnar. E.coli indikerar fekal förorening från människor eller djur, t ex via av- lopp eller gödsel. Förekomsten av koliforma bakterier och antalet mikroorganismer vid 22 grader kan bero på inläckage av ytvatten.
"Tjänligt" (52 st)
"Tjänligt med anmärkning" (33 st)
"Otjänligt" (8 st)
Ej analyserade
Bedömning av mikrobiologiska
parametrar Antal
(st)
"Tjänligt" 52
"Tjänligt med anmärkning" 33
"Otjänligt" 8
Ej analyserade 7
7 brunnar analyserades inte för mikroorganismer p g a att laboratoriet hämtade proverna för sent.
Tjänligt Tj. med anm. Otjänligt
Brunnar med dricksvatten som innehåller mikroorganismer framgår av kartan.
I nedanstående tabell visas Socialstyrelsens riktvärden för mikrobiologiska parametrar:
Mikrobiologiska parametrar
Parameter Enhet Tjänligt med
anmärkning Otjänligt Kommentar Escherichia coli (E.
coli) Antal
per 100 ml
Påvisade (h) 10 (h) Indikerar fekal förorening från människor eller djur, t.ex. via avlopp eller gödsel, vilket innebär risk för förekomst av sjukdomsframkallande organismer.
Koliforma bakteri-
er Antal
per 100 ml
50 (h) 500 (h) Kan indikera både fekal och annan förorening som kan innebära hälsorisk.
Mikroorganismer
vid 22 °C Antal
per ml 1000 (h) Indikerar sådan förorening från vatten eller jord som normalt inte är av fekalt ursprung.
Riktvärden för mikroorganismer enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17) där (h) är hälsomässig grund för anmärkning.
5.5. Nitrit
Endast en brunn i undersökningen hade anmärkningar på dricksvattnets nitrithalt med bedöm- ningen ”tjänligt med anmärkning”. Detta är en brunn som är borrad och mer än 80 m djup och anmärkningen kan bero på syrebris i vattnet.
5.6. Brunnarnas utförande
De flesta brunnarna i undersökningen är grävda brunnar närmare bestämt 68 st av 100. Övriga brunnar är borrade (22 st), grävda + borrade (3 st) och en naturlig källa. För 6 av brunnarna finns det ingen uppgift om brunnens utförande.
Av de grävda brunnarna har mer än hälften (40 st av 68) en inre beklädnad av som är stensatt (29 st av tegel och 10 st av gråsten och en av kalksten). 27 st av de 68 grävda brunnarna har anlagts med cementringar. Brunnsägarna har uppgivit de grävda brunnarnas djup till mellan 2,5 och 10 meter.
I dokumentationen framgår det inte om det är bergborrade brunnar eller filterbunnar d v s bor- rade brunnar i jordlager. De flesta brunnsägarna har uppgivit att foderrören är stålrör, men det förekommer också spets och plaströr. De borrade brunnarnas djup varierar mellan 20-104 meter, med undantag för en brunn som endast är 6 meter djup.
0 5 10 15 20 25 30 35
0-5 6-10 11-20 21-30 31-40 41-50 51- okänt
Djup
Antal brunnar vid olika brunnsdjup (m).
5.7. Brunnarnas placering
Två tredjedelar av brunnarna i undersökningen var placerade på gårdsplanen (66 st av 100).
Övriga var placerade på gräsmatta (13 st), åker (7 st) och under byggnad (2 st). För 12 st finns inga anteckningar om brunnens placering.
Jordarten har tagits fram från SGU:s jordartskarta. Jordartskartan beskriver jordarten 0,5 me- ter under marknivån och den jordarten som anges skall ha en mäktighet av minst 0,5 meter.
Den geologiska kartbilden är generaliserad då kartbilden i möjligaste mån ska återge ett om- rådes allmänna karaktär. Detta blir alltså ett försök till grov uppdelning eftersom jordartskar- tan inte säger något om jordlagrets mäktighet och vilken jordart det är på det djup där vattnet tas ifrån samt att placeringen av brunnen inte är exakt.
Djup Antal
0-5 m 28
6-10 m 32
11-20 m 3
21-30 m 3
31-40 m 4
41-50 m 2
51 m - 9
okänt 19
Närmare hälften av brunnarna (46 st av 100) är belägna i jordarten lera (varav 43 i moränlera).
En fjärdedel av brunnarna (25 st av 100) är belägna i morän (osorterad jordart innehållande flera fraktioner) och 22 av brunnarna i sand varav 16 st i sand från isälvssediment. Övriga brunnar är belägna i silt (5 st), torv/kärr (1 st) och en brunn i fyllnadsmassor.
6. Diskussion
Rester av kemiska bekämpningsmedel kan transporteras ner genom marklagren och kan på så sätt nå grundvattnet. Bekämpningsmedel kan också finnas lagrat i marken och nå dricksvattenbrunnarna via otäta borror och genom inläckage via otäta brunnskonstruktioner och skarvar m m. Kemiska bekämpningsmedel kan också transporteras via grundvattnet och återfinnas långt från föroreningskällan. Olika restsubstanser beter sig på olika sätt beroende på dess lättrörlighet i marken, nedbrytbarhet, flyktighet, löslighet i vatten m m.
Dricksvatten i enskilda brunnar är inte alltid detsamma som grundvatten då ytvatten kan läcka in i otäta brunnskonstruktioner. Även i brunnar med betongringar eller borrade brunnar med stålrör kan ytvatten läcka in. I varje enskilt fall med kemiska bekämpningsmedel i dricksvatt- net kan förekomsten av bakterier och nitrat ge en fingervisning om brunnens täthet. Detta samband syns i ett par av de borrade brunnarna där brunnarna troligen behöver tätas. Detta är dock inte fallet med de djupaste brunnarna (104 m och 80 m). Det går dock inte att utläsa nå- got generellt samband.
Det är känt att dricksvattnet i stensatta brunnar ofta har inläckage av ytvatten, men är det så att tätade och riktigt utförda brunnar kan förbättra dricksvattenkvaliteten med avseende på kemiska bekämpningsmedel? Frågan som fastighetsägaren ofta ställer när dricksvattnet är otjänligt med avseende på kemiska bekämpningsmedel, är om det är tillräckligt att täta brun- nen eller om det kan åtgärdas genom att anlägga ny brunn? Frågan är svår att svara på. Det är troligt att det beror på en rad olika faktorer som t ex varifrån dricksvattnet tas (olika akvifärer och grundvattenmagasin i t ex lerjordar och morän). Om det kemiska bekämpningsmedlet finns fastlagt i marken nära brunnen eller om det finns i grundvattnet lokalt eller har transpor- terats långa sträckor. Det kan bero på vilken typ av kemiskt bekämpningsmedel det handlar om och dess egenskaper. Det kan bero på hur hårt bekämpningsmedlet binds till marken, som t ex diklobenil, som kan bindas till marken och ligga kvar flera år efter att användandet upp- hört. Det man med säkerhet kan svara på är att det inte räcker att sätta betongringar inne i en stensatt brunn. Det rinner ändå in ytvatten och otillräckligt renat markvatten längs betongring- arnas utsida och ner till grundvattnet.
Huvuddelen av proverna togs under vintermånaderna under en period då det var minusgrader och låg snö. Om proverna tagits under månader med större risk för inträngning av ytvatten hade möjligtvis ett samband kunnat utläsas mellan de mikrobiologiska parametrarna och brun- nens täthet. Turbiditet (grumlighet) och kemisk syreförbrukning (COD) tyder ofta på att brun- nen är otät och att ytligt vatten tränger in. Dessa parametrar hade kunnat hjälpa till att ge svar på brunnens täthet om de analyserats.
7. Referenser
Skriftliga referenser
Bedömningsgrunder för miljökvalietet – Grundvatten. Naturvårdsverket, (1999). Rapport 4915.
Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten; SOSFS 2003:17 (med ändringar införda t o m SOSFS 2005:20). Socialstyrelsens författningsamling SOSFS 2003:17.
Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar. Socialstyrelsen, (2006).
Handböcker för handläggning.
Kemiska bekämpningsmedel i enskilda vattentäkter 2001-2003 – sammanställning av brunns- resultat I Landskrona Kommun. Landskrona kommun, miljönämnden, (2004).
Rapport 2004:3.
Pesticidforurenet vand i små vandforsyningsanlaeg. De nationale geologiske undersögelser for Danmark och Grönland, (2004). Rapport 2004/9.
Dricksvatten. Sköt om din brunn – råd om hur du går tillväga. SGU och Socialstyrelsen, (2005). Broschyr.
Dricksvatten. Att anlägga brunn – råd om hur du går tillväga. SGU och Socialstyrelsen, (2005). Broschyr.
Elektroniska referenser
Kemikalieinspektionen. KemI:s Bekämpningsmedelsregister. www.kemi.se. (Januari 2008).
Kemikalieinspektionen. www.kemi.se. (Februari 2008). Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer. (KIFS 1998:8). Saluförbud och använd- ningsförbud för bekämpningsmedel, 15 kap. 5 §.
Regionala pesticiddatabasen. Sveriges lantbruksuniversitet. http://pesticid.slu.se/ (Februari 2008)
Övriga referenser
Martin Larsson. Examensarbete vid Mälardalens högskola. Institutionen för Samhällsteknik.
(ej i tryck vid denna rapportens färdigställande)
Bilaga 1. Mikrobiologiska parametrar
Mikrobiologiska parametrar Escherichia coli (E.
coli)
Koliforma bakterier Mikroorganismer vid 22º C Antal / 100 ml Antal / 100 ml Antal / ml
Nr Plats Fastighetsbeteckning
Tj.med anm. Påvi-
sade
Otjänligt 10
Tj.med anm.
50
Otjänligt 500
Tj.med anm.
1000
2 Annelöv 5.6 >2400 2900
5 Annelöv 29.5 66
8 Arrarp 2.22 170
12 Hilleshög 4.9 210 2400
14 Härslöv 2.9 99
15 Härslöv 10.11 330
16 Härslöv 13.4 390
18 Härslöv 17.1 120 2100
19 Härslöv 28.2 2 82
20 Kvärlöv 5.15 62
23 N.möinge 6.3 1 280
24 N.möinge 9.3 >5000
25 N.möinge 13.10 200
27 N.möinge 19.1 75
28 N.möinge 25.1 1 >2400 >5000
13 Rönneberga 2.29 210
32 Rönneberga 2.26 770 1200
35 Rönneberga 3.28 9 410 >5000
36 Rönneberga 6.1 140
40 Rönneberga 14.7 3400
41 Rönneberga 14.12 59
44 Saxtorp 5.71 200
46 Saxtorp 12.2 >2400 4800
48 Saxtorp 16.3 340
51 Saxtorp 28.39 81
52 Saxtorp 28.66 190 1700
55 Saxtorp 37.1 250
56 Saxtorp 108.2 4 67
57 Säby 2.20 52
58 Säby 3.13 160 1400 >5000
59 Säby 5.6 2 150
60 Tofta 2.6 730
62 Tofta 8.10 2000
64 Tofta 21.2 >5000
71 Tostarp 1.11 130
75 Tuna 10.7 690 >5000
77 Vadensjö 12.2 71
81 Viarp 1.24 730 2600
82 Viarp 3.13 1 120
85 Viarp 10.13 72
89 Äskatorp 13.2 110
Bilaga 2. Nitrat och nitrit
Kväve
Nitrat Nitrit
mg/l NO3 mg/l NO2
Nr Plats Fast.Bet.
Tj.med anm.
20 (t) Otjänligt
50 (h,t) Tj.med anm.
0,1 (h,t)
Otjänligt 0,50 (h)
2 Annelöv 5.6 140
7 Arrarp 2.4 25
8 Arrarp 2.22 49
14 Härslöv 2.9 30
15 Härslöv 10.11 37
17 Härslöv 14.13 49
18 Härslöv 17.1 38
19 Härslöv 28.2 80
21 Kvärlöv 7.3 34
28 Norra Möinge 25.1 38
32 Rönneberga 2.26 58
33 Rönneberga 2.29 34
35 Rönneberga 3.28 58
36 Rönneberga 6.1 49
38 Rönneberga 10.1 58
39 Rönneberga 10.4 23
40 Rönneberga 14.7 89
41 Rönneberga 14.12 110
43 Saxtorp 5.40 32
44 Saxtorp 5.71 43
46 Saxtorp 12.2 84
51 Saxtorp 28.39 23
53 Saxtorp 30.8 43
54 Saxtorp 30.26 25
55 Saxtorp 37.1 62
57 Säby 2.20 34
59 Säby 5.6 38
71 Tostarp 1.11 80
72 Tostarp 1.20 66
74 Tuna 3.20 53
75 Tuna 10.7 100
78 Vadensjö 19.10 0,14
81 Viarp 1.24 62
82 Viarp 3.13 44
85 Viarp 10.13 150
86 Äskatorp 1.3 42
87 Äskatorp 2.1 35
89 Äskatorp 13.2 22
90 Örstorp 1.2 80
96 Övra Glumslöv 13.4 71
99 Övra Glumslöv 38.2 32
Bilaga 1. Kemiska bekämpningsmedel
Pesticider
Nr Plats Fast.Bet. Isoproturon Mecoprop Metazaklor Terbutylazin Glyfosat AMPA Atrazin BAM (2,6- Diklorbensamid) Bentazon Destylatrazin desisopropylatra- zin Diklorprop Klopyralid
2 Annelöv 5.6 0,21 0,85 0,14
7 Arrarp 2.4 0,33
8 Arrarp 2.22 0,13
12 Hilleshög 4.9 0,29
14 Härslöv 2.9 0,2
16 Härslöv 13.4 0,06 1 0,07
17 Härslöv 14.13 0,14
18 Härslöv 17.1 0,68 1,22 0,76 0,15
26 N.möinge 17.5 0,2 0,24
28 N.möinge 25.1 0,24 0,062 0,37 0,1
32 Rönneberga 2.26 0,44
36 Rönneberga 6.1 0,11 0,19
37 Rönneberga 8.1 0,11
48 Saxtorp 16.3 0,24
51 Saxtorp 28.39 0,31
53 Saxtorp 30.8 0,18
57 Säby 2.20 0,45
58 Säby 3.13 0,11
59 Säby 5.6 0,39 1,6 0,33 0,1
62 Tofta 8.10 0,51
64 Tofta 21.2 0,11
68 Tostarp 1.4 0,09 2,1 0,11
74 Tuna 3.20 0,17
75 Tuna 10.7 0,12
76 Vadensjö 7.4 0,41
80 Viarp 1.17 0,31
81 Viarp 1.24 2,3
82 Viarp 3.13 0,13 0,1 0,18 1,8 0,4 0,09 0,07 0,06 85 Viarp 10.13 0,13 0,31 0,06 0,11 0,11 0,11
86 Äskatorp 1.3 0,05 0,11 0,35 0,06
87 Äskatorp 2.1 0,55
94 Öv.glumslöv 12.1 0,27 0,15
96 Öv.glumslöv 13.4 0,14
98 Öv.glumslöv 16.3 0,87
100 Öv.glumslöv 39.2 0,12 0,098 0,098 Påvisade
Rester
21 Kvärlöv 7.3 0,051
23 N.Möinge 6.3 0,094
33 Rönneberga 2.29 0,06 0.09
40 Rönneberga 14.7 0,059
41 Rönneberga 14.12 0,09 0,051
44 Saxtorp 5.71 0,066
72 Tostarp 1.20 0,075
90 Örstorp 1.2 0,082
Bilaga 4. Brunnarnas placering.
