CYKELPLAN FÖR
SOLLENTUNA KOMMUN
UPPDATERAD 2012 2012-04-19
Fotograf omslagsbild: Ingemar Ahlström
2
INNEHÅLL
FÖRORD 3
BAKGRUND OCH SYFTE 5
MÅL FÖR CYKLINGEN 5
PLANENS INRIKTNING 5
DAGENS CYKELVÄGNÄT 6
Trafikmängder 6
Trafiksäkerhet 7
Cykelvägnätet 7
Detaljutformning 7
Cykelparkering 8
Vägvisning 8
Drift- och underhåll 8
FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT 10
Åtgärdsförslag 10
Trafiksäkerhet 10
Detaljutformning 11
Vägvisning 13
Cykelparkering 13
Drift- och underhåll 14
Rekreationscykelvägar 14
Planering 14
Marknadsföring 14
KOSTNADER OCH PRIORITERING 15
MEDVERKANDE
Karin Hassner och Niklas Rousta, Kommunledningskontoret, Sollentuna kommun
Kristina Glitterstam och Johanna Rahm, TYRÉNS AB
UPPDATERAD APRIL 2012
Sanna Eveby och Asdis Olafsdottir, Tra- fik- och fastighetskontoret, Sollentuna kommun
Lars-Erik Andersson, ÅF
FOTO Staffan Eriksson, Kristina Glitterstam, Johanna Rahm, Sten Spångberg,
3 FÖRORD
Hälso- och miljömedvetandet ökar i Sverige och i Sollentuna. Enligt trafikräk- ningar gjorda i Stockholm har cyklandet ökat med 76 procent på tullsnittet de senaste 10 åren. En del av de trampande kommer från Sollentuna. I Sollentunas översiktsplan slås också fast att framkomligheten för cyklister skall prioriteras framför andra transportslag.
Att övergå från att åka bil till att cykla är ett enkelt sätt att såväl förbättra hälsan som miljön. För att ge möjlighet till detta byte krävs dock ett attraktivt, gent och säkert cykelvägnät. Parkeringsfaciliteter, cykelkarta och vägvisning är också viktiga delar i ett framtida mycket viktigt transportslag.
Denna cykelplan ska ligga till grund för kommunens arbete med cykelplanering och -utbyggnad.
Sollentuna april 2012 Niklas Rousta
Avdelningschef Gata, park och trafik
4
5 Sollentuna kommun anger som mål i
kommunplanen att kommunen skall vara socialt uthållig och exemplifierar detta med ”vår livsmiljö ska befrämja vår fysiska och mentala hälsa”. En ökande och trafiksäker cykeltrafik kan i hög grad bidra till att uppfylla dessa mål. Likaså målen i den politiska ma- joritetens buget 2007, som säger att kommunens uppgift är att planera för ett samhälle som är ekologiskt hållbart.
Kommunplanen anger att framkomlig- heten för cyklister ska prioriteras fram- för andra transportslag vid lokala resor.
Cykelvägnätet anpassas för den lång- väga cykelpendlingen där kopplingen till grannkommunerna är viktig. Vidare slås fast att regionala mål bör kunna nås i gena sträckningar, där gång- och cykeltrafiken är separerad från andra trafikslag.
Vägverket lade 2000 fram en nationell cykelstrategi och Vägverket region Stockholm har i samråd med länets kommuner tagit fram regionala cykel- stråk. Detta arbete fortsätter i projek- tet SATSA II.
I infrastrukturpropositionen (prop 2008/09:35) gjorde regeringen be- dömningen att andelen som går och cyklar på de korta resorna kommer att öka. I propositionen framhålls att ökad cykling ger stora positiva effekter för bland annat miljön, framkomligheten och folkhälsan. Man pekar också på att cykeln är ett viktigt transportmedel
Cykeltrafiken skall öka under alla tider på året. Cyklingen ska samtidigt bli säkrare; målet är att ingen ska dödas eller skadas svårt i kommunen. Medlet för att nå målen är att bygga säkra och attraktiva cykelvägar som är samman- hängande och av hög standard, både vad gäller trafiksäkerhet och framkom- lighet. Andra viktiga delar i arbetet för att öka cyklingen är vägvisningsskylta cykelvägnätet samt ordna säkra och nära cykelparkeringar.
för barn och ungdomar och att deras möjligheter att på egen hand ta sig till skola och fritidsaktiviteter gynnas av en förbättrad cykelinfrastruktur.
På senare år har det tagits fram nya beräkningsmodeller för den samhälls- ekonomiska effekten av satsningar på cykeltrafik. De beräkningar som ge- nomförts med olika modeller på olika platser i världen visar på en god sam- hällsekonomisk nytta. Exempel från en rad europeiska länder visar på mycket höga nytto-kostnadskvoter.
Cykelplanen är ett vägledande plane- ringsdokument och riktar sig i första hand till kommunens planerare och beslutsfattare. Planen ska redovisa ett övergripande cykelvägnät med över- gripande och lokala förbindelser. Nätet ska vara framkomligt, trafiksäkert och tryggt.
Cykelplanen ska vara ett aktuellt pla- neringsunderlag och ska ligga till grund för både översiktlig och detaljerad planering. Den ska också vara ett hjälp- medel vid prioriteringar i samband med upprättande av investeringspro- gram.
Cykelplanen skall också redovisa en vägvisningsplan för kommunen, ange standard för cykelparkering samt drift- och underhållsarbetet.
BAKGRUND OCH SYFTE PLANENS INRIKTNING
Cykelplanens huvudinriktning är att cykeln är ett transportmedel till och från arbete och skola. Planen inbe- griper därutöver rekreationsstråk.
Sammantaget ska Sollentuna kom- mun erbjuda ett sammanhängande cykelvägnät med ett huvudvägnät och ett lokalvägnät. Lokalvägnätet är indelat i större och mindre länkar.
Nätet ska vara framkomligt, trafiksä- kert och tryggt. Planen ska redovisa säkra cykelvägar till kommunens skolor och idrottsanläggningar så att det blir möjligt att minska andelen skjutsande föräldrar. Cykelplanen har samordnats med SATSA II, Stockholms stads cy- kelplan (remiss 2012), Cykelplan för Järvafältet och Sollentuna kommuns projekt ”Säkra skolvägar”.
Planen innehåller också planeringsprin- ciper för bland annat detaljutformning, vägvisning, cykelparkering, trafikräk- ningar samt drift- och underhåll.
Cykelplanen ska uppdateras vid behov.
För att planen ska vara aktuell ska den- na uppdatering ske vart femte år eller oftare om det bedöms nödvändigt.
Trafik- och fastighetskontoret är väg- hållare för merparten av cykelvägnåtet inom kommunen. Kontoret är ansva- riga för uppdateringar av planen och arbetar enligt planens riktlinjer.
MÅL FÖR CYKLINGEN
6
Trafikmängder
Fakta från SIKA:s resvaneundersökning
”RES 2005/2006” visar att 31 procent av alla resor en vintervardag 2006 från Sollentuna kommun till övriga länet gjordes till fots, med cykel eller mo- ped. Detta är en ansenlig mängd, som troligtvis kan bli ännu större med ett attraktivt och heltäckande nät.
Någon kontinuerlig uppföljning av cykeltrafikens storlek har hittills inte gjorts i Sollentuna. Kommunen har dock som ambition att följa upp cykel- räkningarna med jämna mellanrum.
Vardagsmedel
dygnstrafik Helgmedel
dygnstrafik Maxtimme
fm/em Medelhas- tighet
NORRVIKEN-
LEDEN 277 193 40/45 23
VIBYVÄGEN 191 114 39/33 18
SOLLENTUNA-
VÄGEN N 187 121 25/39 22
TUSBYSTRÅKET 333 189 42/47 20
SOLLENTUNA-
VÄGEN S 688 219 114/124 21
Under hösten 2008 mättes cykeltra- fiken under en vecka på fem platser i kommunen. Räkningen utfördes dygnet runt med slang mellan den 6 och 12 oktober 2008, på följande platser:
- Norrvikenleden, vid tunnel under E4 vid Skvadronvägen
- Vibyvägen, mellan Nåsvägen och Limavägen
- Sollentunavägen, mellan Linnés väg och Strandvägen
- Tusbystråket vid Oppegårdsstråket - Sollentunavägen, mellan Anhaltsvägen och Besvärsbacken
DAGENS CYKELVÄGNÄT
TUSBYSTRÅKET
SOLLENTUNAVÄGEN N
VIBYVÄGEN NORRVIKENLEDEN
Rotsunda
Sollentunavallen
SOLLENTUNAVÄGEN S
Helenelunds C
7 Trafiksäkerhet
Under de senaste fem åren har 34 personskadeolyckor rapporterats till polisen där cyklister eller mopedister varit inblandade. Ingen geografisk an- samling av olyckor kan tydas ur statisti- ken. Inte heller kan en tydlig trend ses;
2007 rapporterades 9 olyckor, 2008 5 olyckor, 2009 9 olyckor, 2010 7 olyckor och 2011 4 olyckor. Olyckor mellan bil och cykel dominerar och det är främst i korsningspunkterna som de sker.
Sedan 2011 rapporterar även
Danderyds sjukhus till STRADA vilket innebär att alla akutsjukhus i regionen levererar olycksdata. Detta ger en an- nan bild av cykelolyckorna än vad som framkommer av de polisrapporterade olyckorna. Under perioden 2007-11 har totalt 77 personskadeolyckor rap- porterats till STRADA. Av dessa är 41 singelolyckor med cykel. Under samma period rapporterade polisen in 4 sing- elolyckor med cykel. De sjuk-
husrapporterade olyckorna är en viktig informationskälla för arbetet med att förbättra cykelvägnätet.
Inga olyckor har rapporterats mellan cyklist och gående, vilket tyder på att problem mellan cyklister och gående är ett trygghetsproblem snarare än ett trafiksäkerhetsproblem.
Erfarenheter från länder med stor cykeltrafik visar att risken för trafik- olyckor med cykel inblandad minskar när antalet cyklister ökar*.
Cykelvägnätet
Sollentuna har drygt 110 km gång- och cykelbanor 2011 på det kommunala vägnätet. De flesta är mellan 2,5 och 3 meter breda och utan separering mel- lan gående och cyklister.
Det regionala cykelvägnätet är ut- byggt till stora delar. Delar kring Sollentuna Centrum saknas dock,
likaså delar av Edsvikenstråket utmed Danderydsvägen. Dessutom saknas en bra förbindelse till Kista samt en en gen förbindelse i nord - sydlig riktning vid Häggvik.
Standarden på cykelvägnätet varierar kraftigt. På vissa delar, oavsett byggår, har cykelbanan undermått, oväntade hinder eller oförklarliga uppehåll.
Vägvisningen är med undantag för ett par skyltar obefintlig.
Detaljutformning
Detaljutformningen av cykelvägarna är mycket viktig eftersom cykeln är ett balansredskap som dessutom drivs av cyklistens egen muskelkraft. Onödiga sidoförflyttningar, fel på beläggningen, olika sorters hinder i körbanan är inte bara ineffektivt, det kan också vara livsfarligt. Andra förekommande före- teelser såsom hinder alltför nära cy- kelbanan, oklar och oenhetlig skyltning, siktskymmande växtlighet, avsaknad
av markeringar i körbanan, obefintliga skyddsremsor mot biltrafiken, konflikt- punkter med snabb motorfordonstra- fik med mera medför också en sämre säkerhet. Sänkningar förbi tomtinfar- ter som är utförda så att cykelbanan försänks gör cyklingen obekväm och otrevlig.
På cykelbanorna i Sollentuna finns fortfarande många brister i detaljut- formningen. Äldre cykelbanor är sämre än nyare i detta avseende. Tyvärr visar även planeringen av en del nyare ba- nor brist på förståelse för cyklisters behov och villkor.
Nybyggd dubbelriktad cykelbana vid Stin- sen. Omöjligt för två cyklister att mötas.
Vart ska cyklisten ta vägen här? Farligt betonghinder utan reflexer. En av få vägvisningsskyltar i Sollentuna.
* Ekman Lars, On the treatment of flow in traffic safety analysis, a non-parametric approach applied on vulnerable road users.
136 Bulletin, Lunds Tekniska Högskola, Insti- tutionen för trafikteknik 1996.
8
Cykelparkering
En inventering av cykelparkering vid pendeltågsstationer gjordes hösten 2008. Inventeringen har tjänat som underlag för den pågående upprust- ningen av de större kommunala cykel- parkeringarna. Se tabell nedan.
Vägvisning
Cykelvägvisning förekommer idag endast på enstaka platser i Sollentuna kommun. Den vägvisning som finns
Antal parke- rade cyklar
Antal cy- kelplatser
Typ av cykelparkering
P1 Rotebro stn Ö 55 96 Ramställ/framhjulsställ
P1 Rotebro stn V 153 128 Ramställ/framhjulsställ
P2 Norrvikens stn V 149 168 Framhjulsställ
P3 Häggviks stn Ö 41 30 Framhjulsställ
P3 Häggviks stn V 1 14 Framhjulsställ
P4 Sollentuna stn NÖ 104 96 Ramställ/framhjulsställ
P4 Sollentuna stn NV 61 56 Framhjulsställ
P4 Sollentuna stn SÖ 43 32 Framhjulsställ
P4 Sollentuna stn SV 69 32 Ramställ
P5 Helenelunds stn 75 50 Framhjulsställ
P6 Busshållplats Silver- dals kapell
8 - Cykelställ saknas
P7 Busshållplats Rådan- vägen
12 - Cykelställ saknas (provi-
soriska betongställ) saknar kontinuitet vilket gör att man som cyklist inte kan förlita sig på väg- visningen utan måste använda sig av kommunens cykelkarta om man saknar lokalkännedom.
Drift och underhåll
För cyklisterna är drift och underhåll av cykelvägnätet minst lika viktigt som detaljutformningen. Av samtliga cy- kelolyckor som leder till personskada
DAGENS CYKELVÄGNÄT
P1
P4
P5
P6 P7 P3
P2
9 beror 30 procent på brister i drift och
underhåll, enligt en sammanställning gjord i Göteborg av fyra oberoende svenska undersökningar. Sandsopning, snöröjning, beläggningsunderhåll, vege- tationsröjning och halkbekämpning är med andra ord ytterst viktigt.
I Sollentuna kommun utförs snöröjning och halkbekämpning av Stockholm Entreprenad AB. Sollentuna kommuns trafik- och fastighetskontor står för kontroll och uppföljning av entrepre- naden. Målet är att gång- och cykelvä- gar till skolor, daghem, busshållplatser, pendeltågsstationer, servicehus och centrum ska vara halkbekämpade och snöröjda före morgonrusningen.
Vart femte år gör kommunen tillståndsmätningar av asfaltsbe- läggningarna på cykelvägnätet.
Tillståndsmätningarna ligger til grund för prioriteringar av beläggningsåtgär- derna. För närvarande är beläggnings- cykeln 40 år på det kommunal cykle- vägnätet. Plötsligt uppkomna potthål lagas omedelbart efter att skadan blivit känd.
DAGENS CYKELVÄGNÄT
Fakta om cykelnätet
Längd vägnätet 330 km
Längd gc-nätet 110 km
Drift- och underhållskostnad gc-nätet per år 5 000 tkr Drift- och underhållskostnad gc-nätet per
längdmeter och år
45 kr/m
10
Åtgärdsförslag
Det föreslagna cykelvägnätet består av tre delar – ett övergripande nät, ett större lokalnät och ett mindra lokalnät.
Det övergripande nätet är avsett för cykling mellan kommunens olika delar och för resor till angränsande kom- muner. Det ska vara sammanhängande, lättorienterat, vägvisat och ha en en- hetlig och god standard som medger cykling i 25-30 km/tim. Gena stråk eftersträvas vilket innebär att nätet i huvudsak följer huvudnätet för biltrafik.
Lokalnätet är avsett för cykling inom kommundelarna till pendeltågsstatio- ner, skolor, centrumanläggningar och fritidsaktiviteter. Lokalnätet är uppdelat på större och mindre lokalnät, där de större leder från bostadsområden till skolor, arbetsplatser och fritidsan- läggningar. De mindre lokalnäten finns inom bostadsområden eller fungerar för ren rekreationscykling och kan på kortare eller längre sträckor ha mycket enkel standard i form av smala grusvä- gar. I lokalnätet ska det vara enkelt att cykla och att hitta men kraven på has- tighet och standard är mindre.
Grundprincipen är att det ska vara cy- kelbanor/vägar längs de gator som har hastighetsbegränsningen 50 km/h eller högre. På gator med 30 km/h accep- teras cykling i blandtrafik. Där cyklister korsar huvudvägnätet bör hastigheten vara säkrad till 30 km/h.
Där antalet gående och cyklister är stort skall gående och cyklister vara separerade från varandra med vit målad linje eller fris av smågatsten.
Cykelsymboler bör målas på cykelba- nan med jämna mellanrum. Vid högre standard läggs betongplattor på gång- banan.
Cykelplanen redovisar planerade och beslutade stråk i samband med explo- ateringar och större ombyggnader. Vid kommande exploateringar kan givetvis ytterligare cykelstråk tillkomma.
Åtgärdsförslagen redovisas dels i ta- beller, vilka återfinns i bilaga, dels på karta. Tabellerna är indelade i förslag på nya länkar, åtgärder i korsningar och på platser samt åtgärder på befintliga länkar.
Förutom nya och förbättrade länkar samt åtgärder i korsningar föreslås komplettering av cykelparkering och cykelvägvisning.
FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT
Trafiksäkerhet
Den kanske viktigaste trafiksäkerhets- faktorn för de oskyddade trafikanterna är fordonshastigheterna i de punkter där motorfordon och oskyddade trafi- kanter har korsande kurs. Såväl antalet olyckor som svårighetsgraden ökar när hastigheterna ökar. Till och med en måttlig minskning av medelhastigheten kan ge stor positiv effekt på säkerhe- ten.
Principen i cykelplanen är att cyklis- terna ska ha egen bana längs vägar som har en tillåten hastighet på 50 km/
tim eller mer. Där cykelstråken korsar huvudvägnätet ska om så erfordras åtgärder vidtas för att reducera for- donshastigheterna till ca 30 km/tim.
Under senare år har det byggts ett stort antal cirkulationsplatser i Sverige.
Dessa har inneburit en reduktion av det totala antalet olyckor eftersom hastigheterna minskat. Cirkulationerna medför dock vissa problem för cykel- trafiken med längre körsträcka och tveksam trafiksäkerhet. De lokala tra- fikföreskrifterna och skyltning/marke- ring bör utformas så att fordonsförar- nas väjningsskyldighet i cirkulationerna gäller även mot cyklister på separat cykelbana. (Detta upphäver dock inte cyklistens skyldighet att lämna före- träde när hon/han kör ut på körbanan från cykelbanan.) Vid vissa cirkulationer kan hastighetsdämpande åtgärder be
hövas för att reducera hastigheterna i den punkt där cykelbanan korsas.
Större delen av huvudnätet för cykel- trafik löper längs vägar där tvärgatorna har skyldighet att lämna företräde mot fordon på huvudvägen. Även här bör det framgå klart och konsekvent av lokala trafikföreskrifter och skyltning/
markering att väjningsskyldigheten ock- så omfattar cykeltrafiken på cykelbana längs huvudvägen.
På cykelvägarna och cykelbanorna ska normalt inte finnas några hinder. De hinder av betong och grindar av stål som finns utmed det övergripande cykelvägnätet bör i möjligaste mån tas bort helt eller i undantagsfall ersät- tas med mer cykelvänliga anordningar.
Grindarna skall ha tillräcklig höjd, drygt 1 meter, och vara försedda med re- flexer. Platserna måste vara bra belysta.
Av stor betydelse för trafiksäkerhe- ten är också drift och underhåll av cykelvägarna och cykelbanorna. Dålig sandsopning och/eller halkbekämpning innebär stora risker för singelolyckor.
God beläggning, god belysning och frånvaro av siktskymmande vegetation förbättrar säkerheten och gör cykelvä- garna attraktivare.
11 FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT
Detaljutformning
Cykelbanorna och -vägarna bör utformas på olika sätt, beroende på var i cykelvägnätet de byggs.
Detaljutformningen är dock lika viktig oavsett om cykelbanan tillhör det lo- kala eller övergripande nätet.
BREDD, AVSTÅND TILL HINDER, SEPARATION GÅENDE-CYKLISTER
Bredden bör aldrig understiga tre meter. På de centrala och regionala stråken bör bredden vara 4 meter. På centrumnära GC-banor eller på vik- tiga stråk för äldre och personer med funktionsnedsättningar bör gång- och cykeltrafi ken skiljas åt med en heldra- gen vit linje, eller genom en fris med gatsten och plattbeläggning på gång- delen. På landsbygden, eller där antalet gående är litet kan gemensam bana accepteras.
Avstånd till stolpar, träd, elskåp med mera skall vara minst 0,4 meter. Där cykelbanan går parallellt med parkera- de bilar ska avståndet mellan kantsten och cykelbana vara minst 0,7 m. På de sträckor cykelstråket går skilt från väg- systemet bör avstånd till skymmande buskage eller växtlighet vara minst 3 meter för att öka tryggheten.
Lutningen på cykelvägnätet skall om möjligt inte överstiga 5 procent.
2,2 1,8
TOMTINFARTER
Tomtinfarter som korsar en cykelbana skall anpassas i höjd så att cykelbanan inte får en nedsänkning. Nivåskillnaden mellan tomtinfarten och gatan tas upp med en fasad kantsten och kort ramp.
MARKERING LÄNGS KANTSTENEN
De nya cykelbanorna som byggs i Sollentuna bör ha vit, 20 cm bred,
Uppdelning och bredd på gång- och cykelbana i centrala delar.
målad linje, alternativt plattor mot kör- banan. Detta är dels en trafi ksäkerhets- höjande åtgärd, eftersom den fungerar som en skyddsremsa mot biltrafi ken och att den gör kantstenen lättare att uppfatta, dels en upplysning om att det är ett utrymme där man får cykla.
Kanske kan detta medverka till att samspelet mellan cyklister och gående förbättras.
SIGNALANLÄGGNINGAR
Vid de cykelöverfarter som är signal- reglerade skall tryckknappen gå att nå utan att behöva stiga av cykeln eller att cykelhjulet sticker ut i gatan.
Signalanläggningen skall vara program- merad så att cykellyktan automatiskt får grönt när korsande biltrafi k får rött.
CIRKULATIONSPLATSER
Under de senaste åren har ett stort antal cirkulationsplatser byggts i Sollentuna. Dessa har en god trafi ksä- kerhetseffekt för biltrafi ken, men mer
En vit linje förtydligar och skyddar.
12 FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT osäker effekt för cykeltrafiken om inte
cykellösningen utformas omsorgsfullt.
Utredningar om säkerheten för cyklis- ter i cirkulationsplatser visar att den viktigaste faktorn för att öka säkerhe- ten för cyklisterna är att fordonen har låga hastigheter. Låga hastigheter ska- pas i första hand genom utformningen av cirkulationen. Kraftiga sidoförskjut- ningar och snäva radier är önskvärt, likaså upphöjda gång- och cykelöver- farter. Om cirkulationen skall utformas för tunga fordon kan de svängytor de kräver göras överkörningsbara i annat material, tex gatsten.
Skyltning och markering bör utformas så att fordonsförarnas väjningsskyldig- het i cirkulationen även gäller mot cyklister på separat cykelbana. Detta tydliggörs i lokal trafikföreskrift samt med väjningsmärken och -markering.
Skyltning och målning placeras alltid före cykelöverfarten. Om det finns plats för ett fordon efter cykelöverfar- ten skall väjningsskyltning och -målning upprepas.
Gångväg Cykelväg
Cirkulationsplats med korrekt väjningsskyltning och -målning.
VÄJNINGSSKYLTNING
De flesta övergripande cykelvägar löper längs vägar där tvärgatorna har väjningsplikt mot fordon på huvud- gatan. Det bör här tydligt framgå att väjningsskyldigheten även omfattar cykeltrafiken. Detta åstadkoms med lokala trafikföreskrifter, skyltning och markering. Se fig nedan.
Väjningsskyltning
13 Vägvisning
En korrekt och prydligt utformad cy- kelvägvisning bidrar inte bara till att cy- klisterna hittar bättre. Den är också ett sätt att marknadsföra cyklingen inom kommunen och förtydliga cyklistens roll i trafiksystemet. Har man dessut- om avståndsangivelse ökar insikten om hur nära och gent cykelvägnätet är.
Vägvisningsplanen utgår dels från de befintliga cykelvägarna i kommunen, dels från de nya länkar som föreslås i rapporten. Vägvisningen följer i prin- cip det övergripande cykelnätet med undantag för de målpunkter som inte ligger utmed detta nät, då vägvisning sker längs det lokala nätet.
Det regionala cykelstråket med väg- visning (ej genomfört!) utgör en bra grund för ett utvidgat vägvisningssys- tem. Det är viktigt att den underhålls kontinerligt, t ex med klottersanering.
I vägvisningsplanen redovisas varje mål- punkt som en linje som talar om var vägvisningen startar och var målet lig- ger. Samtliga linjer som finns i ett snitt ska finnas med på vägvisningsskylten.
Vägvisningsmålen har delats upp i olika kategorier beroende på hur nära mål- punkten vägvisningen ska börja. Större regionala mål vägvisas till exempel från kommungränsen medan mindre mål endast vägvisas ”runt hörnet”.
Generellt skall det alltid finnas gott om parkering vid pendeltågsstationer, sko- lor, centrum och service, idrottshallar och andra fritidsanläggningar samt vid större busshållplatser och terminaler.
Det finns två typer av cykelparkering;
långtidsparkering och korttidsparke- ring. Långtidsparkering är sådan där cykeln lämnas flera timmar, till exempel vid arbetsplatsen, pendeltåget eller skolan. En långtidsparkering bör vara under tak, ha låsbara cykelställ och vara väl upplyst och trygg. Avståndet från långtidsparkeringen till målpunkten bör ej överstiga 100 meter. På korttidspar- keringen ställer man sin cykel under en kortare period, till exempel utanför affären, simhallen eller posten. Det är inte lika höga standardkrav på kort- tidsparkering gällande väderskydd men de behöver däremot ligga närmare målpunkten. Avståndet bör ej överstiga 25 meter.
Vägvisningen utförs med ”pilvägvisare”
i så stor utsträckning som möjligt.
Utformningen, typsnitt och färg följer det regionala vägvisningssystemet.
Cykelparkering
En viktig förutsättning för att cyklingen skall fungera och öka är att det finns tillräckligt med bra cykelparkeringsmöj- ligheter på rätt platser.
Cykelvägvisningsplan. Se även bilaga:
Stam-/ grenplan.
Cykelvägvisning med ”pilvägvisare”.
Bågformade cykelställ, Stockholm.
Pollarparkering i Göteborg.
Cykelparkering vid Lumaparken, Stockholm.
14
Samtliga ställ, oavsett placering eller syfte, skall vara av typen ”pollarställ”.
Ett pollarställ fungerar dels att luta cykeln mot, vilket är ett krav eftersom många cyklar saknas stöd, dels att låsa fast cykelns ram i.
Cykelställen skall i standardutförande vara svarta och placeras med ett mel- lanrum om 0,9 meter.
CYKELPARKERINGSNORM
Bostäder >1,5
cykelpl/lgh
Kontor 0,1 cykelpl/anställd
Handel 20-30 cykelpl/1000 kvm
Grundskolor 30-70 cykelpl/100 elever Gymnasium och liknande 60-80 cykelpl/100 elever
Idrottsanläggningar 20-40 cykelpl/100 åskådarplatser Vårdinstitutioner 10-15 cykelpl/100 sängpl
NÄRHET!
LÅNGTIDSPARKERING < 100 m KORTTIDSPARKERING < 25 m SÄKERHET!
CYKELSTÄLL MED MÖJLIGHET ATT LÅSA FAST CYKELN KOMFORT!
AVSTÅND MELLAN CYKELPOLLARNA = 0,9 m
TAK ÖVER CYKELSTÄLLET SKA FINNAS VID LÅNGTIDSPARKERINGAR
FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT
Drift och underhåll
Cykelvägar och cykelbanor ska inspek- teras och underhållas kontinuerligt.
Inspektion ska omfatta t ex sandsop- ning, snöröjning, växtlighet, skyltar och beläggningsstandard och måste därför ske flera gånger om året. Eftersom cykeln är ett balansredskap är cyklister känsligare än bilister för halt och mod- digt väglag. Vinterväghållningen bör alltså vara bättre på cykelbanorna än på körbanorna för att ge goda förut- sättningar för ökad cykeltrafik under vintersäsongen. Dessutom är en effek- tiv sandupptagning viktig för cyklister- nas trafiksäkerhet.
Cykelparkeringar, cykelvägvisning och körbanemarkeringar skall också besik- tigas med jämna mellanrum. En prydlig utformning och ett bra underhåll av dessa anordningar ger god reklam för cykeltrafiken. Rutiner för bortforsling av övergivna cyklar behöver fastställas.
I samband med upplåtelser och arbe- ten i gatumark som berör cykelbanor måste cykeltrafiken tas om hand på ett seriöst sätt. Arbetena måste plane- ras och genomföras så att det skapas trafiksäkra och framkomliga alternativ med tydlig hänvisning.
Rekreationscykelvägar
Inom kommunens gränser finns stora områden med fantastisk natur och många platser med kulturhistoriskt intresse. Dessa ingår inte i cykelplanen, men bör ändå ses över kontinuerligt för att se om det finns behov av klipp- ning av siktskymmande vegetation, dränering, förbättring av körbanan eller liknande.
Planering
Cykelplanering skall finnas med i alla investeringsprojekt inom kommunen. I planering och projektering ska driftan- svarig person involveras. En projekt Vid större cykelparkeringar som
Sollentuna Centrum och vid pendel- tågsstationer ska cykelpumpanlägg- ningar finnas.
Vid nyexploatering och ombyggnation bör, på samma sätt som för bilparke- ringen, en cykelparkeringsnorm använ- das vid bygglovsgivning och detaljpla- nearbete. Normen är ett riktvärde och måste anpassas efter boendetyp och lägenhetsstorlek.
DRIFT- OCH UNDERHÅLL
Årligen uppgår drift- och underhållskostnadrna för gång- och cykelvägnätet till ca 5 miljo- ner kronor.
Kommunens gång- och cykelvägnät år ca 11 mil långt, dvs. 110 000 m.
Som jämförelser kan nämnas att 11 mil är sträckan Sollentuna – Nynäshamn (/Norrtälje/
Enköping) tor eller som sträckan från Silverdal till Tierp.
Utslaget per m gång- och cykelvägnät blir drift- och underhållskostnaden ca 45 kr per år.
15
NYA LÄNKAR
NR PLATS ÅTGÄRD KOSTNAD (TKR) PRIO
1 Falkberget - Rösjöskolan Ny GC-väg mellan Falkberget och Rösjöskolan. (ca 900 m) 8 000 1 2 Frestavägen från Kastellgården och
norrut*
Ny GC-väg på den västra sidan, ny belysning. (ca 800 m) 5 000 1 3 Landsnoravägen Ny dubbelriktad GC-bana på den södra sidan av Landsnora-
vägen. (ca 1100 m)
11 000 1
4 Norrvikenleden, Bollstanäsvägen - hpl vid Skvadronvägen
Ny dubbelriktad GC-bana på den östra sidan av Norrviken- leden. (ca 250 m)
2 000 1
5 Skolvägen, norr om Norrvikens skola
Förtydliga med skyltning att cykelbanan upphör och cyklister ska fortsätta i blandtrafik.
10 1
6 Sollentunavägen, Bygdevägen - Kap- pelvägen
Ny dubbelriktad GC-bana på den östra sidan av Sollentuna- vägen. (ca 450 m)
3 750 1
7 Sollentunavägen, Kappelvägen - Sköldvägen.
Ny dubbelriktad GC-bana och cykelöverfart. (ca 600 m).
Planerad att byggas 2012.
4 500 1
8 Sollentunavägen, Stubbhagsvägen - Edsbackarondellen
Ny dubbelriktad GC-bana på den västra sidan av Sollentuna- vägen. (ca 600 m)
4 500 1
9 Djupdalsvägen, sträckan förbi Rud- bäcksgymnasiet
Ny dubbelriktad GC-bana på den norra sidan av Djupdalsvä- gen. (ca 300 m).
2 000 2
10 Malla Silfverstolpes väg, Djupdalsvä- gen - Danderydsvägen
Ny dubbelriktad GC-bana på den västra sidan av Malla Silf- verstolpes väg. (ca 50 m)
1 300 2
11 Norrvikenleden, Bollstanäsvägen - Staffans väg
Ny dubbelriktad GC-bana på den västra sidan av Norrviken- leden. (ca 400 m)
3 500 2
12 Bygdevägen mellan Vänortsstråket och Bagarbyvägen
Ny dubbelriktad GC-bana på den södra sidan av Bagarbyvä- gen. (ca 300 m)
2 500 3
13 Längs E4, Böljevägen - Vibyvägen Ny dubbelriktad GC-bana på den västra sidan av E4. (ca 300 m)
2 500 3
* sträckan inom Sollentuna kommun
FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT genomgång efter genomfört projekt
med projektör, beställare, driftansvarig är ett bra sätt att ha erfarenhets- återföring. I Sollentuna är Trafik- och fastighetskontorets väg- och gatusek- tion ansvariga för drift och underhåll av cykelvägarna. Planen skall revideras vart femte år.
Marknadsföring
Det bästa sättet att marknadsföra cykling är utan tvekan att erbjuda ett heltäckande, säkert och attrak- tivt cykelvägnät. Med vägvisning och parkering ökar attraktiviteten. Men det är också viktigt med traditionell marknadsföring, såsom kontakter med media, cykelorganistationer och infor- mation på kommunens hemsida och medborgarkontor.
En strategi för marknadsföring av cyklingen i Sollentuna bör tas fram.
Förutom de fysiska åtgärderna kan den innehålla inslag som cykeldag, tävlingar mellan skolorna, reklam för cykelhjälmsanvändning, redovisning av cykelfakta i kommunen. Cykelkartan bör revideras med jämna mellanrum, finnas tillgänglig på offentliga platser och som nu vara gratis.
Kostnader och prioriteringar Hela planen innehåller åtgärder för cirka 55 mkr där kommunen är ansva- riga, varav cykelvägvisning av det över- gripande stråket står för 2,5 mkr och cykelparkering vid 5 viktiga punkter
för 1,2 mkr. Kostnaderna har beräknats schablonmässigt eftersom det inte finns någon färdig projektering för de föreslagna projekten. Prioriteringen har gjorts efter principen att det övergri-
pande nätet har störst prioritet, där- efter kommer trafiksäkerhetshöjande åtgärder på det lokala nätet. Prioritet 3 har sådana objekt fått där befintliga cykelbanor/-vägar behöver standard-
höjas. Vägvisningen bör få prioritet 1 eftersom det är avgörande för att kunna orientera sig i cykelvägnätet.
16
NYA LÄNKAR
NR PLATS ÅTGÄRD KOSTNAD (TKR) PRIO
14 Norrvikenleden/Bagarbyvägen, Andelsvägen - Mossvägen
Ny dubbelriktad GC-bana på den västra sidan av Norrvi- kenleden/Bagarbyvägen (ca 550 m) eller en motsvarande koppling
>14 000 3
ÅTGÄRDER I KORSNINGAR OCH PÅ PLATSER
NR PLATS ÅTGÄRD KOSTNAD
(TKR) PRIO 15 Bygdevägen/Sofielundsvägen Korsningen kompletteras med cykelöverfart samt hastighets-
säkras. Planerad att utföras 2012.
60 1
16 Danderydsvägen/Edsbergsskolan Kanstenar tas bort vid cykelöverfarten. Cykelbanan förtydli- gas med målning. Byggs 2012.
25 1
17 Emblavägen/Västervägen Hastighetssäkra gc-överfart. 60 1
18 Frestavägen/Vattenverksvägen Smalna av utfarten från Vattenverksvägen och bygg genom- gående GC-bana
60 3
19 Norrvikenleden vid korsning med Skvadronvägen
Korsningen kompletteras med cykelöverfart. 15 3
20 Sollentunavägen/Linnés väg Korsningen bygs om till genomgående GC-bana. 60 3
FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT
Fin, men mörk cykling längs Danderydsvägen.
Brant, smal och svårcyklad ramp på Sollentunavägen.
Mörk och otrygg tunnel under Danderyds- vägen. Omöjligt att möta vare sig cyklist eller fotgängare.
17
CYKELPARKERING ÅTGÄRD
Trafik- och fastighetskontoret har i plan för 2012 och 2013 avsatt1500 tkr per år för byggnation av cykelställ. I första hand kommer större cykelparkeringar vid centrumanläggningar, pendeltågsstationer och större hållplatser för stombuss- trafik att rustas upp.
VÄGVISNING
ÅTGÄRD KOSTNAD (TKR)
Vägvisning av gc-nätet enligt vägvisningsplan i bilaga 2 500
FÖRBÄTTRING AV BEFINTLIGA LÄNKAR
PLATS ÅTGÄRD KOSTNAD
(TKR) PRIO 21 GC-banan utmed Frestavägen mel-
lan Solängsvägen och Gustavbergs- leden
Breddas till 3,5 meter, ny beläggning, samtliga korsningar byggs som genomgående GC- banor.
3 000 3
22 GC-banan mellan Hästhagsvägen och Kuskvägen
Bredda till 3 meter. 750 3
23 GC-väg mellan Bögs gård och E4 Standardförbättring av bef. skogsväg. Nytt grus och ny belysning. (ca 500 m) Natur- vårdsåtgärd.
1 000 3
18 FÖRSLAG PÅ CYKELVÄGNÄT
ÅTGÄRDER I KORSNINGAR OCH PÅ PLATSER, VÄGHÅLLARE TRAFIKVERKET
NR PLATS ÅTGÄRD KOSTNAD (TKR) PRIO
T6 Edsbackarondellen, Danderydsvägen GC-tunnel alt hastighetssäkrad överfart. (50 km/tim idag)
7-10 000 1
T7 Danderydsvägen/Malla Silverstolpes väg Cykelöverfart och cykelsignal saknas. 70 1
T8 Tunbergets trafikplats Hastighetssäkring av GC-överfarterna. (50 km/tim idag)
100 1
T9 Gångtunnel under Danderydsvägen vid Rösjöbadet Bredda tunneln, komplettera med belysning och vegetationsröj.
7-10 000 3
NYA LÄNKAR, VÄGHÅLLARE TRAFIKVERKET
NR PLATS ÅTGÄRD KOSTNAD
(TKR) PRIO T1 Danderydsvägen, Rösjötorp - Landsnoravägen Ny dubbelriktad GC-väg utmed Danderydsvägens
östra sida. (ca 450 m)
3 500 1
T2 Danderydsvägen, Skyttevägen - Edbackarondellen Ny dubbelriktad GC-bana på Danderydsvägens norra sida. (ca 700 m)
5 000 1
T3 Stäketvägen väster om Överby ridskola Ny dubelriktad GC-bana på den södra sidan av Stä- ketvägen. (ca 2600 m)
18 000 1
T4 Danderydsvägen, Bäckvägen - Knallhattsvägen Ny dubbelriktad GC-väg utmed Danderydsvägens norra sida. (ca 450 m)
3 500 2
T5 Häggviksleden, Häggviksvägen - Tunbergets trafikplats Ny dubbelriktad GC-bana på Häggviksledens norra sida. (ca 700 m)
2 000 2
Åtgärder inom kommunen där Trafikverket är väghållare
För att åstadkomma ett sammanhängande cykelvägnät över kommungränserna krävs att åtgärder även utförs på vägar där Sollentuna kommun inte är väghållare. Kommunen har därmed inte bestämmanderätt över dessa. Se sammanställning nästa sida.
19
