Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020
2016-05-09
Cykelplan för Trelleborgs kommun 2016-2020 bygger på Cykelstrategi för Trelleborgs kommun 2016- 2020. Båda dokumenten har tagits fram av infrastrukturgruppen inom projektet Hållbart resande.
Arbetsgrupp för Cykelplan för Trelleborgs kommun 2016-2020
Mats Åstrand, Utredare och projektledare för Hållbart resande, kommunledningsförvaltningen Ann-Katrin Sandelius, Stadsarkitekt, samhällsbyggnadsförvaltningen
Jessica van Rooyen, Trafikingenjör, tekniska förvaltningen Hans Lilja, Projektledare, tekniska förvaltningen
Caroline Forsnor, Projektsamordnare för Hållbart resande, kommunledningsförvaltningen
Foton: Mats Åstrand
Omslagsbild: Cyklister av Erik Höglund, 1956
Innehåll
Cykelplanens slutsatser och förslag för målsättningen att Trelleborg utvecklas till Skånes tredje bästa
cykelkommun 2020 ...5
Strategier för att nå ökat cyklande i Trelleborg...5
Cykelplan ...7
Trelleborg som cykelstad...7
Medborgarundersökning 2015 – hur ser invånarna på Trelleborg som cykelstad...7
Målsättning att bli Skånes tredje bästa cykelkommun...7
Skötsel och underhåll ...7
Fokus på hela resan ...7
Viktiga cykelstråk...9
Viktiga cykelstråk i staden ...9
Cykelstråk på landsbygden ...13
Upprustning av viktiga cykelstråk...13
Uppföljning...14
Skötsel och underhåll ...14
Cykelparkeringar ...14
Trafiksäkerhet...15
Cykelövergångar...15
Cykeltunnlar och cykelbroar...16
Underhåll och skötsel ...16
Målsättningar för trafiksäkerheten ...16
Cykling till skolan ...17
Målvärde ...17
Skolvägar ...18
Åtgärder vid eller i anslutning till skolor...18
Förändring av beteenden och attityder ...18
Mobility Management...19
Information ...19
Marknadsföring ...19
Resurser...19
Investeringar och drift...20
Cykelplanens slutsatser och förslag för målsättningen att Trelleborg utvecklas till Skånes tredje bästa cykelkommun 2020
Befintliga cykelvägar har eftersatt underhåll och kräver betydande insatser för att nå en bra standard
För att cykelvägarna ska upplevas trygga och vara trafiksäkra krävs kontinuerlig skötsel
Likartade trafikmiljöer ska ha samma utformning på trafiklösningar för ökad tydlighet och igenkänning
För att öka andelen barn som cyklar till skolan kommer ett omfattande arbete att krävas för förändrade attityder och beteenden
Marknadsföring, information och kommunikation ökar effekten av satsningar på cykelinfrastrukturen
Ta fram en genomförandeplan för upprustning av Cykelplanens utpekade viktiga cykelstråk
Ett årligt budgetanslag för skötsel av cykelvägar
Anställ en cykelsamordnare
Strategier för att nå ökat cyklande i Trelleborg
I Cykelstrategi för Trelleborgs kommun 2016-2020 definierades fyra grupper av strategier;
övergripande strategier, infrastruktur och underhåll, trafik och säkerhet samt fokus på hela resan.
Övergripande strategier
Vid planering av åtgärder för cykelförbättringar i Trelleborgs kommun ska sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsfaktorer tas i beaktande. Det innebär att tydliga definitioner och
målsättningar ska finnas och att de ska viktas jämlikt.
Social hållbarhet: Fler människor ges bättre möjligheter att använda cykel för resor till arbete, skola och för fritidsresor.
Ekonomisk hållbarhet: Investeringar i cykelinfrastruktur ska vara samhällsekonomiskt lönsamma genom fler cykelresor och färre bilresor.
Miljömässig hållbarhet: Investeringar i cykelinfrastruktur ska i första hand ske för att nå en tydlig omfördelning från bilresor till cykelresor.
Infrastruktur och underhåll
Cykelvägnätet ska utformas på ett gent, enkelt och tydligt sätt. Detta uppnås genom att
nyinvestering i cykelvägar sker i hela stråk och att avbrott och hinder i cykelstråk ska inventeras och åtgärdas.
Vid planering av infrastrukturförändringar ska en prioritering göras mellan färdmedel i enlighet med Fördjupad Översiktsplan för Trelleborgs stad 2025.
Cykel bör få en högre prioritering ju närmare centrum man befinner sig, i närhet av skolor och fritids- och kulturanläggning samt närmare andra identifierade och prioriterade målpunkter för cyklister.
Cykelparkeringar ska finnas nära målpunkter.
Utforma och besluta en standard för trafiklösningar och cykelvägar för att skapa igenkänning och ökad säkerhet i trafiken.
Strävan är att separera cykel från andra trafikslag men cykel i blandtrafik kan förekomma vid låg trafikmängd, låg hastighet och beroende på gatans utformning.
Trafik och säkerhet
Trafiksäkra cykelvägar ska finnas till alla grundskolor från respektive skolas upptagningsområde.
Befintliga större cykelvägar ska vara tryggt utformade.
Otrygga cykelmiljöer åtgärdas genom kartläggning och åtgärdsplan. Punkter som bör
uppmärksammas är: belysning längst cykelväg, separering av gång/cykelväg, cykeltunnlar och cykelövergångar.
Huvudinriktningen är att cykelvägar byggs separat från gående med tydlig markering och skyltning.
Förbättrad säkerhet i korsningar genom tydlig markering och bra belysning.
Ökat underhåll av enklare åtgärder som beläggningsskador, sopning och liknande.
Fokus på hela resan – kommunikation
Ombyggnader av cykelvägnät ska skyltas och kommuniceras på ett lättförståeligt sätt.
Det ska vara enkelt att få en samlad information om hur kommunen arbetar med cyklande.
Trelleborg ska arbeta långsiktigt med cykelkampanjer och medborgardialog för att främja cyklande.
Cykelplan
För att uppnå strategierna i cykelstrategin har cykelplanen indelats i fem huvudområden; Trelleborg som cykelstad, viktiga cykelstråk i staden och på landsbygden, trafiksäkerhet, cykling till skolan samt Mobility Management.
Trelleborg som cykelstad
Medborgarundersökning 2015 – hur ser invånarna på Trelleborg som cykelstad Gång- och cykelvägar får betyget 48 av 100 i medborgarundersökningen. Det är ett betyg som bedöms lågt men godkänt och är lägre än samtliga deltagande kommuner i undersökningen men även lägre än kommuner i samma befolkningsstorlek.
De faktorer som bedömdes var belysning, skötsel och underhåll, snöröjning samt trafiksäkerhet.
Snöröjning fick ett något lägre betyg än övriga faktorer.
En förbättring av gång- och cykelvägar ger stor effekt för att få nöjdare medborgare och bedöms därför i analysen av undersökningen som viktigt att prioritera.
Målsättning att bli Skånes tredje bästa cykelkommun
Målsättningen i Cykelstrategin är att Trelleborg ska bli tredje bästa cykelkommun i Skåne.
Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en årlig uppföljning av kommuners status gällande cykeltrafikarbetet. Cirka 40 kommuner deltog 2015, motsvarande halva Sveriges befolkning. Av de deltagande kommunerna kom tre från Skåne.
Maximal poäng i Kommunvelometern är 60 och 40 poäng räknas som ett mycket bra resultat.
Man delar in bedömningen i sex delområden med vardera maxpoängen 10 poäng. Dessa sex områden består av Befintlig infrastruktur, Infrastruktur och underhåll, Information och
marknadsföring, Cykelaktiviteter, Cykelpolitik samt Uppföljning och mätning. Det krävs därmed både resurser för personal som arbetar med frågan som för fysiska åtgärder.
Det är tydligt i mätningen att det inte räcker att satsa under ett eller ett par år för att vara en bra cykelkommun utan det krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för detta.
En rimlig ambitionsnivå för Trelleborg är att senast 2020 nå 40 poäng eller ett par poäng över denna nivå. Hade Trelleborg deltagit i 2015 års mätning hade resultatet hamnat på runt 15 poäng. Genom de åtgärder som föreslås i Cykelplanen samt det som utförts och planeras inom projektet Hållbart resande kan Trelleborg i nästa mätning, som avser utfört arbete 2016 och planerat arbete 2017, nå mellan 28-35 poäng. Ett fortsatt arbete i enlighet med förslagen i Cykelplanen bör etablera Trelleborg som en mycket bra cykelkommun senast 2020.
Skötsel och underhåll
Genom att identifiera och prioritera hur arbetet med underhåll av cykelbanor ska fortlöpa finns potential att höja säkerheten samt att förlänga cykelsäsongen längs viktiga cykelstråk. Att arbeta med attityd- och beteende förändring för att öka andelen som cyklar till och från arbetet, skolan och andra målpunkter borde då också underlättas.
Fokus på hela resan
Genom att identifiera viktiga målpunkter för cykelresan, till exempel större arbetsplatser, skolor, fritidsanläggningar, kollektivtrafiknav, centrumhandel och turistattraktioner skapas bättre
möjligheter att knyta ihop hela leder och underlätta för cyklande i kommunen. Att anpassa planering av cykelparkering vid målpunkter och cykelpumpstationer vid strategiska punkter är andra åtgärder för att göra det mer attraktivt att cykla. Som grund för detta utvecklingsarbete ligger den kommande parkeringsstrategin för Trelleborgs kommun.
Arbetet med att identifiera viktiga målpunkter gör det även enklare att målgruppsanpassa attityd- och beteendeförändringsinsatser gällande cykling. Det används för samarbete med skolor,
arbetsplatser, föreningar och näringsidkare av olika slag.
Viktiga cykelstråk
Viktiga cykelstråk i staden
De viktiga cykelstråken ska i möjligaste mån separeras från gångtrafik, ha erforderlig bredd för trafikmängden, ha jämn vägbeläggning, ha god belysning, vara smidiga och bekväma samt skyltas.
Cykelvägarnas bredd ska vägledas av rekommendationer i GCM-handbok (Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting, 2010). Dessa rekommendationer anger:
Separerad cykelbana Litet cykelflöde Stort cykelflöde Enkelriktad cykelbana Gångbana 1,8 m Gångbana 1,8 m
Cykelbana 1,6 m Cykelbana 2,0 m Dubbelriktad cykelbana Gångbana 1,8 m Gångbana 1,8 m Cykelbana 2,25 m Cykelbana >2,5 m Cykelstråken har valts ut enligt följande kriterier:
Längre stråk från utkanter av staden till centrum och Trelleborg C
Har en uppsamlande funktion för flera andra stråk
Utgår från eller passerar en större mängd bostäder
Bedöms idag vara en frekventerad cykelväg eller har förutsättningar att utvecklas till en sådan
När cykling sker på gator med biltrafik har dessa delar klassificerats enligt Livsrumsmodellen (Rätt fart i staden – Hastighetsnivåer i en attraktiv stad, SKL och Trafikverket 2008 samt Trafikutredning och trafikanalys i Trelleborgs centrum, Ramböll 2015).
För cykling är följande rum aktuella:
- Integrerat frirum. Gångfartsgata där trafik sker på oskyddade trafikanters villkor.
- Mjuktrafikrum. Stadsgata med målpunkter längs sträckan. Samspel mellan trafikslagen.
- Integrerat trafikrum. Gator för genomfartstrafik. Ska ha separerad cykelväg.
De utvalda cykelstråken nedan är initialt och översiktligt beskrivna. Stråken ska inventeras avseende vägbeläggning, belysning, komfort, trafiksäkerhet och liknande innan en upprustning genomförs.
Cykelexpressrutten sista biten innan Trelleborg C
Karta över viktiga cykelstråk i staden
Cykelexpressrutten Hedvägen/Ståstorpsgatan – Trelleborg C
Utbyggnad av stråket är beslutad av kommunstyrelsen för att byggas under 2016. Cykelexpressrutten går förbi Söderslättsgymnasiet Bastionen, längs Allén, förbi Övre och ansluter Trelleborg C från Hantverkargatan.
Albäck – Centrum/Trelleborg C
Stråket följer Stavstensvägen, Västergatan och Algatan till centrum. För att komma till Trelleborg C finns gc-väg längs Östersjögatan och vidare på gc-väg längs Strandgatan och Hamngatan samt även möjlighet över C.B. Friisgatan för att ta sig vidare till Trelleborg C.
Stråket mot centrum övergår vid Östersjögatan i en smal cykelväg och från Bryggaregatan sker cykling i mjuktrafikrum.
Övergången vid Östersjögatan har en utformning som skapar osäkerhet mellan korsande cyklister och motorfordonstrafik.
Cykling till Trelleborg C och cykling i mjuktrafikrum på Algatan behöver analyseras vidare och kan behöva förändras.
Tommarpsvägen från Hedvägen till Västergatan
På båda sidor av Tommarpsvägen finns gc-vägar av skiftande bredd och vägbeläggningskvalitet.
Anslutning till stråket sker dels norrifrån och dels längs gc-väg söder om Prästahejdan. Båda anslutningsvägarna har dålig vägbeläggning.
Vannhögskolan – Ståstorpsgatan
Bra väg men delen mellan Hedvägen och Ståstorpsgatan är något för smal för både gående och cyklister.
Anslutning sker från olika delar av Västervång.
Högalid – Allén
Detta stråk följer Klörupsvägen på gc-väg och därefter i mjuktrafikrum på Norregatan.
Bra beläggning på Klörupsvägen södra del men ojämnt och slitet på norra delen.
Söderslättshallen/Knäckekärr Ö/Lasarettet-Övre
Detta är delvis ett nytt stråk där delen mellan Övre som delar sig vid Vikingagatan mot Lasarettet respektive Lasarettsrondellen är ett förslag från tekniska nämnden på ny gc-väg. Stråket passar bra in för att förbinda både lasarettet och idrottsområdet i norr med centrum och Trelleborg C. Stråket bör kompletteras med en trygg och säker cykelväg genom Östervångsparken till Söderslättshallen.
Övre – Centrum
Den separata cykelvägen mellan Övre och Algatan är i bra skick.
Akka – Centrum/Trelleborg C
Stråket går längs Hesekillegatan på smala cykelbanor på båda sidor vägen.
Anslutning från Malörten sker i parkmiljö i mestadels öppen omgivning. Längs Malörtsvägen är vägbeläggningen dålig.
Blomstervägen – Östergatan
Detta stråk går på gamla banvallen för järnvägen till Lund och är relativt bred och i hyfsat bra skick.
Längs Kilgatan och Gyllegatan är gående och cyklister separerade. Stråket ansluter till Östergatan vid Glasbruksvägen.
Fagerängen – Östergatan
Här cyklar man på gc-vägar i bra skick på båda sidor Engelbrektsgatan och ansluter till stråket från Blomstervägen till Östergatan.
Gislövs läge – Centrum/Trelleborg C
Stråket går längs Gislövs strandväg, Dalköpinge strandväg och Östra Förstadsgatan på gc-väg. Denna gc-väg fortsätter norr om Öster Järs förskola och längs Östra infarten men då detta är en väsentlig omväg för cyklister väljer de flesta att cykla i mjuktrafikrum på Östra Förstadsgatan. För boende längs Östra Förstadsgatan och söder om denna är det lite krångligt att ta sig till gc-vägen längs Östra Infarten med påföljd att man cyklar på Östra Förstadsgatan.
Cykeltunneln under Östra Infarten är inte bra då nerfarten från väster är alltför brant samt att cykelvägen genom tunneln har två svänger och därför skapar otrygghet då man inte kan se genom tunneln.
Gatstensbeläggningen vidare på Östra Förstadsgatan är mycket ojämn och behöver åtgärdas. Längs Östergatan är gående och cyklister separerade men då det är många gående använder dessa ofta cykelbanan.
Trelleborg C nås via Hantverkaregatan.
Genomgående stråk Hedvägen
Hedvägen mellan Västra Ringvägen och Johan Kocksgatan har mellan Västra Ringvägen och
Tommarpsvägen en slingrande gc-väg med dålig vägbeläggning längs ett buskage norr om Hedvägen.
Från Tommarpsvägen finns gc-väg på båda sidor Hedvägen. Från Bryggaregatan till Hesekillegatan är det smala, separerade ytor för gående och cyklister och från Hesekillegatan till Johan Kocksgatan blir ytorna ännu smalare och i mycket dåligt skick.
Framtiden för ett genomgående stråk i höjd med Hedvägen behöver utredas. Om det inte är möjligt att öka bredden på cykelvägen från Hesekillegatan och österut kan en alternativ dragning vara längs Engelbrektsgatan, sträckan från Lasarettsrondellen till Glasbruksgatan. Första delen från rondellen kan ske i nytt stråk. Cykling sker idag i mjuktrafikrum på Engelbrektsgatan.
Järnvägsgatan – Strandgatan
Detta stråk går längs väg 9, från Kapellgatan till Östersjögatan där det fortsätter i parkmiljö och vidare längs Strandridaregatan och längs kusten till väg 511 mot Höllviken. Sträckan längs väg 9 tillhör Trafikverket.
Centrum
När Nygatan ges bättre villkor för cykeltrafik kan detta ingå i ett stråk som fortsätter
Lejonhjälmsgränden och Gråbrödersgatan i mjuktrafikrum, Bryggaregatan på gc-väg och därefter Bruksgatan till Kattebäckskolan och Gissbergshejdan. Bruksgatan behöver säkras för cykeltrafik då motorfordonstrafiken kan vara ganska hög vissa tider på dygnet genom sin närhet till gymnasieskola och förskolor.
Cykelstråk på landsbygden Anderslöv och Alstad
I Anderslöv behöver möjligheten att cykla från ortens södra delar till skolan förbättras genom att en cykelövergång byggs i höjd med Pålsvägen samt vid Smedjegatan. En kort cykelväg behöver byggas med ordentlig markering vid Pålsvägen till cykelövergången.
Ny cykelväg behövs för Anderslöv-Sörby. Trafikverket har nyligen sagt nej till detta men arbetet bör fortsätta för att få bygga denna cykelväg då trafikmängderna på denna väg är för höga för cykling.
Den korta biten mellan Alstad och vägen till Minnesberg behöver separat cykelväg för att möjliggöra vidare cykling till Svedala. Delen ingår i utbyggnad av gc-väg Alstad – Klörupsrondellen under 2016- 2017.
Cykelväg behövs längs väg 101 från Östra Grevie till Grönby. I Regional infrastrukturplan för Skåne finns cykelväg Östra Grevie – Alstad men denna ligger alldeles för långt fram i tiden. En
tidigareläggning av denna planerade cykelväg samt att sträckan Alstad – Grönby kommer in i planeringen är viktiga uppgifter att arbeta för.
Längs väg 9 österut
Cykling österut kan ske på gc-vägar och i blandtrafik. Sträckan tillhör Trafikverket. Genom Böste går cykelleden på en dålig grusväg vilket leder till att många cyklar på riksväg 9. Detta cykelstråk behöver snarast kompletteras med bra cykelväg genom Böste.
Längs kustvägen västerut
Cykelväg längs denna sträcka finns i Cykelplan för Skåne men behöver tidigareläggas i planeringen.
Cykling på landsbygden
Cykling på landsbygden kan ske på vägar med högsta trafikmängd på 500 fordon per årsmedeldygn.
Upprustning av viktiga cykelstråk
Befintliga cykelvägar har eftersatt underhåll och kräver betydande insatser för att nå en standard som kvalificerar Trelleborg som Skånes tredje främsta cykelkommun. Det behöver tas fram en plan för upprustning av viktiga cykelstråk för kommande fyra år, 2017-2020. De viktiga cykelstråken utgör cirka 30 kilometer cykelväg och för att nå en standard där dessa i möjligaste mån separeras från gångtrafik, har erforderlig bredd för trafikmängden, har jämn vägbeläggning, har god belysning, är smidiga och bekväma samt skyltas beräknas kostnaden uppgå till 500 kronor per meter eller cirka fyra miljoner kronor per år i fyra år, totalt 15 miljoner kronor. I denna summa ingår också
trafiksäkerhets- och trygghetshöjandeåtgärder framför allt av cykelövergångar och cykeltunnlar.
Cykelvägarna i Trelleborg inventerades 2011 då man undersökte 30 km avseende beläggningsstatus, ytjämnhet, trygghet, buskage, belysning och trafiksäkerhet. Man kom då fram till att 2 km var i omedelbart behov av åtgärder, att 8 km var av normal standard och resten av bra standard. På nio sträckor eller punkter var det dålig belysningsstandard. Det fanns ett par korsningspunkter som behövde åtgärdas.
Inventeringen har några år på nacken men kan användas som grund för en kompletterande inventering av cykelvägarna.
Planen för upprustning av de viktiga cykelstråken bör prioritera de sträckor som ligger närmast centrum och Trelleborg C.
Uppföljning
Regelbundna flödesmätningar av cykeltrafiken har inte gjorts i Trelleborg tidigare. För att kunna göra bra uppföljningar av förbättringar för cykeltrafiken samt för att få bättre underlag inför framtida satsningar och investeringar behöver regelbundna mätningar utföras vid fasta mätpunkter.
Resultatet bör kommuniceras med cyklisterna i en punkt genom en mätare med display, lämplig punkt för detta kan vara Hantverkaregatan strax norr om Trelleborg C på Cykelexpressrutten som färdigställs under 2016.
Resvaneundersökningar görs vart 6-7 år, gemensamt av de skånska kommunerna. Lokala
resvaneundersökningar och uppföljningsplaner kan behöva komplettera utfallet av cykelmätningar.
Skötsel och underhåll
Det är av mycket stor vikt att cykelvägarnas skick upprätthålls. Framför allt är det en
trafiksäkerhetsfråga då halkolyckor beroende på väderlek men även till stor del beroende på grus eller löv orsakar en stor andel av cykelolyckorna.
Cykelvägarna behöver regelbundet inspekteras och omedelbart åtgärdas om det ligger grus,
glasskärvor, löv eller liknande. Skador i beläggningen bör åtgärdas snarast möjligt. Återställning efter grävningsarbeten ska ske omgående. Halkbekämpning av cykelvägar ska ligga högt i prioritering.
De viktiga cykelstråken har högst prioritering för drift- och underhållsåtgärder, därefter anslutande cykelvägar till de viktiga cykelstråken och lägst prioritering har övriga cykelvägar.
Kostnaderna för kommunens skötsel och underhåll av cykelvägar har de senaste åren varit 0 kronor, förutom kostnader för belysning och vinterväghållning. För 2016 planeras cykelvägarna sopas vid två tillfällen till en kostnad på totalt 60 – 90 000 kronor. Anslagen för skötsel och underhåll av cykelvägar föreslås öka till 12 kronor per meter och år eller totalt 540 000 kronor per år.
Cykelparkeringar
Cykelparkeringar av bra kvalitet och utformning och som är placerade vid målpunkter för resan samt i tillräckligt antal är en viktig del i målsättningen att öka andelen resor med cykel. Detta förstärker cykelns smidighet och signalerar en hög betydelse för cyklingen.
Cykelparkeringar är en del av kommunens Parkeringsstrategi och där redovisas behov, placeringar, investeringsbehov och kostnader för dessa.
Populär cykelparkering på Trelleborg C
Trafiksäkerhet
Det är viktigt att se till helheten när det gäller trafiksäkerhet, att se till hela resan. Upplevs en situation under en resa som osäker eller farlig kan detta påverka hela resan och leda till att man avstår man från resan eller använder annat ressätt.
Singelolycka är den vanligaste typen av olycka med cykel. I Trelleborg utgjorde singelolyckor 66 procent av de totala inrapporterade olyckorna med cykel. En jämförelse med fyra andra kommuner i Trelleborgs storlek visar liknande andel, från 63 till 78 procent av de inrapporterade olyckorna.
Vid trafiksäkerhetsarbete för cykeltrafik är det viktigt att ta hänsyn till att en betydande andel av cyklisterna saknar körkort och därmed har lägre kunskap om trafikregler. Många cyklister är också barn.
Det är därför viktigt med tydlighet och igenkänning när trafikmiljöer utformas som omfattar cykeltrafik. Om utformningen av trafikmiljöer har perspektivet att det ska förstås och användas av barn i 10-12 årsåldern så fungerar det för alla cyklister. Med samma perspektiv vid planering av belysning för cykelvägar, för ökad trygghet i vissa miljöer och under dygnets mörka timmar får man också in ett jämställdhetsperspektiv i cykelplaneringen.
Cykelövergångar
Cykelövergångarna längs de mest trafikerade vägarna är till stora delar bra. På Engelbrektsgatan vid Östra Ringvägen behöver en övergång få ökad belysning. På Glasbruksgatan vid Engelbrektsgatan är sikten lite begränsad, övergången ligger nära vägkorsningen och fungerar som skolväg. Denna övergång behöver därför säkras upp ytterligare. På Hedvägen vid S:ta Gertruds väg är
cykelövergången inte markerad i vägbanan. På Västergatan vid Östersjögatan är det inte mycket trafik men korsningen är otydlig för både cyklister och bilister.
Nationalföreningen för trafiksäkerhets främjande, NTF, har klassificerat samtliga kommuners cykelövergångar. Trelleborgs kommun ska använda sig av denna klassificering för att öka säkerheten vid cykelövergångar.
Tydligheten bör öka vid cykelövergångar och liknande trafikmiljöer ska utformas på samma sätt för ökad igenkänning och tydlighet.
Möjligheten för att bygga cykelöverfarter ska utredas.
Kattebäcksvägen – Hedvägen där olyckor skett mellan cykel och bil
Cykeltunnlar och cykelbroar
Cykeltunnlar kan både ha bristande trafiksäkerhet och upplevas som osäkra och otrygga. Vid korsning mellan väg och cykelväg ska trafiksäker cykelövergång anordnas. Vid behov av planskildhet mellan väg och cykelväg bör cykelbro i första hand väljas då dessa upplevs tryggare att cykla på. Cykeltunnlar bör endast byggas om de utformas raka och breda, går att överblicka samt förses med bra belysning.
I annat fall ska lösningen med cykeltunnlar undvikas.
Befintliga cykeltunnlar som inte kan uppfylla dessa krav bör på längre sikt ersättas av andra trafiklösningar.
I det kortare perspektivet bör belysningen förbättras i befintliga cykeltunnlar. Tunnlarna bör städas regelbundet från grus och löv. Där det är möjligt bör ner- och uppfarter byggas om för att möjliggöra rakare passering, bättre överblick och få ner hastigheten.
Underhåll och skötsel
Grus, ojämnheter, beläggningsskador och halka står för en stor andel av inrapporterade cykelolyckor.
Nivån för drift och underhåll behöver höjas för att minska singelolyckor med cykel.
Målsättningar för trafiksäkerheten
Den grundläggande principen för utformning av korsningar mellan körbana och cykelbana är att det ska vara tydligt för både cyklister och andra trafikanter vilka regler som gäller på platsen.
Likartade trafikmiljöer ska ha samma utformning på trafiklösningar för ökad tydlighet och igenkänning.
Cykling till skolan
Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka. Detta ska ske genom fysiska åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet samt genom att arbeta för förändrade attityder och beteenden både mot föräldrar och barn.
Huvudinriktningen är att trafiksäkra skolvägar ska finnas till alla grundskolor från respektive skolas upptagningsområde. Det kan dock finnas situationer där detta inte är möjligt, främst på landsbygden utanför den tätort skolan är belägen.
Det finns ingen mätning gjord för hur stor andel av barnen som går eller cyklar till skolan. Målvärdet för andelen får därför sättas utifrån vad som bedöms möjligt och rimligt. I det kommande arbetet med att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan tas nuläge och målvärde fram för respektive skola.
En ökad andel barn som går eller cyklar till skolan har flera positiva effekter för hälsa och utveckling men ger också en förbättrad trafiksäkerhet vid skolorna. Trafiksituationen är allvarlig på morgnarna vid flera av kommunens skolor beroende på att många barn skjutsas dit med bil.
Östra skolan en morgon vid åttatiden Målvärde
Totalt bor cirka 20 procent av eleverna i Trelleborgs grundskolor utanför det skolupptagningsområde där de går i skolan. Dessa elever har i de allra flesta fall en längre skolväg än om de gått i en skola i samma område som de bor. Det är även nästintill omöjligt att definiera skolvägen för alla dessa elever och trafiksäkra deras skolväg. Arbetet med att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan bör därför inriktas främst mot de som bor inom det skolupptagningsområde där de går i skolan.
Målvärdet bör anpassas till dessa förutsättningar och baseras på att 90 procent av de 80 procent av eleverna som bor inom det skolområde där man går i skolan ska gå eller cykla till och från skolan. För skolor på landsbygden gäller 90 procent av de 65 procent som bor inom den tätort skolan är belägen.
Målvärdet gäller elever i årskurs 4-6. För skolor inom staden blir målvärdet att 70 procent av alla elever i årskurs 4-6 ska gå eller cykla till skolan. För skolor på landsbygden blir målvärdet 60 procent.
Skolvägar
Östra skolans elever bor inom ett område som omfattar cykelpassager vid Johan Kocksgatan, Glasbruksgatan och Östra Ringvägen vilka fungerar väl. Cykeltunnlarna under Östra Infarten är inte bra ur trygghetssynpunkt då de inte går att se igenom. Tunneln på Östra Förstadsgatan är brant och har tvär sväng från väster vilket inte är bra utifrån trafiksäkerhetsperspektiv.
Pilevallskolan: Korsningen mellan Engelbrektsgatan - Östra Ringvägen är stor, svår att överblicka och har relativt mycket trafik. Övergångsställen är bra förutom att förstärkt belysning även borde finnas i västra delen av korsningen. Övriga övergångar längs Engelbrektsgatan är bra.
Övergången vid Engelbrektsgatan - Glasbruksvägen har lite dålig sikt och ligger nära korsningen.
Denna övergång borde säkras maximalt då den är skolväg till Pilevallskolan och troligen även för elever på Kunskapskolan. Övergången skulle också kunna pekas ut som lämpligaste alternativ för barn att korsa Glasbruksgatan om den säkras upp.
Liljeborgskolan, Vannhögskolan, Lillevångskolan, Bäckaskolan och Fågelbäckskolan kan nås på cykelvägar, på lågtrafikerade gator och på utbyggda cykelövergångar.
Gångtunneln under Hedvägen vid Prästahejdan är i mycket dåligt skick och bör ersättas av en säkrad övergång i markplan.
Kattebäckskolan når man via cykelvägar eller lågtrafikerade gator. Undantaget är via Bruksgatan som har tidvis intensiv trafik till förskolor och gymnasieskola och ligger mellan cykelväg i var ände. Den borde ingå i ett sammanhållet cykelstråk.
Serresjöskolan, Smygeskolan och Klagstorps skola kan nås på ett tryggt sätt.
Väståkraskolan i Anderslöv har lite otydlig cykelväg. En cykelövergång behöver byggas i höjd med Pålsvägen samt vid Smedjegatan. En kort cykelväg behöver byggas med ordentlig markering vid Pålsvägen till cykelövergången.
Alstad skola ligger söder om väg 101 där också den allra största delen av befolkningen bor och kan nås via mindre trafikerade gator.
Skegrie skola ligger väl till för cykling på cykelvägar eller mindre trafikerade gator.
Åtgärder vid eller i anslutning till skolor
Möjligheten att fortsätta resan med kollektivtrafik för föräldrar som går eller cyklar med sina barn bör undersökas och användas.
Busshållplatsernas lägen och utformning vid skolor ska finnas med i planeringen för att skapa säkra skolvägar.
Cykelparkeringarnas utformning och placering vid skolor kan ha stor betydelse för benägenheten att cykla till skolan. Cykelparkeringarna ska vara säkra och synliga.
Förändring av beteenden och attityder
Grundförutsättningarna för att få fler barn att cykla till och från skolan handlar om fysiska åtgärder.
För att få till en verklig förändring krävs ett betydande arbete med beteende och attityder, framför allt gentemot föräldrarna. Detta kräver resurser både i form av personal men också för material, konsulthjälp och annat.
Mobility Management
Mobility Management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.
Grundläggande för Mobility Management är användningen av mjuka åtgärder som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika parters verksamheter. Liknande åtgärder som i sig inte nödvändigtvis kräver stora finansiella investeringar, men som ändå ofta förbättrar effektiviteten av fysisk infrastruktur genom att optimera användningen. Det handlar om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Syftet är att påverka resan innan den har börjat.
Information
Informationen om cykling och cykelvägar behöver utvecklas. Uppdaterad information om de viktiga cykelstråken, var det finns cykelparkering, hur man når målpunkter för resan och liknande ska finnas på kommunens hemsida.
Informationsinsatser vid utåtriktade aktiviteter bör ske regelbundet där också invånarna kan diskutera och lämna synpunkter.
Marknadsföring
Alla insatser som görs och som förbättrar villkoren och ökar möjligheterna för cykling ska marknadsföras. Större åtgärder marknadsförs före, under och efter utförande och alltid på ett positivt sätt. Mindre åtgärder marknadsförs efter färdigställande.
Förslagen i cykelplanen erbjuder många möjligheter för marknadsföring.
Resurser
Arbetet med förändrade beteenden och attityder inom Cykelstrategi och Cykelplan sker under 2016 och 2017 inom projektet Hållbart resande. Från 2017 behöver en cykelsamordnare anställas för att fortsätta detta arbete.
Cykelsamordnaren ska även arbeta med att genomföra övriga delar av Cykelplanen; nya cykelvägar, upprustning av viktiga stråk, skötsel och underhåll samt bevaka cykelfrågor gällande
stadsbyggnadsprojekt och trafikplanering.
Investeringar och drift
Beräknade kostnader för investeringar, skötsel, underhåll, uppföljning och personal utifrån Cykelplanens förslag och inriktning.
Ny cykelinfrastruktur, kommunens gator och vägar
År Objekt Kostnad
(tkr)
Ansvar Kommentar
2016 Cykelexpressrutt Hedvägen/Ståstorpsgatan – Trelleborg C Tekniska nämnden Beslutad 2016-
2017 Gång- och cykelväg Lasarettet/Lasarettsrondellen - Övre 2 100 Tekniska nämnden Trafikverket 2 100 tkr 2017 Vångavallen – Söderslättshallen genom Östervångsparken 500 Tekniska nämnden
2017 Utredning Västra stadsdelarna – Trelleborg C 80 Tekniska nämnden 2017 Utredning Engelbrektsgatan; Glasbruksvägen - Skyttsgatan 60 Tekniska nämnden 2017 Utredning Nytt stråk Nygatan/Österbrogatan –
Bruksgatan/V. Vallgatan
60 Tekniska nämnden 2017 Utredning Östra Förstadsgatan Bullerbyvägen – Östra skolan 60 Tekniska nämnden 2018 Västra stadsdelarna – Trelleborg C 100-500 Tekniska nämnden 2019 Engelbrektsgatan; Glasbruksvägen - Skyttsgatan 500-3 000 Tekniska nämnden 2020 Nytt stråk Nygatan/Österbrogatan – Bruksgatan/V. Vallgatan 1 500 Tekniska nämnden
Cykelparkering Parkerings-
strategi
Ny cykelinfrastruktur, övriga väghållare
År Väghållare Objekt Kostnad
(tkr) Ansvar Kommentar
2016 Trafikverket Alstad - Klörupsrondellen Tekniska nämnden Beslutad
2017 Trafikverket Anderslöv – Sörby 1) 2 000 Tekniska nämnden
2017 Privat/Trafikverket Genom Böste 2) 4 000 Tekniska nämnden
2016
2017 Trafikverket Trelleborg – Skåre
Tidigareläggning i regional cykelplan Tekniska nämnden / Kommunstyrelsen 2016
2017 Trafikverket Klörupsrondellen – Östra Grevie
Tidigareläggning i regional cykelplan Tekniska nämnden / Kommunstyrelsen 1) Hela Sörbyvägen 1 km, halva kostnaden
2) Totalt 1 km, hela kostnaden
Befintlig cykelinfrastruktur, kommunens gator och vägar
År Objekt Kostnad
(tkr)
Ansvar
2017 Inventering av viktiga cykelstråk 100 Tekniska nämnden
2017 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard 1) 3 000 Tekniska nämnden 2018 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard 4 000 Tekniska nämnden 2019 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard 4 000 Tekniska nämnden 2020 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard 4 000 Tekniska nämnden
1) Totalt under 2017-2020: 30 km x 500 kr/m
Skötsel och underhåll
År Objekt Kostnad
(tkr) Ansvar
2017 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden 2018 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden 2019 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden 2020 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden
Uppföljning
År Objekt Kostnad
(tkr)
Ansvar
2017 Utrustning för fasta mätpunkter av cykelflöden 150 Tekniska nämnden 2017 Utrustning för cykelmätning med digital display 150 Tekniska nämnden
2017 Deltagande i Kommunvelometer 10 Kommunstyrelsen
2018 Deltagande i Kommunvelometer 10 Kommunstyrelsen
2019 Deltagande i Kommunvelometer 10 Tekniska nämnden
2020 Deltagande i Kommunvelometer 10 Tekniska nämnden
Mobility Management
År Objekt Kostnad Ansvar
2016 Utförs inom projektet Hållbart resande Kommunstyrelsen
2017 Utförs inom projektet Hållbart resande Kommunstyrelsen
2017 Anställning cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden
2018 Cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden
2019 Cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden
2020 Cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden
Cykelfrämjandets kommunvelometer
Årlig uppföljning av kommuners status gällande cykeltrafikarbetet. Deltagaravgift är cirka 10 000 kronor per och cirka 40 kommuner deltar, motsvarande halva Sveriges befolkning.
Maximal poäng är 60 och 40 poäng räknas som ett mycket bra resultat.
Man delar in bedömningen i sex delområden med vardera maxpoängen 10 poäng.
Befintlig infrastruktur
Mäter total längd cykelväg där nyckeltalet är antal meter cykelväg per invånare.
Infrastruktur och underhåll
Total investering det gångna året till nyckeltal kronor per invånare. Max 4 poäng Total investering kommande år till nyckeltal kronor per invånare. Max 4 poäng.
Totala personalresurser i kommunen som arbetar med utveckling och planering av ny cykelinfrastruktur. Nyckeltal är antal heltidstjänster per 100 000 invånare. Max 2 poäng.
Information och marknadsföring
Investering i information och kampanjer det gångna året i kronor per invånare. Max 3 poäng.
Investering i information och kampanjer kommande året i kronor per invånare. Max 3 poäng.
Antal heltidstjänster per 100 000 invånare som arbetar med information och marknadsföring av cykling. Max 2 poäng.
Andel cykelvägar som har vägvisande skyltning. Max 2 poäng.
Cykelaktiviteter
Antal cykelaktiviteter under det gångna året. Max 10 poäng.
Cykelpolitik
Det finns en hel rad olika delar som poängbedöms med mellan 0,5 och 2 poäng, totalt max 10 poäng.
Det handlar om politiska mål, tidssatta mål, mätbara mål, uppföljning av mål av nämnd, cykelstrategi antagen, cykelplan senaste fem åren, medel till cykelplan, cykelparkeringstal, integrering i
plandokument, aktuell underhållsplan och aktiv cykelpolitik som arbetsgivare. Poäng fås om man svarar ja på om det finns.
Uppföljning och mätning
Även här gäller ja eller nej där ett ja ger 1 eller 2 poäng och max 10 poäng. Här gäller det frågor om utförda flödesmätningar, frekvens för dessa mätningar (här mäts periodiska eller kontinuerliga), resvaneundersökning senaste fem åren, nöjdhetsundersökning senaste fem åren, samarbete med cyklister och cykelbokslut genomfört.
Resultat 2016
Malmö blev årets cykelkommun och Lund blev delad trea.
De skånska kommunernas resultat:
Kommun Poäng
Malmö 54
Lund 50
Helsingborg 34
Resultaten för kommuner i samma befolkningsstorlek som Trelleborg:
Kommun Poäng
Motala 48
Alingsås 36
Tyresö 36
Lidingö 34
Skövde 27
Lidköping 26
Upplands Väsby 25
Falkenberg 24
Enköping 22
Trelleborg skulle vid deltagande i Kommunvelometern 2016 kunnat nå högst 15 poäng.
Vad kan Trelleborg uppnå?
Med det som finns i planeringen för hållbart resande, i cykelstrategi och cykelplan kan följande poäng vara möjliga att uppnå i Kommunvelometern vid nästa mätning, 2017:
Delområde Poäng
Befintlig infrastruktur 7
Infrastruktur och underhåll 4-5 Information och marknadsföring 4-5
Cykelaktiviteter 4-6
Cykelpolitik 6-8
Uppföljning och mätning 3-4
Totalt 28-35
I Kommunvelometern 2020 kan Trelleborg, om förslagen i Cykelplan genomförs, uppnå drygt 40 poäng. Om detta räcker till tredjeplats i Skåne beror på de andra kommunernas agerande men i vilket fall kommer Trelleborg att vara en mycket bra kommun för cykling.
Cykelstrategi Trelleborgs kommun 2016-2020
:
2016-01-18
1 (25) Datum
2016-01-18
Innehåll
Inledning ...3 Varför välja cykel? ...3 Det är lönsamt att investera för ökat cyklande...3 Vad är en god cykelstad?...3 Olika cyklister ställer olika krav på cykelvägnätet...4 Bakgrund för Cykelstrategi...4 Inriktningar och beslut...4 Visioner och mål ...5 Syfte ...6 Cykelvägnät - nuläge...6 Cykel i blandtrafik...8 Cykel på landsbygden och i utvecklingsorter ...8 Här cyklas det - Viktiga cykelstråk ...9 Cykelvägnät – Analys ...10 Befintligt cykelvägnät...10 Cykel på landsbygden och utvecklingsorter ...10 Cykelvägnät – utvecklingsmöjligheter ...10 Befintligt cykelvägnät...10 Cykel på landsbygden och utvecklingsorter ...11 Cykelparkeringar - nuläge ...11 Cykelparkeringar i Trelleborgs kommun...12 Cykelparkeringar i centrum...12 Cykelparkeringar vid bytespunkter med kollektivtrafik...13 Cykelparkeringar – Analys...14 Cykelparkeringar – Utvecklingsmöjligheter ...14 Trafiksäkerhet och olyckor – Nuläge...15 Olyckor med cykel...15 Trafiksäkerhet och olyckor – Analys ...16 Trafiksäkerhet och olyckor - utvecklingsmöjligheter ...16 Trelleborgarnas resvanor...17 Cykel jämfört med bil ...17 Syfte med cyklande i Trelleborg...17 Hinder för cykling ...18 Synpunkter från invånarna...18
2 (25)
Trelleborgarnas resvanor – Analys...19 Arbetsresor ...19 Fritidsresor ...19 Resvanor ...20 Trelleborgarnas resvanor – Utvecklingsmöjligheter ...20 Underhåll av cykelbanor ...20 Fokus på hela resan...20 Cykel och säkerhet...20 Strategier för att nå ökat cyklande i Trelleborg ...21 Övergripande strategier ...21 Infrastruktur och underhåll...21 Trafik och säkerhet ...21 Fokus på hela resan – kommunikation ...22 Projektgrupp ...22
3 (25)
Inledning
Varför välja cykel?
Det finns många goda skäl för en stad att satsa på cykeln som transportmedel.
Miljöskäl; cyklar bullrar mycket mindre och alstrar inga avgaser.
Utrymmesskäl; en cykel behöver betydligt mindre utrymme jämfört med en bil.
Ökad social hållbarhet; att cykla kostar en bråkdel av att köra bil. Bättre förutsättningar för cykling ger fler medborgare möjlighet att ta sig till fler målpunkter i staden.
Gynnar lokala småbutiker; cyklister handlar lite, nära och ofta.
Det blir en trevligare stad med mindre buller och avgaser, bättre plats för gående och cyklister, plats för fler bostäder och mötesplatser samt fler småbutiker.
Hälsofaktorn; folkhälsan gynnas när fler medborgare rör sig
Det är lönsamt att investera för ökat cyklande
I en forskningsrapport, Transport Transitions in Copenhagen: Comparing the cost of cars and bicycles, som publicerades i maj 2015 analyseras beräkningar av kostnader och nyttor för bil och cykel i Köpenhamn. Man konstaterar att samhällets utgifter för resor med bil uppgår till 1,40 kronor per kilometer medan cykelresor istället ger samhället en besparing på 1,50 kronor per kilometer. Beräkningarna väger in faktorer som buller, föroreningar, klimatpåverkan, restider och hälsoeffekter.
Liknande beräkningar har gjorts i Odense och Stockholm som visar på samhällsekonomisk lönsamhet för cykelinvesteringar.
Troligen blir inte de samhällsekonomiska vinsterna lika höga i Trelleborg då
befolkningsunderlaget och därmed cykelresorna är lägre. Trängseln är också mindre i Trelleborg än i jämförelsestäderna och i Trelleborg är det enkelt att hitta bilparkering, vilket oftast dessutom är gratis. Den samhällsekonomiska beräkning som gjordes till förslaget på cykelexpressrutt som presenterades för kommunstyrelsen 2015-02-04 och beslutades 2015- 09-09, visade att en sådan investering blir samhällsekonomiskt lönsam på drygt tre år.
Vad är en god cykelstad?
White arkitekter har på uppdrag av Strukturbild för Skåne tagit fram ett TemaPM, Planera för cykeln i småstaden, Region Skåne 2015.
En god cykelstad beskriver man som en stad med hög andel cykelresor och där majoriteten av cyklisterna känner sig trygga i trafiken. Vid en genomgång av städer som lyckats uppnå denna beskrivning har man funnit sju succékriterier:
- Ett trafiksäkert och sammanhängande cykelnät - Hög nivå på drift och underhåll
- God tillrättaläggning för cykel i vardagen, med exempelvis cykelparkeringar vid målpunkter
- Hastighetsbegränsningar för biltrafiken
- Restriktiva åtgärder för biltrafik, såsom parkeringsavgifter - Cykel ses som en viktig del av det trafikstrategiska arbetet - En positiv cykelkultur
Framgångsrika cykelstäder har lyckats nå höga andelar cykelresor genom att det hanterats på högsta kommunnivå, kommunicerats väl och implementerats i hela kommunens
verksamhet.
4 (25)
I det framtagna TemaPM:et slår man fast att gående och cyklister måste behandlas som olika trafikslag som behöver separerade ytor om det ska gå att nå en ökad andel cykelresor.
Bredden på cykelbanor är också viktig för att både snabba och långsammare cyklister ska känna sig bekväma liksom de som har bredare cyklar såsom lådcyklar eller cykelsläp.
Olika cyklister ställer olika krav på cykelvägnätet
Det finns en mängd olika kategorier av cyklister som grundar sig i personlighet, behov och syftet med cykelresan. Detta ger olika behov av cykelvägens sträckning, bekvämlighet, omgivning och bredd.
Man färdas olika snabbt, de allra flesta ligger inom 15-25 km/h vilket är en relativt stor variation. Det blir alltfler bredare cykelfordon som lastcykel, cykelvagn eller trehjulingar.
Elcyklarna ökar kraftigt sin andel. En betydande andel av de som cyklar är barn och vuxna som saknar körkort därmed inte har tillräcklig trafikutbildning.
Totalt sett ställer detta höga krav på utformningen av cykelvägarna, inte minst när det gäller säkerheten. Det ska passa pendlaren som alltid är ute i sista minuten till tåget eller bussen likväl som det ska fungera för tolvåringen som cyklar till ridhuset på kvällen.
Cykelvägnätet behöver därför vara enkelt, tydligt och väl markerat. Bredden på cykelvägarna behöver kunna rymma ett möte mellan två bredare cykelfordon och hinder, såsom grindar, ska kunna passeras även av bredare cykelfordon.
Bakgrund för Cykelstrategi Inriktningar och beslut
Trafikstrategi 2010-2015 antagen av kommunfullmäktige i januari 2010 anger i mål och visioner för gång- och cykelvägnätet:
Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt men behöver förbättras genom högre andel skilda gångvägar och cykelvägar. Ett övergripande huvudvägnät för cykeltrafiken behöver etableras med stråk in mot centrum med bra beläggning, högsta prioritet för vinterväghållning, säkrade cykelöverfarter, skilda från gångbanor, hög kapacitet och vara väl skyltade.
Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad (FÖP), antagen av kommunfullmäktige i maj 2014 uttrycker:
Inom stadens begränsade gaturum tydliggörs tillgänglighet och framkomlighet för olika färdmedel. De olika färdmedlens prioritering nyanseras i t.ex. ett prioriterat cykelnät med hög framkomlighet och hastighet och ett mer finmaskigt cykelnät parallellt med gångbanor i en lägre hastighet.
5 (25)
Prioriterade cykelstråk (blå) i Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad
Planerade cykelvägsutbyggnader
Under hösten 2015 färdigställs en gång- och cykelbro över E6 strax söder om
Maglarpsrondellen med anslutande gång- och cykelstråk till Stavstensudde respektive busshållplatsen vid Maglarpsrondellen.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-09- 28 att uppdra åt tekniska nämnden att bygga cykelexpressrutt mellan Hedvägen vid Ståstorpsgatan till Trelleborg C med tillfällig cykelväg över Övre samt att upprusta anslutande cykelvägar till cykelexpressrutten.
Cykelväg kommer att byggas under 2016, eventuellt 2017, mellan Alstad och busshållplatser vid rondellen väg 101/108.
I Regionala infrastrukturplanen för Skåne ligger följande cykelvägar inom Trelleborgs kommun:
Alstad-Östra Grevie (återstående del) 2022-2025 Stavstensudde-Skåre 2022-2025
Skåre-Fredshög 2019
Trelleborgs kommun arbetar för att prioritera etappen Stavstensudde-Skåre.
Visioner och mål
Trelleborgs kommuns visionTrelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt.
Vision för cykelstrategin
Förbättrade möjligheter för cykling ska medföra att en majoritet av Trelleborgarna ska känna att cykel är förstahandsalternativet vid korta resor.
Gång – cykelbro över E6
6 (25)
Mål för cykelstrategin
Trelleborg ska utvecklas som cykelstad. Genom att gynna mindre utrymmeskrävande trafikslag skapas förutsättningar för att nå en stadsutveckling i enlighet med Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad.
Cykelns andel av korta resor, 0-5 km, ska öka från 26 till 34 procent mellan 2013 och 2020.
Resor med cykel ska gå lika fort som med bil för resor upp till 3 km, uppnås senast 2020.
Trelleborg ska bli tredje bästa cykelkommun i Skåne 2020.
Andelen barn som cyklar till skolan ska öka.
Syfte
Cykelstrategin ska stödja tidigare fattade beslut om stadens och kommunens utveckling främst uttryckta i översiktsplaner.
Cykelstrategin ska vara grundläggande för framarbetandet av cykelplan för Trelleborgs kommun.
Cykelstrategin är en viktig förutsättning för att få fler att välja hållbara färdmedel för sina resor.
Trelleborg har stor potential att växa som cykelstad. En förbättrad cykelinfrastruktur som genererar att en högre andel resor sker med cykel ger flera positiva effekter. Det ger minskad belastning på huvudvägnätet, ökade möjligheter att klara planerad befolkningsutveckling utan att vägnätet behöver byggas ut och det ger ökade möjligheter att bygga fler bostäder i centrum. Satsningar på cykelinfrastruktur har stor möjlighet att bli samhällsekonomiskt lönsamma.
Cykelvägnät - nuläge
Trelleborgs kommun har 156 km cykelväg vilket är relativt högt i förhållande till folkmängden.
Cykelvägnätet består i hög utsträckning av dubbelriktade cykelbanor som delas med gångtrafiken, vilket i praktiken ger ett litet cykelutrymme. Cykelbanorna saknar vägmarkering men har till viss del annan markbeläggning än gångbanan.
Det går att ta sig fram på cykel utan att
dela väg med motorfordon men på många sträckor går det inte snabbt och är varken smidigt eller bekvämt.
Vid en inventering gjord av Grontmij på uppdrag av Gatuavdelningen 2012 av de större cykelvägarna konstaterades att beläggningen var av bra standard på 74 procent, normal standard på 23 procent och i omedelbart behov av åtgärder på 3 procent. Belysningen på nätet var god, på nio punkter fanns dålig belysningsstandard.
Cykelbanornas bredd är väldigt skiftande. Utrymmet har anpassats till den totala gatumarksbredden. I Trelleborg har bilen och dess nödvändiga utrymme prioriterats.
Resterande utrymme har fördelats mellan de oskyddade trafikanterna och planteringar.
Gång- och cykelväg, Hedvägen
7 (25)
I innerstaden finns cykelbanor som bara är drygt en meter breda och bredden överstiger sällan 1,5 meter.
På Östergatan är cykelbanan 2,5 meter bred. På vissa delar längs Hedvägen och Västergatan ligger bredden på cykelbanan på runt 1,5 meter.
Generellt sett är cykelbanor på båda sidor längs en gata väldigt smala, cirka 1,5 meter. Finns utrymmet kan cykelbanorna ligga mellan 2,5 och 3,0 meter. Cykelbanor på ena sidan längs en gata ligger mellan 2,5 och 3,0 meter.
Fristående cykelbanor är ofta 3,0 till 3,5 meter breda vid asfaltbeläggning och något smalare vid grusbeläggning.
Cykelövergångarna är av skiftande karaktär. En del övergångar är dåligt målade, andra har en övergång som inte är upphöjd och känns kanske därför osäkra, medan vissa har väldigt ojämn beläggning samt är smala.
Under 2015 genomfördes
hastighetssänkningar i kommunen.
Huvudvägnätet har generell
hastighetsbegränsning 40 km/h medan det mindre vägnätet genom
bostadsområden har 30 km/h. Den cykling som sker i blandtrafik sker därmed huvudsakligen på vägar med hastighetsbegränsning 30 km/h.
Vinterväghållning av cykelvägar sker i två prioriteringssteg. Det större cykelvägnätet ska vara framkomligt och halkbekämpat senast kl. 07.00.
Större delen av cykelvägnätet finns i Trelleborgs stad. I stort sett hela vägen längs kusten öster om Trelleborg har gång- och cykelvägar (se karta 1- 4).
Mellan Trelleborg och Skegrie, mellan Trelleborg och Stavstensudde och i Skegrie, på Stavstensudde, i Smygehamn, Beddingestrand, Anderslöv samt i Alstad återfinns övriga delar av kommunens gång- och cykelvägnät. Karta 1-4.
Fyrvägskorsning, Västergatan-Bryggaregatan Cykel och – gångbana
8 (25)
Karta 1 Gång- och cykelvägar i Trelleborg, Gislövs läge, Stavstensudde och Skegrie
Karta2 Gång- och cykelvägar längs väg 9 i Trelleborgs kommun
Karta 3 Gång - och cykelvägar i Anderslöv
9 (25)
Cykel i blandtrafik
Cykling fungerar bra i blandtrafik inom tättbebyggt område då vägar och gator som saknar cykelbanor har låg trafikmängd.
Större grönområden är välförsedda med cykelstråk medan parker endast tillåter gångtrafik.
Cykel på landsbygden och i utvecklingsorter
Stora delar av landbygden går att cykla i blandtrafik där cykelbana saknas då dessa i de flesta fall har låga trafikmängder. Undantag från detta är främst väg 101 och 108.
Det mindre vägnätet ligger generellt på mellan 100 och 500 fordon per dygn.
Kustvägen mellan Trelleborg och Höllviken trafikeras i genomsnitt av drygt 3 000 fordon per dygn.
Väg 108 har 5 600 fordon per dygn mellan Trelleborg och Haglösa, från Haglösa till rondellen 101/108 6 200 fordon och mellan rondellen och Svedala 2 500 fordon per dygn. Från
Trelleborg och Haglösa kan man också åka över Gylle. Söder om Gylle är det 1 100 fordon per dygn och mellan Gylle och Haglösa 1 400 fordon.
Mellan Trelleborg och Åttakorset över Gislöv kör 2 700 fordon per dygn. Dessa fördelas vid Åttakorset med 1 200 mot Anderslöv och 1 500 mot Klagstorp.
Väg 101 har i genomsnitt 3 600 fordon per dygn väster om rondellen 101/108. Öster om rondellen fram till vägen till Ugglarp är det 2 400 fordon och därefter fram till Anderslöv 3 500 fordon. Vägen mellan 101 över Ugglarp till Svedala trafikeras av 1 900 fordon per dygn.
Genom Anderslöv är det 3 300 fordon, vid Grönby 2 600 fordon och därefter minskar antalet fordon till 900 innan en ökning i höjd med vägen till Skurup där det passerar 1 700 fordon per dygn.
Mellan Anderslöv och Sörby är trafikmängden 800 fordon per dygn. Vidare norr om Sörby 900 fordon. Mellan Sörby och Grönby kör drygt 400 fordon och genom Grönby drygt 600 fordon per dygn.
Längs väg 9 har vägen mellan Stora Beddinge och Skateholm 1 000 fordon per dygn, mellan Lilla Beddinge och Beddingestrand 6 00 fordon och mellan Klagstorp och Smygehamn 450 fordon per dygn.
Smygehamn och Beddingestrand har cykelbana längs väg 9. I övriga delar av orterna finns cykelvägar och lokalgator som lämpar sig för cykling.
I Klagstorp sker cykling i blandtrafik.
Anderslöv har cykelvägar och lokalgator som fungerar för cykeltrafik norr och söder om Landsvägen (väg 101). Cykelpassager eller cykelöverfarter saknas på Landsvägen. Landsvägen saknar tillräcklig bredd för att bygga cykelbanor längs denna. Alstad har mindre sträckor av cykelväg i södra delen av orten. Landsvägen (väg 101) saknar tillräcklig bredd för att bygga cykelbanor längs denna.
Skegrie är välförsett med cykelvägar.
10 (25)
Här cyklas det - Viktiga cykelstråk
Mätningar av antalet cyklister vid Övre visade ett genomsnittligt cyklande per dag norr om gymnasiet på 850 cyklister, norr om stadsparken 670 cyklister och på Astrid Lindgrens Allé 940 cyklister.
Cykelstråket vid Övre är stadens viktigaste cykelstråk varför detta är det första som byggs om till
cykelexpressrutt för att fånga upp cyklister till och från Trelleborg C och centrum.
Andra uppsamlingsstråk är Östergatan som samlar upp cyklister från de östra stadsdelarna och längs kusten ut mot Gislövs läge. Från de västra stadsdelarna finns cykelbana längs Västergatan men närmare centrum får cyklister samsas med övrig trafik på Algatan, vilket inte är en bra lösning.
Från de norra stadsdelarna finns det ett antal olika alternativ för resor med cykel till centrum och Trelleborg C. Stråket längs Vannhögsgatan som ansluter till Hedvägen och blivande cykelexpressrutt samlar upp cyklister från olika delar av Västervång. Cykelstråket längs Klörupsvägen och Norregatan betjänar boende längs denna väg och en del av Knäckekärr.
Från östra delen av Knäckekärr cyklar man troligen Östervångsvägen och Valdammsgatan till centrum.
Astrid Lindgrens Allé är ett viktigt stråk till och från centrum.
Cykelbanorna längs Hedvägen och Engelbrektsgatan är andra viktiga uppsamlingsstråk.
Cykelvägnät – Analys Befintligt cykelvägnät
Genom att Trelleborg har ett väl utbyggt cykelvägnät men med en låg standard kommer det att ta lång tid och kräva betydande resurser för att få ett modernt cykelvägnät. Samtidigt är detta nödvändigt för att få upp andelen resor med cykel både av miljöskäl, för att minska trängseln på vägnätet och kunna skapa en bättre stadsmiljö i enlighet med Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad.
Om inte cykelinfrastrukturen byggs ut behöver investeringar göras i gator och vägar för att möta den ökning av biltrafiken som en ökad befolkning kan ge. Detta leder också till att uteblivna cykelsatsningar ger alternativkostnader som blir betydligt större än de nödvändiga investeringarna i cykelvägnätet.
Stora delar av nuvarande cykelvägnät kommer att finnas kvar under flera år framöver. Därför behöver investeringar i prioriterade cykelstråk ske samtidigt som förbättringar görs i
befintligt cykelvägnät.
Trafiksäkerhetsarbetet följer det som lades fast i Trafikstrategi för Trelleborg 2010-2015 om att ”samtliga behovsprövade gång- och cykelöverfarter på huvudvägnätet ska vara
hastighetssäkrade till 30 km/h 2015”, ”alla lokalgatorutformas för maxhastighet 30 km/h” och
”åtgärder ska vidtas vid skolor och förskolor”.
En tydlig förbättring har skett men det finns behov av att förtydliga cykelövergångar, en viss upprustning samt att ha en standardiserad utformning av cykelövergångar.
Cykeltunnel, Östra infarten
11 (25)
Cykel på landsbygden och utvecklingsorter
Förutsättningarna för att cykla inom Trelleborgs utvecklingsorter är goda. Undantaget är Anderslöv vid passager över Landsvägen, skolvägarna till Väståkraskolan samt mellan Anderslöv och Sörby. Diskussioner pågår med Trafikverket om att gemensamt bygga gång- och cykelväg mellan Anderslöv och Sörby.
Cykelväg finns österut längs kusten förutom förbi Böste där en överenskommelse med fastighetsägarna inte gått att uppnå för att bygga en säker cykelväg genom byn. Det är ingen bra lösning att tvinga cyklister att cykla på väg 9 genom Böste då vägen är relativt smal och har hög trafikbelastning.
Cykelväg finns också till Skegrie av bra standard.
Cykelvägnät – utvecklingsmöjligheter Befintligt cykelvägnät
Nyinvesteringar i prioriterade cykelstråk sker utifrån den inriktning som anges i Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad.
De mest frekventerade av dagens cykelstråk behöver ha en bredd där två breda cyklar, lastcykel eller trehjuling, kan mötas eller om det är möjligt att enkelrikta cykeltrafiken där det finns cykelbana på båda sidor av gatan.
Cykelbanorna bör separeras från gångtrafiken, markeras med linjer och cykelsymbol och skyltas.
Det kompletterande cykelvägnätet bör förbättras genom att enkelrikta cykelbanor där dessa finns på båda sidor av gatan. Detta förutsätter ökad trafiksäkerhet där cyklister behöver korsa vägar för att komma på rätt sida.
Andel separerade cykelbanor ökas.
Bredda cykelbanor där det är möjligt.
Cykelbanor ska markeras och skyltas.
Trafiksäkerheten ökas genom säkrare cykelpassager eller byggande av cykelöverfarter utformade i samma standard vid likartade trafikmiljöer.
Cykel på landsbygden och utvecklingsorter
Samma förutsättningar för cykelvägnätet och cykel i blandtrafik ska gälla i utvecklingsorterna som i Trelleborgs stad.
Cykelparkeringar - nuläge
Totalt finns i kommunen 1 250 allmänna cykelparkeringar (se karta 5). Utöver dessa finns cykelparkeringar vid specifika verksamheter eller näringsställen; idrottsanläggningar, affärer, restauranger eller liknande. De allmänna cykelparkeringarna är fördelade med 750 i centrum, 250 i staden i övrigt och 240 på landsbygden. Beläggningsgraden på cykelparkeringarna är
12 (25)
drygt 60 procent i staden och drygt 20 procent på landsbygden enligt inventering av tekniska förvaltningen 2014.
Av parkeringarna i centrum finns 300 i anslutning till Trelleborg Övre och dessa har använts i huvudsak av pendlare.
Cykelparkeringar vid bytespunkter till kollektivtrafik finns främst vid Trelleborg C med 470 platser. Utöver detta finns cykelparkeringar vid 15 busshållplatser för stadstrafik och vid 18 hållplatser för regiontrafik.
Cykelparkeringar i Trelleborgs kommun
Karta 5 Cykelparkeringar i Trelleborgs kommun
13 (25)
Cykelparkeringar i centrum
Karta 6 Cykelparkering i Trelleborgs centrum
Cykelparkeringar vid bytespunkter med kollektivtrafik
Hållplatsnamn Antal Övrigt
Trelleborg C 470
Stadsbuss 1 Bäckaskolan 10
Östersjögatan 5
Lasarettet 10
Tommarpsvägen 10
2 Gislövs läge 10
Abborrevägen 5
Kaptensvägen 10
Sjöfararevägen 10
Dalabadet 5
Allén 15
Högalid 6
Regionbuss 146 Lasarettet 10
Karbingatan 30 Även 181 och stadsbuss 2
14 (25)
Lavettvägen 10
Västra Ringvägen 25
Persåker 10 Även stadsbuss 1
Maglarp 60
Skegrie 50
190 Dalaslingan ?
Modeshög 20 Även stadsbuss 2
Smygehamn Stationsvägen 10
Smygehamn Ängavägen 10
Beddingestrand Kärringtandsvägen 10 Beddingestrand Granhyddan 5
Skateholm Blåvingevägen 5
Skateholm Gulrosvägen 10
144 Alstad Stationsvägen 10
145 Kyrkoköpinge 10 Även stadsbuss 10
Hedvägen 10
Cykelparkeringar – Analys
I Trelleborgs centrum är många cykelparkeringar tomma medan det finns väldigt många cyklar som parkerats på andra ställen. Det är därför svårt att avgöra om det finns tillräckligt antal cykelparkeringar.
Vid Trelleborg C finns i nuläget tillräckligt med cykelparkeringar. Cykelparkeringarna vid busshållplatser bedöms också i nuläget vara tillräckligt.
Placering och utformning av cykelparkeringar beror om cykeln ska stå kort tid eller längre.
Vid korta stopp prioriteras närhet medan vid längre stopp prioriteras säkerhet och att parkeringen finns under tak.
Cykelparkeringar – Utvecklingsmöjligheter
Utformning av cykelparkeringar är viktigt både utifrån funktion och design. De ska hålla god kvalitet och vara användarvänliga. För att nå fullt utnyttjande ska avståndet mellan cyklarna vara 0,7 meter, vilket är 15-20 cm större avstånd än rådande standard. Cykelparkeringar av god design inbjuder till användning och signalerar att cykeln är ett viktigt transportmedel.
En parkeringsstrategi är under arbete vid den tid Cykelstrategin antas. Parkeringsstrategin beräknas kunna antas vid halvårsskiftet 2016. Cykelstrategin hänvisar till parkeringsstrategin gällande utvecklingsmöjligheter för cykelparkeringar.
15 (25)
Trafiksäkerhet och olyckor – Nuläge Olyckor med cykel
Under de senaste fem åren har totalt 360 inrapporterade olyckor inträffat i Trelleborg där cyklister varit
inblandade. De allra flesta olyckor är måttliga eller lindriga men även två dödsolyckor och åtta allvarliga olyckor har inträffat under dessa fem år.
Sammanställningen är ett utdrag ur databasen Strada, som är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela
vägtransportsystemet i Sverige. Strada bygger på uppgifter från både
Polis och sjukvård.
Har olyckan inte registrerats hos antingen polis eller sjukvård så finns den inte representerad i statistiken. Den skadegrad som sjukvården har satt är den som gäller, och i de fall endast polisen har registrerat olyckan så har Transportstyrelsen valt att ”klassa ner” olycksgraden ett steg, alltså blir en olycka av graden ”allvarlig” nedklassad till ”måttlig”. Under åren 2013 och 2014 var det ett stort bortfall av polisens inrapportering av olyckor vilket betyder att olycksstatistiken för dessa år kan vara missvisande. Nedan visas en sammanställning av olyckorna mellan 2010 – 2015, och vilka trafikslag som var inblandade. I de fall där det funnits en osäker eller okänd skadebild samt om olyckan inte har medfört personskada, har
Gång och cykelväg, , Östergatan Cykelparkering från Malmö
