‐ intresseorganisation för ensamföräldrar
www.makalosa.org
Sveriges Makalösa Föräldrar ska verka för att stärka och synliggöra ensamföräldrar och
därigenom förbättra villkoren för dem och deras barn. Vi
• belyser, bevakar och driver frågor av intresse för ensamföräldrafamiljer
• fungerar som remissinstans
• samlar ny kunskap och initierar ny forskning
• stödjer nya och befintliga projekt och arbetsmetoder
• samordnar och förmedlar kontakter och
kunskap mellan ensamföräldrar, samt
mellan olika nätverk och föreningar.
Vår enkät till heltidsensamföräldrar
197 st. heltidsensamföräldrar svarade, mestadels kvinnor:
Heltidsensamföräldrarna/boföräldrarna:
• Över hälften hade ett barn, övriga merparten två eller tre barn.
• Över hälften hade gått en högskoleutbildning.
• Hälften hade ett heltidsarbete, de övriga var främst deltidsarbetande, studerande eller egna företagare.
• 65 procent hade enskild vårdnad, 35 procent hade
delad vårdnad, men definierade sig trots det som
heltidsensamföräldrar.
Kort beskrivning av situationen kring vårdnad och umgänge (ofrivilligt heltidsensamföräldraskap):
• Umgängesföräldern har inte tid att träffa barnet.
• Umgängesföräldern finns inte med i bilden.
• Umgängesföräldern träffar barnet, men av olika orsaker måste boföräldern vara med/alternativt måste ses hos boföräldern.
• Umgängesföräldern träffar barnet med viss regelbundenhet,
men tar inget ansvar eller är delaktig i barnets liv.
Vad är de vanligaste beskrivna orsakerna till vårdnadstvister, enligt boföräldern?:
• Den andre föräldern vill inte träffa barnet eller vill träffa barnet på sina egna villkor, som inte anses vara rimliga / lämpliga. (vårdnad/umgänge)
• Den andre föräldern vill inte betala för sitt barn. (ekonomi)
• Det har förekommit hot och våld mot (bo)föräldern och/eller
mot barnet. (hot)
Kort beskrivning av vårdnadstvisten (vårdnad/umgänge 1/2):
• ”Gemensam vårdnad just nu, men 100 % ansvar är mitt. Ingen bra kontakt eller befintlig relation med pappan.”
• ”Pappan anser sig inte skyldig till att ha barnen om det dyker upp något roligare på sina helger.”
• ”Pappan krävde att han skulle ha henne själv varannan vecka (hon var 4 mån. och ammades fullt ut), han hade besökt henne 2 gånger/veckan i 2 mån, hon gallskrek varje gång han tog i henne. Så han tappade tålamodet, och menade att jag skulle ge henne ersättning och överlämna henne. /…/ Idag träffas de 4 timmar varannan vecka, själva. Hon tycker inte om att vara där (jag är väldigt noga med att hon ska dit, och peppar henne och så), däremot vill hon vara hos hans föräldrar så det är ju positivt.”
Kort beskrivning av vårdnadstvisten (vårdnad / umgänge 2/2):
• ”Umgängestvist i stort sett från dag ett. Pappan träffade en barnlös kvinna och ville plötsligt inte träffa sin son av hänsyn till henne. /…/
I höstas meddelade han mig att den nya familjen flyttar utomlands med bara två veckors varsel. Det är svårt att ha gemensam vårdnad med någon som vägrar att kommunicera och bor i ett annat land.”
• ”Nej, vi gjorde en plan för umgänge för länge sedan hos familjerätten men han följer inte den, utan vill ha det helt på egna villkor eller inte alls.”
• ”En kamp för att få honom att ha barnen mer, han duckar och vill bara när han har lust..”
• ”Pappan har till och från varit intresserad och till och från helt ointresserad av att träffa sitt barn. Så det har varit ganska tungt.”
Kort beskrivning av vårdnadstvisten (ekonomi):
• ”Nej, bara mycket svårt att få pappan att skicka pengar, han anser sig inte ha råd.”
• ”Fadern till min yngste son vill inte betala underhållsbidrag och försöker därför dra ut på faderskapsundersökningen. Han vet att han är pappa men vill inte betala.”
• ”Ständiga konflikter, främst om pengar.”
• ”Ja. Det började om pengabråk där pappan hotade med ökat
umgänge. Då jag blev glad över att han ville träffa sitt barn
hamnade han i problem och ställde till ett hemskt elände som
mer eller mindre sänkte mig helt.”
Kort beskrivning av vårdnadstvisten (hot 1/2):
• ”Barnens pappa har varit våldsam mot mig och barnen. /…/
Efter nio års vårdnads‐ och umgängestvist fick jag ensam vårdnad om barnen och pappan har inte längre något umgängesrätt.”
• ”Ja kopplat till att den andra föräldern misshandlar/at mitt barn.”
• ”Modern är psykiskt störd och återkommer regelbundet med
olika former av hot, etc., medan hon periodvis vill samarbeta,
vilket gör det svårt att ha en konsekvent relation.”
Kort beskrivning av vårdnadstvisten (hot 2/2):
• ”Vårdnadstvist pågår. Mannen anmäld för bl.a.
barnmisshandel, har i soc.utredning visat sig ha svåra problem med att naturligt relatera till sina barn. Har blivit erbjuden hjälp med tackat nej. Jag söker nu ensam vårdnad och begränsat umgänge med pappan.”
• ”Pappan ville ha sonen varannan vecka redan från det att sonen var ett år, medan jag å min sida ville ha enskild vårdnad p.g.a. pappans missbruk. Det slutade med att jag fick enskild vårdnad.”
• ”Hans olösta aggressioner gör det omöjligt att samarbeta,
därför har jag barnen fulltid, heltid, alltid.”
Vad är det som tydligast framkommer hos de boföräldrar som svarat?:
• Dåligt samvete och/eller oro för barnet, som inte har bra kontakt med andre föräldern.
• Besvikelse och/eller frustration för brist på stöd (antingen från barnets andre förälder eller från myndigheter).
• Nedbrytande att inte veta om och när konflikten tar slut.
• Känslan av att vara likt en marionettdocka inför dels barnets
andre förälders maktspel och dels myndigheters processer
och/eller beslut.
Hur ser kontakten med familjerätten m.fl. ut?:
• Positiva erfarenheter (ca 15 procent).
• Blandade erfarenheter (ca 25 procent).
• Negativa erfarenheter (ca 60 procent).
Positiv erfarenhet av myndigheter:
Positiva erfarenheter (ca 15 procent):
• myndighetsperson har visat stöd och förståelse,
• myndighetsperson har tagit sig tid och/eller gett tid snabbt,
• myndighetsperson har varit personlig och genuin.
Möte med myndigheter (positivt 1/2):
• ”Ja, de har varit positiva. väldigt hjälpsamma, fått lite avlastningsfamilj till den äldsta sen hon var bebis.”
• ”Familjerätten var bra. Jag kände att de förstod situationen och gjorde sitt bästa för att pappan skulle fortsätta träffa sonen.”
• ”Ja. Uppfattar dem som kompetenta och duktiga människor som gör ett bra jobb. De tar sig tid svara på frågor och engagerar sig.”
• Jag har sökt barnets pappa för samarbetssamtal kanske tio gånger under åren, men han vägrar att delta. Kontakten med myndigheterna har varit helt okej, men det finns inget att göra när pappan vägrar delta.”
Möte med myndigheter (positivt 2/2):
• ”Bra besök och samtal men allt som vi kom överens om där bröt pappan mot.”
• ”En hel del kring äldsta sonen i och med vårdnadstvisten samt pappans missbruk. På den tiden då det begav sig så upplevde jag att de var ett stort stöd.”
• ”I samband med tvist så hade jag kontakt med familjerätt och advokat och fick bra råd och stöd. Dessa instanser hade kontakt med fadern eftersom han vägrade ha kontakt med mig. Så för mig var det positivt.”
• ”Familjerådgivning. Helt underbara och gör ett mycket bra arbete med att medla mellan mig och barnens pappa, trots att han inte vill samarbeta med mig.”
Blandad erfarenhet av myndigheter:
Blandade erfarenheter (ca 25 procent) =
• myndighetsperson inte riktigt kunnat erbjuda det stöd som efterfrågats / behövts,
• myndighetsperson delar inte riktigt samma syn som boföräldern har,
• otydligt bemötande (ingen handlingsplan) från myndighetsperson,
• avsaknad av konkreta råd och/eller ”handfast bemötande”
från myndighetsperson.
Möte med myndigheter (blandat 1/2):
• ”Familjerätten upplevde jag ignorerade min rädsla i början. Men efter att själva ha blivit hotade av fadern i fråga ändrade de sig. Då förstod de.”
• ”Jag får deras stöd men de kan inte göra något för att hjälpa mig.”
• ”Familjerätten, både bra och dåligt, de kan vara lite trångsynta men annars så har det varit bra...”
• ”Ja. Mycket bra, men tandlösa och försiktiga ibland. Det tuffa jobbet måste man ändå göra själv (ringa, tjata o.s.v.).”
• ”Varit hos familjerätt flertal gånger för bl.a. planering. Har varit ganska bra. Saknar mera konkreta lösningar ibland.”
Möte med myndigheter (blandat 2/2):
• ”Familjerådgivning flera gånger innan skilsmässan ‐ bra men en omöjlighet att styra upp med en tjurskalle till partner.”
• ”Ja, tillmötesgående men har inte fått någon särskild hjälp.”
• ”Familjerätt. De har rådgivit bra, men kan inte göra så mycket mer känner jag.”
• ”Ja, samtal via preventionsenheten /…/ kan ordna tider med kort varsel om det behövs, har tagit initiativet till att vi kommer tillsammans och pratar. Däremot känner jag att jag skulle vilja ha lite mer rådgivning på vägen, inte någon som bara lyssnar.”
• ”De är ok men inte ultimata, i mitt fall så har det gått bra men fått höra av andra att de inte lyssnar på individerna utan generaliserar.”
Negativ erfarenhet av myndigheter:
Negativa erfarenheter (ca 60 procent):
• besvikelse och/eller frustration p.g.a. brist på stöd,
• fokus på barnets andre förälder och inte på barnet,
• otydligt bemötande (inga riktlinjer, inga gränser),
• avsaknad av konkreta råd och/eller ”handfast bemötande”
från myndighetsperson,
• dåligt bemötande från en specifik myndighetsperson.
Möte med myndigheter (negativt 1/3):
• ”Ja, sökte hjälp hos socialen men upplevde det negativt. Allt fokus på pappan och hans missbruk. Jag och barnen skulle anpassa oss...”
• ”I en situation blev jag verkligen hårt ansatt i början. Men sedan var jag tydligen en väldigt snäll förälder som tänkte på mina barns bästa. Kände mig utsatt och kränkt.”
• ”Jag upplever en enorm rädsla för att fatta beslut, ingen har några befogenheter, ingen hjälper. Det jag fått höra hela tiden är att jag måste vara stark och att jag måste skydda mina barn. Inte så lätt när man har en aggressiv man som står utanför dörren och skriker.”
• ”Jag sökte hjälp från socialen när min yngsta kom och allt brakade samman. Fick då svaret att när ena partnern inte klarar av sitt ansvar får den andra bära dubbelt.”
Möte med myndigheter (negativt 2/3):
• ”Önskar att de hade varit skarpare, sett barnets bästa.”
• ”Min upplevelse är att det är väldigt lite de kan göra! Kan eller vill!
De bara lyssnar och vojjar lite...”
• ”Ger inte tillräckligt stöd åt mig som tar ansvar utan anser att det även är min sak att se till att barnen får kontakt med sin pappa.”
• ”Kände inte att jag fick något stöd trots att det hela tiden framkom att pappan ljög. Kände mig helt maktlös.”
• ”Delad, oftast har barnet använts som en terapiåtgärd för den andra föräldern.”
• ”Jag ska inte bara ta ansvar för mitt barn, jag ska även ta ansvar för att pappan tar ansvar för sitt barn.”
Möte med myndigheter (negativt 3/3):
• ”Upplevde dem som flata, lättmanipulerade, ineffektiva och konflikträdda. De tyckte att det var helt okej att jag tog hela ansvaret medan han tog alla rättigheterna.”
• ”Jag tycker de är dåliga på stöd och trygghet. De månar givetvis om att vara neutrala, men som ensam med barn finns behov av stöd.”
• ”Sammantaget tycker jag att det saknas mycket kompetens. Just i början när jag själv var skörast och hjälpbehovet var störst var det svårast att få hjälp.”
• ”Mesig personal som inte gör nån skillnad i verkliga livet.”
• ”Ja, familjerätt (svårt att få svar på vem man borde tala med eller ens på raka frågor om hur man kan eller bör agera).”
Vad efterfrågas ‐ egentligen?:
• Tydlighet
• Ärlighet
• Barnet i fokus
• Engagemang
• Flexibelt och snabbt stöd
Vad handlar det om ‐ egentligen?:
Vårdnadstvister är i föräldrarnas fall nästan alltid en värdekonflikt, rätt eller fel. Föräldern ifråga anser sig skydda sitt barn och/eller stå upp för sitt barns rättigheter.
Myndigheter behandlar i dessa föräldrars ögon vårdnadskonflikten som en intressekonflikt, dvs. det är två parter (med lika stora rättigheter och med lika stora skyldigheter) som på något sätt ska komma överens. De ska kommunicera.
Brist på kommunikation är ofta orsaken till vårdnadskonflikten.
Därför kan vi inte förutsätta att parterna ifråga ska lösa
konflikten genom kommunikation.
Vad skapar ett ofrivilligt heltidsensamföräldraskap?:
• Brist på tid och ork.
• Ekonomisk utsatthet.
• Utanförskap från kärnfamiljsgemenskapen.
• Vänta med kärleken – från barnens skull.
• Krav att skapa sitt eget nätverk.
• Inte kunna göra karriär, p.g.a. heltidsensamföräldraskap.
• Vara beroende av nätverk och familj.
• Bli annorlunda bemött av t.ex. skola.
Vad kräver ett ofrivilligt heltidsensamföräldraskap?:
• Ett extra barnbidrag alt. höjt underhållsstöd.
• Se modell Försäkringskassan och underhållsstöd som en bra metod för en begränsad tid.
• Barnomsorg på obekväm arbetstid.
• Riktade rabatter (från kommuner och företag).
• Avlastningsmöjligheter (mer flexibelt fritids, fritidsgårdar).
• Större nätverk (fler öppna förskolor och självhjälpsgrupper).
• Naturliga mötesplatser (matlag i bostadsområdet).
• Ny syn på kärnfamiljen (stjärnfamiljen).
Sveriges Makalösa Föräldrar arbetar för:
• stödgrupper för barn vars föräldrar separerar i varje kommun,
• föreningsbidrag för organisationer som arbetar med föräldrastöd,
• mer lättillgänglig familjerätt och billigare familjerådgivning,
• utbildad personal (vad gäller svåra konflikter),
• familjecentraler i varje kommun, som till största delen handhar familjetvister,
• ny syn på separationer och ev. vårdnadstvister: det är inte
”familjens ensak”; det är både en intressekonflikt OCH en värdekonflikt,
• jämställt föräldraskap från starten som förebygger svåra
tvister!
www.makalosa.org 08 – 720 14 14 08 – 720 14 13
sophia.lovgren@makalosa.org kansli@makalosa.org
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att
tänka. Einstein
Bildspelet finns som PDF‐FIL på www.makalosa.org! Gå till OM
OSS, sedan KANSLI, sedan GENERALSEKRETERARENS
ARBETE.
