Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

(1)

2019-12-06 Förset

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Del 1: Grundfakta

En rapport från Regionkontoret

2019

(2)

2019-12-06 Inledning

Inledning

Region Halland har ansvar för a leda det regionala utvecklingsarbetet. För a

säkerställa a Halland har bästa möjliga förutsä ningar för en posi v utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 2014 och som ska gälla fram ll år 2020.

Strategin har tagits fram och förankrats i en omfa ande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för a nå målet med a bli en än mer a rak v, inkluderande och konkurrenskra ig region år 2020 än år 2014.

Uppföljningen av llväxtstrategin är e kon nuerligt arbete som ska ske årligen. Sy et är a kunna följa hur Halland utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i llväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer a ligga ll grund för samtal och diskussioner på såväl regional som na onell nivå.

Denna delrapport redovisar korta grundfakta om Halland och sta s ken kommer huvudsakligen från Sta s ska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras sta s ken e er kön och utrikes bakgrund. Med utrikes

bakgrund avses född i utlandet eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Från och med 1 januari 2018 har SCB en ny rikstäckande indelning i så kallade DeSO - Demograﬁska sta s kområden som följer läns- och kommungränserna. DeSO delar in Sverige i 5 985 områden som innehåller mellan 700 och 2 700 invånare. Indelningen tar hänsyn ll de geograﬁska förutsä ningarna så a gränserna, i möjligaste mån, följer exempelvis gator, va endrag och järnvägar. Vik ga byggstenar som använts för a skapa DeSO är tätorter och valdistrikt. Sy et med DeSO-områden är a analysera socioekonomiska förhållanden för lokala områden i hela landet, vilket har varit en svårighet digare.

Innehållsförteckning Befolkning sid. 3

Befolkning e er DeSO-områden sid. 4 Utbildningsnivå (25-64 år) sid. 5

Utbildningsnivå (25-64 år) e er kommun sid. 6

Utbildningsnivå (25-64 år) e er DeSO-områden sid. 7 Medellivslängd sid. 8

Försörjningskvot sid. 9 Andel utrikes födda sid. 10

Andel utrikes födda e er DeSO-områden sid. 11 Ska ekra sid. 12

Allmänt hälso llstånd sid. 13

Nedsa psykiskt välbeﬁnnande (GHQ5) sid. 14

(3)

2019-12-06 Befolkning

Folkökningens komponenter 1990-2018 Halland

-1t 0t 1t 2t 3t 4t 5t 6t

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

813 631 469 615 1 317 643 554 680 636 519 941 1 017 913 1 277 779 660 786 1 327 2 368 2 611 3 757 2 444 2 161

1 817 1 425 1 720 1 765 1 263 500 485 943 998 1 017 1 078 844 1 131 1 745 1 350 1 180 1 457 1 085 808 1 423 1 163 1 198 1 233 972 971 1 004 1 237 1 541 1 829

1 140 1 091 1 110 1 050 873 503 473 575 437 457 557 723 433 480 475 539 517

Utrikes nettoflyttning Inrikes nettoflyttning Födelsenetto

Län/Kom… 

Falkenberg Hallands län Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg

Befolkning 2018 samt förändring från 1970 Län/Kommun Befolkning Förändr. från 1970 Antal

 Förändr. från 1970 Procent

Hallands län Kungsbacka Halmstad Varberg Falkenberg Laholm Hylte

329 352 83 348 101 268 63 630 44 701 25 491 10 914

129 297 54 341 30 652 24 675 12 897 6 808 -76

64,6 187,3 43,4 63,3 40,6 36,4 -0,7

Befolkning

Halland fortsä er a växa i snabb takt. 2018 ökade antalet invånare i länet med 4 527 personer, vilket är något mer än föregående år. Procentuellt innebär det a Halland hade den tredje största folkökningen i landet 2018, e er Stockholms län och Uppsala län. Hallands befolkning uppgick ll 329 352 invånare den 31 december 2018. Under året blev Halmstad den 18:e kommunen i Sverige a passera 100 000 invånare.

I fem av länets kommuner ökade befolkningen och procen- tuellt ökade den mest i Kungsbacka. I Hylte minskade befolkningen marginellt.

Invandring ligger for arande bakom en betydande del av folkmängdsökningen i Halland men inte i lika stor utsträck- ning som de föregående åren. Invandringen svarade för 47 % av den totala folkökningen, a jämföra med 54 % 2017 och 64 % 2016. Födelseöversko och inrikes ﬂy översko bidrar med andra ord ll en större andel av den växande befolk- ningen. Födelseöversko och inrikes ﬂy översko ligger rela vt stabilt över d. Invandringen varierar däremot beroende på förändringar i omvärlden och i na onell

migra onspoli k. Det är alltså nivåerna på invandringen som ll stor del förklarar varia onerna i befolkningsutvecklingen över åren. Övriga landet uppvisar e likartat mönster.

Befolkningsförändring 2017 till 2018

Län/Kommun Årlig förändring Årlig förändring Proc



Kungsbacka Halmstad Varberg Hallands län Laholm Falkenberg Hylte

1 362 1 516 875 4 527 344 506 -76

1,7 1,5 1,4 1,4 1,4 1,1 -0,7

(4)

2019-12-06 Befolkning DeSO

Befolkning 2018 e er DeSO-område

Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg

Befolkningsfördelning e er DeSO-kategori

49%

Tätort 33%

Landsbygd 18%

Centralort

Kategori Befolkning 2018 Utv. 1990-2018 Antal

 Utv. 1990-2018 (%)

Centralort Tätort Landsbygd

162 677 107 077 59 315

41 337 30 962 3 415

34,1 % 40,7 % 6,1 %

Totalt 329 069 75 714 29,9 %

DeSO-namn Befolkning

2018 1990-2018

Antal



1990-2018 (%) Kungsbacka-Björkris

omland Breared Kolla Skrea

Halmstad Centrum Östra Gamletull

Kärleken-Soﬁeberg Slo sjorden Trönninge-Barnabro Söndrum Norra Anneberg Ölmevalla Östra Skrea strand Laholm Östra Ölmanäs Arvidstorp Norra Västra Villastaden Frillesås Kust Kyvik Mellbystrand Västra Onsala Träslövsläge Sydöstra Skummelslöv-Östra Karup Brogård

3 241 2 170 2 046 2 750 1 951 1 621 2 298 2 251 2 583 2 448 1 882 2 330 2 185 2 629 2 132 1 234 1 688 1 864 2 087 2 463

2 802 2 160 2 010 1 615 1 522 1 517 1 464 1 432 1 398 1 341 1 291 1 254 1 189 1 183 1 182 1 126 1 087 1 032 1 010 1 003

638,3 % 21600,0 % 5583,3 % 142,3 % 354,8 % 1458,7 % 175,5 % 174,8 % 118,0 % 121,1 % 218,4 % 116,5 % 119,4 % 81,8 % 124,4 % 1042,6 % 180,9 % 124,0 % 93,8 % 68,7 % 2 411

1 509 2 097 2 088

1 001 984 906 877

71,0 % 187,4 % 76,1 % 72,4 %

Totalt 329 069 75 714 29,9 %

Befolkningsutveckling (%) 1990-2018 e er DeSO-kategori Halland

0%

20%

40%

1990 2000 2010 2020

Centralort Landsbygd Tätort

Befolkning e er DeSO-områden

Drygt häl en av den halländska befolkningen bor i centralorter, 33 procent i tätorter och 18 procent på landsbygden. Sedan 1990 har centralorter llsammans med övriga tätorter vuxit med över 72 000 personer i jämförelse med landsbygden som vuxit med drygt 3 400 personer. Befolkningsutvecklingen i centralorter, sedan 1990, har varit som bäst i Halmstad och Varbergs kommun och för tätorternas del toppar Kungsbacka samt Varberg. Landsbygden minskade sin befolkning, framförallt i Laholms och Hylte kommun, med över 1 100 personer men har också ökat betydligt i Kungsbacka, Varbergs- och Halmstads

kommuner.

(5)

2019-12-06 Utbildningsnivå

Andel e ergymn. utb. 25-64 år 2018 (Totalt) Andel e ergymn. utb. 25-64 år 2018

Län Totalt

 Utrikes födda totalt Stockholms län

Uppsala län Västerbo ens län Skåne län

Västra Götalands län Sverige

Östergötlands län Hallands län Blekinge län Kronobergs län Jämtlands län Västmanlands län Örebro län Norrbo ens län Västernorrlands län Jönköpings län Värmlands län Gotlands län Kalmar län Södermanlands län Dalarnas län Gävleborgs län

51,8 47,4 44,4 44,0 43,5 43,2 41,4 40,3 39,1 38,7 37,3 37,3 37,2 36,4 36,3 36,0 36,0 35,3 35,2 34,0

45,7 48,5 45,9 40,3 40,2 41,0 38,3 36,7 39,9 37,9 35,1 35,3 34,0 38,0 35,6 33,1 36,2 43,0 35,2 33,0 33,3

33,0

34,6 32,7

Befolkning (25-64 år) med e ergymnasial utbildning 2000-2018

25 30 35 40 45

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 27,3

40,3

34,6

31,6

38,2

29,8

37,0

33,1

39,3

28,9

36,3

30,7

37,6

32,3

33,8

38,7 39,9

28,1

35,5

30,2

43,2

37,5

34,6

41,0

32,8

39,8

36,0

42,0

31,9

39,2

33,7

40,4

35,2

36,8

41,6 42,5

31,0

38,3

Hallands län Sverige

Befolkning (25-64 år) med eftergymnasial utbildning 2000-2018 Halland

20 30 40 50

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010 2011

2012 2013

2014 2015

2016 2017

2018

Kvinnor Utrikes födda Kv Män Utrikes födda Män

Utbildningsnivå 25-64 år

Unga möter idag e större utbud av utbildning än dagens äldre gjorde under sin studieak va d. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra ﬂesta numera deltar, och den högre

utbildningen. Allt yngre personer med högre utbildning ersä er kon nuerligt äldre med lägre utbildningsnivå, med eﬀekten a utbildningsnivån successivt s ger. Andelen 25-64 åringar med e ergymnasial utbildning ökar kon nuerligt i Halland. 2018 var andelen 40 procent jämfört med Sverigesni ets 43 procent. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. I Halland har drygt 47 procent av de inrikes födda kvinnorna en e ergymnasial

utbildning medan andelen inrikes födda män uppgår ll 33 procent år 2018, vilket i sig är på

samma nivå som män med utrikes bakgrund.

(6)

2019-12-06 Utbildningsnivå kommun

Andel e ergymnasial utbildning 25-64 år 2018

0 20 40 60 80 100

Kungsbacka Sverige Varberg Hallands län Halmstad Laholm Falkenberg Hylte

48,3 43,2 39,1

40,3 42,4 30,6

31,4 24,9

47,2 41,0 37,1

36,7 36,6 33,8

30,7 27,2

Totalt Utrikes födda totalt

Befolkning (25-64 år) med e ergymnasial utbildning 2000-2018 (Totalt)

20 30 40 50

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Befolkning (25-64 år) med e ergymnasial utbildning e er kommun och kön 2018

20 30 40

Kvinnor

Män

30 35 40 45 50

Kvinnor Sverige 49,0 %

Män Sverige 37,6 %

Kungsbacka

Falkenberg

Halmstad

Varberg Laholm

Hylte

Utbildningsnivå 25-64 år e er kommun

Andelen 25-64 åringar med e ergymnasial utbildning ökar generellt bland kommunerna i Halland.

Kungsbacka kommun har en högre andel av befolkningen som är högutbildade än riket som helhet,

både bland män och kvinnor. Övriga kommuner ligger under riket både för män och kvinnor. Hylte,

Laholm och Falkenberg är kommuner med lägst utbildningsnivå men även med största skillnader

mellan män och kvinnor. Man kan också notera a i ﬂera kommuner är andelen med e ergymnasial

utbildning högre bland utrikes födda än inrikes framförallt i Hylte och Laholm.

(7)

2019-12-06 Utb.nivå DeSO

DeSO-Namn E ergymnasial

utb (%)



Gymnasial utb (%) Släps Kullen

Kyvik

Bukärrs Centrum Eketånga Södra Steninge

Särö-Vallda Sandö Kullavik Centrum Tylösand-Frösakull Fors

Go skär Särö södra Mickedala

Forsbäck-Oskarberg Eketånga Norra Söndrum Norra Malevik- Släps Inland Gamletull

Ölmanäs Söndrum Södra Vässingö-Röda Holme Presse-Skällared Onsala Kyrka Villshärad

73 70 65 62 61 60 60 59 59 59 58 58 58 58 57 57 57 57 56 55

24 27 30 33 34 35 34 34 37 35 34 34 36 38 39 36 36 38 38 39 55

55 54

40 40

Totalt 40 4047

Andel med e ergymnasial utbildning e er DeSO-områden 2018

Utbildningsnivå 2018 (%)

DeSO-kategori Grundskola Gymnasial E ergymnasial Tätort 

Centralort Landsbygd

9 12 13

45 46 55

45 41 30

Totalt 11 47 40

Andel med e ergymnasial och gymnasial utb. e er DeSO-kategori 2018

20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Andel med e ergymnasial utb.

Andel med gymnasial utb.

20 40 60 80

Eftergym Sve 43 %

Gymnasial Sve 43 %

Andersberg Norra

Eketånga Södra Varberg Centrum Södra

Harplinge

Andersberg Södra Alet Arvidstorp Arvidstorp Norra

Breared Brunnsberg-Lugnet

Eketånga Norra Engelbrekt

Falkenberg Centrum

Fors Frennarp

Gamletull Gustavsfält

Kolla Laholm Centrum

Laholm Norra

Linehed Skogstorp Omland

Slä en Tröingeberg

Vallås Västra Östergård

Knäred-Hishult Landsbygd Köinge-Okome

Ullared

Bukärrs Centrum Kullavik Centrum

Kyvik Onsala Rydet

Släps Kullen Hede

Hästhaga-Rosenfred

Rotorp

Söndrum Norra Ränneslöv

Älvsered

Mickedala Falkenberg Sydöstra

Forsbäck-Oskarberg Steninge Centralort Landsbygd Tätort

E ergymnasial utbildning (%) 

19 73

Utbildningsnivå 25-64 år e er DeSO-områden

Högst andel av befolkningen med e ergymnasial utbildning hi ar vi i tät- och centralorter i Halland år 2018, 45 respek ve 41 procent. (Ju mörkare färg desto högre andel e ergymnasialt utbildade). På landsbygden har 30 procent en e ergymnasial utbildning. Av 187 DeSO-områden i Halland hade drygt 70 stycken en högre andel med e ergymnasial utbildning än Sverigesni ets 43 procent, samtliga belägna i tät- och centralorter. Falkenberg, Hylte och Laholms kommuner utmärker sig med en övervikt av DeSO-områden med en befolkning med gymnasial utbildning. Områden som i de ﬂesta fall har e högre gymnasiesni än Sveriges 43 procent.

Fördelning DeSO-områden 2018 (%)

88 (47%) Tätort 59 (32%)

40 (21%)

Högre andel Hallandssni (40%) Lägre andel

(8)

2019-12-06 Medellivslängd

Medellivslängd vid födelsen 2014-2018, Kvinnor

Län Medellivslängd

Hallands län 

Kronobergs län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Skåne län Östergötlands län Gotlands län Sverige

Västra Götalands län Örebro län

Kalmar län Västmanlands län Blekinge län Dalarnas län Värmlands län Södermanlands län Västerbo ens län Jämtlands län Norrbo ens län Gävleborgs län Västernorrlands län

84,8 84,7 84,7 84,6 84,5 84,2 84,2 84,2 84,1 84,1 84,0 83,9 83,9 83,8 83,8 83,8 83,8 83,7 83,5 83,2 83,1 83,0

Medellivslängd vid födelsen 2014-2018, Män

Län Medellivslängd

Kronobergs län 

Hallands län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Östergötlands län Skåne län

Västra Götalands län Sverige

Dalarnas län Gotlands län Västerbo ens län Västmanlands län Kalmar län Jämtlands län Södermanlands län Örebro län Blekinge län Värmlands län Gävleborgs län Västernorrlands län Norrbo ens län

81,6 81,5 81,4 81,0 81,0 80,8 80,6 80,5 80,5 80,5 80,4 80,4 80,3 80,2 80,0 80,0 79,9 79,8 79,8 79,5 79,5 79,1

Medellivslängd vid födelsen 2014-2018, Kvinnor Medellivslängd vid födelsen 2013-2017, Män

Utveckling av medellivslängd 1966-1970 - 2014-2018 Halland

75 80 85

1966-1970 1971-1975

1976-1980 1981-1985

1986-1990 1991-1995

1996-2000 2001-2005

2002-2006 2003-2007

2004-2008 2005-2009

2006-2010 2007-2011

2008-2012 2009-2013

2010-2014 2011-2015

2012-2016 2013-2017

2014-2018

Kvinnor Män

Medellivslängd

Under 2018 var den förväntade medellivslängden för kvinnor 84 år och för män 80,5 år i Sverige.

Även om medellivslängden för svenska män nu passerat 80 år så har Halland passerat denna

nivå sedan digare. I Hallands län var medellivslängden för män över 80 år redan för femårs-

perioden 2006-2010 och kvinnor passerade 80 år under femårsperioden 1981-1985. Kvinnor

och män i Hallands- och Kronobergs län har högst medellivslängd i landet. För kvinnor i Halland

är den förväntade medellivslängden högst i Sverige. Baserat på dödligheten under perioden

2014-2018 förväntas de leva i 84,8 år.

(9)

2019-12-06 Försörjningskvot

Demograﬁsk försörjningskvot 2007-2018

70 75 80

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 76,4

83,8

79,6 77,9

81,9

77,5

79,0

81,0

82,7

77,0

78,6

80,3

70,2

75,9

72,8 71,4

74,5

71,0

72,1

73,9

75,3

70,5

71,7

73,3 Hallands län Sverige Försörjningskvot 2018 Försörjningskvot 2018 samt förändring från 2007

(Proc.enheter)

Län Försörjningskvot

 Utv. 2007-2018 %

Dalarnas län Kalmar län Södermanlands län Västernorrlands län Blekinge län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Värmlands län Kronobergs län Västmanlands län Norrbo ens län Jönköpings län Örebro län Östergötlands län Västerbo ens län Skåne län Sverige

Västra Götalands län Uppsala län

Stockholms län

87,5 87,4 87,0 86,1 85,5 85,4 85,1 83,8 83,6 82,9 82,0 81,5 81,2 81,1 79,8 76,8 76,4 76,0 75,9 73,8

13,9 % 12,8 % 14,7 % 12,3 % 13,0 % 15,4 % 13,0 % 9,7 % 11,3 % 9,8 % 10,5 % 10,7 % 10,8 % 5,8 % 9,5 % 7,3 % 8,3 % 9,0 % 8,1 % 6,5 % 72,0

66,5

9,6 % 5,8 %

Försörjningskvot

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år och däre er mul plicerat med 100. Idag har Sverige en nivå på försörjningskvoten på 76, det innebär a på 100 personer i de mest förvärvsak va åldrarna 20-64 år finns det 76 personer som är yngre eller äldre. Ju högre tal de a må visar (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen 20-64 år. Försörjningskvoten på kommunal och regional nivå är e nyckeltal för a den handlar om rela onen mellan utgi er för välfärdssystem i förhållande ll ska ebasens storlek. Hallands län har ha en högre försörjningskvot än Sverigesni et 2007-2018 och har också en något högre procentuell utveckling sedan 2007. Lägst försörjningskvot hi ar man i större universitetslän.

Utveckling av försörjningskvoten 2007-2018 (%)

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Sverige Varberg

Försörjningskvot 2007 och 2018 Kommun

 2007 2018

Falkenberg Hallands län Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg

81,6 76,4 71,0 84,0 79,6 77,9 75,9

87,8 83,8 76,6 89,8 86,4 91,8 85,7

(10)

2019-12-06 Utrikes födda

Utrikes födda

Andelen

av befolkningen som är född utomlands har ökat under lång d i Sverige.

I Halland är trenden densamma. 2000 var andelen utrikes födda 8,8 procent av den folkbokförda befolkningen för a sedan öka ll 14 procent 2018 (Sverige 19 procent). Bland de halländska kommunerna toppar Hylte kommun med en andel på 26 procent medan Kungsbacka kommuns andel var 8,8 procent.

Andel utrikes födda 2018 (Totalt) Andel utrikes födda 2000-2018

0 5 10 15

2000 2001

2002 2003

2004 2005

2006 2007

2008 2009

2010 2011

2012 2013

2014 2015

2016 2017

2018 8,8

14,0

8,5

9,4 10,3

11,5

9,0 9,9 10,6

13,0

8,9 9,1 9,6 10,1 10,5 11,0

12,2

8,7 11,7

19,1

14,7 12,9

16,5

12,2

13,8

15,4

17,9

12,0 12,4 13,4 14,3 15,1 15,9

17,0

11,8

Hallands län Sverige

Län Andel utrikes födda

Stockholms län 

Skåne län Västmanlands län Kronobergs län Södermanlands län Sverige

Västra Götalands län Uppsala län

Jönköpings län Örebro län Östergötlands län Blekinge län Kalmar län Hallands län Gävleborgs län Värmlands län Dalarnas län Norrbo ens län Västernorrlands län Västerbo ens län Jämtlands län Gotlands län

25,4 22,1 20,8 20,1 20,0 19,1 19,0 18,0 17,8 16,6 16,2 15,2 14,3 14,0 13,5 13,4 12,9 11,6 11,2 10,6 10,1 7,5

Andel utrikes födda e er kommun Halland, 2001-2018

0 10 20 30

2001 2010 2018 2001 2010 2018 2001 2010 2018 2001 2010 2018 2001 2010 2018 2001 2010 2018 2001 2010 2018

Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Sverige Varberg

8,5 10,6 14,4

11,8 14,3 18,6

10,8 15,6

25,9

5,6 6,3 8,8

6,8 9,4 14,9

11,5 14,7

19,1

7,2 8,5 10,8

(11)

2019-12-06 Utrikes födda DeSO

Andel utrikes född 2018 e er DeSO-område

Utrikes födda e er DeSO-områden

Högst andel utrikes födda av befolkningen i Halland hi ar vi i centralorter år 2018, 18 procent. (I kartan, ju mörkare färg desto högre andel utrikes födda).

I tätorter och på landsbygden är andelen utrikes födda 10 procent. Av 187 DeSO-områden i Halland hade drygt 50 stycken en högre andel utrikes födda än sni et i Halland, 14 procent, en majoritet belägna i centralorter. Hylte och Halmstads kommuner utmärker sig med en högre andel utrikes födda i centralorter än övriga kommuner.

DeSO-namn Utrikes född

2018 %



Inrikes född 2018 % Andersberg Norra

Andersberg Södra Östra stranden-Larsfrid Vallås Västra

Gustavsfält Norra Hyltebruk Linehed Östergård Nyhem Norra Falkenberg Nordöstra Arvidstorp Norra Nyhem Västra Södra Hyltebruk Sörse

Unnaryd-Jällunto a Knäred Tätort Nyhem Centrum Fyllinge Västra Laholm Östra Håsten Vallås Östra Torup Tätort Nyatorp Engelbrekt Brunnsberg-Lugnet

65 57 46 42 41 40 39 36 35 34 34 32 32 32 30 27 27 25 25 25

35 43 54 58 59 60 61 64 65 66 66 68 68 68 70 73 73 75 75 75 24

23 23 22 22

76 77 77 78

Totalt 14 7886

DeSO-kategori Utrikes född %

 Inrikes född %

Centralort Landsbygd Tätort

18 10 10

82 90 90

Totalt 14 86

Utrikes född % 

5 65

Fördelning DeSO-områden 2018 (%)

88 (47%) Tätort 59 (32%)

40 (21%)

Andel utrikes födda e er kommun och DeSO-kategori 2018

10 20 30 40

Andel utrikes födda 2018

Hylte

Halms

tad Laholm

Falkenber g

Varber g

Kungsback a Halland 14 % Sverige 19 % Centralort Landsbygd Tätort

Högre andel Hallandssni (14%) Lägre andel

(12)

2019-12-06 Skattekraft

Ska ekra , tusen kr per invånare 2018 _Län Skattekraft, tusen kr per invånare 2018 Stockholms län 

Uppsala län Sverige Norrbo ens län Hallands län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbo ens län Östergötlands län Jönköpings län Skåne län Örebro län Dalarnas län Södermanlands län Gävleborgs län Kronobergs län Blekinge län Kalmar län Jämtlands län Värmlands län Gotlands län

246 210 209 209 207 207 200 200 198 196 196 193 192 192 191 191 191 189 188 187 187 182

Ska ekra 2018

Kommun Ska ekra , tusen kr per invånare



Kungsbacka Hallands län Varberg Halmstad Falkenberg Laholm Hylte

242 207 207 197 188 184 169

Ska ekra , tusen kr per invånare 2004-2019

120 140 160 180 200 220

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hallands län Sverige

Ska ekra

Ska ekra en beräknas som ska eunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. Halland har ha en god utveckling av ska ekra en mä som tusen kronor per invånare. År 2019 var ska ekra en bä re i Stockholm, Uppsala och Norrbo ens län än i Halland, vilket förklaras av a i dessa län ökade både inkomsterna och antalet inkoms agare mer än i andra delar av landet. Bland Hallands kommuner var ska ekra en 2019 som högst i Kungsbacka och Varbergs kommun. S

ka ekra en som andel av riksmedelvärdet ökar mest i Kungsbacka medan Hylte och Laholm visar på en svagare utveckling. År 2019 var ska ekra en som andel av riksmedelvärdet i Kungsbacka 115 procent mot Hyltes 82 procent. Riksmedelvärdet brukar även benämnas medelska ekra en.

Ska ekra som andel av riksmedelvärdet 2006-2019 Halland Län/kommun

 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Falkenberg Hallands län Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Sverige Varberg

87 96 94 88 111 86 100 92

88 97 95 88 112 86 100 93

88 97 95 88 112 87 100 94

89 97 95 88 113 88 100 94

89 98 95 88 114 88 100 95

90 98 95 88 113 88 100 96

90 99 96 89 114 89 100 96

91 99 95 88 114 89 100 97

91 99 95 89 115 90 100 98

91 100 95 88 116 90 100 98

91 100 95 85 116 89 100 99

90 99 94 83 116 89 100 99

90 99 94 81 116 88 100 99

90 99 95 82 115 87 100 99

(13)

2019-12-06 Allmänt hälsotillstånd

Andel av befolkningen med god allmän hälsa (Självupplevd) 2004 och 2018 e er kön

0 20 40 60 80

God allmän hälsa %

Kvinna Man Kvinna Man

2004 2018

66 73 72 76

64 70 69 73

Halland Sverige

Utveckling, god allmän hälsa e er kön Halland 2004-2018

65 70 75 80

2004 2009 2014 2018

66

73 72 70

73

77 76 76

Kvinna Man

God allmän hälsa

Region Halland har genomfört undersökningen "Hälsa på lika villkor" åren 2004, 2009, 2014 och 2018 i sy e a följa befolkningens hälsoutveckling. Den självupplevda hälsan har förbä rats något i Halland såväl som i riket sedan starten av dessa mätningar 2004. Förbä ringen gäller framförallt för kvinnor och för de båda äldsta åldersgrupperna. Den största andelen med bra/mycket bra självska at allmänt hälso llstånd återﬁnns dock bland män och i de båda yngsta åldersgrupperna. I åldersgruppen 18-29 år har den självupplevda hälsan försämrats i Halland sedan den förra mätningen, från 84 ll 77 procent.

I en jämförelse mellan Hallands kommuner och Halland ses inga större skillnader vad gäller självska at allmänt hälso llstånd. Män i Halmstad rapporterar dock en bä re hälsa jämfört med Halland i sin helhet sam digt som kvinnorna i Hylte rapporterar en sämre hälsa än Hallandssni et för kvinnor. Generellt se sjunker den allmänna hälsan med s gande ålder i Halland. (Se även Hälsogeograﬁ med sju olika områden från rapporten).

Andel av befolkningen med god allmän hälsa (Självupplevd) 2018 e er kommun och kön

60 65 70 75 80

God allmän hälsa (%)

Kungsback a

Halms

tad Halland Varber g

Laholm

Falkenber g

Sverig

e Hylte Halland män, 76 %

Halland Kvinnor, 72 % Kvinna Man

Andel av befolkningen med god allmän hälsa (Självupplevd) 2004 och 2018 e er åldersgrupp

0 20 40 60 80 100

18-29 30-44 45-64 65-84 18-29 30-44 45-64 65-84

2004 2018

81 78

67 53

77 82

75 63

79 75

63 51

78 79

69 57 Halland Sverige

Utveckling, god allmän hälsa e er åldersgrupp Halland 2004-2018

50 60 70 80

2004 2009 2014 2018

18-29 30-44 45-64 65-84

(14)

2019-12-06 GHQ5

Andel av befolkningen med nedsa psykiskt välbeﬁnnande 2018 e er kön

0 5 10 15 20 25

Nedsa psykiskt välbeﬁnnande %

Kvinna Man Kvinna Man

2004 2018

23

15 17

12 23

16 18

13 Halland Sverige

Utveckling, nedsa psykiskt välbeﬁnnande e er kön Halland 2004-2018

10 15 20 25

2004 2009 2014 2018

23

18 17 18

15

12 13 12

Kvinna Man

Nedsa psykiskt välbeﬁnnande (GHQ5)

Självska at psykiskt välbeﬁnnande har mä s med frågeba eriet GHQ5 (General Health Ques onnaire). Frågeba eriet baseras på fem korrelerade frågor vilka mäter psykisk hälsa och ohälsa ur individens självuppska ade u ryck.

I en jämförelse över d är det något färre som rapporterar e nedsa psykiskt välbefinnande. For arande är det fler kvinnor än män som rapporterar e nedsa psykiskt välbefinnande såväl i Halland som i riket.

Störst andel med nedsa psykiskt välbefinnande återfinns i åldersgruppen 18-29 år, en grupp som också uppger en försämring av välbefinnandet sedan mätningen 2009. Det finns inga större skillnader mellan kommun- erna i jämförelse med Halland i sin helhet. Det finns dock något färre män i såväl Falkenberg som i Varberg och något fler män i Kungsbacka med nedsa psykiskt välbefinnande. Bland kvinnor utmärker sig Halmstad med högst andel med nedsa psykiskt välbefinnande.

Andel av befolkningen med nedsa psykiskt välbeﬁnnande 2018 e er kommun och kön

10 15 20

Falkenber g

Halland Halmstad Hylte

Kungsback a

Laholm Sverig e

Varber g Halland män, 12 % Halland Kvinnor, 17 %

Kvinna Man Andel av befolkningen med nedsa psykiskt välbeﬁnnande 2018 e er

åldersgrupp

0 10 20 30

18-29 30-44 45-64 65-84 18-29 30-44 45-64 65-84

2004 2018

26

19 20

12 22

16 14

9 27

23

17 13

21 18

14 10 Halland Sverige

Utveckling, nedsa psykiskt välbeﬁnnande e er åldersgrupp Halland 2004-2018

5 10 15 20 25 30

2004 2009 2014 2018

18-29 30-44 45-64 65-84