BENCHMARKING MED
JÄMFÖRBARA KOMMUNER 2018
Funktionshinder: Trelleborg, Täby, Karlstad
Äldreomsorg: Nacka, Täby, Tyresö
2
Innehållsförteckning
1 Syfte ... 3
2 Tillvägagångssätt ... 3
3 Urval ... 3
3.1 Urval funktionshinder LSS ... 5
3.1.1 Sollentuna ... 5
3.1.2 Trelleborg ... 5
3.1.3 Täby ... 5
3.1.4 Karlstad ... 5
3.2 Urval äldreomsorg ... 6
3.2.1 Nacka ... 6
3.2.2 Tyresö ... 6
3.2.3 Täby ... 6
4 Jämförelse och analys ... 6
4.1 Jämförelse funktionshinder LSS ... 6
4.1.1 LSS-boende ... 7
4.1.2 Daglig verksamhet... 10
4.1.3 Totala kostnaden för funktionshinder LSS ... 13
4.2 Äldreomsorg ... 15
4.2.1 Särskilt boende ... 15
4.2.2 Hemtjänst ... 18
4.2.3 Öppen verksamhet ... 21
4.2.4 Totala äldreomsorgskostnaden ... 22
4.2.4.1 Handläggningsprocessen ... 22
4.2.4.2 Ersättning och andra villkor för utförare ... 23
4.2.4.3 Avgifter och taxor ... 23
4.2.4.4 Övriga kostnadsminskningar ... 23
5 Sammanfattande slutsatser ... 23
3
1 Syfte
Under 2018 har vård- och omsorgskontoret genomfört en benchmarking med jämförbara kommuner. Syftet med benchmarkingen har varit att:
Utbyta erfarenheter med de andra kommunerna.
Identifiera idéer om förbättringar och stimulera till utveckling. Genom att jämföra kommuner med varandra kan man upptäcka möjligheter att använda resurser på ett mer effektivt sätt. Det ger ökade kunskaper om samband och kostnadsstrukturer. Dessutom ger samarbetet ett lärande av varandra. Tanken är att genom jämförelser lära oss att analysera de faktorer som kan orsaka skillnader. Det har visat sig att det sällan är en enskild faktor förklarar kostnadsnivån.
Diskutera och lära över gränserna hur förbättringar kan genomföras på hemmaplan.
Etablera en uppsättning av nyckeltal för fortsatta jämförelser
2 Tillvägagångssätt
En utgångspunkt för benchmarkingen har varit att metoden inte ska vara alltför komplicerad och att om möjligt skyndsamt omsätta erfarenheter och insikter i den egna verksamheten Det är viktigt att använda sig av enhetliga definitioner och att jämförbarhet säkras i det material som studeras. En annan viktig utgångspunkt har varit att ordna med fysiska möten mellan
kommunerna. Det är när man träffas och skapar dialog som frågor dyker upp och en process startar. Vård- och omsorgskontoret har inför varje möte tagit fram ett bruttounderlag med nyckeltal kring äldreomsorgen och funktionshinder LSS som fungerat som underlag för den fortsatta dialogen. Ambitionen är att jämförelserna ska ske över tid både internt i vår egen kommun och mellan kommunerna. Genom upprepning av jämförelsen skapas förutsättningar för att utvärdera hur vidtagna förändringar av verksamheten slår igenom. Redovisade
kommunfakta i rapporten är från tiden före senaste valet.
3 Urval
För äldreomsorg och funktionshinder LSS har sex kommuner från jämförbara kommuner valts ut utifrån jämförbarhet och målsättningen att jämföra med de bästa. En förutsättning är också att kommunerna visat intresse för att genomför arbetet. Valda kommuner inom äldreomsorgen är; Nacka, Täby och Tyresö. Valda kommuner inom Funktionshinder LSS är Trelleborg, Karlstad och Täby. Basen för urvalet av benchmarking parter har varit de jämförbara kommunerna enligt Kolada. Jämförbara är de sju mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (källa: www.kolada.se). Här används 2014 års grupper för att öka jämförbarheten mot tidigare års nulägesanalyser. Att de kommuner som ingår i denna analys är strukturellt jämförbara innebär att kommunerna, enligt Rådet för kommunala analyser (RKA), har liknande förutsättningar avseende demografi, socioekonomi, mm. Nedan presenteras kommunernas demografiska struktur utifrån befolkningsstruktur i femårsklasser.
4
Bild 1. Befolkningsstruktur (SCB 2017).
5
Av ovanstående grafer framgår att den demografiska strukturen är tämligen lika mellan de valda kommunerna. Det bör noteras att Sollentuna och Täby har en relativt hög befolkningsandel i åldersgruppen 0-18 år vilket indikerar att Sollentuna och Täby kan räkna med ökande omsorgsbehov inom LSS då individer inom personkrets ska ut i mer självständiga
boendeformer. Trots ansträngningar för att finna jämförbara kommuner kan det konstateras att förutsättningarna för de aktuella verksamheterna kan skilja sig år väsentligt mellan kommuner.
Det kan till exempel handla om driftsformen och huruvida verksamheten drivs i egen regi eller på entreprenad, skillnader i geografisk struktur, lokalkostnader och i politiska prioriteringar.
3.1 Urval funktionshinder LSS
3.1.1 Sollentuna
Sollentuna har 71 848 invånare och har en landareal på 53 kvkm (SCB 2017) vilket ger en befolkningstäthet på 1 356 invånare/ km².. Kommunens skattesats 2018 är 18,10 och
Moderaterna är största parti i valet 2014. Största delen av kommunens omsorg drivs i extern regi. Sollentuna började införa fritt val enligt LOV 2009. Inom äldreomsorgen drivs idag hemtjänst, dagverksamhet, samt cirka 10 procent av särskilt boendeplatserna inom ramen för LOV. Inom LSS drivs idag nästan all daglig verksamhet enligt LOV. Cirka 40 procent av bostäderna med särskild service drivs inom ramen för LOV och även stora delar av
kortidsvistelse och korttidstillsyn. Sollentunas omsorgsavgifter är jämförelsevis låga i relation till de kommuner som benchmarkingen omfattar.
3.1.2 Trelleborg
Trelleborg är en kommun med 44 595 invånare och har en landareal på 340 km² (SCB 2017) vilket ger en befolkningstäthet på cirka 129 invånare/km².. Kommunens skattesats 2018 är 20,60 och Socialdemokraterna är största parti i valet 2014. Största delen av kommunens omsorg drivs i egen regi.
3.1.3 Täby
Täby är en kommun med 70 405 invånare och har en landareal på 61 km² (SCB 2017) vilket ger en befolkningstäthet på cirka 1 148 invånare/km². Kommunens skattesats 2018 är 17,55 och efter kommunvalet 2014 styrs Täby av en allians bestående av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Största delen av kommunens omsorg drivs i egen regi.
Täby kommun har valfrihetssystemet inom hemtjänst, ledsagarservice och avlösarservice, boendestöd, familjerådgivning, daglig verksamhet, korttidsvistelse, korttidstillsyn,
dagverksamhet, boende med särskild service (för barn och ungdomar) och vård- och omsorgsboende.
3.1.4 Karlstad
Karlstad är en kommun med 91 120 invånare och har en landareal på 1 518 km² (SCB 2017) vilket ger en befolkningstäthet på cirka 60nvånare/ km². Kommunens skattesats är 21,75 och
6
styrs sedan valet 2014 av de fyra borgerliga partierna samt miljöpartiet. Största delen av kommunens omsorg drivs i egen regi. Fyra LSS-boenden drivs på entreprenad.
3.2 Urval äldreomsorg
3.2.1 Nacka
Nacka är en kommun med 101 231 invånare och har en landareal på 95,12 km² (SCB 2017) vilket ger en befolkningstäthet på cirka 1 051 invånare/ km². Nacka är en ung kommun. Jämfört med snittet i riket bor det en hög andel barn i kommunen och en relativt låg andel äldre
personer. Det beror på att Nacka är en kommun med en hög inflyttning och att många av dem som flyttar till kommunen är familjer med små barn. Stora delar av omsorgen drivs inom ramen för LOV eller LOU.
3.2.2 Tyresö
Tyresö är en kommun med 47 304 invånare och har en landareal på 69,23 km² (SCB 2017) vilket ger en befolkningstäthet på cirka 683 invånare/ km². Under 2017 var inflyttningen 51 personer högre än utflyttningen. Antalet födda uppgick till 470 medan 323 personer avled under året. Stora delar av omsorgen drivs inom ramen för LOV eller LOU.
3.2.3 Täby
Täby är en kommun med 71 848 invånare (SCB 2017) och har en landareal på 61 km² vilket ger en befolkningstäthet på cirka 1 148 invånare/km². Kommunens skattesats är 17,55 och efter kommunvalet 2014 styrs Täby av en allians bestående av Moderaterna, Liberalerna,
Centerpartiet och Kristdemokraterna. Största delen av kommunens omsorg drivs i egen regi.
Täby kommun har valfrihetssystemet inom hemtjänst, ledsagarservice och avlösarservice, boendestöd, familjerådgivning, daglig verksamhet, korttidsvistelse, korttidstillsyn,
dagverksamhet, boende med särskild service (för barn och ungdomar) och vård- och omsorgsboende.
4 Jämförelse och analys
Avsnittet som följer redovisar och analyserar några av de jämförelsetal som legat till grund för benchmarking.
4.1 Jämförelse funktionshinder LSS
Inom funktionshinder LSS fokuserar benchmarkingen på bostad med särskild service, daglig verksamhet enligt LSS och totalkostnaden för LSS. I de ekonomiska nyckeltalen har ett preliminärt värde för Sollentuna räknats fram med utgångspunkt från årsbokslut 2018 och jämförts med en trend för jämförelsekommunernas ovägda medelvärde.
7
4.1.1 LSS-boende
Bild 2. Personer med boende enligt LSS, andel (%) av totalt antal personer med insatser enligt LSS.
Bild 3. Kostnad funktionsnedsättning LSS-boende, kr/brukare. Brukarantalet är från 1 oktober 2018 som rapporterades till socialstyrelsen. I brukarantalet ingår även 13 platser som är för annan anpassad bostad (LSS beslut).
8
Sollentunas branta kostnadsminskning från 2017 har flera olika orsaker. Viktiga bidragande faktorer har varit omförhandling av avtal för direktupphandlade platser samt nya avtal inom LOV och LOU. Det är inte sannolikt att den branta kostnadsminskningen på styckkostnaderna kommer fortsätta.
Det finns flera skäl till att de jämförbara kommunerna har lägre styckkostnad än Sollentuna.
Dessa är (i) skillnad i lokalkostnader, (ii) andelen beslut och (iii) servicebostäder med andra villkor.
När det gäller (i) så har de jämförbara kommunerna ett äldre fastighetsbestånd och därmed lägre lokalkostnader än Sollentuna.
När det gäller (ii) har Sollentuna en lägre andel med beslut om boende än de övriga
kommunerna, vilket högst sannolikt medför att vårdtyngden är högre i de boenden som finns i Sollentuna än i de övriga kommunernas boenden. Under de senaste åren har Sollentuna arbetat aktivt med boendekedja, vilket inneburit att brukare med lägre vårdtyngd flyttat till egna lägenheter med boendestöd. Det pressar upp styckkostnaden för de brukare som fortsatt har insatsen.
När det gäller (iii) så har de jämförbara kommunerna fler servicebostäder än Sollentuna och de skiljer sig också åt i utformning. Flera boenden i de jämförbara kommunerna har inte
nattbemanning som i Sollentuna och flera servicebostäder har en annan organisation.
Exempelvis har Trelleborg två så kallade trapphusboenden, som går att likna vid
servicebostäder. De två trapphusboendena har tio platser vardera. Utöver dessa platser är dessutom totalt cirka 70 så kallade servicelägenheter knutna till trapphusboendena och
personalen arbetar även mot de personer som bor i servicelägenheterna med något som skulle kunna liknas vid boendestöd. Samtliga har beslut om bostad med särskild service och räknas med i statistik som personer som bor i bostad med särskild service. Då verksamheten bedrivs i egen regi behövs inga tillstånd från Inspektion för vård- och omsorg (IVO). Trelleborgs snittkostnad för servicebostäder är därför låg, cirka. 200 kr/ per dygn.
9
Bild 4. Kostnad funktionsnedsättning LSS-boende, Kr/invånare. Invånarantalet är från 1 november 2018. Brukarantalet är från 1 oktober 2018 som rapporterades till socialstyrelsen. I brukarantalet ingår även 13 platser som är för annan anpassad bostad (LSS beslut).
Bedömningen är att om kostnadsutveckling fortsätter i enlighet med trenden så ligger Sollentuna i nivå med de övriga kommunerna redan 2018. De jämförbara kommunernas
kostnader under 2018 förväntas finnas tillgängliga sommaren 2019. Sollentuna har en låg andel med insatsen bostad med särskild service enligt LSS och de som fortsatt har insatsen har större behov i jämförelse med de övriga kommunerna (se föregående graf). Det är ett resultat av att Sollentuna arbetat med boendekedja genom att säkerställa att personer bor i den typ av boende de har behov av och att personer som inte längre har behov av att bo i servicebostad ges möjlighet att flytta vidare till en egen lägenhet med boendestöd.
10
4.1.2 Daglig verksamhet
Bild 5. Personer med daglig verksamhet enligt LSS, andel (%) av totalt antal personer med insatser enligt LSS.
Bild 6. Kostnad funktionsnedsättning LSS daglig verksamhet, kr/brukare. Antal deltagare är de rapporterade antal till Socialstyrelsen per 1 oktober 2018.
11
Grafen visar att Sollentunas kostnader minskar, men att de fortfarande ligger högre än jämförbara kommuner.
Att jämförbara kommuner har betydligt lägre kostnader än Sollentuna beror dels på att de har en helt annan organisationsstruktur för insatsen än vad Sollentuna har, dels på att de har en annan ersättningsmodell. Sollentuna behöver också vidareutveckla samverkan med
försäkringskassan och arbetsförmedlingen kring arbetet med att stötta deltagare som står nära arbetsmarknaden att komma ut i arbete.
I de jämförbara kommunerna har individen inte samma möjlighet att välja mellan flera olika verksamheter och utförare som i Sollentuna. I Sollentuna är verksamheterna profilerade enheter med varierande storlek, ibland så små som cirka. 10 deltagare. I de jämförbara kommunerna bedrivs den dagliga verksamheten i en mer traditionell form. Exempelvis har Trelleborg bara en daglig verksamhet som omfattar cirka 190 kunder och utförs i samma lokal. Det leder till att Trelleborg har lägre lokalkostnader och fler stordriftsfördelar än vad Sollentuna har. I
Trelleborg kan brukaren också, till skillnad från Sollentuna, bli hänvisad till att antingen ha sin dagliga verksamhet på förmiddagen eller på eftermiddagen i syfte att optimera verksamheten.
Snittkostnaden för daglig verksamhet i Trelleborg är cirka 4 200 kr per månad, vilket är väsentligt lägre än i Sollentuna där kostnaden är cirka 16 800 kr per brukare och månad.
Ersättningsmodellerna skiljer sig åt mellan Sollentuna och de jämförbara kommunerna. Till skillnad från Sollentuna så har de jämförbara kommunerna en betydligt lägre ersättning för personer som är nära arbetsmarknaden och vars dagliga verksamhet består till hög grad av praktik. I Trelleborg är den ersättning ner mot cirka 100 kr per brukare och dygn.
Sollentuna behöver utvärdera sin nuvarande ersättningsmodell och särskilt se över möjligheten att skapa incitament för utförare att arbeta aktivt för arbetsåtergång, vilket saknas i den
nuvarande modellen.
12
Bild 7. Kostnad funktionsnedsättning LSS daglig verksamhet, kr/invånare. Antal deltagare är de rapporterade antal till Socialstyrelsen per 1 oktober 2018. Invånarantalet är från 1 november 2018.
Grafen ovan visar att trenden vänt och att Sollentunas kostnader minskar, men också att
kostnaden fortfarande är markant högre än de övriga kommunernas. Detta trots att andelen som har insatsen i Sollentuna är förhållandevis låg i jämförelse med de övriga kommunerna. Under 2018 har daglig verksamhet varit ett prioriterat utvecklingsområde i Sollentuna. Sollentuna har arbetat för att säkerställa dels en mer rättssäker handläggning, dels att beställningen
överensstämmer med kundens faktiska närvaro på den dagliga verksamheten. Arbetet inom detta utvecklingsområde kommer fortgå under 2019 med bedömningen att kostnaden kommer att kunna minska ytterligare.
13
4.1.3 Totala kostnaden för funktionshinder LSS
Bild 8. Kostnad funktionsnedsättning totalt LSS, SFB exkl. ersättning från FK, kr/invånare.
Kommentar: Beloppet för 2018 på 4 766 kr/invånare är preliminärt eftersom RS arbetet ännu ej är klart. Invånarantal från 1 november 2018.
Bedömningen är att om kostnadsutveckling fortsätter i enlighet med trenden så ligger Sollentuna i nivå med de övriga kommunerna redan 2018. De jämförbara kommunernas kostnader under 2018 förväntas finnas tillgängliga sommaren 2019. Det är svårt att förutsäga hur kostnadsutvecklingen inom funktionshinder LSS kommer att utvecklas. Det beror på att kostnaderna kan komma att påverkas kraftigt med anledning av ändringar i lagstiftning.
Sollentunas kraftiga kostnadsminskning beror på att arbete skett i enlighet med nämndens åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans. Åtgärdsplanen har varit omfattande och berört många delar av nämndens ansvarsområde. Det är huvudsakligen åtgärder inom följande områden som lett till den kraftiga kostnadsminskningen: (i) handläggningsprocessen, (ii) boendekedja inom LSS och omförhandling av direktupphandlade platser och (iii) revidering av ersättning och andra villkor för utförare.
14
Handläggningsprocessen
Sollentuna har under flera år arbetat för en mer rättssäker handläggning och intensifierat uppföljning av individbeslut, kontroll av att utförd tid inte överstiger beviljad tid samt att kunderna blir beviljade insatser efter behov.
Boendekedja och omförhandling av direktupphandlade platser
Under 2017 inledes ett intensivt arbete med boendekedja inom LSS. Med boendekedja menas det pågående arbete med att säkerställa att personer bor i den typ av boende de har behov av. En person som har utvecklat sin självständighet så pass mycket att hen inte längre har behov av personal dygnet runt ges möjlighet att flytta från servicebostad till en egen lägenhet med boendestöd. En person som bor i servicebostad som har ökade behov av stöd ges möjlighet att flytta till en gruppbostad.
Vidare har Sollentuna förhandlat dygnspriset för platser som är direktupphandlade på grund av särskilda skäl, vilket också lett till en kostnadsminskning.
Ersättning och andra villkor för utförare
I arbetet med att nå en ekonomi i balans har vård- och omsorgsnämnden tagit ett flertal beslut kring ersättningar och priser. Beslutade åtgärder har främst berört beslut om nya ersättningar för LOV-verksamheter, nya upphandlingar/omförhandling av avtal och förändring av
bemanningsavtalet med AB SOLOM. Vissa verksamheter har också omvandlats från egenregi till LOV-verksamheter, vilket har bidragit till kostnadsminskningen.
15
4.2 Äldreomsorg
För äldreomsorgen fokuserar benchmarkingen på särskilt boende, hemtjänst, öppen verksamhet och totalkostnad för äldreomsorg. I de ekonomiska nyckeltalen har ett preliminärt värde för Sollentuna räknats fram med utgångspunkt från årsbokslut 2018 och jämförts med en trend för jämförelsekommunernas ovägda medelvärde.
4.2.1 Särskilt boende
Bild 9. Visar andelen invånare 65+ i särskilda boendeformer (%) för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal för 2018 för Sollentuna.
Sollentuna ligger historiskt sett högt när det gäller andelen invånare 65+ med verkställt beslut om särskilt boende. För 2018 har andelen minskat avsevärt och börjar därmed närma sig nivån för Nacka och Täby. Minskningen är kopplad till omvandlingen av Tors Backe från särskilt boende till trygghetsboende.
16
Bild 10. Visar kostnad äldreomsorg, kr/brukare för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal för 2018 för Sollentuna.
Den fortsatta ökningen av styckkostnader under 2018 beror huvudsakligen av två faktorer. För det första har Tors backe omvandlades från särskilt boende i form av servicehus till ett
trygghetsboende. Det krävs inte längre ett beslut om särskilt boende för att bo på Tors backe, utan majoriteten som bor där har hemtjänstbeslut. Vårdtyngden hos de individer som bodde på Tors backe var väsentligt lägre än på de övriga särskilda boenden inom kommunen. För det andra har Sollentunas biståndsbedömning blivit mer rättssäker. De individer som får beslut om särskilt boende i dag har generellt sett högre omvårdnadsbehov än tidigare. Sollentunas höga kostnad i relation till de jämförbara kommunerna kan sannolikt förklaras skillnader i
vårdtyngd, lokalkostnader och att Sollentuna kan ha en högre ambitionsnivå vad gäller bemanningskrav i avtalen med utförare.
17
Bild 11. Visar kostnad äldreomsorg, kr/invånare 80 + för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal 2018 för Sollentuna.
Grafen visar att trots en brant kostnadsminskning från 2017 till 2018 så ligger Sollentuna fortfarande över de jämförbara kommunerna i kostnad för särskilt boende. Sollentunas branta kostnadsminskning har framför allt tre skäl. Det första skälet är att Sollentuna minskat antalet platser på särskilt boende i och med omvandling av Tors backe från särskilt boende i form av servicehus till trygghetsboende. Det andra skälet är förändringar i ersättning till utförare och nya upphandlingar. Slutligen har Sollentuna, från och med 2018, fått cirka 12 miljoner lägre lokalkostnader för särskilt boende med anledning av en förändrad organisation för kommunens vård- och omsorgsfastigheter.
18
4.2.2 Hemtjänst
Bild 12. Visar andelen invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende (%) för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal för 2018 för Sollentuna.
Sollentuna har en relativt hög andel invånare 65+ med verkställda insatser om hemtjänst även om Täby har en något högre andel. Tyresö har en mycket låg andel med beslut om hemtjänst trots att de knappt avslår några ansökningar. Anledningen till Tyresös låga andel är oklar även givet den genomlysning som gjorts av hur deras myndighetsutövning går till. Den enda orsak som framkommer i dialog med tjänstemännen i kommunen är att hälsotillståndet är gott i kommunen.
19
Bild 13. Visar kostnad hemtjänst, kr/brukare för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal för 2018 för Sollentuna.
I Sollentuna finns många brukare som är beviljade och får få hemtjänsttimmar utförda,
företrädesvis serviceinsatser som inköp och städ. Tyresös höga resultat beror på att kommunen, i kontrast till Sollentuna, har få brukare med hög vårdtyngd.
20
Bild 14. Visar kostnad hemtjänst, kr/invånare 80+ för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal för 2018 för Sollentuna.
Sollentunas kostnadsminskning har flera olika skäl. För det första så har Sollentuna gjort förändringar i handläggningsprocessen. Under flera års tid har Sollentuna arbetat för en rättssäker biståndsbedömning. Under 2016 gjordes revidering av riktlinjer SoL och samtidigt revideras schablontiderna för insatserna. Det beräknas ha haft en kostnadsminskande effekt. För det andra har Sollentuna avskaffat så kallad förenklad handläggning som tidigare möjliggjorde att kunderna kunde få insatserna städ, tvätt, trygghetslarm, inköp, uträtta ärenden och matlåda beviljade utan att handläggaren träffade kunden för att göra en bedömning av de aktuella behoven. Slutligen har Sollentuna också fattat ett beslut om att anhöriganställning inom hemtjänst inte får förekomma. Det bedöms ha bidragit till kostnadsminskningen eftersom det möjliggjort en förbättrad uppföljning och insyn i kundens behov.
21
4.2.3 Öppen verksamhet
Bild 15. Visar kostnaden för öppen verksamhet äldreomsorg, kr/brukare för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal för 2018 för Sollentuna.
Merparten av de insatser som nämnden tillhandahåller är reglerade enligt lag. Den öppna verksamheten för äldre är en till största delen frivillig verksamhet där
nämnden själv beslutar om innehåll och omfattning. Sollentunas minskade kostnader är ett resultat av att avtalet för de öppna verksamheterna förhandlats om.
Att Sollentunas kostnader, trots minskningen, fortfarande är så pass mycket högre än de
jämförbara kommunernas förklaras av att Sollentuna har en hög ambitionsnivå vad gäller öppen verksamhet i kommunen. I Sollentuna kommun finns det en öppen verksamhet i de flesta kommundelar. Det går att jämföra med Täby där det, än så länge, bara finns en seniorträff i hela kommunen. Tyresös låga kostnader ett resultat av att kommunen valt att inte satsa på öppen verksamhet utan hänvisar till civilsamhället och föreningslivet. Från och med 2019 gör också Sollentuna en särskild satsning på förebyggande insatser för målgruppen demens, vilket kommer att leda till ökade kostnader för kommunen inom det här området.
22
4.2.4 Totala äldreomsorgskostnaden
Bild 16. Visar kostnad äldreomsorg, kr/invånare 80år+ för åren 2015-2017 samt ett preliminärt nyckeltal för 2018 för Sollentuna.
Sammantaget innebär vidtagna åtgärder att Sollentunas kostnader för äldreomsorg närmar sig trenden för de jämförbara kommunernas kostnadsnivå. Det är ett resultat av att Sollentuna har arbetat i enlighet med åtgärdsplan för budget i balans för vård- och omsorgsnämnden. De åtgärder som ligger till grund för att Sollentunas kostnader för äldreomsorgen minskar har skett inom följande områden (i) handläggningsprocessen, (ii) ersättning och andra villkor för
utförare samt (iii) avgifter och taxor.
4.2.4.1 Handläggningsprocessen
Sollentuna har under flera års tid arbetat för en rättssäker handläggning genom att följa domar och rättspraxis. Under 2016 gjordes en revidering av riktlinjer SoL och samtidigt reviderades schablontiderna för insatser. Dessa förändringar förväntas ha haft en kostnadsdämpande effekt.
Sollentuna har också intensifierat uppföljningen av fattade beslut och etablera riktlinjer för att säkerställa att kunder har korrekta beslut utifrån sina behov. Samtidigt har kontoret också stärkt kontrollen av faktisk utförd tid ute hos kund i hemtjänsten inte överstiger beställd tid.
23
Vidare har Sollentuna avskaffat så kallad förenklad handläggning. Förenklad handläggning innebar att handläggaren inte träffade kunden utan bara gjorde en enklare bedömning av den inskickade ansökan. Tidigare hade personer över 80 år haft möjlighet ansöka om insatserna städ, tvätt, trygghetslarm, inköp, uträtta ärenden och matlåda med förenklad handläggning.
Sollentuna fattade 2016-09-27 beslut om att ta bort den möjligheten och det förväntas ha haft en dämpande effekt vad gäller antalet hemtjänsttimmar.
4.2.4.2 Ersättning och andra villkor för utförare
Sollentuna har gjort flera förändringar i ersättning och andra villkor till utförare, exempelvis justering i ersättningar för LOV och förändring av avtalet med Äldrerehab. Sollentuna har också tagit fattat ett beslut om att anhöriganställning inom hemtjänsten inte får förekomma. Det bedöms ha haft en kostnadsminskande effekt eftersom det möjliggjort en förbättrad uppföljning och större insyn i kundens behov.
4.2.4.3 Avgifter och taxor
Sollentuna höjde maxtaxan för insatser enligt socialtjänstlagen från 1 september 2016.
Maxtaxan höjdes med cirka 200 kronor från och med den 1 september 2016. Avgifterna för korttidsplats, särskilt boende och parboende höjdes genom kommunfullmäktigebeslut med motsvarande summa som den höjda maxtaxan, och trädde i kraft den 1 januari 2017. Sollentuna har fortsatt låga omsorgsavgifter i relation till de jämförbara kommunerna.
4.2.4.4 Övriga kostnadsminskningar
Sollentuna har gjort strukturella förändringar under de senaste åren. Tors backe har omvandlats från särskilt boende till trygghetsboende, vilket minskat antalet platser på särskilt boende inom kommunen.
Utöver det så har Sollentuna avvecklat 20 korttidsplatser, vilket också beräknas ha bidragit till kostnadsminskningen.
Sollentuna har också förhandlat om avtalet för den öppna verksamheten för äldre, vilket har fungerat kostnadsminskade för kommunen.
Sollentuna har också, från och med 2018, fått cirka 12 miljoner lägre lokalkostnader för särskilt boende med anledning av en förändrad organisation för kommunens vård- och omsorgsfastigheter.
5 Sammanfattande slutsatser
Vård- och omsorgskontoret har genom benchmarkingen ökat insikten om svårigheterna med att finna nyckeltal där en jämförelse blir rättvisande. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan
kommunerna avseende exempelvis organisatoriska olikheter, upphandlingsformer, politiska prioriteringar, geografi och socioekonomi.
Samtidigt går det att, utifrån den benchmarking som genomförts, konstatera att det finns mycket att vinna i ett ömsesidigt lärande av varandra. Vård- och omsorgskontoret har genom
benchmarkingarbetet ökat kunskapen om samband och kostnadsstrukturer samt fått idéer om förbättringar och utvecklingsmöjligheter. Det är möjligt att identifiera de områden där utvecklingsinsatser behöver prioriteras, men också att få bekräftat att vidtagna åtgärder givit avsedda effekter.
24
Sammanfattningsvis kan konstateras att vård- och omsorgsnämnden tack vara det intensiva arbetet med aktiva åtgärder för en budget i balans lyckats närma sig de jämförbara
kommunerna. Viktiga åtgärder har varit handläggningsprocessen enligt LSS och SoL, förändringar i ersättning och andra villkor till utförare, revidering av avgifter och taxor samt förändring av den öppna verksamheten.
Sollentuna har fortsatt höga kostnader för daglig verksamhet i relation till de jämförbara kommunerna. Det beror delvis på att de övriga kommunerna har en annan ersättningsmodell.
Sollentuna behöver utvärdera sin nuvarande ersättningsmodell och i den utvärderingen även se över möjligheten att skapa incitament för utförare att arbeta aktivt för arbetsåtergång, något som saknas i den nuvarande modellen.
Sollentuna har i jämförelse höga kostnader för särskilt boende för äldre. Den fortsatta ökningen av styckkostnader under 2018 är kopplad till nedläggningen av Tors Backe. Det går också att konstatera att Sollentuna har en hög ambitionsnivå vad gäller bemanning och kvalitet. Det finns anledning att nogsamt följa kostnadsutvecklingen och analysera nuvarande ersättningsmodeller samt vilken kvalitet brukarna i Sollentuna får givet aktuell snittkostnad. Inom hemtjänsten ser kostnadsnivån mer gynnsam ut i jämförelse även om Täby har en något lägre hemtjänstkostnad än Sollentuna.
Trots de förändringar som gjorts har Sollentuna i jämförelse med övriga kommuner höga kostnader för den öppna verksamheten. Kostnaden förväntas också öka i och med en särskild satsning på förebyggande verksamhet för målgruppen demens. Vård- och omsorgskontoret har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag på hur den öppna, förebyggande verksamheten kan
förändras och utvecklas. Samtidigt ligger det stora utmaningar i att möta framtidens behov inom demensområdet där förebyggande insatser är ett viktigt område, i detta arbete kommer fokus att sättas på senaste evidens.
Benchmarkingen har också visat att Sollentuna generellt sett har låg avgifter får vård- och omsorgsinsatser. Det kan finnas anledning att Sollentuna genomför en översyn av avgifterna under våren 2019.
Från och med hösten 2018 genomför kontoret en strukturerad jämförelse av relevanta nyckeltal vid varje delårsrapport baserat på aktuell prognos.
