3. Vård och omsorg i särskilt och ordinärt boende . . . 19

(1)

(2)

Nyckeltal inom äldreomsorgen 2003

Sammanfattning . . . 2

1. Inledning . . . 4

1.1 Bakgrund . . . .4

1.2 Syfte . . . .4

1.3 Process . . . .4

2. Kommunbeskrivningar . . . 5

2.1 Ale . . . .5

2.2 Alingsås . . . .6

2.3 Göteborg . . . .6

2.3.1 Högsbo SDN . . . .7

2.3.2 Lundby SDN . . . .8

2.3.3 Tynnered SDN . . . .8

2.4 Härryda . . . .9

2.5 Kungsbacka . . . .10

2.6 Kungälv . . . .10

2.7 Lerum . . . .11

2.8 Lilla Edet . . . .11

2.9 Mölndal . . . .12

2.10 Partille . . . .12

2.11 Stenungsund . . . .13

2.12 Tjörn . . . .14

2.13 Öckerö . . . .15

2.14 Befolkning 2002 och befolkningsprognos för 2010 . . . .15

2.15 Kostnad för äldreomsorg . . . .15

3. Vård och omsorg i särskilt och ordinärt boende . . . 19

3.1 Insatser enligt SOL . . . .19

3.2 Särskilda boenden . . . .20

3.3 Personalbemanning i särskilda boenden . . . .26

3.4 Nyckeltal för särskilda boenden . . . .27

3.5 Hemtjänst i ordinarie boende . . . .29

3.6 Hemtjänst i serviceboende . . . .31

3.7 Hemtjänstens kostnader och beviljad tid . . . .32

3.8 Förebyggande verksamhet . . . .33

3.9 Insatser enligt HSL . . . .37

3.10 Köpta platser . . . .40

3.11 Kvalitetsarbete inom äldreomsorgen . . . .41

4. Personal . . . 44

4.1 Personalsituation . . . .44

4.2 Enhetschefer i äldreomsorgen . . . .48

5. Avslutning . . . 52

(3)

Sammanfattning

Göteborgsregionen har tillsammans med medlemskommu- nerna tagit fram ”Nyckeltal inom äldreomsorgen” sedan 1995 och årets rapport för 2003 är därmed den nionde rapporten. Från början deltog sex kommuner, men under årens lopp har flera tillkommit och de senaste åren har även några stadsdelar i Göteborg deltagit. I årets nyckeltalsutredning deltar även Göteborgs Stad som helhet för första gången.

Det betyder att årets rapport för första gången innehåller samtliga 13 GR-kommuner och ger unika möjligheter till jämförelser och lärande mellan kommunerna trots olika storlek och förutsättningar.

Det är intressant att notera att Göteborgs stad utgör 57 % av Göteborgsregionens totala äldreomsorgskostnader och 55 % av GR: s totala befolkning.

Rapporten innehåller en mängd data i form av nyckeltal i tabeller och diagram samt beskrivande och analyserande texter. Rapporten kan läsas på olika sätt, beroende på vilket syfte läsaren har. Den som vill läsa innehållet mer övergri- pande kan i varje kapitels inledning och i diagrammen med dess analyserande texter hitta denna information. De exakta siffrorna som diagrammen baserar sig på finns i tabellerna.

Vill man sedan hitta förklaringar till likheter och olikheter mellan kommuner finns kommunernas egna beskrivningar om varje verksamhet. För varje total- och genomsnittssiffra för Göteborgsregionens kommuner, är stadsdelarna bort- räknade för att undvika att exempelvis befolkning räknas två gånger. I olika jämförelser räknas Göteborgs Stad som en kommun av 13, vidare förklaring ges i samband med redovisning av tabeller och diagram.

Befolkningsutveckling

I Göteborg samt stadsdelarna Högsbo och Lundby kommer andelen äldre 65 – w av den totala befolkningen att minska mellan 2003 och 2011, medan andelen kommer att öka i kranskommunerna. Det är svårt att finna någon entydig förklaring till varför det blir så, men det kan vara viktigt att observera inför planeringen av den framtida äldreomsorgen i respektive kommun.

Kostnadsutveckling 1999 – 2003

I kapitel 2.15 visas äldreomsorgens kostnadsutveckling mellan 1999 och 2003 för Göteborgsregionens kommuner.

Ökningen är sammanlagt 13 procent och ligger väl i linje med övrig kostnadsutveckling i samhället. Det är emellertid värt att notera att åren 2000 – 2002 står för hela tio procent av ökningen. Ett skäl kan vara att de kraftiga besparing- arna under slutet av 1990-talet, blev alltför omfattande så att man i början av 2000-talet tvingades att öka igen. Ett annat skäl kan vara att kommunernas ekonomi förbättrades under den här tiden.

(4)

2 3

Serviceboende

Av GR-kommunerna redovisar sju kommuner insatsen serviceboende som en mellanform av ordinärt boende och särskilt boende. Det har visat sig att även flera av de andra kommunerna har någon form av serviceboende, men man redovisar det antingen som ordinärt eller särskilt boende.

Inför framtida nyckeltalsutredningar bör definitionen av begreppet serviceboende förtydligas.

Särskilt boende

Det tycks finnas ett samband mellan boendeenheternas antal platser och kostnad per plats. Exempelvis Göteborg och Stenungsund har flera stora boendeenheter och har också lägre kostnader per boendeplats. Därmed verkar det som att det finns stordriftsfördelar vad det gäller kostnaderna, men när det gäller boendekvalitet gäller eventuellt ett annat resonemang.

Hemtjänsttimmar och mätning av tid i hemsjukvården

De senaste åren har GR: s nyckeltal för äldreomsorgen redovisat vad en hemtjänsttimma och tid i hemsjukvården innehåller och vad den kostar. Kostnaden har dessutom satts i relation till boendekostnader för att på det sättet försöka räkna ut när det blir mera lönsamt att satsa på särskilt boende istället för hemtjänst. Det är ett omfattande arbete för kommunerna att ta fram dessa uppgifter och därför valde kommunerna inför årets redovisning att avstå från mätningen av hemtjänsttimman och tiden i hemsjukvården. Det fanns även andra skäl att avstå från mätningen. Mätningen för 2002 visade att hemtjänsten, samfällt i kommunerna, använde ca 60 % till omsorgstagarna, resten av tiden användes till administration och annat. I jämförelse med vad man vet om andra yrkesgrup- per, ligger hemtjänstens tid för sitt uppdrag inom rimlig nivå. Eftersom de undersökta kommunerna fortfarande har kvar ungefär samma organisation som föregående år, bedömdes det som onödigt att utföra en ny mätning av hemtjänsttimman och tid i hemsjukvården. Dessutom finns det en osäkerhet ifall kommunerna mätt på samma sätt och därför behöver mätningsmodellen utvärderas inför kommande mätningar.

I det här sammanhanget är det intressant att hänvisa till Nacka kommun som i en artikel i Dagens Nyheter den 13 maj 2004, beskriver ett nytt arbetssätt för hemtjänsten.

Genom att avlasta hemtjänstpersonalen från de uppgifter man har utanför hemtjänstarbetet, har man där, enligt artikeln, höjt tiden till omsorgstagarna från 49 % till 74

%, samtidigt som kostnaderna minskat med 20 %.

Utskrivningsklara vårdtagare

Det kanske allra mest intressanta resultatet i 2003 års nyckeltalsmätning, är kostnadsutvecklingen för så kallade utskrivningsklara vårdtagare. Totalkostnaderna för GR- kommunerna har mera än halverats, jämfört med förra året. I jämförelse med 1999 har kostnaderna minskats med två tredjedelar.

Sjuktal

Ohälsan i samhället har de senaste åren ökat dramatiskt.

Flera undersökningar visar att många av de kommunan- ställda har hög ohälsa. Därför har mätning av ohälsan inom äldreomsorgen, uppdelat på hemtjänst och boende, tillförts årets nyckeltalsutredning. För några få kommuner har det varit omöjligt att få fram uppgifterna, men undersökningen visar att ohälsan bland äldreomsorgens personal är hög, ca 13 %. Siffran överensstämmer relativt väl med rikets siffror, men trots det finns det anledning att följa upp och se över vad man kan förbättra i arbets- situationen.

(5)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Att skapa förutsättningar för ett gott och innehållsrikt liv tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter.

Kommunernas uppdrag inom vård och omsorg till äldre regleras i Soci- altjänstlagen (SoL) och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Uppdraget är omfattande och handlingsutrym- met relativt stort. Kommunerna kan själva bestämma inriktningen och utformningen av verksamheten.

Det medför att den kommunala äldreomsorgen kan se väldigt olika ut. Behovet av att beskriva sin verksamhet och jämföra med andra blir därför allt större. Inte minst mot bakgrund av en ökande äldre befolkning, begränsade resurser samt ökade krav på kvalitet och valfrihet.

Kommunerna rapporterar årligen in offentlig statistik för äldreomsor- gen till bl.a. SCB och Socialstyrel- sen. Den statistiken saknar en del information för att kunna göra en rättvisande jämförelse mellan kommunernas verksamheter. Dessa bris- ter är ursprunget till att arbetet med

”Nyckeltal inom äldreomsorgen i Göteborgsregionen” startade 1995.

På grund av olika arbetssätt och redovisningsprinciper blir inte den

offentliga statistiken helt jämförbar, då nyckeltalen många gånger har varierande innehåll. I arbetet med den här rapporten görs en mer omfattande genomgång av varje nyckeltal.

Att ta fram dessa nyckeltal kan sedan medföra att några kommuner får räkna fram delar manuellt och ibland genom schablon, vilket ändå gör nyckeltalen mer rättvisande vid en jämförelse. I den här rapporten finns också, till skillnad från den offentliga statistiken, beskrivning av verksamheten för att ge en mer heltäckande bild som kan förklara skillnader och likheter kommuner emellan.

1.2 Syfte

Arbetet syftar till att dels ta fram nyckeltal och beskrivningar som möj- liggör rättvisande jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg och dels för att få en ökad förståelse för den egna verksamheten. Ytterligare ett viktigt syfte är att sätta fokus på olika områden inom äldreomsorgen som är av speciellt intresse att utveckla och analysera mer.

1.3 Process

Arbetet med årets rapport, som avser

verksamhetsåret 2003, har genom- förts i samarbete med kommunerna – Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt stadsdelarna Högsbo, Lundby och Tynnered i Göteborgs Stad. Arbetsgruppen har bestått av flera representanter för varje kommun, där deltagarna arbetar som ekonomer, utredare och chefer på olika nivåer. Gruppen har träffats vid fyra tillfällen från februari 2004 till juni 2004 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten. Gruppen träffades först en dag i februari 2004 för en dags uppföljning av 2002 års rapport och där förutsättningar, innehåll, arbetssätt och tidplan för nyckeltalen 2003 bestämdes tillsammans. Efter att uppgifterna samlats in och sammanställts, träffades gruppen för att diskutera hur man samlat in uppgifterna och därmed få möjlig- het att ändra i det material man lämnat. Därefter har gruppen mötts två gånger för att diskutera vilka analyser man kan göra av materialet.

Göteborgsregionens kommunalför- bund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar också för sammanställningen.

Deltagare i arbetet med nyckeltalen

Maki Almusawe Ale kommun Carina Carlsson Kungälvs kommun

Lisbeth Tilly Ale kommun Andreas Hasselteg Lerums kommun

Sonny Dahl Alingsås kommun Ulla Börjesson Lilla Edets kommun

Birgitta Näslund Alingsås kommun Monalis Kärnstrand Lilla Edets kommun

Roland Olsson Alingsås kommun Kaj Andréasson Mndals kommun

Gunnel Mårtensson Göteborgs Stad Benkt Ohlson Mölndals kommun

Eva Lagerstedt Göteborgs Stad Kai Rehdin Mölndals kommun

Sven-Olof Fredriksson Göteborgs Stad Helén Wernersson Mölndals kommun

Anne-Marie Bergenthorn Högsbo SDN Helen Carlbom Partille kommun

Per Forsström Högsbo SDN Katarina Noord Partille kommun

Eva Andersson Lundby SDN Anders Johansson Stenungsunds kommun

Ulf Johansson Lundby SDN Simon Lönnblom Stenungsunds kommun

Susanne Abrahamsson Tynnereds SDN Anne-Marie Nykvist Tjörns kommun

Lisbeth Sjöling Tynnereds SDN Elisabeth Widskog Tjörns kommun

Inger Thalenius Tynnereds SDN Vivi Metsola Tjörns kommun

Eva Öjerås Tynnereds SDN Eva Bergström Öckerö kommun

Tina Forsgren Härryda kommun Johanna Johansson Öckerö kommun

Ljubica Mrdja Härryda kommun

Kaisa Nordmark Härryda kommun

Eva Djervbrant-Jacobsson Kungsbacka kommun

Agneta Palmqvist Kungsbacka kommun Projektledning och sammanställning

Pia Renman Kungsbacka kommun Hans Troedsson, Anders Johansson

Lilianne Bengtsson Kungälvs kommun och Lars-Göran Jansson GR

(6)

2.1 Ale

Ale kommuns befolkning finns gan- ska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger I Göta Älv- dalen, Surte Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t ex Risveden. Kom- munen har som många förortskom- muner en förhållandevis ung befolkning. Många invånare i Ale pendlar till arbeten i andra kommuner i Göte- borgsregionen.

Organisationsbeskrivning

Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksamhetsgrenar, äldre-, handikapp-, individ- och familjeomsorg. Inom äldreomsorgen finns en övergripande chef och nio enhetschefer. Varje enhetschef ansvarar fullt ut för sitt område. Oftast är verksamheten renodlad i form av hemtjänst/servicehus eller särskilt boende. Tre enhetschefer har speci- ella uppdrag, en chef arbetar för den samordnade rehabiliteringsenheten tillsammans med primärvården en annan chef ansvarar för kommunens hemsjukvård och ytterligare en enhetschef har ett kombinerat ansvar för ett boende och en hemvårds- grupp. Ansvarsområdet, räknat i antal heltidsanställda per chef, varierar mellan 35–65 personer. Inom för- valtningen finns en särskild bistånds- bedömningsenhet som arbetar för

5

2 Kommunbeskrivningar

både äldre- och handikappomsorgen. Fördelningen av lediga platser inom särskilda boenden görs av en

”boendegrupp”, som består av första biståndsbedömare samt representant för demensboende och rehabenhet.

Ett enskilt företag, ISS Care, driver ett äldreboende i Surte på entreprenad.

Hälso- och sjukvården inklusive natt- patrull finns samlad i en organisation med enskild chef. Sjuksköterskorna har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende

inom ett geografiskt område. Kvälls- tid, helger och på natten ansvarar två sjuksköterskor för hela kommunen, på natten ingår sjuksköterskorna i nattpatrullen. Organisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med individen i centrum. Ale arbetar med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt för att förverkliga visionen.

Fakta Ale kommun

Befolkning

Antal invånare 2003-12-31 ...25 993 varav andel personer 65-w år ... 13,3%

Total kommunal skatt ...32:25 varav primärkommunal skatt (exkl. begrav- ningsskatt och begravningsavgift) ...22:00 Personal i äldreomsorgen

Antal årsarbetare ...311 Antal anställda...396 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ... 79%

Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 17,5%

Nettokostnad per inv, 65-w år ... 41 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ... 153 tkr

Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...126 692 Lokalkostnader ...9 372 Övriga kostnader ...21 222 Bruttokostnad ...157 286 Intäkter ...13 774 Nettokostnad...143 512 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...73 304 Stöd i ordinärt boende ...32 259 Stöd i serviceboende...9 636 Hemsjukvård ...6 970 Rehab ...7 712 Bostadsanpassning ...722 Färdtjänst ...2 542 Övrigt ...10 367 Nettokostnad...143 512

I detta kapitel finns för varje kommun en beskrivning som omfattar geografi, demografi och organisation, med fokus på omsorg om den äldre befolkningen (65–w år). För varje kommun finns också en faktaruta innehållande siffror från bokslut för år 2003 och andra fakta som t.ex. befolkning, skattesats och personal. Alla Göteborgsregionens kommuner ligger i Västra Götalands län, utom Kungsbacka som ligger i Hallands län. Efter fakta om kommunerna redovisas befolkningssiffror för 2003 samt befolkningsprognos för 2011.

Kapitlet avslutas sedan med några sammanfattande jämförelser av kommunernas kostnader för äldreomsorgen i sin helhet.

(7)

2.2 Alingsås

Alingsås kommun ligger 45 km nordöst om Göteborg. Cirka sjuttio procent av befolkningen bor i central- orten Alingsås. Övriga större orter i kommunen är Sollebrunn, Stora Mellby och Gräfsnäs. Kommunen är präglade av mycket landsbygd och

har en viss befolkningskoncentration i den norra delen av kommunen.

Organisationsbeskrivning

Under kommunfullmäktige och kom- munstyrelse lyder nio nämnder (inkl valnämnd), bl a Vård- och Äldre-

Fakta Alingsås kommun

Befolkning

Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...271 771 Lokalkostnader ...12 899 Övriga kostnader ...51 553 Bruttokostnad ...336 223 Intäkter ...24 419 Nettokostnad...311 804 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...199 426 Stöd i ordinärt boende ...56 017 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...24 745 Rehab ...11 640 Bostadsanpassning ...1 833 Färdtjänst ...6 433 Övrigt ...11 710 Nettokostnad...311 804

omsorgsnämnden. Förvaltningen är organiserad i vård- och omsorg samt en administrativ enhet. Vård och omsorg har en områdesindel- ning baserad på fem hemtjänst/

hemsjukvårdsområden samt en rehabenhet och en enhet för fastigheter.

Kommunens sjuksköterskor är placerade inom respektive hemtjänstom- råde. Under förvaltningschefen finns en chef för varje område. Områdena är i sin tur indelade i flera enheter, vilka leds av enhetschefer. Varje enhetschef ansvarar för upp till ca femtio anställda. Förvaltningen har biståndshandläggare och färdtjänst- handläggare centralt placerade under den administrativa chefen. Vård- och Äldreomsorgsnämnden ansvarar för alla hälso- och sjukvårdsinsatser (exkl. läkarinsatser) i de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet för alla kommuninvånare från och med sju års ålder. Bistånds- bedömningen genomförs av särskilda biståndshandläggare som är centralt placerade inom administrationen.

2.3 Göteborg

Göteborgs kommun består av 21 stadsdelar, av vilka tre valt att delta i nyckeltalsprojektet tillsammans med

”Hela Göteborg”. Dessa tre stadsdelar presenteras var för sig.

Göteborgs kommun består av skär- gård, landsbygd, storstadskärna och områden av förortskaraktär. Bebyggel- se, service, boendeformer och befolk- ningsstruktur och socioekonomiska förhållanden varierar lika mycket mellan stadsdelarna som de normalt gör mellan kommuner. Av stadens befolkning är 20,9 procent utländska medborgare eller svenska medborgare födda utomlands. Kommunen har ett mångsidigt näringsliv, universitet och högskolor samt en varierad kommer- siell och offentlig service.

Organisationsbeskrivning

För varje stadsdel finns en stads- delsnämnd. Stadsdelarna svarar för verksamheter inom den”mjuka sektorn” som socialtjänst, förskola, skola, lokal fritidsverksamhet samt viss kulturverksamhet. Stadsdelarna får kommunbidrag för sin verksamhet utifrån fastställda kriterier i en resursfördelningsmodell. Vissa uppgifter som bedömts mindre lämpliga att splittra upp på många stadsdelar, har organiserats som resursnämnds- uppdrag. Dessa uppdrag får särskilt anslag och de tjänster som produceras som resursnämndsuppdrag är vanligen

”fria nyttigheter” för stadsdelarna.

Hemsjukvården i ordinärt boende är en sådan resursnämndsuppgift.

Stadsdelarna samverkar i många frågor, ofta i fem stadsdelsregioner.

Inom äldreomsorgen är vanligen

hemtjänst och förebyggande verksamhet en fråga för den egna stadsdelen, medan planering och produktion av äldreboende ofta organiseras i ett stadsdelsregionsperspektiv och ibland i ett kommunperspektiv. Respektive stadsdel har det fulla ansvaret för pro- duktionen, men stadsdelarna köper och säljer platser mellan sig. Priserna och samarbetsvillkoren bestäms i stadsdelsregionerna. Organisationen för äldreomsorgen inom stadsdelarna skiljer sig mycket mellan de olika stadsdelarna. En majoritet av stadsdelarna arbetar med biståndsbedöm- ning, skild från arbetsledning. MAS är oftast underställd äldreomsorgs- chefen, men ibland stadsdelschefen. I resursstadsdelarna för hemsjukvården i ordinärt boende är äldreomsorgs- chefen oftast också ansvarig för hemsjukvården. I en stadsdelsregion,

(8)

6 7

2.3.1 Högsbo SDN

Högsbo är en av Göteborg Stads tjugoen stadsdelar och tillhör väster- regionen tillsammans med Askim, Frölunda, Tynnered och Älvsborg.

Bostäderna i stadsdelen består i huvudsak av lägenheter i flervå- ningshus som saknar hiss. Det finns i stadsdelen ett stort industriområde som sysselsätter ca femtontusen män- niskor. Stora delar av Högsbo ligger i berg och bergssluttningar som gör att vissa delar av Högsbo är mycket

backigt. Stadsdelen har en befolkning med hög andel äldre och andelen invå- nare som är sjuttiofem år och äldre är dubbelt så stor som genomsnittet för Göteborg. Andelen personer i stadsdelen med invandrarbakgrund är drygt fem procent.

Organisationsbeskrivning

Stadsdelschefen är den högsta chefs- nivån för förvaltningen, som är indelad i sju verksamhetsområden.

Högsbo är resursnämnd och ansvarar dels för hemsjukvård och miss- bruksvård i väster samt boende och aktiveringscentrum för neurologiskt funktionshindrade, specialpedagogik och särskola för hela kommunen.

Drygt artonhundra personer arbetar i förvaltningen och äldreomsorgen är den största verksamheten. För äldreomsorgen ansvarar en verksamhetschef och för varje boende och för hemtjänsten ansvarar en enhetschef.

Under enhetscheferna finns samordnare som har arbetsledaransvar och budgetansvar. I Högsbo arbetar man med ett nära ledarskap och det innebär att samordnarna har personalansvar för mellan tolv till femton personer. Äldreomsorgen har ett biståndskontor som beslutar om insatser till personer över 65 år.

Här finns även en gemensam belägg- ningsenhet för väster som fördelar platser på särskilda boenden. På sär- skilda boenden finns sjuksköterskor i den egna organisationen. Högsbos hemsjukvård ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården i det ordinära boendet. I stadsdelen finns även en MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Trygghetslarm besvaras och fördelas av en trygghetsjour i stadsdelen Frölunda.

Fakta Högsbo SDN

Befolkning

Äldreomsorgens kostnader i procent av stadsdelens totala kostnader... 47,0%

Nettokostnad per inv, 65-w år ... 39,7 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ... 107,7 tkr

Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader...135 432 Lokalkostnader ...18 652 Övriga kostnader ...50 031 Bruttokostnad ...204 115 Intäkter ...29 053 Nettokostnad...175 062 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...111 994 Stöd i ordinärt boende...36 120 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...5 011 Rehab ...3 884 Bostadsanpassning ...1 058 Färdtjänst ...6 154 Övrigt ...10 841 Nettokostnad...175 062

Västerregionen, finns en särskild chef för hemsjukvården, direkt underställd stadsdelschefen. De två minsta stadsdelarna har ansvar för stadsdelens egen hemsjukvård i ordi- närt boende, i det ena fallet under en försöksperiod på två år. Hemsjukvår- den inom särskilt boende är vanligen integrerad inom respektive boende.

Färdtjänsten bedrivs inom särskild nämnd. Färdtjänsten bedriver också flexlinjetrafik inom flera stadsdelar.

Bostadsanpassning handläggs av fastighetsnämnden.

Fakta Göteborgs Stad

Befolkning

Antal årsarbetare ...7 744 Antal anställda...9 720 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ... 80%

Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...2 804 308 Lokalkostnader ...361 795 Övriga kostnader ...1 418 952 Bruttokostnad ...4 585 055 Intäkter ...1 326 884 Nettokostnad...3 258 171 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...1 995 008 Stöd i ordinärt boende...696 130 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...290 166 Rehab ...113 256 Bostadsanpassning ...18 500 Färdtjänst ...97 611 Övrigt ...47 500 Nettokostnad...3 258 171

(9)

2.3.2 Lundby SDN

Lundby är en av Göteborgs 21 stadsdelar. Lundby ligger centralt på Hisingen och utgör tillsammans med Torslanda, Biskopsgården, Tuve- Säve, Backa och Kärra-Rödbo region Hisingen.

Bostäderna i stadsdelen är av varierande bebyggelse med villa- och radhusområden, äldre hyreshus, samt nybyggda hyreshus främst i området Norra älvstranden. En stor del av de äldre hyreshusen saknar hiss.

Inom stadsdelen finns industriom- råden, köpcentra och rekreationsom- råden.

Medelåldern inom stadsdelen är jämförbar med staden i övrigt, var 6:

e person är 65 år eller äldre. Lundby är en stadsdel med stor mångfald när det gäller etnisk mångfald samt utbildnings- och inkomstnivåer.

Organisationsbeskrivning

Lundby stadsdelsförvaltning styrs lokalt av Lundby stadsdelsnämnd och centralt av kommunfullmäktige i Göteborgs stad. Stadsdelschefen är högsta chefsnivå och för varje avdelning ansvarar en avdelningschef.

Äldreomsorgen som benämns Omvårdnadsavdelningen är en av förvaltningens sju avdelningar och omfattar omsorg om äldre och funktionshindrade samt hemsjukvård i ordinärt boende för region Hisingen.

Hemtjänsten består av fem hem- tjänstområden samt en särskild enhet, Biståndsenheten, som ansvarar för

handläggning av biståndsbeslut, före- byggande verksamhet, anhörigstöd och en gemensam beläggningsenhet för Hisingens äldreboendeplatser.

För utförande av hemtjänst till personer med missbruksproblematik finns särskilda hemtjänstgrupper som är organiserade inom avdelningen för Individ och familjeomsorg.

I Lundby finns fem äldreboenden samt Rehabenheten. Inom Reha- benheten finns korttidsplatser för vardagsrehabilitering samt sjukskö- terskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster för Lundbys äldreboende.

Inom Omvårdnadsavdelningen arbetar 12 verksamhetschefer, MAS och planeringsledare. Ekonomisekre-

terare och personalsekreterare arbetar riktat mot äldreomsorgen. Cheferna inom hemtjänsten har undersköter- skor med administrativa arbetsupp- gifter till sin hjälp och cheferna för boenden och chefen för hemsjukvård har verksamhetsplanerare/planledare/

samordnare till sin hjälp.

Lundby SDN har tillsammans med övriga stadsdelsnämnder på Hisingen antagit en äldreomsorgsplan fram till år 2006. Planen beaktar de mål och inriktningar som beskrivs i Äld- reomsorgsplan för Göteborg 2002- 2010. I planen beskrivs bl. a strategier som skapar möjligheter för äldre att i större utsträckning bo kvar i ordinärt boende.

Fakta Lundby SDN

Befolkning

Äldreomsorgens kostnader i procent av stadsdelens totala kostnader... 35,0%

Göteborg är indelad i 21 stadsdelar i varierande storlek. Varje stadsdel i Göteborg innehåller de verksamheter som är traditionella i en vanlig kommun som förskola, skola, kultur och fritid individ och familjeomsorg, osv.

Stadsdelsnämnden ansvarar för verksamheten i stadsdelen.

Stadsdelarna ingår i en region där Tynnered har sin tillhörighet i väster. I stadsdelen finns en varierande bostadsbebyggelse med både radhusområde, villabebyggelse men också flera områden med hyreshus.

Tynnered har en förhållandevis ung befolkning men antalet äldre ökar markant de närmaste åren. I Tyn- nered finns ingen industri etablerad men stor del av de boende arbetar i den kommunala verksamheten främst i skola, förskola och äldreomsorg.

Organisationsbeskrivning

Verksamheter styrs på två olika nivåer, dels från kommunfullmäktige i Göteborgs stad och dels från stads- delsnämnden.

Äldreomsorgen som benämns vård

och omsorg, ansvarar för bistånds- bedömning, förebyggande verksamhet, hemtjänst, äldreboende och den kommunala hälso- och sjukvården i de särskilda boendena. I verksamheten finns förutan chef för vård och omsorg fjorton enhetschefer som arbetar i ledningsgrupp tillsammans med kvalitetssamordnare och planeringsledare. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är alltid inbjuden med sina frågor.

Tynnered producerar mera platser i särskilt boende än det finns behov av i

2.3.3 Tynnered SDN

(10)

9

2.4 Härryda

Härryda kommun ligger utmed riks- väg 40 mellan Göteborg och Borås.

Hälften av ytan är täckt av skog och en tolftedel av sjöar. Företag med behov av goda kommunikationer uppskattar Härryda kommun för närheten till de stora riksvägarna, järnvägen, Göteborgs hamn, Göte- borg och Landvetter flygplats, som ligger mitt i kommunen. Mölnlycke är centralort i Härryda kommun och ligger längst västerut i kommunen och där bor knappt hälften av kommunens befolkning. När- mast flygplatsen ligger Landvetter och Härryda samhälle som fått ge namn åt kommunen. I öster ligger Hindås, Rävlanda och Hällingsjö.

Organisationsbeskrivning

Socialtjänsten är en av den kommunala förvaltningens fem sekto- rer. Socialtjänsten är indelad i fyra verksamhetsområden: Ledning och administration, Äldreomsorg, Han- dikappomsorg samt Individ och familjeomsorg. Sektorn har tre chefs- nivåer: sektorschef, verksamhetschef

Fakta Härryda kommun

Befolkning

Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...136 543 Lokalkostnader ...11 971 Övriga kostnader ...21 759 Bruttokostnad ...170 273 Intäkter ...12 414 Nettokostnad...157 859 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...84 758 Stöd i ordinärt boende...32 261 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...16 721 Rehab ...6 160 Bostadsanpassning ...580 Färdtjänst ...2 804 Övrigt ...14 575 Nettokostnad...157 859

Fakta Tynnered SDN

stadsdelen och säljer platser i väster.

I väster finns en gemensam belägg- ningsenhet som fördelar platser efter äldres önskemål av placering och efter behov. I västra stadsdelarna skrivs varje år en regional plan som beskriver övergripande mål för verksamheterna. Planen fokuserar på samarbetet mellan stadsdelarna i regionen med spelregler för arbetet med boendeplatser m.m. Vård och omsorg har sjuksköterskor i sär- skilda boendena i den egna organisationen. Den kommunala hälso och sjukvården i det ordinära boendet administreras av resursverksamhet i Högsbo stadsdel för hela väster, hemsjukvård. Denna organisation kräver en hög grad av samarbete och samverkan. Samverkan sker också med primärvården i väster. I stadsdelen finns en MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska).

Verksamheten är organiserad i en biståndsenhet, en förebyg- gande enhet, hemtjänst och särskilda boende. Trygghetslarm i hemtjänst besvaras av en central enhet som

Befolkning

västerregionen har avtal med. Lar- men besvaras i första hand av personal i hemtjänst men kvällar och nätter finns en gemensam utförandeenhet i väster.

I stadsdelen finns fyra träffpunkter

där man bedriver ett strukturerat folk- hälsoarbete riktat mot äldre. En av träffpunkterna har också dagvård där insatserna för brukarna är bistånds- bedömda. Stadsdelen har också en dagverksamhet för dementa.

och enhetschef. Äldreomsorgen har ansvaret för insatser till personer över 65 år både i ordinärt boende och i särskilt boende. Äldreomsorgen är indelad i biståndsenhet, hemtjänst, särskilda boenden, sjuksköterskeor- ganisation och rehabilitering. I hälso- och sjukvårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år.

Hemtjänst- och rehabiliterande insatser utförs även till personer under 65 år. Färdtjänsten ingår sedan 2000 i

sektorn för Samhällsbyggnad.

I de politiska målen för äldrepolitiken i Härryda kommun nämns bland annat att de enskilda ska åldras med trygghet, värdighet och oberoende samt med hänsyn till kulturell bakgrund. De ska också ha inflytande över utformningen av insatserna. Det förebyggande arbetet är viktigt och verksamheten ska för den enskilde öka möjligheterna till kvarboende i den egna bostaden.

(11)

2.6 Kungälv

Kungälvs kommun ligger norr om Göteborg. Kommunen omfattar både tätort, glesbygd och skärgård. Tätor- terna Kungälvs stad och Ytterby har i det närmaste vuxit samman. I dessa delar bor ungefär hälften av kommunens befolkning. I skärgården är det ön Marstrand som har en mer omfattande permanentboende befolkning medan det på övriga öar bor färre åretruntboende.

Organisationsbeskrivning

Socialtjänsten i Kungälvs kommun är uppdelad i fyra verksamheter; handikappomsorg, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Hälso- och sjukvården leds av en verksamhetschef och är organiserad i två enheter, en för hem- sjukvård och en för rehabilitering.

Äldreomsorgen leds av en verksamhetschef med stöd av tre verk- samhetssekreterare. Deras uppgifter är främst anhörigstöd, datastöd samt stöd i förändrings- och utvecklings- arbete.

2.5 Kungsbacka

Kungsbacka kommun i Norra Hal- land består av ett flertal tätorter varav centrala Kungsbacka har den största andelen av befolkningen.

Kommunens läge mellan ”hav och insjö” lockar till sig nya invånare och befolkningen ökar stadigt. Enligt senaste prognosen blir ökningen 750 personer årligen fram till 2010. Av Kungsbackas c:a 26 500 bostäder består c:a 70 % av ägda småhus, 25 % av hyresrätter och 5 % av bostadsrätter. Av kommunens c:a 18 000 utpendlare reser c:a 84 % till Göteborg och Mölndal.

Organisationsbeskrivning

Äldreomsorgen arbetar under nämn- den för Äldreomsorg och är en av kommunens tolv förvaltningar. Under förvaltningschefen är verksamheten indelad i 21 verksamhetsbaser varav 17 innefattar någon form av äldre- boende och i sju av dessa ingår även hemtjänst i ordinärt boende. Endast en verksamhetsbas omfattar enbart

ordinärt boende. Utöver detta finns det verksamhetsbaser för larm- och nattpatruller, för hemsjukvårdens sjuksköterskor i centrum och nord- väst och för rehabiliteringsverksam- heten som utgörs av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabassistenter.

Åtta biståndshandläggare, nu organiserade under en egen verksamhets-

chef, beslutar om hemtjänstinsatser, anhörigvård och inflyttning på äldre- boenden. Två äldreboenden drivs på entreprenad. Förvaltningens ansvars- område omfattar personer 65 år och äldre. I början av året tillsattes en ny förvaltningschef för äldreomsorgen och detta har medfört att en översyn av organisationen har inletts.

Fakta Kungsbacka kommun

Befolkning

Antal årsarbetare ...784 Antal anställda...1 066 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad ... 77%

Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...317 830 Lokalkostnader ...41 269 Övriga kostnader ...71 592 Bruttokostnad ...430 691 Intäkter ...36 170 Nettokostnad...394 521 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...173 159 Stöd i ordinärt boende...69 809 Stöd i serviceboende...102 447 Hemsjukvård ...25 395 Rehab ...5 128 Bostadsanpassning ...2 560 Färdtjänst ...5 351 Övrigt ...10 672 Nettokostnad...394 521

Äldreomsorgen är indelad i enheter som leds av vardera en enhetschef.

Förutom enhetschefer för äldreboen- den och hemtjänst finns enhetschef för bistånd och kostverksamhet.

Biståndsenheten ansvarar för alla utredningar enligt socialtjänstlagen

och enhetschefen för denna verksamhet ansvarar för boendeplaceringar.

Ansvaret för färdtjänst har gatu- kontoret.

Socialtjänstens ledord för verksamheten är trygghet, delaktighet och utveckling ur ett brukarperspektiv.

Fakta Kungälvs kommun

Befolkning

(12)

10

2.7 Lerum

Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Bollebygd, Göteborg, Härryda och Partille. Lerum har naturen inpå knutarna och kan erbju- da ett härligt friluftsliv och många sjöar. Större delen av befolkningen bor i villa och radhus i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Den över- gripande kommunala förvaltningen är lokaliserad till Lerum som räknas som centralort. Ca 12 tusen personer pendlar till arbete i annan kommun.

Till kommunen pendlar några tusen personer.

Organisationsbeskrivning

Vård- och omsorgsförvaltningen vän- der sig till personer som har behov av stöd och hjälp i sin livsföring.

Förvaltningen är organiserad i verk- samhetsområdena handikapp och äldreomsorg med gemensam stab och rehabenhet. Äldreomsorgen är i sin tur uppdelad i två ben med varsin verksamhetschef. Biståndsenheten är det ena benet och gör biståndsbedöm-

Fakta Lerums kommun

11

2.8 Lilla Edet

Lilla Edets kommun ligger längs Göta älvs dalgång och gränsar till Ale, Kungälv, Trollhättan, Uddevalla samt Stenungsund. Kommunen består av tre tätorter, öppna jordbruksbyg- der och stora sjörika skogsområden.

Huvudsaklig näringsgren är industri och jordbruk. Den huvudsakliga boendestrukturen är egna hem.

Organisationsbeskrivning

Socialnämnden är en av kommunens fem nämnder. Socialförvaltningen är indelad i två verksamhetsområden;

Individ- och familjeomsorg samt Vård och omsorg där LSS numera ingår. Individ- och familjeomsorg leds av en områdeschef medan Vård och omsorg är direkt underställd soci- alchefen. Vård och omsorg är uppdelad i sju enheter; särskilt boende, hemtjänst, hemsjukvård, kostproduk- tion, biståndsenhet, färdtjänst samt LSS. Enheterna är uppdelade på åtta enhetschefer som ansvarar för budget

Fakta Lilla Edets kommun

Befolkning

ningar och boendeplaceringar samt färdtjänshandläggning. Det andra benet utgörs av verkställarna inom hemvård, hemsjukvård, dagverksamhet, kök samt särskilt boende. Lerums kommun har en medarbetarfilosofi som består av fem ledord: lust, enga- gemang, reflektion, unik och mod.

De beskriver vad kommunen som arbetsgivare tycker är viktigt för att

åstadkomma en attraktiv arbetsplats som kännetecknas av arbetsglädje och utveckling. Medarbetarfilosofin utgör grunden för ett gemensamt förhåll- ningssätt och där ledordens konkreta innebörd utarbetas i dialog på varje arbetsplats.

och personal. Hemsjukvården leds av en enhetschef som tillika är MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska).

Ett boende har sjuksköterskor i sin organisation medan hemsjukvården

ansvarar för övriga verksamheter dygnet runt.

* Diff p.g.a. annan förv. för bostadsanpassning.

Befolkning

Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...71 485 Lokalkostnader ...14 091 Övriga kostnader ...21 553 Bruttokostnad ...107 129 Intäkter ...18 855 Nettokostnad...88 274 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...55 932 Stöd i ordinärt boende...14 679 Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård ...7 309 Rehab ...1 211 Bostadsanpassning ...1 938 Färdtjänst ...519 Övrigt ...4 748 Nettokostnad*...86 336

(13)

2.10 Partille

Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner med koncentrerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar; Partille, Sävedalen,

Jonsered och Öjersjö. Det bor ca 33 000 personer Partille kommun.

Förvärvsfrekvensen bland de boende i Partille är högre än genomsnitten

Fakta Partille kommun

2.9 Mölndal

Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka. Befolk- ningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kål- lered och Lindome. De södra delarna av kommunen består av landsbygd.

Organisationsbeskrivning

Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar: Administration, Handikap- pomsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: Förvaltnings- chef, avdelningschef och verksamhetschef. Äldreomsorgen har ansvar för insatser till personer över 65 år och är uppdelade i 25 områden med en ansvarig verksamhetschef per område. Områdena består av hemtjänst/servicehus och/eller sär- skilt boende. Dessutom finns en verksamhetschef för kök. Biståndsbe- slut tas av biståndshandläggare, som tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Biståndshandläggarna

Fakta Mölndals kommun

Befolkning

Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 18%

Bokslut för äldreomsorgen 2003, Tkr Personalkostnader...169 145 Lokalkostnader ...34 126 Övriga kostnader ...31 603 Bruttokostnad ...234 874 Intäkter ...38 220 Nettokostnad...196 654 Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer...90 253 Stöd i ordinärt boende...43 032 Stöd i serviceboende...18 007 Hemsjukvård ...19 876 Rehab ...6 280 Bostadsanpassning ...491 Färdtjänst ...1 557 Övrigt ...17 158 Nettokostnad...198 654

är organiserade under en egen verksamhetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Sjukskö- terskeorganisationen är indelad i två

områden med verksamhetschef för varje. All rehabiliteringsverksamhet är organiserad under en verksamhetschef och tillhör avdelningen för hemsjuk- vård och bistånd.

i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindu- stri och utvinning, handel och kommunikationer samt vård och omsorg.

Andelen arbetslösa är något lägre än genomsnitten i riket och i regionen.

Organisationsbeskrivning

Äldreomsorgen i Partille kommun bedrivs av vård-och omsorgsförvalt- ningen som är indelad i tre avdelningar: handikappomsorg, Partillerehab och äldreomsorg med en ansvarig avdelningschef för respektive avdelning. Äldreomsorgen ansvarar för insatser till personer 65 år och äldre.

De under 65 år får sina insatser från handikappomsorgen. All hemsjuk- vård och hemtjänst, även till personer under 65 år, är organiserad inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen består av tio verksamheter, vilka är indelade efter funktion. Varje verksamhetschef har ledningsansvar för 30-65 personer. Särskilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksam- hetscheferna ansvarar för verkstäl- ligheten. Biståndsenheten har en egen