Kontrollprogram för fladdermöss vid vindpark Brahehus, Jönköpings kommun

(1)

Rapport

Kontrollprogram för fladdermöss vid vindpark Brahehus,

Jönköpings kommun – 2014-2016

Rabbalshede Kraft AB

(2)

D\4111-01\10 Rapporter- arbetsdokument\4111-01_Kontrollprogram BH-slutrapport_2016_granskad_V01.docx

Dokumentuppgifter

Titel Kontrollprogram för fladdermöss vid

vindpark Brahehus, Jönköpings kommun–

2014-2016

Version 1

Datum 2016-12-08

Uppdragsgivare Rabbalshede Kraft AB

Marknadsvägen 1 457 55 Rabbalshede

Uppdragsnummer 4111-01

Dokumentnummer 4111-01\10\ 4111-01

Rapport genomförd av Stefan Pettersson

Rapport granskad av Tim Hipkiss

Rapport verifierad av Stefan Pettersson

(3)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund ... 3

2 Metod ... 3

3 Resultat 2016 ... 4

4 Sammanfattande resultat 2014-2016 ... 8

5 Diskussion ... 9

6 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer ... 13

Referenser ... 14

Bilaga A-C ... 15

(4)

1 Bakgrund

2014 påbörjades ett treårigt kontrollprogram avseende fladdermusfaunan vid BraheHus vindpark (figur 1). Syftet med kontrollprogrammet var att utreda

vindkraftverkens påverkan på fladdermöss. I denna rapport presenteras resultaten för 2016 samt en sammanfattning av de tre årens resultat och slutligen

rekommendationer för BraheHus vindpark.

2 Metod

Inventering i marknivå

Samma metod användes under samtliga tre år. Inventeringen påbörjades cirka 30 minuter efter solens nedgång och genomfördes med autoboxar (D500x). Autoboxar spelar automatiskt in ultraljud från förbipasserande fladdermöss. Boxarna placerades vid parkens samtliga nio verk under två nätter vid alla besök i parken, vilket totalt gav 108 boxnätter under de tre åren. Platsen för boxarnas placering var den samma vid samtliga tillfällen. De sattes i kanten av respektive verksplats och riktades snett uppåt mot verkstornet (cirka 45 grader). Avståndet till tornet var mellan 30 och 40 meter.

Boxarnas inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 32 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 kHz, PRETRIG = Figur 1. Brahehus vindpark (terrängkartan, Lantmäteriet 2016).

(5)

OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = HIGH.

Eftersök

Samma metod användes under samtliga tre år. Ytan under verken avsöktes genom att gå transekter med cirka fem meters mellanrum som täckte ett område inom en 50 meters radie från verkstornen. Eftersök gjordes vid respektive verksplats på

eftermiddagen vid ankomsten till parken, då boxarna placerades ut inför den första inventeringsnatten. De två följande dagarna gjordes eftersöken på morgonen och förmiddagen. Varje verksplats avsöktes under cirka 30 minuter.

Under det första året (2014) klassificerades ytorna inom en buffert på 50 meter från respektive verkstorn i två grupper utifrån hur svåravsökt området var. De delades in i ”hög sökbarhet” och ”lägre sökbarhet”. Den förstnämnda utgjordes i princip av grusplanen där sannolikheten att finna potentiella fladdermuskadaver var mycket hög. I den sistnämnda var avsökningen något svårare, på grund av viss vegetation (främst mer eller mindre gräs), och risken att missa ett kadaver större. Övriga ytor inom bufferten var svåravsökta, på grund av främst tät och/eller högväxt vegetation, och sannolikheten att finna ett kadaver bedömdes där som liten.

3 Resultat 2016

Vind och temperatur

Rent allmänt var våren, första delen av sommaren och sensommaren relativt torr och varm, och sannolikt ganska gynnsam ur ett fladdermusperspektiv. Under fältarbetet var det uppehållsväder under samtliga fyra nätter. Nattemperaturen under

augustibesöket var mellan cirka 14 och 18 grader och vindarna var låga (mestadels <

6 m/s) (figur 2). Under septemberbesökets första natt var temperaturen inledningsvis cirka 15 grader men vinden något stark. Under senare delen av natten mojnade det men temperaturen sjönk då ner mot 12 grader. Under andra natten var det hög temperatur (17-18 grader) och låg vind (< 6m/s) (figur 3). Sammanfattningsvis kan tre av de fyra nätterna innan eftersöket betraktas som högrisknätter (temp >14 grader och vind < 6 m/s i navhöjd) (se Rydell m fl. kommande uppdatering av

syntesrapporten) och lämpliga för att genomföra eftersök.

(6)

Figur 2. Temperatur och vind för verk 7 under perioden 18-23/8. Datumen för fältbesök och eftersök är inringade. 6 m/s är markerad med en svart linje.

Figur 3. Temperatur och vind för verk 7 under perioden 8-13/9. Datumen för fältbesök och eftersök är inringade. 6 m/s är markerad med en svart linje.

(7)

Inventering

Totalt registrerades 1153 fladdermusfiler, varifrån tio arter identifierades (tabell 1).

Nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och stor fladdermus dominerade

inspelningarna. De noterades vid samtliga verksplatser. Även gråskimlig fladdermus och mustasch/Brandts fladdermus noterades vid samtliga verksplatser. Ett mindre antal filer utgjordes av långörad fladdermus, barbastell, fransfladdermus och trollfladdermus. En inspelning är bedömd som sydfladdermus (av Ingemar Ahlén) och är ny för området. Majoriteten av de obestämda filerna ligger under 25 kHz och är endera svaga, korta eller annars svårbedömda. De flesta utgörs av stor fladdermus eller gråskimlig fladdermus. Enstaka av dessa skulle kunna vara sydfladdermus, men endast en fil är bedömd och verifierad som denna art.

Tabell 1. Sammanslagen data av förekomsten av noterade fladdermusarter vid respektive verksplats under 2016.

Obest.=obestämd fladdermus, Bbar=barbastell, Enil=nordisk fladdermus, Eser=sydfladdermus, Mmb=mustasch- /Brandts fladdermus, Mnat=fransfladdermus (*1 fil verifierad), Nnoc=stor fladdermus, Paur=långörad fladdermus, Pnat=trollfladdermus, Ppyg=dvärgfladdermus, Vmur=gråskimlig fladdermus. Observera att antalet

fladdermusregistreringar vid boxlokalerna inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan endast aktiviteten vid respektive box!

Högst sammantagen aktivitet noterades under augustibesöket där första natten (21- 22/8) stod för drygt hälften av den totala registrerade och aktiviteten dominerades av nordisk fladdermus och stor fladdermus (tabell 2). Andra natten dominerades av dvärgfladdermus. Under septemberbesöket var aktiviteten lägre och dominerades av dvärgfladdermus (tabell 2).

Verk

Ant. fl.

filer Obest. Bbar Enil Eser Mmb Mnat* Nnoc Paur Pnat Ppyg Vmur Antal arter

1 232 5 2 161 11 20 2 25 6 7

2 98 3 15 9 4 32 5 20 10 7

3 48 2 15 10 2 1 13 5 6

4 148 5 1 22 13 38 2 55 12 7

5 73 2 1 15 6 28 18 3 6

6 84 3 1 14 1 6 29 1 19 10 8

7 110 10 18 12 3 1 1 45 20 7

8 213 11 2 38 22 65 2 44 29 7

9 147 2 26 19 25 3 60 12 7

Totalt 1153 41 9 324 1 108 4 242 14 4 299 107 10

% 3,6 0,8

28,

1 0,1 9,4 0,3 21,0 1,2 0,3 25,9 9,3

(8)

Tabell 2. Sammanslagen data av förekomsten av noterade fladdermusarter vid respektive verksplats under 2016.

Date Obest. Bbar Enil Eser Mmb Mnat Nnoc Paur Pnat Ppyg Vmur Totalt

2016-08-21 24 1 235 1 47 204 6 3 82 58 661

2016-08-22 14 1 80 34 3 22 1 134 37 326

Augsti 38 2 315 1 81 3 226 7 3 216 95 987

2016-09-11 1 3 2 8 21 4 39

2016-09-12 2 4 7 19 1 16 7 1 62 8 127

September 3 7 9 0 27 1 16 7 1 83 12 166

Totalt 41 9 324 1 108 4 242 14 4 299 107 1153

Eftersök

Under 2016 års eftersök i parken hittades totalt fem kadaver, varav tre i augusti och två i september. Tre av fynden var stor fladdermus, en var dvärgfladdermus och den sista gråskimlig fladdermus (tabell 3). De kadaver som hittades på morgonen den 23/8 (en stor fladdermus och en gråskimlig fladdermus) och 13/9 (en stor

fladdermus) var nydöda. Dvärgfladdermusen hittades vid ankomsten till parken den 21/8 och beräknas ha varit död i 1-3 dygn. Det sista fyndet (stor fladdermus) missades vid första eftersökstillfället (eftermiddagen 11/9). Den var förruttnad och beräknas ha legat där i minst en vecka (tabell 3). Inga kadaver hittades under eftersöket förmiddagen den 22/8. Natten mellan den 21 och 22/8 uppvisade alla tecken på en högrisknatt med låg vind, hög temperatur (figur 1) och en hög noterad aktivitet hos stor fladdermus (tabell 2). Vinden var dock <4 m/s och det är oklart huruvida och i vilken omfattning verken var igång. Eventuellt stillastående verk skulle kunna förklara utebliven mortalitet den natten, då två kadaver hittades nydöda natten efter.

(9)

Tabell 3. Datum och resultat av eftersöken vid verken. Nnoc=stor fladdermus, Ppyg=dvärgfladdermus, Vmur=gråskimlig fladdermus.

Datum

Tid för

eftersök Vkv 1 Vkv 2 Vkv 3 Vkv 4 Vkv 5 Vkv 6 Vkv 7 Vkv 8 Vkv 9 Kommentar

2016-08-21 em x x x x x x 1 Ppyg x x †1-3 nätter innan

2016-08-22 fm x x x x x x x x x

2016-08-23 fm 1 Nnoc x x x x 1 Vmur x x x † under natten x2

2016-09-11 em x x x x x x x x x

2016-09-12 fm 1 Nnoc x x x x x x x x † > 1 vecka

2016-09-13 fm x x 1 Nnoc x x x x x x † under natten

4 Sammanfattande resultat 2014-2016

Inspelningar

Under de två första åren dominerades inspelningarna av dvärgfladdermus, följt av nordisk fladdermus (tabell 4). Det var relativt få noteringar av gråskimlig

fladdermus och stor fladdermus. Antalet inspelade fladdermusfiler var också måttlig.

2016 var antalet inspelningar markant högre och främst då på grund av ett betydligt större antal noteringar av stor fladdermus och nordisk fladdermus (tabell 4).

Tabell 4. Sammanslagen data av förekomsten av noterade fladdermusarter under respektive år vid de nio verken.

År

Ant.

boxnätter Obest. Bbar Enil Eser Mmb Mnat Nnoc Paur Pnat Ppyg Vmur

Ant. fl.

filer

Antal arter

2014 36 11 3 87 52 1 18 6 7 231 81 497 9

2015 36 8 1 76 46 1 5 6 144 20 307 8

2016 36 41 9 324 1 108 4 242 14 4 299 107 1153 10

Eftersök

Under besöken 2014 och 2015 hittades totalt 4 kadaver, varav ett 2014 och tre 2015.

De första två åren var alla fynd dvärgfladdermöss. 2016 hittades fler kadaver och förutom dvärgfladdermus hittades även stor fladdermus och gråskimlig fladdermus (tabell 5).

(10)

Tabell 5. Resultat av eftersöken 2014-2015. Nnoc=stor fladdermus, Ppyg=dvärgfladdermus, Vmur=gråskimlig fladdermus. Upphöjd siffra till höger om fladdermusnamn anger fyndplats (bilaga A-C).

År Vkv 1 Vkv 2 Vkv 3 Vkv 4 Vkv 5 Vkv 6 Vkv 7 Vkv 8 Vkv 9 Totalt

2014 x x x x x x x x 1 Ppyg¹ 1

2015 x x 1 Ppyg² 1 Ppyg³ x x x x 1 Ppyg⁴ 3

2016 2 Nnoc⁷,⁸ x 1 Nnoc⁹ x x 1 Vmur⁶ 1 Ppyg⁵ x x 5

Totalt 2 2 1 1 1 2 9

5 Diskussion

Inspelningar

Vindparken inventerades under sammanlagt tolv nätter fördelat på sex tillfällen mellan 2014 och 2016 (108 boxnätter). Vid inventeringar under ett fåtal nätter, i det här fallet två plus två nätter under augusti och september, är det svårt att få en bild av hur aktiviteten i allmänhet och hos enskilda arter i synnerhet fördelar sig över säsongen i området. Inventeringarna ger däremot högst sannolikt en rättvisande bild av vilka arter som förekommer i området och om dom är vanligt eller mer ovanligt förekommande. Det senare genom att titta på i hur många punkter och under hur många nätter de olika arterna registreras.

De två första årens inventeringar tydde på att aktivitet av dvärgfladdermus var vanligast inom vindparksområdet och att förekomsten av de, i vindkraftsammanhang mest utsatta arterna, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus (Rydell m fl. 2011) var måttlig (tabell 4). Det verkade också stödjas av eftersöksdata då endast enstaka kadaver av dvärgfladdermus påträffades (tabell 5). 2016 års inventering uppvisade en allmänt högre aktivitet och en i synnerhet högre aktivitet av stor fladdermus, vilket även stöddes av eftersöksresultaten då tre kadaver av stor fladdermus hittades.

Det bör dock noteras att det är svårt, näst intill omöjligt, att jämföra aktiviteten från enstaka nätter mellan olika år. Detta då de vädermässiga förutsättningarna mellan de enskilda investeringstillfällena kan skilja mellan åren, vidare kan det också

förekomma en variation i aktiviteten mellan olika år beroende på hur sommarens och höstens väder som helhet varit. För att kunna jämföra resultaten bör man istället ha en kontinuerlig uppföljning med ljudinspelningar över hela säsongen (juli- september).

(11)

På flera platser i Sverige förefaller en hög aktivitet (och hög risk för mortalitet) av stor fladdermus vara koncentrerad till ett färre antal nätter mellan andra delen av augusti och första delen av september (Pettersson 2016a, 2016b, 2016c, Pettersson m fl. manus in prep.). Resultaten är de samma för både mätningar i mark- och nacellnivå. Om man inte har en kontinuerlig uppföljning med ljudinspelningar över hela säsongen kan de enstaka inventeringsnätterna missa och förbise en tillfällig men återkommande högre närvaro av stor fladdermus i området. Det finns exempel på det från två vindparker i Kalmar län (Ecocom 2012, Ecocom 2014, Pettersson 2016a, 2016b, Pettersson m fl. manus in prep.). När det gäller inventeringsresultaten från BraheHus vindpark går det inte att med säkerhet säga om variationen av aktiviteten hos stor fladdermus mellan åren beror på att den förbisetts under de två första åren eller om aktiviteten faktiskt var högre det sista året. En liknande högre aktivitet av stor fladdermus noterades dock även i en vindpark i Halland under 2016.

Där har aktiviteten övervakats kontinuerligt (juni-oktober) under tre säsonger och 2016 var enda året då stor fladdermus noterades i en större omfattning (Pettersson 2016c, Pettersson pers obs 2016), vilket tyder på att det kan vara en säsongsmässig variation av arten i vissa områden.

Eftersök

Totalt hittades nio kadaver under de tre årens eftersök. Sannolikheten att hitta ett kadaver varierar dock inom de enskilda verkens sökområden. Generellt utgör de gruslagda ytorna eller andra ytor utan växtlighet, områden med högst sökbarheten och sökeffektiviteten. Sannolikheten att upptäcka ett fladdermuskadaver är där mycket hög. I BraheHus utgjordes storleken på ytan med ”hög sökbarhet” mellan cirka 20 och 30% av buffertområdet (50 meters radie från verksplatsen, 7850 kvadratmeter) beroende på verksplats (bilaga A-C). Sålunda var den faktiska sökbara ytan där man med mycket hög sannolikheten kan förvänta sig att finna potentiella fladdermuskadaver mellan cirka 1400 och 2400 kvadratmeter per

verksplats. Ytor med ”lägre sökbarhet” varierade mellan cirka 10% och 40% (mellan cirka 1000 och 3500 kvadratmeter) beroende på verksplats. Dessa utgjordes främst av områden med mer eller mindre gräs (bilaga A-C). Sökbarheten och

sökeffektiviteten i dessa områden var betydligt lägre än i den tidigare beskrivna ytan. Övriga ytor inom buffertområdet utgjordes av skog, sly, snår, hygge eller annan yta där sannolikheten att upptäcka ett fladdermuskadaver var mycket låg eller

(12)

obefintlig. Sju av kadavren hittades inom ytor klassade som ”hög sökbarhet” och två inom ytor med ”lägre sökbarhet” (bilaga A-C). Inga kadaver hittades inom de mest svåravsökta ytorna. Då stora ytor var svåra eller hade ”lägre sökbarhet” är det inte sannolikt att alla kadaver hittades, varför det faktiska antalet kadaver sannolikt var högre än de nio fynden.

Det går inte utifrån kontrollprogrammets upplägg att uttala sig om hur stor

fladdermusdödligheten är i parken. För att få fram någon form av skattning av detta behöver man dels beräkna hur stor sannolikheten är att personen som genomför eftersöket hittar ett kadaver (i.e. eftersökseffektiviteten) dels ta hänsyn till borttransport och predation på kadaver (se t.ex. Korner-Nievergelt 2015). Inga av dessa parametrar har beräknats under detta kontrollprogram. Vidare krävs det ett större antal eftersökstillfällen spridda över hela säsongen (juli-september).

Det man kan konstatera är dock att nio kadaver har hittats och att minst ett kadaver har hittats vid alla eftersöksblock (augusti och september 2014-2016) utom vid besöket under september 2014. Under 2016 års fyra eftersökstillfällen, då högsta totala antalet fladdermusfiler och filer med stor fladdermus registrerades, hittades fem kadaver, varav tre var stor fladdermus och ett var gråskimlig, vilka båda anses som de mest utsatta arterna (Rydell m fl. 2011)

Det bör dock noteras att besökstillfällena valdes utifrån väderleksprognoserna där högrisknätter (vind <6 m/s och temp >14 grader) försökte prickas in. Därmed valdes också nätter där en potentiell mortalitet kunde förväntas. Den enda egentliga

slutsatsen man kan dra från kontrollprogrammet är att det förekommer en viss mortalitet i parken och att minst nio fladdermöss har dött.

De arter som främst påverkas i BraheHus vindpark förefaller vara dvärgfladdermus och troligen stor fladdermus (och gråskimlig fladdermus). När det gäller

dvärgfladdermus är bedömningen att det sannolikt inte är nödvändigt med

stoppreglering vid BraheHus vindpark på grund av denna art. Arten tycks öka och är i södra Sverige i princip lika vanlig som nordisk fladdermus. Den födosöker främst i marknivå och trädtoppshöjd men inspelningar visar att den även av och till

förekommer i nacellnivå (Pettersson 2016b, 2016c). Fynd av dvärgfladdermus visar också på att den ibland dödas vid vindkraftverk. Rent allmänt tycks dvärgfladdermus och stor fladdermus vara de vanligaste arterna som hittats vid eftersök i Sverige. Att dvärgfladdermus återfinns frekvent (om än med enstaka fynd) kan sannolikt

förklaras av att arten är mycket vanlig i marknivå. Även om den främst födosöker på

(13)

lägre höjd så förekommer den ibland i vingbladens riskzon. Ju högre aktiviteten är i marknivå, desto mer ”spiller” sannolikt aktiviteten över till riskzonen, vilket medför att antalet risktillfällen ökar.

Inga fynd av döda nordiska fladdermöss gjordes. Det är Sveriges vanligaste

fladdermus och födosöker likt dvärgfladdermus främst marknivå och trädtoppshöjd men förekommer även den stundom i nacellhöjd. Trots att arten är minst lika vanlig eller vanligare än dvärgfladdermus vid inspelningar i marknivå i de flesta vindparker i södra Sverige, så förefaller den inte vara ett lika vanligt fynd som dvärgfladdermus vid eftersök. Av någon anledning sker den högsta fladdermusmortaliteten under senare delen av sommaren (slutet av juli till början av september). Inspelningsdata tyder på att nordisk fladdermus främst förekommer i skogsmiljö under den första delen av sommaren. Aktiviteten avtar sedan mer och mer ju längre in i sensommaren man kommer (Pettersson 2016a, b och c). Det är dock oklart om den kopplingen är orsaken till att mortaliteten hos nordisk fladdermus förefaller vara lägre.

Sammanfattningsvis är bedömningen att en stoppreglering inte är nödvändig vid BraheHus vindpark för att skydda nordisk fladdermus.

Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus är sannolikt de två mest utsatta fladdermusarterna i Sverige i förhållande till vindkraft. Det beror på att de ofta födosöker i fritt luftutrymme och rör sig över stora avstånd. Kadaver av bägge arterna hittades också under 2016 års eftersök. Om det är en frekvent och

återkommande hög aktivitet av stor fladdermus (och/eller gråskimlig fladdermus) är bedömningen att stoppreglering är motiverad. Det är som tidigare nämnts svårt att bedöma hur situationen är i BraheHus utifrån upplägget på denna studie.

Slutligen bör barbastell nämnas. Arten förekommer i vindparksområdet och har tidigare, utifrån försiktighetsprincipen, behandlats som en potentiell riskart trots att ingen eftersöksdata från Europa tyder på det. Problemet har adresserats och det pågår för närvarande en studie med radiomärkning och inspelningsdata (pågående projekt Jens Rydell och Stefan Pettersson). Det finns inget som tyder på någon risk eller mortalitet kopplad till vindkraftverk och rekommendationen för arten kommer därför att ändras. Studien är finansierad av Vindval och Naturvårdsverket och rapporten kommer att presenteras 2017.

(14)

6 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer

Den enda egentliga slutsats man kan dra från kontrollprogrammet angående

påverkan på fladdermusfaunan är att det förekommer en viss mortalitet i parken som inte går att kvantifiera. Sedan starten av, det av länsstyrelsen godkända,

kontrollprogrammet har kunskapsnivån ökat och därmed också behovet av ett annat upplägg av uppföljningar.

Den sammanfattande slutsatsen är att under de två första åren dominerade dvärgfladdermöss, varav enstaka hittades döda, vilket inte bedöms som ett stort problem. Utifrån resultaten är det dock svårt att direkt avfärda behovet av stoppreglering i vindparken. Detta främst på grund av antalet fynd av stor fladdermus (kadaver och inspelningar) under det sista årets uppföljning.

Rekommendationen är endera stoppreglering mellan 15 juli och 15 september då medelvinden, mätt under 10 minuter, är under 6 m/s (s) samt att temperaturen är över 14 grader, eller en fortsatt utredning av området. Det senare rekommenderas att genomföras med övervakning i nacellhöjd och marknivå vid minst två verk.

(15)

Referenser

Ecocom 2012. Inventering av fladdermöss vid Mortorp i Kalmar kommun 2012.

Ecocom 2014. Artkartering av fladdermöss under sommaren 2014 vid befintlig vindkraftsanläggning Kvilla i Torsås kommun, Kalmar län 2014.

Korner-Nievergelt, F., Behr, O., Brinkmann, R., Etterson, M. A., Huso, M. M. P., Dalthorp, D., Niermann, I., Korner-Nievergelt, P., Roth, T. & Niermann, I. 2015. Mortality estimation from carcass searches using the R-package carcass – a tutorial. Wildlife Biology 21: 30–43.

Lantmäteriet 2016. GSD-Terrängkartan, Creative Commons. www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och- geografisk -information/Kartor/oppna-data/

Pettersson S., 2014. Kontrollprogram för fladdermöss vid vindpark Brahehus, Jönköpings kommun–2014, delrapport för första året. Eidolon Ekologi.

Pettersson S., 2015. Kontrollprogram för fladdermöss vid vindpark Brahehus, Jönköpings kommun–2014, delrapport för första året. EnviroPlanning AB.

Pettersson S., 2016a. Fördjupad fladdermusinventering vid Mortorp vindpark, Kalmar kommun.

EnviroPlanning AB. Rapport på uppdrag av Green Extreme AB.

Pettersson, S. 2016b. Kontrollprogram fladdermöss vid Kvilla vindpark, Torsås kommun, 2015 – år 1 av 3.

EnviroPlanning AB. Rapport på uppdrag av Green Extreme AB.

Pettersson, S. 2016c. Kontrollprogram fladdermöss vid Askome vindpark, Falkenbergs kommun, 2015.

EnviroPlanning & Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. Rapport på uppdrag av Varberg Energimarknad AB.

Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss – En syntesrapport. Rapport 6467. Naturvårdsverket.

(16)

Bilaga A-C

Bilaga A. Klassning av sökbarheten vid verk 1-3. Det gröna området inom bufferten anger lättavsökta ytor, det gula något mer svåravsökta ytor och det vita utgör ytor med låg sannolikhet att finna några kadaver. Gul prick anger autoboxarnas placering. Röda punkter anger fynd av fladdermöss (se tabell 5 för information om art).

(17)

Bilaga B. Klassning av sökbarheten vid verk 1-3. Det gröna området inom bufferten anger lättavsökta ytor, det gula något mer svåravsökta ytor och det vita utgör ytor med låg sannolikhet att finna några kadaver. Gul prick anger autoboxarnas placering. Röda punkter anger fynd av fladdermöss (se tabell 5 för information om

art).

(18)

Bilaga C. Klassning av sökbarheten vid verk 1-3. Det gröna området inom bufferten anger lättavsökta ytor, det gula något mer svåravsökta ytor och det vita utgör ytor med låg sannolikhet att finna några kadaver. Gul prick anger autoboxarnas placering. Röda punkter anger fynd av fladdermöss (se tabell 5 för information om art).