En guide för felsökning av enskilt avlopp med IN-DRÄN teknik

Stopp i avloppet

En guide för felsökning av

enskilt avlopp med IN-DRÄN teknik

Exempel på hur det kan se ut efter en längre tid med syrebrist.

Fel sorts bakterier tar över och den svarta restprodukten i grus och IN-DRÄN moduler är ett faktum.

Version 2.1-2015-04-01

Passiva system, dit infiltrationer och markbäddar med IN- DRÄN moduler räknas, är driftssäkra och robusta. De ger en bra reduktion av föroreningar och smittämnen. Att regelbundet tömma sin slamavskiljare är i stort den enda skötselåtgärd man måste vidta.

Men det kan gå fel. Därför har vi tagit fram denna guide för att hjälpa dig med felsökningen. Du ser att det gått fel endera ge- nom att det dämmer i slamavskiljaren och/eller att avloppsvatten tränger upp i ytan i närheten av anläggningen.

På de följande sidorna finns flödesschema för felsökningen.

Hittar Du inte orsaken till felet/felen eller vill Du ha vår hjälp från början så ställer vi gärna upp. Mer om detta finner Du i slutet av denna guide.

Naturen måste få möjlighet att arbeta!

Passiva system bygger på att naturens egen renings- process får möjlighet att verka. Syre är kritiskt! Vad som hän- der när det blir syrebrist är att de goda bakterierna som behövs för reningen ersätts av bakterier som trivs vid syrefattiga förhål- landen. Dessa bakterier ger ifrån sig ett svart, geggigt slam som sätter igen anläggningen steg för steg. Det krävs därmed god tillgång till syre i anläggningen för att den inte skall sätta igen.

Vilket ansvar har Du som fastighetsägare?

Fastighetsägaren ansvarar för att:

• sköta driften av anläggningen enligt tillverkarens anvisning

• inte belasta anläggningen med mer avloppsvatten än den är dimensionerad för

• inte belasta anläggningen med föroreningar eller ett spill- vatten som stör funktionen i anläggningen

• inte påverka fyllnadsnivåer med jordmassor över anlägg- ningen

Övriga punkter faller på tillverkare, projektör och mark- entreprenör. Vem som ansvarar för vad varierar från fall till fall.

Hur brukar det låta?

Tyvärr är det så att man i branschen ofta pekar på fel sak när man pekar ut orsaken till varför anläggningen satt igen. Oftast skyller man på slamflykt, d v s att slamavskiljaren inte fungerar korrekt och att den släpper igenom slam som sätter igen anlägg- ningen. Det är ytterst sällan detta som är problemet. Tömmer man slam enligt anvisningarna från tillverkaren så är detta inte ett problem om man har en slamavskiljare med byggproduktcer- tifikat eller med typgodkännande.

Hur gör man då avloppet satt igen?

Om det ser ut som på bilden till vänster är det inte mycket annat att göra än att göra om bädden från början.

Det är viktigt att man först gör felsökningen tillsammans med en sakkunnig, helst den entreprenör som byggde anlägg- ningen, så att man kan rätta till det som orsakat problemet. Ent- reprenören har ofta dokumentation i form av foton m m som kan vara till stor hjälp vid felsökningen.

Slamavskiljaren går utmärkt att använda igen, förutsatt att den inte är för liten för den aktuella belastningen och att den i övrigt är funktionell. Infiltrations- eller markbädden måste tyvärr grä- vas om. Tänk på att detta är tillståndspliktigt och att Du därför behöver tala med kommunen innan Du påbörjar arbetet. Både moduler och grusmaterial under modulerna måste bytas ut.

Flödesschema för felsökning

START

1a. Har du en IN-DRÄN Biobädd 5?

Se sid 3. 1e. Har du en infiltration eller markbädd med IN-DRÄN, eller en infiltration med IN-DRÄN Plus?

Se sid 3.

JA

NEJ NEJ

JA Detta flödesschema gäller tyvärr ej

för din anläggning 2. Har anläggningen

frusit (tjäle)?

Se sid 4.

3. Stämmer antalet moduler/antal biobäddar med belastningen?

Se sid 4.

NEJ NEJ

JA

NEJ JA

JA JA

NEJ JA

JA JA JA JA

NEJ NEJ NEJ NEJ

6. Kan annat vatten belasta anläggningen?

Se sid 5.

7. Finns det större badkar i huset?

Se sid 5.

8. Kan anläggningen be- lastas av ett spillvatten som avviker från ett normalt hus- hållsspillvatten?

Se sid 5.

9a. Har grusmaterialet under IN-DRÄN modulerna rätt LTAR-värde?

Se sid 6.

9b. Är anläggningen byggd före 2004?

Se sid 6.

Kontakta FANN för vidare utredning JA

JA

NEJ

NEJ

Kontakta FANN för dimensionering av ny infiltration

Se sid 6 under ”Felsökningen gav inget resultat”

Trolig orsak till att anläggningen satt igen. Åtgärdas i samband med att anläggningen görs om.

JA

NEJ Kontakta FANN för

vidare utredning

Kontakta FANN för vidare utredning

Montera backspjäll

NEJ NEJ

JA JA

4. Har anläggningen en fungerande ventilation (För IN-DRÄN Biobädd 5: kontrollera också att fläkten fungerar)?

Se sid 4.

1b. Har du problem med dålig lukt från biobädden?

Se sid 5

1c. Uppstår den dåliga lukten bara när fläkten går?

Se sid 5

1d. Är backspjäll installerat i biobäddens avluftningsrör?

Se sid5

5. Kan anläggningen belastas med yt- eller grundvatten?

Se sid 4.

NEJ

10a. Har ni infiltration?

Se sid 6.

10b. Stämmer markens LTAR-värde med infiltrationens storlek?

Se sid 6.

Nedan finner Du ett schema för felsökning. Avsluta inte felsökningen när Du hittat en punkt där det brister. Fortsätt istället och gå igenom alla stegen. Många gånger är det så att det brister på fler än en punkt när en anläggning sätter igen.

Har Du en typritning på Din installation så börja med att ta fram den inför felsökningen. Den kommer att ge god vägledning. Efter flödesschemat hittar Du förklarande text till övriga punkter i schemat.

Hus Marklutning (avrinning)

Ventilation Ev. pumpbrunn

Infiltration med IN-DRÄN Slamavskiljare

1. Infiltration eller markbädd

På denna sida finner Du principskisser för hur infiltrationer med IN-DRÄN och IN-DRÄN Plus samt markbäddar med IN-DRÄN ser ut.

INFILTRATION MED IN-DRÄN

Infiltration med IN-DRÄN. Du avgör enklast att det är en infiltration genom att det inte finns något dräneringsrör som leder ut från anläggningen. Avloppsvattnet får istället sakta tränga ner i marken.

HORISONTELL MARKBÄDD MED IN-DRÄN Från bädden leds vattnet via en dränering till en utloppspunkt.

MARKBÄDD

Man väljer en markbädd när marken är för tät för att medge infiltra- tion, t ex när man har lera i marken. Principen är densamma som vid infiltration med den skillnaden att efter att vattnet passerat grusbäd- den så samlas det upp i ett dräneringsrör och leds bort till en lämplig utsläppspunkt.

Förklaringar till frågorna i flödesschemat

Dräneringsrör Avluftning

Grusbädd

IN-DRÄN moduler Spridarrör

Ev. ventilation

INFILTRATION MED IN-DRÄN

Vid infiltration passerar avloppsvattnet först ett mekaniskt renings- steg, slamavskiljaren, där fekalier, papper, fett m m avskiljs. Därefter kommer det biologiska steget där bakterier som växer på IN-DRÄN- modulen bryter ner det organiska material som finns i avloppsvattnet.

Vattnet får sedan långsamt tränga ner i grusbädden under modulerna och därefter i marken under tiden som bl a smittämnen och fosfor reduceras.

Hus

Marklutning (avrinning)

Ventilation

Ev. pumpbrunn

Ev. ventilation Utlopp till recipient Slamavskiljare

Markbädd med IN-DRÄN Ev. ventilation INFILTRATION MED IN-DRÄN PLUS

Är markens genomsläpplighet tillräckligt bra, med LTAR-värde ≥15, kan man använda IN-DRÄN Plus för sin infiltration. Principen är densamma som för infiltration med IN-DRÄN ovan, men IN-DRÄN Plus modulen har inbyggt material i en blå plastlåda som ersätter grusbädden under modulerna.

Hus

Marklutning (avrinning)

Ventilation

Ventilation

Ev. pumpbrunn

Infiltration med IN-DRÄN Plus Slamavskiljare

Avskärande dränering

I bland kan man behöva pumpa vattnet från slamavskiljaren upp till infiltrations- eller markbädden. Då sätter man lämpligen en pumpbrunn efter slamavskiljaren och lägger därefter bädden på lämpligt ställe.

INFILTRATION MED IN-DRÄN PLUS, LTAR ≥15 Infiltration med IN-DRÄN Plus har en extra avluftning för modulerna. Modulerna placeras på en IN-DRÄN matta, som i sin tur rullas ut direkt på schaktbotten.

Avluftning moduler

IN-DRÄN matta

FABRIKSBYGGD MARKBÄDD - IN-DRÄN BIOBÄDD 5 I IN-DRÄN Biobädd 5 är markbädden inbyggd i en tank. En fläkt säkerställer god syresättning av bädden. Från biobäddens utlopp leds vattnet till t ex ett dike. Markbäddens yta är minimal - 3 m²

Utlopp Fläkthus med fläkt Avluftning med

backspjäll

Fabriksbyggd markbädd - IN-DRÄN Biobädd 5

IN-DRÄN Biobädd 5 fungerar i princip som en markbädd med IN-DRÄN moduler. Biobädden är så gott som helt passiv för- utom en fläkt som säkerställer god syresättning av bädden.

Fläkten skall gå totalt 4 timmar per dygn och ställs in med hjälp av en timer. Vid längre frånvaro än en månad, bör fläkten stän- gas av. Det är mycket viktigt att komma ihåg att slå på fläkten när anläggningen tas i bruk igen. Ett backspjäll i biobäddens avluft- ningsrör förhindrar att luften tar fel väg ut via Biobädden istället för via husets ventilationsstam. Observera att om det finns ett vattenlås eller en pump med backventil mellan slamavskiljare och biobädd, skall inte backspjället monteras, då luftmotstån- det blir för stort så att fläkten inte orkar trycka luften rätt väg genom Biobädden.

2. Tjäle

Om anläggningen sätter igen under vintertid eller tidig vår skall man alltid utreda om tjäle kan vara problemet. Det kan frysa i bädden, i marken nedströms anläggningen, men även i ledningssystemet före eller efter bädden. Det senare gäller enbart markbädd. Ledningssystemet kontrollerar man enklast genom att beställa en spolbil som får undersöka om det finns någon ispropp. Observera att man får vara försiktig med volymen vatten man spolar med så att man inte belastar bädden mer än nödvändigt. Är detta problemet så får man överväga olika alternativ. Man kan installera en värmekabel, isolera ledningen, fylla med massor över ledningen m m. Kontakta en lokal mark- entreprenör för rådgivning.

Vad gäller bädden brukar det enklaste vara att använda en stick- sond. Kan jag trycka ner sonden genom bädden utan att stöta på tjäle så är det inget problem. Stöter man på tjäle är det bara att gräva upp bädden och konstatera hur det ser ut. Har bädden frusit ner så kan det vara så att den kan komma igång igen när den tinat upp. Många gånger kan man dock inte praktiskt vänta på att bädden tinar. I samband med att bädden då grävs om måste man säkerställa att den inte fryser igen.

En biobädd installerad ovan mark, måste frostisoleras.

3. Antal moduler

Man kan inte regelmässigt belasta modulerna med mer vatten än de är dimensionerade för. Överbelastning under en längre period leder ofelbart till syrebrist och därmed till att anlägg- ningen sätter igen. Det minsta antal personer en anläggning får projekteras för är 5 personer vilket likställs med ett hushåll vilket i sin tur i praktiken är lika med ett hus. För 5 personer krävs 8 stycken IN-DRÄN moduler för att rena WC + BDT – vatten (WC

= klosettvatten och BDT = bad-, disk- och tvättvatten) samt 6

moduler för att rena enbart BDT-vatten. För en infiltration med IN-DRÄN Plus används 5 st IN-DRÄN Plus moduler för 5 per- soner, oavsett om man har WC påkopplat eller ej. IN-DRÄN Biobädd 5 är dimensionerad för 5 personer. Är man två hushåll, i praktiken två hus som ansluts till avloppet, behöver man ha dubbelt så många moduler, o s v.

Speciella förhållanden, t ex stora badkar som innebär stora flöden just vid tappning, höga fetthalter som vid större kök m m, kan göra att man har fler moduler än vad som redovisas ovan men man skall aldrig ha färre.

Enklast kontrollerar man antalet moduler genom att titta på foton tagna vid installationen. Har man inga foton så får man handgripligen ta reda på hur många moduler man har i marken. En IN-DRÄN/IN-DRÄN Plus-modul har formaten 120 x 60 cm. IN-DRÄN Plus modulen har en blå låda under.

Det enklaste är ofta att gräva sig ner till början av bädden och till slutet av bädden och konstatera om modulerna ligger på längden eller tvären av bädden. Sedan mäter man längden på modulerna och räknar ut antalet.

Jämför därefter behovet av moduler enligt ovan med det aktuella antalet. Är ni fler personer i hushållet än vad antalet moduler medger så måste detta åtgärdas.

4. Ventilation

Då tillgång till syre är viktigt krävs att anläggningen är korrekt ventilerad. Är ventilationen inte löst på ett tillfredsställande sätt så kommer anläggningen att sätta igen för eller senare.

Man strävar efter att få ”skorstensverkan” i ett passivt system.

Detta åstadkoms genom att avloppsrör med diameter 75 - 110 mm dras upp över tak så att det blir ett luftdrag genom både IN-DRÄN bädden och slamavskiljaren. Man vinner två saker genom detta. Dels innebär detta att IN-DRÄN bäd- den syresätts och dels får man upp avloppslukten över tak. Du skall leta efter följande punkter på anläggningen:

En IN-DRÄN Plus anläggning skall, förutom avluftning av spri- darröret, även ha en avluftning av modulerna.

Hittar man dessa punkter på anläggningen kan man gå vidare i sin felsökning. Med hjälp av en rökpatron kan man kontrollera att ventilation upp över tak fungerar korrekt. Tänd rökpatronen med en tändare och håll den ca 10 cm från bäddens ventila- tionsrör. Fungerar ventilationen i anläggningen kommer röken ut i ventilationen över tak. Saknas ventilationen upp över tak så måste detta åtgärdas. Lösningar med vakuumventil på avloppsstammen, t ex på vinden, är definitivt ett utförande som leder till problem på sikt och detta måste åtgärdas.

Saknas ventilation på spridarröret, måste man undersöka hur djupt anläggningen ligger. Det enklaste är att man gräver sig ner till överkant på spridarröret. Ligger överkant spridarrör dju- pare än 40 cm och/eller i täta lerlager, är detta en trolig orsak till syrebrist och måste åtgärdas.

För en markbädd gäller samma sak som för infiltrationen, d v s venti- lation över tak måste vara korrekt utförd. Vidare gäller samma sak för spridarröret, d v s ligger överkant av spridarröret djupare än 40 cm och/eller vid lerhaltig återfyllnad så måste bortre änden av spridar- röret förses med ett avluftningsrör. I tillägg till detta så måste även den hitre änden av dräneringsröret förses med ventilation.



Ventilation

Ventilation

Dräneringsrör



Fel Rätt



Som framgår av bildtexten på föregående sida så måste även övre änden av dräneringsröret på en markbädd förses med ven- tilation. Saknas detta så måste det åtgärdas.

För IN-DRÄN Biobädd kontrolleras att fläkten fungerar samt att backspjäll finns monterat i biobäddens avluftningsrör. Ett en- kelt sätt att kontrollera att backspjället är korrekt monterat är att starta fläkten. Backspjället skall då stänga till avluftningsröret under tiden fläkten är igång. När fläkten slås av, skall backspjäl- let öppna igen. Observera att backspjället inte får installeras om det finns en pumpbrunn med backventil eller ett vattenlås mellan slamavskiljaren och biobädden, eftersom luftmotståndet då blir för stort så att fläkten inte orkar trycka luften rätt väg genom Biobädden.

Med hjälp av en rökpatron kan man kontrollera att ventilationen fungerar korrekt, upp över tak. Tänd rökpatronen med en tändare och håll den ca 10 cm från biobäddens fläkt. Fläkten skall vara igång. Fungerar ventilationen kommer röken ut i ventilationen över tak. Kommer röken ut via fläkthuset, fungerar inte avluftnin- gen upp över tak och måste åtgärdas.

Vid längre frånvaro än en månad, bör fläkten stängas av. Det är mycket viktigt att komma ihåg att slå på fläkten när anlägg- ningen tas i bruk igen.

5. Yt- och grundvatten

Om IN-DRÄN bädden ligger i en svacka eller ligger lågt jämfört med omgivande terräng finns risk för att ytvatten (regn- eller smältvatten) tränger ner i anläggningen och orsakar syrebrist.

Vidare är det viktigt att anläggningen ligger vinkelrät mot avrin- ningsriktningen för att inte redan renat avloppsvatten skall be- lasta delar av anläggningen. Om grundvattenytan ligger nära markytan så finns risk att grundvattnet periodvis stiger upp i bädden och därmed orsakar syrefattiga förhållanden.

Placeringen i svackan innebär att bädden belastas med inte bara av- loppsvatten utan också yt- och grundvatten och man riskerar därmed att syrebrist uppkommer.

En avskärande dränering ovanför anläggningen skall alltid läg- gas i de fall det finns risk för påverkan från yt- eller grundvatten.

På skissen ovan redovisas hur avloppet skall placeras för att undvika att externt vatten belastar anläggningen. Notera placeringen vinkelrät mot avrinningsriktningen och den avskärande dräneringen. Även avrinningen från anläggningen är kritisk och exemplet till höger skall undvikas.

Om det brister på någon av punkterna ovan så måste det kor- rigeras i samband med att anläggningen grävs om.

6. Annat vatten

Ditt enskilda avlopp är dimensionerat för att klara en viss be- lastning. Man kan inte leda mer vatten än just detta dimen- sionerande flöde till avloppet utan risk för syrebrist. Exempel på vanliga fel här är att man kopplar t ex husets dränering på avloppsvattnet. Ett annat allvarligt fel kan vara att man kopplar stuprören från taket på avloppsvattnet.

Ett enkelt sätt att kontrollera om man kopplat på så kallat externt vatten på avloppet är att spola med en vattenslang dels i hu- sets dränering och i stuprörsavloppen. På dräneringen finns det oftast en spolbrunn uppdragen någonstans vid husgrunden.

Man lyfter på locket och spolar ner i dräneringen en stund. På takavloppet spolar man enklast t ex i de lövsilar som ofta finns monterade i marknivå. Samtidigt som man spolar kontrollerar man flödet in i slamavskiljaren. Rinner ingenting in har man en korrekt anläggning i detta avseende. Rinner det in vatten som resultat av spolningen måste detta korrigeras. Ett tips kan vara att spola ner filmjölk med vattnet, då syns flödet bättre i slama- vskiljaren.

Det kan även vara så att det läcker in vatten på annan punkt i systemet. Skador på rören under huset, mellan hu- set och avloppsanläggningen, pumpbrunnar m m är ex- empel på punkter där det kan läcka in vatten i avloppet.

Du kontrollerar detta enklast genom att inte släppa ut något vatten från fastigheten och samtidigt observera slamavskiljaren eller pumpbrunnen. Rinner det in vatten så har Du en läcka som måste åtgärdas.

Om Du har pumpbrunn skall Du samtidigt kontrollera den dos som pumpas upp till bädden. Lämplig dos, se tabell nedan:

7. Badkar

De slamavskiljare som används för ett hushåll, vilket mot- svarar en belastning på 5 personer, är dimensionerade för att klara tappning av badkar upp till en volym av 300 l per gång. Om det är så att man har ett stort hörnbad- kar, en bubbelpool eller liknande med en volym som över- stiger 300 l riskerar man att belasta bädden med för mycket avloppsvatten vid varje tapptillfälle. Dessutom riskerar man att

Biosteg Pumpdos (liter/pumpning)

IN-DRÄN 8 - 10 l per modul

IN-DRÄN Plus 8 - 10 l per modul IN-DRÄN Biobädd max 40 l

Avluftningsrör med backspjäll

Fläkt

DÅLIG PLACERING BRA

PLACERING

Grundvatten Avrinningsriktning

BRA

DÅLIG Avskärande dränering

sätta funktionen i slamavskiljaren ur spel. Följden kan då bli slamflykt vilket kan orsaka att spridarröret, men inte IN-DRÄN modulerna och bädden, sätter igen.

Har man ett stort badkar åtgärdas detta lämpligen genom att både slamavskiljaren och bäddens storlek anpassas till det större flöde som blir aktuellt.

8. Avvikande spillvatten

Har man någon form av vattenreningsanläggning, avhärd- ningsfilter eller liknande på det inkommande vattnet så skall spillvattnet från den anläggningen kopplas bort från avloppsvattnet. Salter m m från dessa anläggningar kan störa funktionen i både slamavskiljare och efterföljande re- ningssteg. Istället skall avloppsvattnet ledas till dagvatten- ledningen, t ex ledningen från stuprören.

Bild från ett enskilt avlopp som satte igen i spridarröret med fyra månaders mellanrum. Efter det att vattenreningsanläggningen kopp- lats bort från avloppsvattnet så fungerade avloppet som det skulle.

Andra typer av förhållanden som kan leda till ett avvikan- de hushållspillvatten och därmed störa funktionen i det enskilda avloppet är om man t ex har hårfrisering i bostaden, har ett hembageri, gårdsslakteri m m. Generella lösningar fungerar

sällan i dessa fall. Ofta kan man dock avhjälpa dessa problem genom att dimensionera anläggningen för just det aktuella fallet.

Kontakta därför alltid FANN i dessa fall för att få hjälp dimen- sioneringen.

9. Grusmaterial

När man bygger konventionella anläggningar utan att använda IN-DRÄN moduler används ofta markbäddssand 0-8 mm. Den- na sand kan variera mycket i genomsläpplighet och resultera i att en bädd med IN-DRÄN moduler sätter igen. Istället för mark- bäddssand skall man använda fingrus 2-4 eller 2-5 mm där det så kallade LTAR – värdet skall vara större än 100 liter/m² och dygn. LTAR – värdet beskrivs närmare i avsnittet nedan som rör infiltration.

FANN kan kostnadsfritt bestämma LTAR – värdet för ert grus- material. Skicka cirka 2 dl av grusmaterialet från bädden under IN-DRÄN modulerna i en påse till FANN. Märk provet med fas- tighetens beteckning och ange e-post-adress dit vi kan sända svaret. Försök få ett opåverkat prov i ytterkanten av bädden.

Om gruset har ett LTAR – värde som är mindre än 100 så är det trolig orsak till att anläggningen satt igen.

10. Infiltration

Vid all typ av markbaserad rening är det viktigt att man gör en noggrann förundersökning och projektering. Man måste ta hänsyn till markens genomsläpplighet vid pro- jekteringen. Om marken är för tät för den valda lösningen kommer syrebrist att uppstå i och med att det avloppsvat- ten som tillförs anläggningen inte kan tränga ner i marken.

Bredden på en infiltration med IN-DRÄN varierar beroende på markens genomsläpplighet. En IN-DRÄN Plus infiltration kan anläggas när LTAR är minst 15 och är alltid 1,25 m bred.

Det som bestämmer bredden är markens LTAR – värde, långtidsbelastningsvärde som anger hur många liter slama- vskiljt hushållsspillvatten som marken kan ta emot per kvadrat- meter och dygn. Det enklaste sättet att ta reda på LTAR – vär- det i detta läge är att göra perkolationsprov i hål i tre punkter under bädden (se bild nedan). Vi bestämmer kostnadsfritt LTAR–värdet för anläggningen. Använd blanketten ”Kan jag in- filtrera” och skicka in resultatet till FANN tillsammans med tre

stycken jordprov. Märk proven med fastighetens beteckning och ange e-postadress dit vi kan sända svaret. När du fått sva- ret så jämför du med figuren ovan. Om bredden på bädden inte är tillräcklig så måste detta åtgärdas.

Felsökningen gav inget resultat

Om Du genomfört felsökningen utan att hitta någon orsak till att bädden drabbats av syrebrist så krävs det en mer grundlig undersökning. Det kan då röra sig om relativt kompli- cerade samband där inkommande vatten, hushållets vanor m m leder till att avloppet sätter igen.FANN kan åta sig att felsöka er avloppsanläggning. Vill Du beställa en felsökning, fyll i och skic- ka in beställningssedeln som finns på sista sidan i denna guide.

Genomför tre stycken perkolationsprov i hål i 3 punkter under grusbädden. Innan proven genomförs tar Du ut tre stycken jordprover om cirka 2 dl vardera från respektive hål.

•

•

•

Marklutning

Silt, morän LTAR = 15 Morän LTAR ≥ 30

Finsilt LTAR ≥ 10 Mo, morän LTAR = 20

Finsand _{0,3 m}

0,6 m

1 m

2 m

3 m

5 m

Spridarrör IN-DRÄN modul

Fingrus

Som framgår av skissen ovan så kan bredden för en infiltration med IN-DRÄN variera från 1 m till 5 m beroende på vilken typ av jordart man har under anläggningen. En IN-DRÄN Plus infiltration kan anläg- gas när LTAR är minst 15 och är alltid 1,3 m bred.

START

1 Har du en FANN slamavskiljare?

Se sid 8

JA

NEJ Detta flödesschema gäller endast

tankar från FANN

NEJ JA

JA

NEJ JA

JA

NEJ NEJ

Kontakta FANN för vidare utredning

Se sid 8 under ”Felsökningen gav inget resultat”

Trolig orsak till problem uppstått.Åtgärda!

NEJ

JA 4. FInns dränering av schaktgrop

där tanken är förlagd?

Se sid 8.

5. Är tanken förlagd för djupt?

Se sid 8.

NEJ 2. Är tanken dimensionerad

för rätt flöde?

Se sid 8.

Kontakta entreprenör för vidare utredning 3. Är backspolning

anslutet?

Se sid 8.

6. Finns synlig slamkaka i slamavskiljaren (2 mån. efter tömning)?

Se sid 8.

7. Finns misstanke om inläckage

Se sid 8.

JA

Nedan finner Du ett schema för felsökning av slamavskiljare. Avsluta inte fel- sökningen när Du hittat en punkt där det brister. Fortsätt istället och gå igenom alla stegen. Många gånger är det så att det brister på fler än en punkt.

Efter flödesschemat hittar Du förklarande text till punkterna i schemat.

Flödesschema felsökning slamavskiljare

Förklaringar till frågorna i flödesschemat för slamavskiljare

1. Slamavskiljare

FANNs slamavskiljare har inga kamrar/skiljeväggar. I stället jobbar vi med uppehållstiden i slamavskiljaren. Avloppsvattnet leds in i slamavskiljaren och riktas direkt in mot första kortsi- dan med hjälp av en flödesdämpare. Flödesdämparen hjälper till att bromsa upp flödet av det inkommande avloppsvattnet samt jämna ut eventuella temperaturskillnader. Avloppsvattnet flödar sedan med låg och jämn hastighet, genom hela tankens längd till bortre kortsidan där utloppet är placerat. Utloppet är i form av ett T-rör som leder det slamavskiljda vattnet vidare. Den långa uppehållstiden i slamavskiljaren gör processen säker och effektiv.

2. Dimensionering

Det är viktigt för anläggningens funktion att man dimensionerar volymen på slamavskiljaren korrekt. Överstiger flödet det slam- avskiljaren är dimensionerad för, är risken för slamflykt stor. Det i sin tur kan vara förödande för en infiltration eller markbädd.

För ett hushåll, normala förhållanden, används en 900-liters slamavskiljare för BDT-avlopp, en 2000-liters för WC+BDT- avlopp och med kemfällning en 4000-liters slamavskiljare. Tänk dock på att olika förutsättningar kan förändra rekommenderad volym för slamavskiljaren. Antal personer, hushåll och badkar är exempel på faktorer som kan påverka volymen. Kontakta FANN vid tveksamhet om volymen är tillräcklig.

3. Backspolning

Backspolningsvatten från vattenreningsanläggningar som avhärdningsfilter och liknande får inte vara anslutet till av-

loppsanläggningen då det kan förändra vattnets kemi markant, vilket i sin tur har en negativ inverkan på slamavskiljarens funk- tion. Är backspolningsvatten anslutet till anläggningen, koppla bort det och led det vattnet till en separat stenkista.

Spola rent spridarrör i bädden och slamtöm slamavskiljaren.

Slamavskiljaren vattenfylls efter slamtömning.

4. Dränering av schaktgrop

Grundvattennivån får aldrig överstiga slamavskiljarens under- kant utloppsrör. Installerar man tanken i en svacka med täta jordlager, eller om man spränger ur berg för att få ner tanken, ris- kerar man att svackan/gropen blir helt vattenmättad, precis som om man hade grundvatten ända upp i marknivå. En dränering av schaktgropen är ett enkelt och billigt sätt att undvika sådana problem. Dräneringen kan t ex kopplas till bäddens avskärande dränering Dräneringen leder bort vattnet ur schaktgropen och det är ingen risk att tanken lyfter.

5. Förläggning av tank

För alla FANNs blå tankar samt den mörkgröna tanken till toa- lettsystem Roslagen gäller maximalt en meters återfyllnad över tank (ventilationshålen i Roslags-tankens specialstos får dock aldrig hamna under mark/täckas). FANNs ljusgröna HD-tank (Heavy Duty) har maximalt 1,5 meters återfyllnad. Tänk på att tunga jordmassor, som lera och finare jordarter, har lättare för att överbelasta tanken. Vid för mycket återfyllnad får man ersätta jordmassor med markisolering samt bredda schaktet. Då utsät- ter man inte tanken för samma marktryck. Ett annat alternativ är att höja tanken och istället pumpa in avloppsvattnet i tanken.

Notera att pumpning in i slamavskiljare kräver större slamav- skiljare.

6. Slamkaka i tanken

I en fungerande slamavskiljare bildas en s k slamkaka (flytslam) efter ca en månad från installation och slamtömning. Har ingen slamkaka bildats kan anledningarna vara många: backspol- ningsvatten kan vara kopplat till anläggningen, Du har ett av- vikande råvatten, olämpliga saker spolas ner i avloppet, över- belastning m m. Vid avsaknad av slamkaka i slamavskiljaren, kontakta FANN.

7. Inläckage

Misstänker man inläckage i tanken, måste det säkerställas vari- från det kommer. Man kan misstänka inläckage om man be-

Beställning av felsökning av enskilt avlopp

Vi önskar att FANN VA-teknik AB genomför en felsökning på vårt enskilda avlopp.

I FANNs åtagande ingår att göra en besiktning på plats samt att skriva en rapport med förslag till åtgärder. FANN åtar sig att ge- nomföra felsökningen på maximalt 12 timmars arbetstid. Kostna- der för restid och milersättning tillkommer.

FANN debiterar 950 kronor per timme ex. moms för civilingenjör eller motsvarande och 550 kronor per timme ex. moms för va-tekniker (priserna avser 2015). Restid debiteras med 50 % av dessa belopp. Milersättning debiteras med 30 kronor/mil ex moms. Skulle det krävas extern analys av avloppsvattnet bekostar fastighets- ägaren detta. FANN skall dock alltid innan dessa analyser beställs kontakta fastighetsägaren för att inhämta ett godkännande.

Skulle det framkomma att FANN brustit i sina åtaganden gällande funktionen hos ert enskilda avlopp eller produkterna som ingår i ert enskilda avlopp så står FANN givetvis för kostnaden för felsökningen och även för den kostnad för att åtgärda anläggningen som uppkommer som resultat av detta.

Som fastighetsägare ansvarar jag för att fastigheten är tillgänglig för FANN vid den besökstidpunkt vi enas om.

Fastighetsbeteckning:

Telefonnr:

E-post:

Datum och ort:

Underskrift Namnförtydligande

höver slamtömma oftare än normalt eller att vattennivån i tanken är för hög. En rekommendation vid installation är att läckagetes- ta fästet stos – tank. Det gör man enkelt genom att fylla en PET- flaska med vatten och hälla runt stosen mot tanken. Finns det ett inläckage i tanken, kan man ofta behöva byta ut den. Kontakta din entreprenör om misstanken kvarstår.

Felsökningen gav inget resultat

Om Du genomfört felsökningen utan att hitta någon orsak till att slamavskiljaren inte fungerar tillfredsställande, kon- takta FANN för vidare utredning. Vill Du beställa en felsökning, fyll i och skicka in beställningssedeln nedan.

Vattnet leds in och styrs via en dämpare till ena änden. Vattnet tillåts flöda med låg och jämn hastighet hela tankens längd till bortre änden där T-röret sitter. Tack vare den låga hastigheten och det jämna flödet blir avskiljningen effektiv - partiklar hinner flyta eller sjunka.

 









  

 

