Handbok för
studentrepresentanter
Karlstad Studentkår 2020
Karlstadstudentkar.se
1
Tack för ditt engagemang!
Tack till dig som har valt att bli studentrepresentant. Studentrepresentation är en av Karlstad Studentkårs viktigaste uppgifter och vi värdesätter ditt engagemang högt. Tillsammans med andra studentrepresentanter
säkerställer du studentinflytande i alla beredande och beslutande organ. Du har tillsatts av Karlstad Studentkår vilket innebär att våra medlemmar har förtroende för dig, samtidigt representerar du alla studenter på Karlstads universitet.
Som studentrepresentant samlar du på dig användbara erfarenheter för framtida arbetsliv men även organisationsengagemang. Du får även en inblick i lärosätets och studentkårens organisation och knyter många nya kontakter.
Studenters rätt till inflytande är lagstadgat. Det är viktigt att du som
studentrepresentant känner dig väl insatt i uppdraget och förberedd på hur du ska utföra ditt uppdrag. Här finns information om lagar, hur universitetet fungerar och hur Karlstad Studentkår fungerar. Här finner du också
information om universitetets ekonomi, förhållandet mellan utbildning och forskning samt information om hur möten går till.
Vi på Karlstad Studentkår hoppas att denna handbok ska ge dig bättre förutsättningar för ditt uppdrag och vi tackar för ditt engagemang!
Tillsammans gör vi studenttiden bättre.
2
Innehåll
Tack för ditt engagemang ... 1
Studentrepresentation ... 5
Vad innebär det att vara studentrepresentant? ... 5
Lagar och förordningar ... 6
Universitetets policy för studentrepresentanter ... 7
Universitetets stöd ... 7
Karlstads universitet ... 8
... 8
Universitetets organisation ... 9
Kurs – Ämne ... 9
Institution ... 9
Fakultet ... 10
Universitetsstyrelsen ... 10
Rektor ... 11
Centrala stödfunktioner ... 11
Universitetets huvuduppdrag ... 12
Akademisk frihet ... 13
Jämställdhetsintegrering ... 14
Universitetets ekonomi... 14
Resurstilldelningssystemet ... 15
Universitetets interna ekonomiska fördelning ... 16
Forskningsbudget ... 17
Viktiga myndigheter inom högskoleområdet ... 18
Den överstatliga nivån ... 19
3
Att gå på möte som studentrepresentant ... 19
Innan mötet ... 19
Under mötet ... 20
När uppdraget är slut... 21
Annat bra att känna till ... 21
Karlstad Studentkår ... 23
Kårfullmäktige ... 24
Kårstyrelse och presidium ... 24
Sektioner ... 24
Påverkansarbete ... 25
Studenträttigheter och skyldigheter ... 26
Härskartekniker ... 27
Osynliggörande ... 27
Motstrategi till osynliggörande: tag plats ... 27
Förlöjligande ... 28
Motstrategi till förlöjligande: ifrågasätt ... 28
Undanhållande av information ... 28
Motstrategi till undanhållande av information: kräv korten på bordet .. 28
Dubbelbestraffning ... 29
Motstrategi till dubbelbestraffning: bryta mönstret ... 29
Påförande av skuld och skam ... 29
Motstrategi till påförande av skuld och skam: intellektualisera ... 30
Uppdragsbeskrivningar ... 31
Programråd ... 31
Institutionsråd ... 31
4
Fakultetsnämnd ... 31
Utbildningsutskott – HS och HNT ... 32
Anställnings och befordringsutskott HS och HNT ... 32
Arbetsmiljökommittén ... 32
Kursplaneutskott ... 33
Universitetsstyrelsen ... 33
Disciplinnämnden ... 33
Stipendiekommittén ... 33
Forskningsetiska kommittén ... 34
Café och restaurangrådet ... 34
Lärarutbildningsnämnden ... 34
Utbildningskommitté ... 34
Angränsande verksamheter ... 34
... 35
5
Studentrepresentation
Vad innebär det att vara studentrepresentant?
Studentrepresentation kan ses som något som är självklart, att studenter får representera sig själva och vara delaktiga och ge studentperspektiv i de frågor som berör studenter. I alla beslutande, rådgivande och förberedande organ ska det finnas en studentrepresentant. Studentinflytandet finns skyddat i högskolelagen och bidrar till att upprätthålla en god
utbildningskvalitet. Som student är du medaktör i skapandet av kunskap.
Din medverkan i kvalitetsarbetet är nödvändig när det gäller att tillföra din utbildning nya intryck och erfarenheter.
En studentrepresentant är en student eller doktorand som utses av
studentkåren till att representera studenterna vid Karlstads universitet som ledamot eller suppleant i ett beslutande eller beredande organ inom universitetet. Ditt syfte är att ge ett studentperspektiv på de viktiga frågor som behandlas i det organ du blivit tillsatt för.
6
Lagar och förordningar
Det finns tre lagar och förordningar som påverkar studentkårens syfte och verksamhet. Vilket i sin tur reglerar studentrepresentantsuppdraget. För att få en förståelse över hur studentinflytandet ska skötas är det bra att känna till dessa tre lagarna och förordningarna är:
• Högskolelagen (HL)
• Högskoleförordningen (HF)
• Studentkårsförordningen (SF)
I högskolelagen står tydligt att, studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna (HL 1 Kap 4a §). Högskolelagen ger också studenterna rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation (HL 2 kap 7§). Framförallt står det att en studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen
7
och förutsättningarna för studier vid högskolan (HL kap 4 9§). Den ska vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde (HL kap 4 11§).
I Högskoleförordningen regleras alla skyldigheter högskolan har. Den preciserar hur studentrepresentation ska fungera, hur många
representanter studenterna får utse till högskolestyrelsen samt doktoranders förhållande till högskolan (HF 2kap. 7 a §).
Studentkårsförordningen anger att det är studentkåren som utser och entledigar studenternas ledamöter (SF 7§).
Universitetets policy för studentrepresentanter
Karlstads universitet har en policy för studentinflytande där universitetet har tydliggjort vikten av ett väl fungerande studentinflytande för universitetets kvalitetsarbete. Den tydliggör också när och var studentrepresentanter ska finnas med.
Universitetets stöd
Universitetet ska aktivt underlätta för studenters inflytande i dess olika organ. Det ska vara enkelt att förstå processerna och de olika organen hjälper därför till med egna utbildningar eller introduktionsmöten.
8
Karlstads universitet
I Karlstad har högre utbildning funnits länge. Redan 1843 startade folklärarseminariet och en sjuksköterskeutbildning startade 1907. 1967 öppna Göteborgs universitet en filial i Karlstad som omvandlades till en egen högskola. 1999 förvandlades högskolan till Karlstads universitet.
9
Universitetets organisation
För att du ska kunna göra ditt bästa som studentrepresentant är det viktigt att du känner till hur universitetets organisation fungerar och förhållandet mellan universitetets olika delar.
Kurs – Ämne
När du som student antas till ett lärosäte, blir du antagen till ett program och/eller en kurs. Varje kurs är knutet till ett specifikt ämne. Vid Karlstads universitet finns det 60 ämnesområden. Varje ämne har en
ämnesföreträdare och en studierektor. Studierektor arbetar med
verksamhetsplanering och uppföljning av ämnets utbildning, utbildningens utveckling samt att den håller hög kvalitet.
Ämnesföreträdare representerar ämnet internt och externt, ansvarar för ämnets utbildning, forskning, bistår prefekt vid rekryteringar.
Institution
Alla ämnen grupperas tillsammans till en institution. Vid Karlstads universitet finns det 12 institutioner.
Exempelvis ämnena statsvetenskap, historia och religionsvetenskap bildar institutionen för samhälls- och kulturvetenskap.
Institutionen är där utbildningen bedrivs och där lärare, forskare och administrativ personal har sina arbetsplatser.
Alla institutioners verksamheter leds av en prefekt som är ansvarig för bland annat institutionens personal, ekonomi och arbetsmiljö. Utöver det har prefekt även ansvar för frågor som jämställdhet, verksamhetsutveckling och studentinflytande. Prefekten ingår också i fakultetens ledningsgrupp.
Ställföreträdare för prefekt kallas proprefekt.
10
Fakultet
Alla institutioner ingår i en fakultet, ett vetenskapsområde. Vid Karlstads universitet finns 2 fakulteter – Fakulteten för humaniora och
samhällsvetenskap som består av 7 institutioner och Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap som består av 5 institutioner. Det finns även en lärarutbildningsnämnd med ansvar för lärarutbildningen på motsvarande sätt som fakulteterna har ansvar för sina institutioner.
Fakulteterna har det övergripande ansvaret för utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Fakulteterna är ansvariga för innehållet i utbildningen och forskarutbildningen, en del av det arbetet delegeras till utbildningsutskotten. Dessa utskott beslutar främst om kursplaner och diskuterar kursers kvalitet. Utbildningsplanerna beslutas av fakultetsnämnderna. Forskningen behandlas främst genom att
fakultetsnämnden inrättar doktorandplatserna och fastslår de individuella studieplanerna ISP för doktoranderna.
Dekan är chef för en fakultet och ordförande i fakultetsnämnd. Prodekan är vice ordförande i fakultetsnämnden. Dekan och prodekan utses av rektor efter att en rekryteringsgrupp följt en valprocess och valt ut kandidater.
Dekan ansvarar för fakultetens utbildning och forskning, dess kvalitet och utveckling. I uppdraget ingår ett övergripande ansvar för personal och arbetsmiljö, ekonomi, pedagogisk utveckling, samverkan,
internationalisering, jämställdhet, hållbar utveckling och studentinflytande.
Prodekan arbetar på delegation av dekan och är ställföreträdare.
Universitetsstyrelsen
Universitetsstyrelsen är myndighetens ledning och har det yttersta ansvaret för verksamheten vid lärosätet och att se till att den bedrivs enligt lagar och förordningar. Universitetsstyrelsen har ansvaret över verksamhetens övergripande inriktning och organisation, den övergripande budgeten, årsredovisningen samt eventuella åtgärdar som revisor har påpekat.
11
Universitetsstyrelsen beslutar också i viktiga frågor såsom den interna resursfördelningen, om antagningsordning, arbetsordning och
anställningsordning vid universitetet.
Universitetsstyrelsen ska bestå av en ordförande och högst 14 ledamöter.
Rektor ska ingå i styrelsen och lärare och studenter har rätt att vara representerade med 3 ledamöter vardera.
Ordförande och övriga ledamöter utses av regeringen efter förslag från en av regeringen utsedd nomineringsgrupp.
Rektor
Rektor är universitetets främsta företrädare och ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lag och förordning samt universitetsstyrelsens beslut.
Rektor som myndighetschef utses av regeringen och har vid sin sida en prorektor och två vicerektorer.
Utöver det har universitetet en universitetsdirektör som är högsta
tjänsteperson och chef över förvaltningen. Universitetsdirektören ansvarar inför rektor i fråga av rättslig, administrativ och ekonomisk natur inom universitetet. Universitetsdirektören är också chef för den gemensamma förvaltningen. På samma sätt som rektor har en prorektor så finns det också en biträdande universitetsdirektör med flertalet uppgifter men som också kan gå in när den ordinarie frånvarar.
Centrala stödfunktioner
På universitetet finns även ett antal avdelningar och funktioner som kallas centrala stödfunktioner. Dessa arbetar med varierande uppgifter som stödjer universitetets kärnverksamhet – utbildningen.
• Avdelning för ekonomi och planering
12
• Avdelning för externa relationer
• Avdelning för verksamhetsstöd
• Avdelning för utbildningsstöd (antagning, examen, Ladok, studenthälsa, studievägledning, international office, samordning av stöd till studenter med funktionshinder)
• Campusservice
• IT-avdelningen
• Kommunikationsavdelningen
• Rektors kansli
• HR-avdelningen
• Universitetsbiblioteket
13
Universitetets huvuduppdrag
Statliga universitet och högskolor har enligt Högskolelag (1992:1434) två huvudsakliga uppdrag, att ordna med ”utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet” (1 kap. 2 § 1 st. 1 p.) och ”forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete” (1 kap. 2 § 1 st. 2 p.). Detta innebär att universitetet ansvarar för studenternas
utbildning och dess kvalitet men också för att forskning bedrivs.
Till dessa två uppdrag tillkommer vad som ofta kallas för ”det tredje uppdraget”, nämligen att ”… samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta” (1 kap. 2 § 2 st.). Universitetet har alltså även ett ansvar för att dess verksamhet gynnar det övriga samhället.
Akademisk frihet
Akademisk frihet är ett begrepp som beskriver den marginal av frihet som institutioner inom utbildningsväsendet åtnjuter i förhållande främst till statliga organ, såsom regering och centrala ämbetsverk, men även till kyrkan. Det handlar om den grad av frihet som lärosäten har vid bland annat tillsättning av tjänster, upprättande av studieplaner och gällande forskningens inriktning (Ne.se).
Den akademiska friheten garanteras enligt Högskolelag 1 kap. 6§ som säger att:
För forskningen skall som allmänna principer gälla att:
1. Forskningsproblem får fritt väljas 2. Forskningsmetoder får fritt utvecklas 3. Forskningsresultat får fritt publiceras
14
Dock bör det nämnas att det pågår en politisk diskussion gällande den svenska akademins frihet, främst gentemot staten men även gentemot andra intressen. Exempelvis har spänningen mellan den tidigare, i högre grad, kollegiala styrningen och den på senare tid näringslivsinspirerade linjestyrningen varit ett ämne i debatten. Detta handlar i grunden om universitetet bör styras i ett samtal mellan de som är verksamma som lärare och forskare, eller om det bör styras på ett sätt som mer effektivt förvaltar skattebetalarnas pengar, samverkar med näringslivet och värnar de samhällsintressen politiken värderar.
Jämställdhetsintegrering kan nämnas som ett exempel på hur ett samhällsintresse kan värnas genom att universitetet, i egenskap av förvaltningsmyndighet, får i uppdrag från regeringen att uppnå vissa mål.
Konkret sker regeringens styrning av universitetet genom så kallade regleringsbrev. Dessa går, för den intresserade, att finna på
ekonomistyrningsverkets hemsida: https://esv.se.
Jämställdhetsintegrering
Svenska lärosäten arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering. Särskilt prioriterade områden lyfter icke jämställda karriärvägar inom akademin, behovet att motverka könsbundna studieval och att förbättra kvinnors och mäns genomströmning.
Karlstad Studentkår är en aktiv part i arbetet med jämställdhetsintegrering.
Bland annat ska jämställdhet och genus finnas med som perspektiv vid utbildningen av studentrepresentanter. Studentkåren är även skyldiga att beakta ett jämställdhets- och genusperspektiv vid rekrytering av
studentrepresentanter.
Du som studentrepresentant bör använda dig av ett jämställdhets- och genusperspektiv vid möten. Det kan därför vara bra att reflektera över hur du bemöter medmänniskor och att våga lyfta jämställdhetsperspektivet i mötesdiskussioner.
15
Universitetets ekonomi
Oavsett om du sitter i en fakultetsnämnd och ska diskutera forskarbudget eller om du är med i en kursplanegrupp så är det bra för dig att känna till universitetets ekonomi och budget.
Resurstilldelningssystemet
Universitetet tilldelas pengar ur den svenska statens budget som beslutas av regering och riksdag. Den totala budgeten för utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning rör sig omkring cirka 70 miljarder kronor
(Prop.2017/18:1 Utgiftsområde 16).
Resurserna fördelas mellan olika lärosäten och andra myndigheter. I september läggs budgetpropositionen och i december fastställs ett slutgiltigt beslut om hur mycket medel som ska tilldelas universiteten. Det meddelas i regleringsbrevet. Regleringsbreven fastställer takbeloppet vilket är den högsta ersättningen som universitetet kan få för budgetåret.
Dessutom fastslås vilken ersättning baserat på helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden (också benämnt som studentpeng eller prislappar). Det påverkar takbeloppet och därmed hela anslaget.
Anslaget baseras alltså på helårsstudenter och helårsprestationer som skiljer sig åt bland verksamhetsområdena. Lägst ersättning utgår till
humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska utbildningar.
16
Nivån för ersättningarna är uträknade på genomsnittskostnader för de olika utbildningskostnader universitetet har.
Flera företrädare för högskolor och universitet har efterfrågat en översyn av systemet däribland Sveriges förenade studentkårer (SFS).
Ett problem med det nuvarande resurstilldelningssystemet är att
ersättningen inte räcker till för den faktiska kostnaden för utbildning av god kvalitet för utbildningar inom Humaniora och samhällsvetenskap.
Universitetets interna ekonomiska fördelning
Universitetet budgeterar sin egen ekonomi utifrån de ersättningar de får från staten. Universitetet har möjlighet att omfördela pengar genom att bestämma antalet utbildningsplatser och genom att planera strategiskt.
Universitetet har ganska stor frihet i att välja hur ekonomin ska disponeras, men medlen ska täcka kostnader för lärare, administrativ personal, drifts- och lokalkostnader, gemensamma kostnader för bibliotek, förvaltning och universitetets administrativa enhet.
17
Universitetet har inte och ska inte ha något intresse att skapa ekonomisk vinst. Universitetet får heller inte ha överskott som stiger över 10 procent av omsättning samtidigt som universitetet inte heller får överskrida budgeten.
Det finns dock möjlighet att från år till år anpassa budgeten till anslagna medel. Ibland redovisar lärosätet fler helårsstudenter och
helårsprestationer än vad takbeloppet ger rätt till. Det sker då en
”överproduktion”. Eller om universitetet redovisar färre än vad takbeloppet tillåter sker ett anslagssparande. Dessa kan föras över till nästkommande budgetår.
Forskningsbudget
Universitetet får också medel för universitetsforskning. Dels direkt ur regeringens budget dels från olika forskningsorgan.
Universitetet fördelar medel för forskning och för att prioritera har
universitetet infört något som kallas starka och excellenta forskargrupper.
Dessa har specifika kriterier att uppnå, i gengäld får det mer
forskningsmedel. Karlstads universitet har två excellenta forskargrupper.
CTF – Centrum för tjänsteforskning samt Datavetenskap.
Forskare och forskningsgrupper kan också söka externt bidrag som kan tilldelas från dels från myndigheter och olika forskningsstiftelser.
18
Viktiga myndigheter inom högskoleområdet
Riksdagen beslutar om lagar och anslag och fattar beslut som rör
högskolor såsom vilka statliga högskolor som ska finnas, inrättandet av nya högskolor, lagar inom högskoleområdet och högskolornas årliga anslag.
Regeringens utbildningsdepartement ansvarar för all utbildning och
forskning och ansvaret för alla myndigheter kopplade till högskolesektorn.
Till utbildningsdepartementet hör alla universitet och högskolor förutom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som lyder under
jordbruksdepartementet.
Myndigheter och beskrivningar
Ett urval av de viktigaste myndigheterna inom högskolesektorn.
• CSN – centrala studiestödsnämnden är den som de flesta studenter känner bäst till. Deras ansvar gäller studiemedel.
• HAN – Högskolans avskiljandenämnd prövar ärenden om att avskilja studenter från högskoleutbildning efter anmälan från rektor vid ett universitet eller högskola.
• UHR – Universitets- och högskolerådet har ett brett uppdrag inom högskoleområdet. Deras uppdrag är att samordna antagning till högskolan, förmedla internationella utbyten, ansvara för
högskoleprovet och bedöma utländska utbildningar.
• UKÄ – Universitetskanslersämbetet ansvarar för att granska kvaliteten i högre utbildning, analysera utvecklingen inom högskolesektorn, statistik om högskolan och att bevaka att universitet och högskolor följer lagar och regler.
19
• ÖKS – Överklagandenämnden för studiestöd är en pröva överklaganden av CSN:s beslut om tilldelning och återkrav av studiestöd.
• ÖNH – Överklagande för högskolan prövar överklaganden av vissa beslut fattade inom högskolan och yrkeshögskolan såsom
antagning, diskriminering, studieavgifter, studentkårsärenden och tillgodoräknande. ÖNH:s beslut går inte att överklaga.
Den överstatliga nivån
Som medlem i Europeiska unionen (EU) påverkas den svenska
högskolesektorn av EU-lagstiftning. Sverige är även med i multinationella överenskommelser varav Bolognaprocessen är en sådan
överenskommelse. Bolognaprocessen gör det enklare att få sin utbildning erkänd utomlands genom att kvalifikationerna likställs. Genom
Bolognaprocessen har utbildningssystemet delats in i tre nivåer (kandidat-, master- och doktorsexamen). Andra gemensamma program som Erasmus sponsrar och förenklar för studenter att studera utomlands.
Att gå på möte som studentrepresentant
Innan mötet
Planera dina studentuppdrag, dina studier och övriga aktiviteter så tidigt som möjligt. Om ett möte krockar med en examination kontaktar du din kontaktperson i god tid och ber dem hitta en ny mötestid om möjligt.
Normalt bör du som studentrepresentant fått kallelse, handlingar, dagordning och föredragningslista senast en vecka före mötet. Det är viktigt att du meddelar förhinder om du inte kan komma, på så vis kan
20
suppleant i tid få veta om den är tjänstgörande. Återbud ska lämnas både till studentkårens utbildningspolitisk ansvarige och din kontaktperson.
Inför mötet är det viktigt att du läser igenom de handlingar som skickats så att du är förberedd på vad som ska diskuteras och beslutas om.
Ni kan också diskutera sakfrågor med vice ordförande på studentkåren som har ansvar för studentinflytandet. Vid frågor om studenters rättigheter kan ni alltid vända er till studentombudet.
Under mötet
Ordförande öppnar mötet och det utses justerare. Som justerare är du med och försäkrar att det som protokoll förts stämmer överens med det som beslutats på mötet. De flesta dagordningar har informationspunkter där ordförande informerar övriga ledamöter och representanter beslut som tagits av exempelvis dekan eller rektor eller andra händelser som skett.
Under informationspunkter får studentrepresentanter möjligheter att ta upp
21
saker som händer inom studentkåren. Beslutspunkter är de punkter där frågan diskuteras och sedan tas ett beslut i frågan medan det i
diskussionspunkter inte tas något beslut vid det mötet.
I regel brukar talarlista föras på möten så att alla får komma till tals och möjlighet att bidra till diskussionen. Ibland kan talarlistan brytas genom att någon begär replik – att få svara direkt exempelvis om någon anser sig påhoppad eller missförstådd.
Var inte rädd för att din åsikt ska sticka ut eller bli dåligt bemött. Våga ta plats på mötet och dela gärna med dig av egna eller andra studenters erfarenheter. Våga fråga om du inte förstår och visa intresse för att delta i diskussionen. Kom även ihåg att du representerar Karlstad Studentkår, studentrepresentationen och alla studenter på Karlstads universitet.
När uppdraget är slut
Vid uppdragets slut genomför vi på studentkåren en uppföljning av hur du upplevt ditt arbete som studentrepresentant. Här får du svara på frågor om ditt uppdrag för att hjälpa oss med vårt och universitets fortsatta arbete.
Varje studentrepresentantsuppdrag sträcker sig över ett läsår och löper sedan ut. Om du vill kan du söka om eller söka nya uppdrag i maj. Därefter beslutar Kårfullmäktige vilka som ska representera studentrösten som studentrepresentanter. Du som sökt ett uppdrag är välkommen att tala inför Kårfullmäktige och argumentera för varför du ska få en plats som
studentrepresentant.
Annat bra att känna till
Om du har blivit vald som suppleant har du bara rösträtt när du är
tjänstgörande. Du har dock alltid närvarorätt och vi rekommenderar alla att gå på alla möten, för att dels hålla sig uppdaterade om vad som beslutas, dels för att du ska snabbt kunna hoppa in som tjänstgörande.
22
Karlstad Studentkår kommer ge dig tillgång till dokument via länk. Studera de dokument och länkar som är specifika för ditt uppdrag men även de gemensamma dokument som är till för alla uppdrag. Exempel på dessa är Karlstad Studentkårs åsiktsdokument och arbetsordningen vid Karlstads universitet.
Vi är naturligtvis måna om att du ska ha det stöd du behöver för att du ska kunna utföra ditt uppdrag på bästa sätt. Utbildningspolitiskt ansvarig är huvudansvarig för studentrepresentanterna och kommer ha regelbunden kontakt med dig som studentrepresentant. Dit kan du vända dig om du känner dig osäker inför ett beslut, eller behöver ha hjälp att förstå frågan eller hur du ska driva en fråga vidare.
23
Karlstad Studentkår
Det är Karlstad Studentkår som utser alla studentrepresentanter. Det är därför viktigt att du också har kunskap om hur Karlstad Studentkår fungerar. Samtidigt representerar du alla studenter vid Karlstads universitet, inte enbart medlemmar i studentkåren.
Karlstad Studentkår har funnits sedan 1967 då Karlstad blev en filial till Göteborgs universitet. Redan från början har alltså studenter varit med och drivit studenternas frågor och bedrivit studentinflytande. 2017 firade vi 50 år och vi är mycket stolta över det vid hittills har åstadkommit och över det vi ska åstadkomma under de nästkommande 50 åren. Karlstad Studentkår är navet i studentlivet och den enade studentrösten. Precis som för 50 år sedan så är vår främsta uppgift att bevaka kvaliteten på din utbildning och se till att din studietid blir så bra som möjligt även idag.
24
Kårfullmäktige
Karlstad Studentkårs fullmäktige är vår organisations högst beslutande organ som består av 29 medlemsvalda ledamöter. De väljs genom ett kårval varje år i mars/april. Det är fullmäktige som beslutar om
organisationens verksamhet, vilka frågor studentkåren ska driva samt på vilket sätt det ska genomföras. Till sin hjälp har fullmäktig en
organisationsstrategi för verksamhetsåret samt en stadga.
En av de viktigaste uppgifterna fullmäktige har är att utse
studentrepresentanter till alla beredande och beslutande organ vid Karlstads universitet.
Kårstyrelse och presidium
Kårfullmäktige väljer varje år ett presidium. Presidiet består av fyra heltidsarvoderade förtroendeuppdrag: ordförande, utbildningspolitiskt ansvarig, studiesocialt ansvarig samt en politisk sekreterare.
Kårfullmäktige väljer också sex till åtta ideellt engagerade ledamöter till kårstyrelsen. Kårstyrelsen har ansvar för studentkårens verksamhet och ekonomi och ansvarar för att se till all kårfullmäktiges beslut genomförs.
Sektioner
Karlstad Studentkår har i dagsläget två sektioner – Sammanslutningen Musikhögskolan Ingesunds Studentsektion – SMISK i Arvika samt Doktorandsektionen. Dessutom pågår arbetet med att organisera
utbildningsföreningarna vid Karlstads universitet i sektioner. Sektionernas arbete är att bevaka utbildningskvalitet, sociala aktiviteter samt ger föreningarna större möjlighet att påverka studentkåren.
25
Påverkansarbete
Karlstad Studentkår arbetar med alla frågor som rör studenter, studentliv och studier. Vi arbetar bland annat med:
• Utbildningsbevakning
• Utbildningspolitik
• Studenträttigheter
• Studiesociala frågor
• Bostad
• Arbetsmiljö
• Studentrepresentationsutbildning
Karlstad Studentkår är också medlem i den nationella organisationen Sverige förenade studentkårer (SFS) som arbetar med nationella utbildningsfrågor och studentpolitik.
Karlstad Studentkår utför varje år en utbildning för studentrepresentanter med syfte att ge dig stöd i ditt arbete men också för att du som
representant ska få träffa andra representanter och skapa ett
kontaktnätverk. Utöver det hålls regelbinda avstämningsmöten, förmöten och lunchmöten för att sprida information och lyfta upp viktiga frågor.
26
Studenträttigheter och skyldigheter
Universitetets regler säger bland annat att du som student är skyldig att informera dig om de regler som gäller vid Karlstads universitet samt att vara varsam om universitetets utrustning och lokaler samt att följa miljöregler och källsorteringssystem.
Reglerna innefattar även störande av undervisning och vilka ärenden som behandlas av disciplinnämnden. Dessa är fusk vid examination, störande av undervisning, störande av universitetsbibliotekets verksamhet och trakasserier/sexuella trakasserier.
Samtidigt som du har skyldigheter har du också rättigheter och de kan handla om studentinflytande, din arbetsmiljö, rätt till kursinformation, genomförande av examinationer och mycket annat.
Som studentrepresentant är det också din uppgift att bevaka studenters rättigheter. Om du har funderingar kring studenträttigheter och skyldigheter kan du ta kontakt med Studentkårens studentombud.
Studentombudet jobbar med att bevaka studenträttigheter och är en tjänst som samfinansieras med universitetet. Vartannat år släpper
studentombudet en studentfallsrapport som redovisar de vanligaste studentfall vid universitetet.
27
Härskartekniker
I mötessituationer möter vi människor med olika kunskaper och
förhållningssätt. Ofta löper samarbete och diskussioner på bra, men ibland kan en uppleva att talutrymme, respons och bemötande varierar från person till person. Det kan därför vara bra att känna till de olika
härskartekniker som har definierats av Berit Ås samt motstrategier som en grupp doktorander från Stockholms universitet har tagit fram.
Osynliggörande
Härskartekniken går ut på att förmedla att du inte finns – att det du gör och säger inte är viktigt eller värdefullt. Tekniken kan ta sig olika uttryck och kan ske direkt med ord men också genom kroppsspråk och gester. Det kan handla om att i olika sammanhang inte presentera dig vid namn eller ens nämna ditt namn, men också att tala om ditt arbete och insatser på ett förminskande sätt. Att någon under ett möte bläddrar i sina papper, viskar eller gäspar när en annan person talar är också ett exempel på
osynliggörande.
Motstrategi till osynliggörande: tag plats Det kanske mest viktiga att tänka på i en situation där du känner dig osynliggjord är att inte visa din ilska eller frustration. Välj istället att med upphöjt lugn och självsäkerhet hävda din rätt att bli hörd eller sedd. Du bör agera direkt annars kan skadan redan vara gjord. Visa eller markera att du inte accepterar beteendet. I en diskussion där du själv pratar och andra avbryter eller inte lyssnar, bör du direkt säga ifrån om du märker att någon försöker frånta dig uppmärksamheten. Ge verbal respons på det som upplevs osynliggörande och uppmärksamma personen på det otrevliga beteendet. Du kan påpeka det direkt men formulera dig frågande snarare än anklagande.
28
Förlöjligande
Förlöjligande innebär att genom ett manipulativt sätt framställa en person eller dennas argument som löjlig och oviktig. Detta kan ske genom användning av slående men ovidkommande liknelser som att exempelvis göra narr av en persons dialekt eller likna en person vid en TV-karaktär.
Även att inför gruppen anmärka på någons yttre är ett sätt att använda förlöjligande som en härskarteknik.
Motstrategi till förlöjligande: ifrågasätt
Fall inte in i den utlagda lilla ramen, utan håll huvudet kallt och agera utifrån en definition av dig själv som stor och stark och en som tar plats. Fastna inte i den känsla av förnedring och skam som motparten utdelar.
Argumentera utifrån hela din kompetens, gå inte in i fällan av förminskning (infantilisering). Håll dig kall och logisk och gör klart att du inte accepterar den här behandlingen.
Undanhållande av information
Undanhållande av information innebär att utestänga någon eller marginalisera vederbörandes roll genom att undanhålla väsentlig
information. Exempelvis genom att beslut har fattats i ett tidigare informellt sammanhang dit inte alla berörda parter haft tillträde.
Motstrategi till undanhållande av information: kräv korten på bordet Ifrågasätt att eventuella beslut (där din medverkan krävs) tagits över ditt huvud. Pratar ”alla andra” om något som om det vore självklart? Påpeka att du inte har fått all information. Om du ett flertal gånger blir utsatt för
”undanhållande av information”, påpeka detta för den som bär
huvudansvaret (t.ex. en chef), att det finns ett strukturellt problem som gör att du inte får den information du har rätt till. Inga beslut kan fattas i en arbetsgrupp där någon eller några är frånvarande eller inte delgetts fullgod information.
29
Dubbelbestraffning
Att ställa någon inför ett val, och utsätta vederbörande för nedvärdering och bestraffning, oavsett vilket val vederbörande gör. Exempel på detta är en chef som tar ett beslut för sin arbetsgrupp och beslutet upplevs då som odemokratiskt när inte alla gruppmedlemmar fått yttra sin mening eller varit delaktiga i beslutet. Däremot om chefen låter alla gruppmedlemmar delta i beslutstagandet så beskylls personen för att inte vara handlingskraftig som chef. För dig som studentrepresentant kan det innebära att du får kritik för att du missar en föreläsning men i ett senare skede blir ifrågasatt för att ha missat ett möte då du istället valt att delta på ett seminarium.
Motstrategi till dubbelbestraffning: bryta mönstret
Genom att fundera över och förstå sig själv och sina egna prioriteringar kan du lättare bemöta en dubbel bestraffning. Bryt mönstret av negativa
projiceringar genom att
1. Kräva svar på hur fast t.ex. en deadline är och vad som händer om den bryts.
2. Berätta vad du prioriterar just nu, diskutera konsekvenserna av det och om det är okej för chefen/familjen/vännen. Valet blir sedan att för sig själv definiera vad som väger tyngst.
Påförande av skuld och skam
Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något som en person utsätts för är dennes eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempelvis när en person inte formellt är kallad till ett möte och därefter får till sig att det var personens egna ansvar att ta reda på när och var mötet skulle hållas.
30
Motstrategi till påförande av skuld och skam: intellektualisera En tydlig och effektiv motstrategi till påförande av skuld och skam är inte lätt att definiera. Ett viktigt första steg är att medvetandegöra dig själv om att dina skuld- och skamkänslor har påförts dig av någon annan. Att sätta ord på dina känslor är redan det en hjälp. Försök i möjligaste mån kliva ut ur dig själv och intellektualisera de situationer där du kände skuld och skam senast: Hur såg situationen ut rent konkret?
31
Uppdragsbeskrivningar
Här finner du en samling av de studentrepresentantsuppdrag som finns och en kort beskrivning av dem.
Programråd
Programråden arbetar för en långsiktig och strategiskt hållbar utveckling av programmen inom fakulteterna. Programråden består av
lärarrepresentanter, programansvarig, sekreterare från administrationen samt studentrepresentanter.
Programrådets uppgift är bland annat:
– att programvärderingar och kursvärderingar följs upp och återrapporteras.
– att arbeta för samverkan mellan akademi och arbetsliv/branschsektor sker som en naturlig del i utbildningen.
Institutionsråd
Institutionsråd är ett rådgivande organ till prefekten, och ska säkerställa inflytande från studenter och institutionens alla ämnen gällande strategisk utveckling, verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, ekonomi och arbetsmiljö. Studentkåren utser studentrepresentanter.
Fakultetsnämnd
Karlstads universitet har två fakultetsnämnder (HS och HNT) samt en lärarutbildningsnämnd. Nämnderna fördelar de av universitetsstyrelsen tilldelade budgeten ut till avdelningarna. Fakultetsnämnderna är därmed också ansvariga för att bygga upp större grupper där forskning kan bedrivas, exempelvis forskningsskolor eller centrumbildningar.
Fakultetsnämnderna och lärarutbildningsnämnden är ansvariga för
innehållet i utbildningen och forskarutbildningen. Ansvaret för utbildningen
32
är delvis delegerat till utbildningsutskotten, som behandlar främst kursplaner och kursers kvalitet.
I fakultetsnämnden sitter förutom studentrepresentanter dekan, prodekan, lärare, samt en del administrativ personal.
Utbildningsutskott
Utbildningsutskottet fungerar som beredande organ till fakultetsnämnden.
Några av uppgifterna som ligger hos utbildningsutskotten är bland annat granskning av utbildningsplaner, samordning av kvalitetsuppföljning, arbetsmiljörelaterade frågor med mera. Utbildningsutskotten behandlar även frågor rörande jämställdhetsintegrering och internationalisering av utbildningen.
Anställnings och befordringsutskott
Anställnings- och befordringsutskottet har som uppgift att behandla anställningsansökningar och avge förslag till fakultetsnämnden om anställning samt befordringar till professor och till docent.
Anställningsnämnden bereder anställningsärenden till dekan och rektor.
Nämnden begär in och analyserar sak-utlåtanden, handlingar och tjänsternas omfattning i förhållande till de sökandes kompetens och erfarenhet. Nämnden består av en ordförande, ansvarig prefekt i ärendet, ämnesansvarig, handläggare från personalavdelningen samt
studentrepresentanter.
Arbetsmiljökommittén
Att vara ledamot i Arbetsmiljökommittén innebär att delta i arbetet med att analysera arbetsmiljöfrågor vid universitetet. Frågor som kan beröras är t.ex. den studiesociala miljön samt planerade ombyggnationer och renovering och hur det påverkar studenter och personal.
33
Kursplaneutskott
Kursplaneutskottets uppgift är att granska nya kursplaner, och kursplaner som ska revideras, och se till att de är tydliga, lättöverskådliga och studenträttsliga. Huvudfokus är på utformningen av kursplanerna, överensstämmelse mellan de uppsatta målen, innehåll,
undervisningsformer och examination.
Utskottet består av lärare från olika ämnen, administratör från fakulteten och studentrepresentant.
Universitetsstyrelsen
Universitetsstyrelsen ska enligt högskolelagen ha inseende över
universitetets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.
Styrelsen beslutar om många övergripande frågor, bland annat viktigare frågor om universitetets organisation, anslagsframställningar,
årsredovisningar och ekonomiska frågor.
Disciplinnämnden
Disciplinnämnden behandlar och fattar beslut kring olika studentärenden.
Studenter kan bli avstängda i högst sex månader om de bedöms vara skyldiga till oegentligheter. Frågor som kan beröras är t. ex studentarbeten som misstänks för plagiat, misstänkt fusk vid tentamen och hur rättssäker examination ska gå till.
Stipendiekommittén
Att vara ledamot i Stipendiekommittén innebär att delta i arbetet med att besluta om vilka studenter som ska tilldelas olika stipendier som
tillhandahålls genom universitetet. Frågor som kan beröras är t.ex. krav för uppfyllande av kriterier.
34
Forskningsetiska kommittén
Att vara ledamot i Forskningsetiska kommittén innebär att delta i arbetet med att bedöma etiska aspekter av forskning, oftast om ett
forskningsprojekt tillåts starta upp eller inte. Frågor som kan beröras är till exempel hur människor som deltar i forskningsprojektet kan antas
påverkas.
Café och restaurangrådet
I Café- och restaurangrådet äger skilda möten rum med de företag som driver caféerna och restaurangerna på universitetet. Ämnen som kan diskuteras är allt från öppettider till utbud och prissättning.
Lärarutbildningsnämnden
Lärarutbildningsnämnden fungerar likt en fakultet, har en dekan och en prodekan, men är inte formellt en fakultet. Lärarutbildningsnämnden är ämnesöverskridande och samverkar med de båda fakulteterna. Se avsnitt Fakultetsnämnd.
Utbildningskommitté
I lärarutbildningens utbildningskommitté bereds förslag som ska vidare till lärarutbildningsnämnden för beslut. Möten kan också behandla
kursanalyser, organisering och annat som rör lärarprogrammen. I kommittén sitter bland annat programledare från lärarprogrammen.
Angränsande verksamheter
Utöver ovanstående studentrepresentantsuppdrag utser Karlstads Studentkår representanter i organisationer av betydelse för studenter såsom Drivhusets styrelse, Stiftelsen Karlstad studentbostäder samt folkuniversitetets styrelse.
35
Acklamation Beslut genom ja-rop.
Adjungering Låta utomstående personer vara närvarande vid ett möte. De har då ofta yttrande–
och förslagsrätt men ej rösträtt.
Adjunkt Lärare som vanligtvis har magisterexamen men inte doktorsexamen.
Ajournering Uppskjuta ett möte till en senare tidpunkt.
Akademisk högtid Ceremoni då doktorer och hedersdoktorer promoveras och nya rektorer installeras.
Bordläggning Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte och/eller tillfälle.
Dagordning Förteckning över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordningen fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragningslista.
36
Dekanus Högsta administrativa chef för en fakultet.
Disputation Den akademiska akt där en doktorand inför publik försvarar sin doktorsavhandling.
Docent Akademisk titel som markerar en högre vetenskaplig kompetens än doktorsexamen.
Doktorand Forskarstuderande på högskolenivå som ofta har masterexamen.
Excellenta forskargrupper
Universitetet har två forskargrupper som
uppnått ett antal kriterier för god forskning. CTF – Centrum för tjänsteforskning samt
Datavetenskap.
Föredragande Person som framställer ärende som sedan ska beslutas om.
Föredragningslista Se dagordning.
Hedersdoktor En hederstitel som tilldelas person som gjort något eller bidragit till forskning vid uni.
37 Helårsprestation och
helårsstudent
Måttenheter som används för att bestämma ersättning till respektive lärosäte –
helårsprestation motsvarar en student som uppnår godkända resultat för ett läsårs heltidsstudier.
Jäv En rätts- eller beslutssituation där en person är partisk eller har risk för partiskhet och som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap eller roll.
Lektor En lärare som har doktors eller licentiatexamen.
Licentiatexamen En akademisk examen på forskarnivå som motsvarar cirka en halv doktorsexamen.
Mbl-förhandling Där arbetsgivare kallar in representanter för medarbetarna vid viktigare
organisationsförändringar.
Meriterad lärare Lärare som uppnått universitetets kriterier med god pedagogisk kompetens.
38
Ordningsfråga Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yrkande om streck i
debatten, ajournering för lunch, eller en fråga om propositionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan.
Organisationsstrategi Studentkårens verksamhetsstrategi för verksamheten under nästkommande 3 år.
Professor Akademisk titel för den högsta lärartjänsten inom universitet och högskola. Ansvarig för forskning och forskarutbildning. Inom ämnet.
Professor emeritus Pensionerad professor med aktuell anknytning till universitetet.
Propositionsordning Vilken ordning förslag ska ställas vid beslutsordning.
Protokoll Dokument som beskriver ett genomfört sammanträde.
Remiss En hänvisning till externa parter som får yttra sig om ett förslag.
39
Reservation Ett sätt att anmäla avvikande mening för den som ogillar ett beslut. Den som vill kan reservera sig mot ett beslut och görs så fort beslutet är taget.
Treklövern Namnet för gruppen där tre lärosäten Karlstads- Linné- och Mittuniversitetet tillsammans tagit fram ett gemensamt utvärderingssystem.
Valberedning En förtroendevald arbetsgrupp som förbereder val av tillexempel styrelse.
Verksamhetsberättelse Skriftlig beskrivning över viken verksamhet en organisation bedrivet under en mandatperiod.
Votering Formell omröstning där två förslag står emot varandra.
Yrkande Ett yrkande är att lägga fram ett tydligt förslag som sammanträdet ska ta ställning till.
Återremiss När ett sammanträdande beslutar att skicka tillbaka ett ärende för ytterligare behandling.
40
Äska Att ansöka om bidrag för att täcka kostnader för exempelvis en planerad aktivitet.
Överklagande En anmälan av myndighetsbeslut eller domslut till en högre rättsinstans med syfte att få beslutet ändrat.
41 Karlstad Studentkår 2020
Karlstadstudentkar.se
