Lidingö stads delårsrapport 2020
HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR
Sofia Bergbom 08-731 31 93 2020-10-07 KS/2020:346
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
1 Förvaltningsberättelse ... 4
1.1 Händelser av väsentlig betydelse... 4
1.2 Uppföljning av stadens mål om god ekonomisk hushållning ... 7
1.3 Avstämning mot budget ... 12
1.4 Avstämning mot balanskravsresultatet ... 17
2 Driftredovisning ... 18
3 Investeringsredovisning ... 22
4 Ekonomin i siffror ... 25
Sammanfattning
Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, avseende verksamheten från räkenskapsårets början. Den behandlas av fullmäktige och revisorernas skriftliga bedömning biläggs.
Omvärlden är i snabb förändring i och med den pågående Covid-19 pandemin vilket har påverkat Lidingö starkt under den gångna perioden. Ur ett verksamhetsperspektiv är det framför allt äldreomsorgen som berörts och ett stort arbete har bedrivits av omsorgs- och socialförvaltningen för att hantera pandemin. De långsiktiga effekterna är svåra att överblicka men spås kunna bli omfattande. Gymnasieskolans utbildning har bedrivits på distans och anställda i stadshuset har arbetat hemifrån i hög omfattning. Tack vare stadens digitala mognad har verksamheterna kunnat fortskrida på ett bra sätt. Ytterligare ett viktigt område har varit kriskommunikation gällande pandemin som omfattat stora arbetsinsatser under våren. Inom investeringsverksamheten pågår en rad större projekt såsom arbetet med den nya Lidingöbron, projektering av löparbana på Lidingövallen, Breviks förskola samt ny idrottshall Torsviks skola.
Stadens resultat för perioden januari till och med augusti är 108 mnkr. Då ingår 130 mnkr i återföring av föregående orealiserade vinster samt årets orealiserade förluster avseende finansiella placeringar, samt en tillfällig intäkt avseende förändringen av semesterlöneskulden per 31 augusti på 41 mnkr.
Årets prognos efter balanskravsjusteringar uppgår till 201 mnkr att jämföra med en budget på 32 mnkr. Verksamheterna beräknar sammantaget ett överskott med 72 mnkr och skatteintäkterna är högre än budgeterat med 65 mnkr. Det har även gjorts en
omplacering av stadens finansiella placeringar vilket genererat en realisationsvinst på 59 mnkr. Tack vare det goda resultatet kommer utdelningen från tomtbolaget inte att tas ut.
I prognosen ingår ekonomiska effekter av pandemin både på verksamhetens kostnader och på stadens skatteintäkter. Det som inte ingår ännu är eventuell kompensation från staten för extraordinära kostnader kopplade till hanteringen av pandemin, då det i dagsläget är osäkert i vilken utsträckning Lidingö kan komma att ta del av medlen.
Balanskravet är enligt prognosen uppfyllt, det finansiella målet med fyra underliggande delmål bedöms samtliga som uppfyllda och verksamheterna måluppfyllelse bedöms som god. Mot den bakgrunden bedömer kommunstyrelsen att staden sammantaget har en god ekonomisk hushållning.
1 Förvaltningsberättelse
1.1 Händelser av väsentlig betydelse
Covid-19 pandemin
Hela året har präglats starkt av den rådande pandemin på en rad olika sätt, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.
Påverkan verksamheten
Pandemin har haft allra störst påverkan på omsorgs- och socialnämndens verksamheter.
Under inledningen av pandemin var det stora utmaningar vad gäller tillgång till skyddsutrustning. Genom en effektiv styrning och samarbete mellan förvaltningar kunde stadens verksamheters behov av dessa produkter ändå tillgodoses trots den globala brist som varit. Sjukfrånvaron var inledningsvis ett stort bekymmer för
verksamheterna och arbetet med att sänka stadens sjuktal fick naturligt nog utmaningar när alla medarbetare med symtom uppmanades att stanna hemma.
I början av pandemin genomfördes åtgärder som syftade till att begränsa
smittspridningen inom äldreomsorgen. Bland annat öppnades en isoleringsavdelning i Högsätra som nyttjades till och med juli och står redo att återöppnas om behov uppstår.
Det har även skett tillfällig stängning av dagverksamheter och öppna mötesplatser för äldre, tillfälligt intagningsstopp på växelboende samt tillfällig stängning av daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. I de verksamheter där det är möjligt har en gradvis öppning skett och konsekvensanalyser för alternativa insatser sker löpande.
Den långsiktiga påverkan är svår att överblicka men kommer troligtvis att bli stor, det gäller till exempel volymer inom äldreomsorgen där det finns en stor risk att de insatser som nu skjuts upp kan leda till mer omfattande insatser i framtiden. Påverkan på den psykosociala hälsan hos de olika målgrupperna befaras också kunna bli stor, samt att utvecklingen av ekonomiskt bistånd är osäker.
Inom utbildningsnämndens verksamheter påverkas framför allt gymnasieskolan av pandemin. Under större delen av vårterminen bedrevs den gymnasiala undervisningen på distans. Verksamheten behövde därför göra en snabb omställning vilket har lett till en snabb utveckling i digitalisering av skolan. Kunskapsresultaten efter detta läsår i form av betyg är mycket goda. Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet har vissa evenemang behövt ställas in eller bedrivas med restriktioner och undervisningen har till viss del behövt ändra form, störst påverkan har det varit för Sagateatern och
Musikskolan.
I samband med utbrottet av covid-19 så har merparten av de anställda i stadshuset arbetat på distans. Stadens arbete med digitalisering har varit en förutsättning för att detta skulle fungera. Staden har under året skapat rutiner kring distansarbete och arbetat fram digitala utbildningar kring arbetssätt, digitala samarbetsplattformar etc. Deltagande
på distans vid möten och politiska sammanträden har möjliggjorts genom Teams och har tack vare stadens digitala mognad fungerat mycket bra.
Kriskommunikation kring pandemin är ett prioriterat fokusområde som omfattat stora arbetsinsatser under hela våren. Kampanjer och kommunikation riktat mot Lidingöbor och näringsliv har genomförts, dels för att förstärka myndigheters rekommendationer, dels för att stötta det lokala näringslivet och hjälpa utsatta målgrupper. I arbetet ingår också en omfattade samlingssida för information om covid-19 som löpande uppdateras.
Påverkan ekonomi
Pandemin påverkar stadens ekonomi kraftigt under innevarande år, både på intäktssidan och på kostnadssidan. Det handlar bland annat om ökade kostnader kopplade till
hanteringen av pandemin ute i verksamheterna, såsom åtgärder för att minska
smittspridningen, inköp av skyddsutrustning samt att sjukfrånvaron varit hög. Samtidigt så sjunker efterfrågan på äldreomsorg vilket leder till betydligt lägre kostnader i år.
Staten har gått ut med att den ämnar ersätta kommunerna för extraordinära kostnader, men det är i dagsläget osäkert i vilken utsträckning Lidingö kan komma att ta del av dessa medel. Statliga ersättningar för sjuklönekostnader har redan erhållits och ingår i periodens resultat.
Pandemin får även stora effekter på stadens skatteintäkter som sjunker till följd av att antalet arbetade timmar minskar. Staten har genom en rad ändringsbudgetar beslutat att öka de generella statsbidragen till kommunsektorn för att kompensera tappet i
skatteintäkter. Kompensationen ser i dagsläget ut att räcka och till och med lämna en marginal. Mer kring de ekonomiska effekterna av Covid-19 pandemin beskrivs under avstämning mot budget.
Verksamhetsförändringar och större utredningar
Under 2020 pågår en utredning kring vuxenutbildningen på Lidingö. Målsättningen är att under 2021 förändra vuxenutbildningen så att verksamheten kan bedrivas mer effektivt där såväl kvalitetskrav, ökad valfrihet som ekonomisk hållbarhet tas tillvara.
Jämförelse ska ske med jämförelsekommunerna utifrån ovan nämnda parametrar.
Utredningen med förslag på beslut kommer presenteras på utbildningsnämndens
sammanträde senast i november 2020. Förslag till beslut förväntas leda till lägre kostnad än i dag.
Kommunfullmäktige beslutade den 15 juni att godkänna ett nytt boendekoncept enligt principen ordinärt boende - utvecklat seniorboende - särskilt boende samt att ge omsorgs- och socialnämnden i uppdrag att utveckla det nya boendekonceptet i
samarbete med teknik- och fastighetsnämnden och Lidingö Fastighets AB samt anpassa verksamheten till det nya utvecklade seniorboendet. Projektplan för arbetet tas fram av förvaltningen under september månad. I maj 2021 ska arbetet slutredovisas med förslag på hur framtidens boendekedja ska se ut.
Det pågår en koncernövergripande fastighetsutredning som rör båda bolagen samt fastighetsverksamheten inom teknik- och fastighetsnämnden. Syftet är att få en överblick över koncernens fastigheter och identifiera vilka som är av strategisk
betydelse på kort och lång sikt. Utredningen ska utforma en fastighetsstrategi som stödjer framtagna mål för verksamheten. För att underlätta strategins genomförande och uppnående av målen, ska också ett förslag tas fram för hur verksamheten ska
organiseras, både juridiskt och operationellt.
Delar av stadens ekonomiadministration håller på att centraliseras från förvaltningarna till stadsledningskontoret. Ett arbete pågår också med att utveckla rutiner och processer för ett effektivt arbetssätt.
Ökad valfrihet
Från 1 juli 2020 infördes valfrihet inom bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS. Nämnden beslutade i juni 2020 att införa valfrihet inom boendestöd enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen, med preliminär tidplan att förfrågningsunderlag ska annonseras från 1 september 2021.
Stadsutveckling
Arbetet med stadsbyggnadsprojektet Högsätra har pågått intensivt under 2020. För området Kärnan har en markanvisningstävling utlysts. Stadsbyggnadsprojekten Rudboda och Brädgården har också påbörjats.
För den övriga planportföljen har främst diverse bevarandeplaner gjort stora framsteg såsom Rävviken, Norra Skärsätra, Grönstakolonin, Västra Bosön och Kungsljuset 2 (Skärsätra vattentorn). Detaljplanen för Lojobacken sändes på granskning innan sommaren. Planbesked har också lämnats för Stockby industriområde.
Investeringar
Under våren har ett omfattande pålningsarbete genomförts och till sommaren var den första fasen av brobygget klar, nämligen grundläggningen av Lilla Lidingöbron. Till midsommar hade de sista pålarna slagits ned i sjöbotten. Under sommaren har det första brospannet gjutits mellan stöd 1 och 2, närmast Ropsten. Sedan fortsätter arbetena med landfästena vid Ropsten och Islinge. Gamla Lidingöbron underhålls enligt plan under byggtiden och kommer att rivas när den nya bron står klar 2022.
En permanent tillbyggnad har ersatt den tillfälliga paviljongen som förskola i Brevik, projektet blev klart under sommaren.
Projektet med att bygga en ny fullskalig idrottshall med fritidslokal fortsätter på
Torsviks skola. Den nya idrottshallen planeras att stå färdig under hösten 2021. Så snart som den nya idrottshallen är tagen i bruk ska den gamla rivas.
Lidingövallen upprustas till en fullstor idrottsanläggning. Löparbanan blir 400 meter lång och fotbollsplanen blir för 11-mannalag. Arbetena har startats under våren och inletts med förstärkning av marken, som består av lera. Entreprenaden beräknas vara klar för invigning till Lidingöloppet 2021.
1.2 Uppföljning av stadens mål om god ekonomisk hushållning
Kommunfullmäktige har i budget 2020 beslutat om Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Lidingö stad. Stadens definition på god ekonomisk hushållning är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet.
Nedan sker en uppföljning av stadens verksamhetsområdesmål samt en utvärdering av det finansiella målet och den ekonomiska ställningen.
Mot bakgrund av starka finansiella nyckeltal, uppfyllt finansiellt mål kombinerat med god måluppfyllelse i verksamheterna bedömer kommunstyrelsen att staden har en god ekonomisk hushållning för delåret, såväl som för helåret enligt nuvarande prognos.
Stadens målstyrning
Kommunallagen ställer krav på att det ska anges mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Staden fastställde 2019 en ny styrmodell som innebar ny vision, nya övergripande mål samt ny målstruktur från och med budget 2020.
Visionen
Lidingö är den unika och trygga skärgårdsstaden som utvecklas varsamt och i takt med Lidingöbornas behov. Ett tydligt fokus på kärnverksamheterna ger hög kvalitet och låg skatt för Lidingöborna. Lidingö stad ger goda förutsättningar för lokala företag, ett aktivt civilsamhälle och livskraftigt föreningsliv.
Inriktningsmålen
1. Starka verksamheter med valfrihet och goda villkor för Lidingöborna
Lidingö fokuserar på kärnverksamheten där skola, vård och omsorg utvecklas och stärks. Kommunalt finansierade tjänster håller hög kvalitet. Inriktningsmålet bryts ned i tre verksamhetsområdesmål. Kortfattat beskrivet är målsättningarna att Lidingös elever ska ha tillgång till Sveriges bästa utbildningsverksamheter och utvecklas maximalt, att Lidingöborna ska få omsorg och service med god kvalitet utifrån aktuella behov och egna val samt att stadens förebyggande arbete och tidiga insatser ger resultat i form av självständiga medborgare.
2. Hållbar ekonomi och effektiv styrning
En budget i balans skapar förutsättningar för bästa service. Skatten hålls låg genom hög kostnadsmedvetenhet hos förvaltningarna samt effektiv styrning och uppföljning.
3. Ett lyssnande ledarskap som möter Lidingöbornas behov
Lidingö är en trygg skärgårdsstad med bevarad småstadskänsla. Ett lyhört ledarskap möter Lidingöbornas behov, ger förutsättningar för ett starkt näringsliv och tillvaratar ideella krafter och föreningsliv. Inriktningsmålet bryts ned i fem
verksamhetsområdesmål. Kortfattat beskrivet är målsättningarna att Lidingöborna ska trivas med att leva och bo i staden, att stadens infrastruktur möter Lidingöbornas behov, att Lidingö är en trygg stad och har ett gott företagsklimat samt att Lidingöborna ska vara nöjda med utbudet av kultur-och fritidsmöjligheter.
Stadens måluppföljning delår 2020
I stadens delårsrapport presenteras måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges beslutade mål och indikatorer. Bedömningen görs antingen utifrån faktiskt utfall eller, om
resultatet ännu ej är klart, utifrån en prognos för helåret.
I nämndernas delårsrapporter framgår resultaten för nämndens samtliga verksamhetsmål och indikatorer.
1. Starka verksamheter med valfrihet och goda villkor för Lidingöborna
Lidingös elever uppvisar generellt goda kunskapsresultat och de preliminära betygen för läsåret 2019/20 visar att de flesta resultaten har förbättrats i jämförelse med föregående år. Barn och elever är generellt trygga i Lidingö stads förskolor, fritidshem och skolor.
Detta möjliggör att barn och elever kan tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas maximalt.
Kvalitetsnivåerna inom omsorg och service bedöms fortsätta ligga på goda
kvalitetsnivåer framöver med de resultatorienterade arbetssätt samt satsningar som har gjorts inom det systematiska kvalitetsarbetet. Stadens förebyggande arbete och tidiga insatser ger resultat i strävan mot självständiga medborgare inom målgrupperna barn och unga, personer som står utanför arbetsmarknaden samt Lidingöbor över 65 år.
Kostnadsutvecklingen för ekonomiskt bistånd visar en positiv trend.
2. Hållbar ekonomi och effektiv styrning
Samtliga nämnder har genomfört sin verksamhet och målsättningar inom befintliga ramar, med undantag av den anslagsfinansierade verksamheten och
fastighetsverksamheten inom teknik- och fastighetsnämnden som fortsatt har svårigheter att hålla sin budgetram. Prognosen för året visar att de löpande
investeringsvolymerna helt och hållet kommer att finansieras med egna medel. Tack vare årets starka resultat kommer även större specifika projekt i år kunna finansieras med hjälp av egna medel.
Ett centralt mått för effektivt resursutnyttjande är nettokostnadsavvikelse, som visar hur staden ligger till utifrån förväntad kostnad. I jämförelse med stadens fem
referenskommuner visar de senaste utfallen att avståndet har förbättrats eller bibehållits inom områdena fritidshem, gymnasieskola och individ- och familjeomsorg. Medan det inom förskola, grundskola och äldreomsorg har försämrats marginellt.
För att klara en god kompetensförsörjning och vara en attraktiv arbetsgivare är hållbart medarbetarengagemang (HME) ett relevant mått att följa. Medarbetarenkätens resultat redovisas i november men bedömningen är staden uppnår måltalet.
Medarbetar/lönesamtalsmallarna har tydliggjorts så att varje medarbetare vet vad som förväntas av dom, sett utifrån stadens vision, inriktningsmål, utvecklande ledarskap, aktivt medarbetarskap och våra nya lönekriterier som bygger på stadens nya värdeord.
3. Ett lyssnande ledarskap som möter Lidingöbornas behov
Stadens nära samarbete med Lidingös företagare har medfört att Lidingö tagit ett stort kliv uppåt i rankingen, från plats 55 till 15 bland landets kommuner, baserat på hur företagare upplever kommunernas service.
Under 2020 har också arbetet med att bygga förtroende, engagemang och delaktighet samt skapa förutsättningar för dialog och inflytande för medborgarna förstärkts, bland annat genom att göra stadens webbplats mer tillgänglig, med ökad satsning på rörligt och digitalt, exempelvis Medborgarforum och Direkt från Stadshuset.
En trafikpolicy med övergripande vision och mål för alla trafikslag har tagits fram under året. Försöket med boendeparkeringssystem förlängs temporärt inför ett förslag till permanent system.
Polisens trygghetsmätning för 2020 visar att Lidingö har störst andel personer som svarar att de känner sig mycket trygga där de bor i jämförelse med polisregion
Stockholm som helhet. På motsvarande sätt har Lidingö lägst andel som uppger att de är mycket otrygga om de går ut sent en kväll i området där de bor.
Lidingöborna har också, trots pandemin, kunnat njuta av ett nyöppnat
kulturhus/stadshus med nytt bibliotek. I Riksidrottsförbundets och SISU:s undersökning av hur idrottsföreningar upplevde stödet från sin kommun under pandemin kom Lidingö på tredje plats av alla kommuner i länet. Lidingös goda möjligheter till natur- och friluftsliv har uppenbarligen fyllt ett tomrum och mött upp ett viktigt behov hos Lidingöborna.
Uppföljning av stadens finansiella mål
Det finansiella målet definieras som; Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt och redovisar goda resultat. Utvärdering av det finansiella målet som kan brytas ned i fyra underliggande mål följer nedan. Samtliga mål bedöms som uppfyllda.
1. Lidingö stad har en ekonomi i balans.
• Kostnadsutvecklingen ska vara i nivå med skatteintäkterna under mandatperioden.
Verksamhetens nettokostnader har sedan mandatperiodens start ökat med 1,3 procent.
Skatteintäkterna har under samma period ökat med 5,9 procent. Den starka
skatteintäktsutvecklingen beror till stor del på de statliga tillskott Lidingö erhållit som kompensation för skatteintäktsbortfallet orsakat av pandemin. Att verksamhetens nettokostnader inte ökat med mer än 1,3 procent på två år beror främst på att det genomförts ett stort arbete med effektiviseringar i verksamheterna tillsammans med en god budgetföljsamhet. Det beror också på effekter kopplade till pandemin i form av lägre kostnader för bland annat äldreomsorgen, vilket sammantaget medför att årets nettokostnader ser ut att minska med 1,2 procent jämfört med 2019.
2. Lidingö stad har en låg kommunalskatt.
• Lidingöbornas skattebörda ska sänkas med 50 öre under mandatperioden 2019-2022.
Den starka utvecklingen av skatteintäkterna i kombination med god kostnadskontroll i stadens verksamheter har möjliggjort två skattesänkningar, 20 öre 2019 och ytterligare 30 öre år 2020. Därmed är målsättningen för mandatperioden redan uppnådd.
Tillsammans med sänkningen som skedde 2018 på 15 öre har skatten sänkts med 65 öre under tre år.
3. Lidingö stad har ett gott ekonomiskt resultat.
• Stadens överskottsmål ska vara 1 procent av verksamhetens kostnader.
Årets resultat efter balanskravsjusteringar beräknas ge ett överskott på 169,3 miljoner kronor jämfört med budget, resultatnivån motsvarar 6,6 procent av verksamhetens kostnader. Stadens överskottsmål har uppnåtts de sex senaste åren.
4. Lidingö stad har långsiktigt hållbara investeringsvolymer.
• Löpande årliga investeringsbehov ska finansieras med årets avskrivningar och årets resultat.
Prognosen för året visar att de löpande investeringsvolymerna som enligt prognos uppgår till 161 mnkr helt och hållet kommer att finansieras med egna medel. Därutöver kommer även större specifika projekt i år att kunna finansieras med hjälp av egna medel. Tack vare årets starka resultat kommer Lidingö enligt nuvarande bedömning att kunna avsluta även detta år helt utan externa lån.
1.3 Avstämning mot budget
Periodens resultat
Stadens resultat för perioden januari till och med augusti är 107,9 mnkr. Då ingår 130 mnkr i återföring av orealiserade vinster samt årets orealiserade förluster avseende finansiella placeringar, samt en tillfällig intäkt avseende förändringen av
semesterlöneskulden per 31 augusti på 41 mnkr. Exklusive ovanstående poster uppgår resultatet till 197 mnkr, att jämföra med ett budgeterat resultat på 21 mnkr.
Verksamhetens nettokostnader exklusive förändringen av semesterlöneskulden är 100 mnkr bättre än budgeterat. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämning är 34 mnkr högre än budget. Det har även skett en större omplacering av stadens finansiella placeringar vilket gav en vinst på cirka 59 mnkr. Bortser man från den ligger finansnettot i
ungefärlig nivå med budget. För respektive nämnds avvikelse mot budget för perioden hänvisas till avsnitt 2. Driftredovisning.
För åren 2014-2017 uppvisade Lidingö stad en stark resultatutveckling. Konjunkturen har varit god och bidragit till den positiva utvecklingen av skatteintäkterna, statliga pengar har delvis bidragit till de höga resultaten genom ersättningar för bland annat flyktingmottagande. Därtill har det varit en god utveckling av stadens placeringar på finansmarknaden vilket har genererat reavinster, och det har även skett en del fastighetsförsäljningar som givit vinst. Den starka utvecklingen av skatteintäkterna i kombination med god kostnadskontroll i stadens verksamheter har möjliggjort skattesänkningar med totalt 65 öre under åren 2018-2020.
Prognos
Årets prognos visar på ett rekordstarkt resultat som främst beror på effekter kopplade till den pågående Coronapandemin. Statliga konjunkturersättningar till kommunerna kompenserar för de sjunkande skatteintäkterna, där nettoeffekten är ett överskott mot budgeterade skatteintäkter med 65 mnkr. Pandemin gör även att efterfrågan på
äldreomsorg sjunker, vilket leder till stora volymöverskott som enligt senaste prognosen uppgår till 58 mnkr. Sammantaget är verksamheternas överskott mot budget 72 mnkr. I mars genomfördes även en riskminimerande omplacering av stadens finansiella
placeringar som är avsatta för att trygga framtida pensionsutbetalningar,
realisationsvinsten vid försäljningen uppgick till 59 mnkr. Utdelningen från stadens bolag som var budgeterad med 20 mnkr kommer tack vare årets goda resultat inte att behöva tas ut i år. Årets justeringar i balanskravsresultatet kommenteras ytterligare under avsnittet avstämning mot balanskravsresultatet.
Nettokostnadsminskning med 1,2 procent
Verksamheternas nettokostnader beräknas ge ett överskott på 71,8 mnkr. Prognosen motsvarar en minskning av nettokostnaderna med 1,2 procent jämfört med 2019.
Överskottet beror till stor del på pandemins effekter kopplade till insatser inom äldreomsorgen då kunder tackar nej till inflyttning på vård- och omsorgsboenden och till insatser från hemtjänsten. Totalt sett är det omkring 58 mnkr lägre kostnader för volymer inom äldreomsorgen än budgeterat. Pandemin innebär samtidigt stora extra kostnader, till exempel för inköp av skyddsutrustning, öppnande av isoleringsplatser och kostnader för sjukfrånvaro, som enligt bedömning förväntas uppgå till 21 mnkr.
Beräkning har gjorts med antagande om fortsatt låg nivå på smitta i verksamheterna samt låg sjukfrånvaro. Staten kommer att ersätta kommunerna och regionerna för extraordinära kostnader som uppstått vid hanteringen av pandemin med 10 mdkr. Det är i dagsläget osäkert i vilken utsträckning Lidingö kan komma att ta del av dessa medel, varför det inte ingår i resultatet eller årsprognosen ännu. Däremot har Lidingö redan erhållit ersättning från staten för ökade sjuklönekostnader med 11,1 mnkr för månaderna april-juli.
Prognos Budget Avvikelse
Förkortad resultaträkning, mnkr 2020 2020 2020
Verksamhetens nettokostnader -2 651,4 -2 723,2 71,8
Skatteintäkter efter avdrag för utjämning 2 784,3 2 719,7 64,6
Verksamhetens resultat 132,9 -3,5 136,4
Utdelning från av staden ägda bolag 0,0 20,0 -20,0
Finansnetto 68,2 15,3 52,9
Återföring orealiserade vinster -117,8 0,0 -117,8
Orealiserade vinster/förluster -12,2 0,0 -12,2
Resultat efter finansiella poster 71,1 31,8 39,3
Årets resultat 71,1 31,8 39,3
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 201,1 31,8 169,3
Inom skolans verksamheter är det färre elever än budgeterat inom gymnasieskolan men även inom förskola och pedagogisk omsorg vilket ger ett volymöverskott på 17 mnkr.
Verksamheten i egen regi ligger i nivå med budget med undantag av förskolan som beräknar ett överskott på 4 mnkr.
De verksamheter som prognostiserar underskott i år är fastighetsverksamheten och verksamheten för gata och park. Underskottet uppgår till 29 mnkr totalt. Det beror bland annat på ett par större nedskrivningar för bland annat den Gamla Lidingöbron som snart ska rivas, vilket belastar resultatet med totalt 19 mnkr. Kostnader för utredningar i ett antal investeringsprojekt som inte blivit av belastar resultatet med 10 mnkr.
Kapitalkostnaderna är 22 mnkr högre än budget till följd av att ett större antal projekt har aktiverats. Det genomförs en rad åtgärder för att minska underskotten såsom ökad uthyrning av vakanta lokaler och att se över behoven av drift och planerat underhåll.
Stadens övriga verksamheter redovisar sammantaget ett överskott mot budget med cirka 30 mnkr, varav omkring hälften av överskottet återfinns inom verksamheten för individ- och familjeomsorg. För mer detaljer kring de olika nämndernas resultat, se avsnitt 6 Driftredovisning.
Skatteintäkterna, efter avdrag för utjämning, ökar med 3,1 procent
Skatteintäkterna efter avdrag för utjämning beräknas sammantaget ge ett överskott på 64,6 mnkr. Prognosen motsvarar en ökning med 3,1 procent jämfört med 2019.
Beräkningen baserar sig på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) senaste bedömning av skatteunderlagsutvecklingen i augusti och de statliga tillskott som kommit under året. Regeringen har i vårändringsbudgeten beslutat om en stor förstärkning till sektorn i år, samt beslutat om ytterligare medel i en extra ändringsbudget i augusti. Merparten av förstärkningen sker med anledning av Coronakrisen. För Lidingös del innebär det ett tillskott med 95,8 mnkr. Samtidigt sjunker skatteintäkterna när arbetade timmar minskar i den snabba
konjunkturnedgången vi just nu upplever. Krisåtgärderna för att mildra ekonomiska effekter av covid-19, till exempel permitteringsstöd och beskattningsbara sociala
ersättningar, bidrar dock till att hålla uppe skatteunderlagstillväxten under 2020. Det gör att fallet i skatteintäkterna inte blir fullt lika kraftigt som beräknades innan sommaren.
Då visade prognosen att Lidingö skulle tappa cirka 75 mnkr, men nu ser bortfallet ut att bli närmare 30 mnkr. Det finns fortsatt stora osäkerheter kring hur stora effekterna slutligen kommer att bli.
För att bibehålla ett gott resultat är det viktigt att verksamhetens nettokostnader ökar i balans med skatteintäkterna över tid. De senaste årens högkonjunktur speglas i
skatteintäkternas utveckling. Under åren 2017-2018 har kostnaderna ökat i högre takt än skatteintäkterna bland annat till följd av periodens skattesänkningar, trenden bröts 2019 då ökningstakten åter var i balans. I år beräknas skatteintäkterna öka i betydligt högre takt än verksamhetens nettokostnader som till och med sjunker jämfört med föregående år. Det stora gapet går tydligt att härleda till pandemins effekter på ekonomin som konstaterats ovan.
Utdelning från stadens bolag
I budgeten ligger en utdelning från Lidingö stads tomtaktiebolag på 20 mnkr. Då prognosen även utan utdelningen bedöms nå det finansiella målet kommer staden inte att ta ut den.
Finansnetto
Finansnettot som består av avkastning på stadens värdepapper och räntekostnader på stadens lån beräknas ligga cirka 6 mnkr lägre än budget, till följd av lägre löpande avkastning i form av kupongräntor och utdelning än budgeterat. Enligt nya
redovisningsprinciper ska finansiella omsättningstillgångar redovisas till verkligt värde.
Det innebär att fluktuationer i placeringarnas marknadsvärde påverkar stadens resultat.
Till följd av Covid-19 utbrottet är de finansiella marknaderna väldigt volatila just nu. Ur ett riskminimeringsperspektiv viktades därför stadens placeringar på kapitalmarknaden (som är avsatta för att trygga framtida pensionsutbetalningar) i mitten av mars. Andelen aktier viktades ned med 25 procentenheter till förmån för korträntefonder.
Realisationsvinsten vid försäljningen uppgick till 58,9 mnkr. Det sker samtidigt en återföring av de orealiserade vinster som redovisats i resultatet och som är hänförligt till dessa placeringars andel av den totala värdeuppgången vilket påverkar resultatet
negativt med 117,8 mnkr. Posterna återföring av orealiserade vinster, -117,8 mnkr samt årets orealiserade förluster, -12,2 mnkr undantas vid balanskravsjusteringarna.
Pensionsåtagande och placering för tryggande av pensioner
Enligt lagen om kommunal redovisning omfattar pensionsavsättningen i
balansräkningen endast pensionsförmåner intjänade efter den 1 januari 1998 samt avtal om särskild ålderspension och visstidspensioner där utbetalning påbörjats. Den uppgick till 75,7 mnkr (inklusive särskild löneskatt) den 31 augusti. Staden har tecknat en försäkring för ett antal personer i enlighet med gällande pensionspolicy. Det innebär att för dessa personer betalar staden en löpande premie och ingen avsättning avseende deras pensioner görs därmed i balansräkningen. Övriga pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Prognosen för pensionskostnaderna tyder på ett mindre överskott på 2,3 mnkr. Stadens totala pensionsåtagande (inklusive särskild löneskatt) uppgick till 821,5 mnkr den 31 augusti.
För att trygga framtida pensionsutbetalningar har staden avsatt medel på
kapitalmarknaden. Det övergripande målet för förvaltningen innebär att marknadsvärdet på pensionsportföljen och marknadsvärdet på den del av pensionsskulden som är
upptagen som en ansvarsförbindelse ska följas åt, det vill säga tillgångarna ska matchas mot skulden. Värdet på stadens kapitalplaceringar täcker i dagsläget 113 procent av stadens totala pensionsåtagande. Avkastningen på placeringarna har varit negativ under året med 7 procent och marknadsvärdet uppgick till 863 mnkr. Den sista augusti var aktieandelen 21 procent medan 79 procent utgjordes av räntebärande placeringar.
1.4 Avstämning mot balanskravsresultatet
Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning har kommunerna ett balanskrav, det vill säga att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Realisationsvinster ska inte
inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Staden har för egen del även valt att vid avstämningen exkludera exploateringsintäkter. Därefter finns det möjlighet att gottgöra resultatet för realisationsvinster/ förluster som uppstått vid avyttring av tillgångar om dessa avyttringar bidrar till en god ekonomisk hushållning (till exempel kostnadsbesparingar) i framtiden. Återföring ska också ske av orealiserade vinster och förluster i värdepapper. Efter dessa justeringar redovisas ett resultat efter
balanskravsjusteringar. Om resultatet så medger och fullmäktige så beslutar görs sedan reservering till resultatutjämningsreserven alternativt lyfts medel fram från
resultatutjämningsreserven för att hantera negativa resultat efter balanskravsjusteringar.
Lidingö har sedan införandet år 2000 uppfyllt balanskravet, med 2004 som enda undantag. Det underskottet täcktes direkt året därpå.
Enligt gällande normering redovisas balanskravsutredningen nedan. Staden
prognostiserar ett positivt resultat på 201,1 mnkr. Under året har det skett en större omplacering av stadens kapitalförvaltning ur ett riskminimeringsperspektiv. Andelen aktier viktades ned med 25 procentenheter till förmån för korträntefonder.
Realisationsvinsten av försäljningen uppgick till 58,9 mnkr. Utmärkande för årets balanskravsutredning är främst att det skett en återföring av de orealiserade vinster som redovisats i resultatet och som är hänförligt till dessa placeringars andel av den totala värdeuppgången fram till och med mars då försäljningen skedde, beloppet uppgick till 117,8 mnkr. Därtill har resterande orealiserade förluster i värdepapper på 12,2 mnkr sedan årsskiftet räknats bort. Årets resultat efter dessa balanskravsjusteringar uppgår därmed till 201,1 mnkr och balanskravet är således uppfyllt enligt nuvarande prognos.
Sista steget i balanskravsutredningen är en bedömning av reservering/återföring av medel till resultatutjämningsreserven. Kommunen förfogar även över en
resultatutjämningsreserv som vid ingången av 2020 uppgick till 121,7 mnkr. Det pågår en översyn av stadens riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven. Tills dess att den är klar kommer det inte att ske någon återföring eller reservering. För 2020 har staden därför gjort en preliminär bedömning att inga medel ska reserveras till
resultatutjämningsreserven från årets resultat.
Balanskravsutredning
Prognos
2020 2019 2018
Årets resultat enligt resultaträkningen 71,1 1 706,0 34,1
- Samtliga realisationsvinster - -1 565,1 -
+ Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - - -
+ Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - - -
-/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 12,2 -107,7 -
+/ Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 117,8 - -
= Årets resultal efter balanskravsjusteringar 201,1 33,2 34,1
- Reservering av medel till resultatutjämningsreserv - - -
+ Användning av medel från resultatutjämningsreserv - - 45,8
= Årets balanskravsresultat 201,1 33,2 79,9
2 Driftredovisning
Netto- Budget Förändring
kostnad avvikelse Prognos Netto- Avvikelse prognos 2020-
Driftredovisning (mnkr) jan-aug perioden Intäkter Kostnader Nettokost. budget prognos bokslut 2019
Kommunstyrelsen
* Central politisk org. och stadsledningskontoret 42,4 11,1 114,8 190,7 75,9 80,3 4,4 -3,9%
* Miljö- och stadsbyggnadskontoret 20,7 4,3 17,2 52,9 35,7 37,5 1,8 1,3%
* Övrigt KS 1,3 3,3 0,0 6,9 6,9 6,9 0,0 -61,7%
Utbildningsnämnd
* Skolpengsram 787,5 14,2 104,6 1 290,0 1 185,4 1202,4 17,0 0,8%
* Pengfinansierad verksamhet i egen regi -17,8 12,8 913,7 908,9 -4,8 -0,8 4,0
* Anslagsfinansierad verksamhet 98,2 3,5 70,0 225,3 155,3 155,3 0,0 0,4%
Omsorgs- och socialnämnden 624,7 48,0 153,5 1 098,0 944,5 999,7 55,2 -1,9%
Kultur- och fritidsnämnd 57,6 5,2 18,0 107,2 89,2 92,6 3,4 2,1%
Teknik- och fastighetsnämnd
* Fastighet -0,7 -6,9 308,4 313,2 4,8 -9,7 -14,5
* Gata, park och småbåtshamn 76,0 -8,5 16,7 132,4 115,7 101,3 -14,4 9,8%
* Idrott och fritid 0,0 0,0 48,0 48,0 0,0 0,0 0,0
* Vatten och avlopp -2,5 0,9 68,6 64,3 -4,3 -3,9 0,4
* Avfall 4,3 -3,6 25,6 33,8 8,2 1,1 -7,1
Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,9 0,1 0,0 1,4 1,4 1,4 0,0 31,1%
Pensions- och omställningskostnader 61,9 -1,8 0,0 90,8 90,8 93,1 2,3 -5,2%
Förändring semesterlöneskuld -42,5 44,5
Vatten och avlopp samt avfall, justering av resultatet -1,8 2,7 -94,2 -98,1 -3,9 2,8 6,7
Statlig ersättning för effekter av Covid-19 -11,1 11,1 11,1 0,0 -11,1 0,0 11,1
Summa 1 699,1 140,9 1 776,0 4 465,7 2 689,7 2760,0 70,3 -1,0%
avgår internränta -25,2 0,5 -38,1 -36,9 1,2 16,6%
Stadsledningskontoret och den centrala politiska ledningen redovisar för perioden januari till augusti ett överskott mot budget med 11,1 mnkr. För helåret prognostiseras ett överskott på 4,4 mnkr. Överskottet är främst hänförligt till att projekt och aktiviteter för året ännu inte hunnit få några kostnader. Stadsledningskontoret har ett krav på effektivisering inom centrala administrativa processer på 5 mnkr. Bedömningen är att det inte helt kommer att uppnås men det beräknas att kompenseras med lägre kostnader inom andra kostnadsposter och verksamheter.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret redovisar för perioden januari till augusti ett överskott mot budget med 4,3 mnkr. För helåret beräknar kontoret ett överskott med 1,8 mnkr. Till den största delen beror det på vakanta tjänster men även att
bygglovsintäkterna har ökat under året och därav prognostiseras ett överskott. Detta beror till viss del på ökade antal bygglovsärenden men även på att en ny taxa trädde i kraft 1 januari 2020.
Utbildningsnämndens pengfinansierad verksamhet i egen regi redovisar för perioden januari till augusti ett överskott mot budget med 12,8 mnkr. För helåret prognostiseras ett överskott på 4,0 mnkr vilket berör förskolan. Därpå tillkommer ett resultatkrav på 0,8 mnkr gällande Hersby gymnasium som beslutades i årets budget, på helår är bedömningen att verksamheten håller sin budget.
Utbildningsnämndens anslagsfinansierade verksamhet redovisar för perioden januari till augusti ett överskott mot budget med 3,5 mnkr. På helår är prognosen i nivå med
budget.
Utbildningsnämndens skolpengsram redovisar för perioden ett överskott mot budget med 14,2 mnkr. På helår prognostiseras kostnaderna att uppgår till 1 185,4 mnkr vilket är 17 mnkr lägre än budget. Det beror främst på färre elever än budgeterat inom
gymnasieskolan men också på färre barn än budgeterat inom förskola och pedagogisk omsorg.
Omsorgs- och socialnämnden redovisar för perioden januari till augusti ett överskott mot budget med 48,0 mnkr. För helåret prognostiserar nämnden ett överskott på 55,2 mnkr. Då ingår ökade kostnader med anledning av hanteringen av Covid-19 med 21,0 mnkr. Ungefär hälften av de ökade kostnaderna beror på isoleringsplatser och inköp av skyddsmaterial samt ökad kapacitet för korttidsplatser. Resterande beror på kostnader kopplat till hög sjukfrånvaro vilket leder till ökade kostnader för timanställda.
Regeringen avser ersätta kommuner och regioner för merkostnader som uppstår vid hanteringen av pandemin. Förvaltningen har återsökt 13,3 mnkr för perioden mars-juli.
Tills dess att Socialstyrelsen meddelat beslut angående det återsökta beloppet ingår det varken i periodens resultat eller i helårsprognosen.
Nämndens stora överskott beror i övrigt främst på fortsatt låg volymutveckling inom äldreomsorgen till följd av att många brukare tackar nej till insatser. Kundantalet inom hemtjänsten har minskat med 50 personer sedan i början av året och placeringarna på vård- och omsorgsboenden har minskat med 45 personer, totalt sett är volymöverskottet 57,8 mnkr. Verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg prognostiserar ett
överskott på 15,0 mnkr. Det beror främst på lägre kostnader för extern öppenvård till barn och unga och på lägre kostnader för särskilt boende inom LSS-verksamheten.
Antalet öppet arbetslösa på Lidingö har ökat med 44 procent jämfört med samma period förra året, men än så länge syns inte effekterna på årets utbetalningar av ekonomiskt bistånd som till och med beräknas vara lägre än budgeterat med omkring 3 mnkr. De egna utförarna prognostiserar ett underskott med 11,8 mnkr, varav 16,8 mnkr avser ökade kostnader för Covid-19. För ensamkommande barn och integration/mottagning av nyanlända prognostiseras ett underskott med 3,8 mnkr.
Kultur- och fritidsnämnden redovisar för perioden januari till augusti ett överskott mot budget med 5,2 mnkr. För helåret prognostiseras ett överskott på 3,4 mnkr. Överskottet beror främst på lägre kapitalkostnader till följd av att investeringar i idrottsanläggningar uppkommer senare än planerat, till exempel Lidingövallen med 1,8 mnkr. Samtidigt prognostiseras ett underskott på 1,3 mnkr till följd av lägre uthyrning av idrotts- och friluftsanläggningar i spåren av pandemin.
Teknik- och fastighetsnämnden redovisar ett resultat för perioden januari-augusti med 15,4 mnkr och för helåret prognostiseras ett underskott med 28,7 mnkr.
Fastighet redovisar för perioden januari till augusti ett underskott mot budget med 6,9 mnkr. För helåret prognostiseras resultatet till 7,0 mnkr vilket är ett underskott mot budget med 14,5 mnkr. Det beror på högre utfall på kapitalkostnader med 11,9 mnkr till följd av att ett större antal projekt aktiverats. Det beror också på kostnad för
nedskrivning som gjorts av Rudboda kyrka på 7,1 mnkr och Bodals bollhall på 2,0 mnkr. Det vidtas fortsatt en rad åtgärder för att minska underskottet, bland annat genom att dra ned på det planerade underhållet och genom att öka uthyrningen av vakanta lägenheter/lokaler.
Gata, park och småbåtshamnar redovisar för perioden januari till augusti ett underskott mot budget med 8,5 mnkr. För helåret beräknas underskottet till 14,4 mnkr. Kostnader för utredningar i ett antal investeringsprojekt som inte blivit av belastar verksamheten med 9,6 mnkr. Kapitalkostnaderna beräknas överskrida budgeten med 8,0 mnkr, varav 6 mnkr avser nedskrivningsbehovet av gamla Lidingöbron och 2 mnkr beror på fler aktiverade investeringar än beräknat. På grund av ökade kostnader för skadegörelse, vinterväghållning, tillfällig inhyrd personal, rekryteringar samt drift- och underhåll av gamla Lidingöbron beräknas budgeten överskridas med 5,2 mnkr. Därpå tillkommer eventuellt juridiska kostnader för tvisten angående Torsviksdammen som beräknas uppgå till 2,1 mnkr om negativt utfall i domstol. Åtgärdsplanen som redovisas för nämnden beräknas ge en total effekt med 10,8 mnkr, varav 5,6 mnkr i lägre kostnader, 1,5 mnkr i ökade intäkter samt med ersättning för rättegångskostnader med 3,7 mnkr då förvaltningen förväntas vinna tvisten gällande Torsviksdammen.
Idrott och fritid redovisar för perioden januari till augusti såväl som i prognosen ett resultat i nivå med budget.
Teknik- och fastighetsnämnden, avgiftsfinansierad verksamhet. Resultatet för vatten och avlopp samt avfall nollställs och påverkar inte stadens resultat. Vatten och avlopp prognostiserar ett resultat på 4,3 mnkr före justering, att jämföra med en budget på 3,9 mnkr. Avfall beräknar ett resultat på -8,2 mnkr före justering, att jämföra med en budget på -1,1 mnkr. Den fasta avgiften i avfallstaxan nollställdes den 1 mars 2020 för att reglera stadens skuld till abonnenterna.
Centrala poster Centralt belastas staden med kostnader för pensioner som inte täcks av personalomkostnadspålägget. Prognosen tyder på ett positivt resultat på 2,3 mkr mot budget. Både budget och prognos är baserade på beräkningar från Skandia.
3 Investeringsredovisning
I årets budget beslutades om en ny styrning för investeringsverksamheten. För att säkerställa hållbara investeringsvolymer över tid fastställdes ett investeringstak för de löpande investeringsvolymerna. Hållbara investeringsvolymer är definierat som att årligt löpande investeringar ska finansieras med årets resultat och årets avskrivningar.
I budget 2020 beräknades investeringstaket till 180 mnkr per år, i det ingår inte större specifika projekt. Det innebär följande grundramar för de olika
investeringsverksamheterna;
• Investeringsramen inom fastighet ska vara i nivå med de årliga avskrivningarna vilket ger ett utrymme på 80 mnkr/år.
• Årligt löpande investeringsram för gata/park ska vara i nivå med ett snitt av de senaste tre årens investeringsvolymer vilket ger ett utrymme på 44 mnkr/år.
• Årligt löpande investeringsram för vatten/avlopp ska vara i nivå med ett snitt av de senaste tre årens investeringsvolymer vilket ger ett utrymme på 31 mnkr/år.
• En mindre post bestående av övriga nämnders löpande investeringsbehov.
Grundramarna för de löpande volymerna summerar till 180,0 mnkr. Därtill beslutades i överföringsbudgeten om kompletterande medel till den löpande verksamheten med totalt 8,2 mnkr. Den totala löpande investeringsbudgeten uppgår därmed till 188,2 mnkr. För perioden januari-augusti har löpande investeringar för 71,8 mnkr genomförts, och för helår prognostiseras investeringarna uppgå till 161,0 mnkr. Det är främst inom fastighetsverksamheten årets tillgängliga medel inte planeras att nyttjas. Därmed uppnås det finansiella målet om att finansiera de löpande investeringarna med egna medel.
Grundbudgeten för de specifika investeringarna uppgår till 193,3 mnkr. Därtill kommer överföringsbudgeten för de större pågående projekten med totalt 457 mnkr samt medel från investeringsreserven med 5 mnkr. Tillsammans med kvarvarande
investeringsreserv på 210 mnkr summerar den totala budgeten för de specifika projekten till 864,8 mnkr. Hittills i år har 214,4 mnkr förbrukats och för helår uppgår prognosen till 364,4 mnkr.
Utfall Prognos Budget*
Större specifika investeringsprojekt jan-aug 2020 2020 2020 Kommunstyrelsen
- Stadsledningskontoret 149,6 222,6 462,7
Kultur- och fritidsnämnden 0,6 5,0 5,0
Teknik- och fastighetsnämnden 64,2 136,8 187,1
Investeringsreserv 210,0
Summa investeringsutgifter 214,4 364,4 864,8
* inklusive överföringsbudget
Stadsledningskontoret
Lilla Lidingöbron 149,3 220,6 192,8
Simhall 0,3 2,0 269,9
149,6 222,6 462,7
TFN, fastighet
Torsvik skola, ny idrottshall 23,8 60,0 68,4
Breviks förskola, tillbyggnad 19,5 21,4 21,8
Lidingövallen, ombyggnadtion löparbana 11,8 29,0 54,8
Övrigt 1,2 2,6 7,6
56,3 113,0 152,6
TFN, gata, park och småbåtshamnar
Parkeringar 0,0 2,0 3,0
Trafikprojekt 2,6 4,8 5,0
Blåklintsvägen 0,3 3,0 0,0
Övrigt 1,9 8,0 10,3
4,8 17,8 18,3
TFN, avgiftsfinansierad verksamhet
Nytt styr- och övervakningssystem 3,1 6,0 16,2
3,1 6,0 16,2
Tack vare årets starka resultat beräknas även de större specifika projekten kunna finansieras med egna medel. Bedömningen är att Lidingö kommer avsluta även detta år helt utan externa lån.
4 Ekonomin i siffror
4.1 Resultaträkning (mnkr)
Utfall Utfall
jan-aug jan-aug Prognos Budget Bokslut
Not 2020 2019 2020 2020 2019
Verksamhetens intäkter 1 387,9 358,8 570,8 525,4 558,7
Jämförelsestörande intäkter 2 - 1,2 - - 1,2
Verksamhetens kostnader 3 -1 944,8 -1 979,3 -3 057,3 -3 101,4 -3 098,0
Avskrivningar 4 -117,7 -86,7 -164,9 -147,2 -145,4
Verksamhetens nettokostnader -1 674,6 -1 706,0 -2 651,4 -2 723,2 -2 683,5
Skatteintäkter 5 2 016,7 2 002,5 3 030,2 3 044,5 3 005,2
Generella statsbidrag och utjämning 6 -169,7 -202,7 -245,9 -324,8 -305,2
Verksamhetens resultat 172,4 93,8 132,9 -3,5 16,5
Utdelning från av staden ägda bolag - - - 20,0 -
Finansiella intäkter 7 68,0 115,0 71,4 18,0 129,1
Finansiella kostnader 8 -132,5 -2,8 -133,2 -2,7 -3,5
Resultat efter finansiella poster 107,9 206,0 71,1 31,8 142,1
Extraordinära poster - - - - 1 563,9
Periodens resultat 107,9 206,0 71,1 31,8 1 706,0
Resultat efter
balanskravsjusteringar 9 237,9 103,1 201,1 31,8 33,2
4.2 Balansräkning (mnkr)
31 aug 31 aug 31 dec
Not 2020 2019 2019
Immateriella anläggningstillgångar 10 0,7 1,3 1,1
Mark, byggnader och anläggningar 11 2 911,6 2 727,6 2 748,2
Maskiner och inventarier 12 67,5 56,2 72,1
Aktier i av staden ägda bolag 13 35,6 40,3 35,6
Andra aktier och andelar 14 122,1 122,1 122,1
Summa anläggningstillgångar 3 137,5 2 947,5 2 979,1
Exploateringsfastigheter 15 13,4 7,9 11,4
Fordringar på av staden ägda företag 16 776,7 - 775,9
Övriga fordringar 17 217,7 198,4 198,6
Kortfristiga placeringar 18 873,4 1 103,0 1 051,9
Kassa och bank 164,9 82,9 93,7
Summa omsättningstillgångar 2 046,1 1 392,2 2 131,5
SUMMA TILLGÅNGAR 5 183,6 4 339,7 5 110,6
Eget kapital 19 4 560,3 2 952,5 4 452,4
varav peiodens resultat 9 107,9 206,0 1 706,0
varav resultatutjämningsreserv 19 121,7 121,7
Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser 20 75,7 77,9 76,8
Andra avsättningar 21 9,0 8,7 9,0
Summa avsättningar 84,7 86,6 85,8
Lån av staden ägda bolag - 790,0 -
Andra långfristiga skulder 22 52,1 47,3 48,0
Summa långfristiga skulder 52,1 837,3 48,0
Skulder till av staden ägda bolag 23 26,4 17,1 15,8
Övriga kortfristiga skulder 24 460,1 446,2 508,6
Summa kortfristiga skulder 486,5 463,3 524,4
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 183,6 4 339,7 5 110,6
Ställda panter Inga Inga Inga
Ansvarsförbindelse* 25 947,5 974,6 962,0
* exklusive uppgift om ansvarsförbindelse för hyres- och leasingavtal
4.3 Kassaflödesanalys (mnkr)
Jan-aug Jan-dec 2020 2019
Den löpande verksamheten
Periodens/årets resultat (not 9) 107,9 1 706,0
Justering för ej likviditetspåverkande poster:
Justering reavinst koncernen - -1 563,5
Vinst vid försäljning av fastigheter (not 2) - -1,2
Av- och nedskrivningar (not 4) 117,7 145,4
Gjorda avsättningar (not 20, 21) -1,1 -0,9
Orealiserade vinster/förluster 130,0 -107,7
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital 354,5 178,1
Ökning/minskning kortfristiga fordringar (not 15,16,17) -21,9 -15,3 Ökning/minskning kortfristiga placeringar (not 18) 48,5 206,7
Ökning/minskning kortfristiga skulder (not 23.24) -37,9 3,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten 343,2 372,7
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar (not 10) - -0,9 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar (not 10) - - Investering i materiella anläggningstillgångar (not 11,12) -287,6 -362,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 11,12) 1,6 - Omklassificering materiella anläggningstillgångar (not 11,12) 9,8 14,8
Investering i finansiella anläggningstillgångar - -
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - 4,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten -276,2 -343,6
Finansieringsöver-/underskott 67,0 29,1
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nya lån/amortering - -
Ökning/minskning långfristiga fordringar - -
Ökning/minskning långfristiga skulder (not 22) 4,1 -0,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 4,1 -0,8
4.4 Noter till stadens resultat- och balansräkningar (mnkr)
Not 1 Jan-aug Jan-aug Not 6 Jan-aug Jan-aug
Verksamhetens intäkter 2020 2019 Generella statsbidrag och utjämning 2020 2019
Statsbidrag 127,7 120,6 Inkomstutjämning -467,6 -437,1
Taxor och avgifter 130,8 126,8 Kostnadsutjämning 150,8 155,9
Övriga intäkter 129,4 111,4 Kommunal fastighetsavgift 53,1 51,5
Summa 387,9 358,8 Regleringsbidrag 32,8 22,4
Införandebidrag 3,9 -
Not 2 Jan-aug Jan-aug Bidrag/avgift till LSS-utjämning -5,6 -1,9
Jämförelsestörande intäkter 2020 2019 Engångsmedel maa flyktingsituationen 4,6 6,5 Vinst vid försäljning av fastigheter - 1,2 Generella statsbidrag från staten, övrigt 58,3 -
Summa - 1,2 Summa -169,7 -202,7
Not 3 Jan-aug Jan-aug Not 7 Jan-aug Jan-aug
Verksamhetens kostnader 2020 2019 Finansiella intäkter 2020 2019
Arbetskraft 1) 989,9 1 007,8 Utdelning aktier och andelar 3,3 6,3
Varor och material 39,8 37,3 Ränta på obligationer/placeringar 4,0 5,7
Köp av huvudverksamhet 657,9 651,9 Erhållen rabatt på fondavgifter 1,0 1,1
Tjänster och avgifter 187,7 203,7 Reavinst vid försäljning/förfall 58,9 -
Hyror 32,7 38,8 Orealiserade vinster i värdepapper - 101,7
Bidrag 36,8 39,8 Övrigt 0,8 0,2
Summa 1 944,8 1 979,3 Summa 68,0 115,0
1) Arvoden till förtroendevalda 7,8 6,5 Not 8 Jan-aug Jan-aug
Kommunala avtal 682,1 694,8 Finansiella kostnader 2020 2019
Övriga avtal 9,5 8,8 Räntor på upptagna lån - 0,5
Socialförsäkringsavgifter 212,8 218,7 Ränteuppräkning pensionsavsättning 1,4 1,6
Pensionskostnader 109,7 112,5 Reaförlust vid försäljning/förfall 1,1 0,7
Förändring semesterlöneskuld* -41,2 -47,0 Återföring orealiserade vinster i värdepapper 117,8 -
Övriga kostnader för arbetskraft 9,2 13,5 Orealiserade förluster i värdepapper 12,2 -
Summa 989,9 1 007,8 Summa 132,5 2,8
Not 4 Jan-aug Jan-aug Not 9 Jan-aug Jan-aug
Avskrivningar 2020 2019 Resultat efter balanskravsjusteringar 2020 2019
Immateriella tillgångar 0,4 0,6 Resultat enligt resultaträkningen 107,9 206,0
Maskiner och inventarier 7,6 6,7 Vinst vid försäljning fastighet - -1,2
Byggnader och anläggningar 93,0 79,4 Återföring orealiserade vinster i värdepapper 117,8 - Nedskrivningar/förlust vid utrangeringar 16,7 - Orealiserade förluster/vinster i värdepapper 12,2 -101,7
Summa 117,7 86,7 Summa 237,9 103,1
Not 5 Jan-aug Jan-aug
Skatteintäkter 2020 2019
Preliminära skatteintäkter 2020/2019 2 038,8 2 016,4
Prognos slutavräkning 2020 -11,8 -
Prognos slutavräkning 2019 -10,3 -16,0
Prognos slutavräkning 2018 - 2,1
Summa 2 016,7 2 002,5
*Förändringen av semesterlöneskulden som per den 31 aug innebär en intäkt på 41,2 mnkr prognostieras till en kostnad på 3 mnkr.
