• No results found

Uppstart av nätverk om: Socialt hållbar transportplanering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uppstart av nätverk om: Socialt hållbar transportplanering"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppstart av nätverk om:

Socialt hållbar transportplanering

(2)

Dagordning

• 08.30-09.00 Frukostmacka och kaffe

• 09.00-10.00 Välkomna! Presentation av rapport

• 10.00-10.30 Kaffe och bensträckare

• 10.30-12.00 Presentation av uppslag för nätverk, diskussion om nätverkets fokus och arbetssätt

(3)

Diskussion om fokus och arbetssätt

• 10.30-10.45 Förslag på mål och upplägg av nätverket

• 10.45-11.15 Diskussion i mindre grupper

• 11.15-12.00 Summering och nästa steg

(4)

Mål

• Utökad förståelse och kunskapsutbyte mellan planering på lokal, regional och nationell nivå, samt mellan planering och forskning

• Formulera och utveckla forsknings- och utvecklingsprojekt som är aktuella och relevanta inom både planerings- och forskningssidan

All samhällsplanering som påverkar människors transporter, dvs. i bred bemärkelse: fysisk, folkhälsa, inom sociala området, miljö, etc.

Kompetensen finns inom flera olika områden, tillsammans får vi en bättre helhetsförståelse!

(5)

Exempel på frågeställningar

(6)

Upplägg

• Uppstart 2018-2019

• Processledning: Lisa Ström regionplanerare Göteborgsregionen (GR) och Ana Gil Solá, forskare från Göteborgs Universitet (kulturgeografi).

• Arbetsgrupp inkluderar även Mistra Urban Futures, VGR och Trafikverket.

• Nätverket träffas förslagsvis 3-4 gånger per år

• Målgrupp: Personer med kunskap/intresse om social hållbarhet och transportplanering/mobilitet/tillgänglighet, både kommun, region, myndigheter, näringsliv och akademi

• Tema på träffar efter deltagares intresse.

• Operativa arbetsgrupper/projektgrupper arbetar vidare med olika projektansökningar- fler samarbetspartners, fallstudier etc.

(7)

Diskussionsfrågor:

1. Kan du medverka i nätverket? Vad kan du bidra med?

2. Vilka är aktuella teman och frågeställningar att fokusera på?

3. Vilka är dina förväntningar på nätverket? Vilka är dina förväntningar på deltagarna i nätverket?

4. Hur ofta/när/var och i vilken form bör nätverket träffas?

(8)

Sammanfattning av diskussionen i grupperna

(9)

Förväntningar

• Korsbefruktande av kompetenser

• Bra att det är en blandning av människor i nätverket, akademin, praktik, näringslivet etc.

• Konkretisera teori i praktiska projekt

• Hitta nya forskningsprojekt och samverkanspartners

• Dela med sig av sin kunskap, metoder och erfarenheter.

• Producera kunskap och kanske även rekommendationer kring olika aspekter i sociala hållbar transportplanering.

• Våga bjuda in personer med andra perspektiv som annars inte får en plats i detta rum.

(10)

Förväntningar

• Finns fler frågor än svar i dagsläget.

• Ett forum för diskussion.

• Tillsammans få en bild av begreppets innebörd, utifrån våra olika bakgrunder.

• En gemensam levande ”kunskapsbank”.

• Så frön till utredningar, forskning.

• Samtal utanför våra traditionella roller! (T ex beställare – konsult)

• Förstå varandras roller, agenda och ansvar.

(11)

Förväntningar

• Att få testa idéer och få återkoppling

• Engagemang och respektfullt bemötande även när vi har olika uppfattningar är viktigt

• Lyfta in nya sätt att jobba

• Att det händer något operativt, så att man involverar flera och sprider kunskapen

• Lära sig av misstag vi har gjort. Kräver att man lär känna varandra

(12)

Former

• Teman bra- enklare att bjuda med fler. Olika deltagare kan ta ansvar

• Fysiska träffar måste vara relevanta. Kan kompletteras med digitala enkäter, databas, mindre grupperingar etc. Men akta sig för att vara för effektiv på träffarna, överhörningen kompetenser emellan är viktig

• Det kan vara bra att ha träffar i anslutning till större evenemang

• Det behövs tre månaders framförhållning. Nästa träff i slutet av januari

• Studiebesök vore intressant om man är på olika platser

• Det kan vara lunch-till lunch men även att resa dagen innan

• Det kommunala, regionala och nationella perspektivet är genomgående.

Även tidsaspekten- kort och lång sikt

• Hur ser punkterna ut på dagordningen för att få med alla perspektiv - skalnivåer, lärdomar etc.?

(13)

Former

• Värdar för olika tillfällen, att man roterar mellan olika platser.

• För varje tema kan kontaktpersoner i nätverket listas. Även samla länkar

• Inte för ofta. 3 – 4 ggr per år.

• Online forum där man kan möjliggöra att träffas och mötas digitalt – SLACK

• Olika arbetsgrupper kan knoppas av och bildas under tiden.

• Omvärldsbevakning

• Använda nätverket för att dela kunskap och bjuda in till andra seminarier och utbildning

• Liten ”hemläxa”. T ex kortare text eller fråga att funder över.

• Varva teori och praktiska exempel.

• Fler män behövs

(14)

Teman och frågeställningar

(15)

Processer, organisation och styrning

• Hur kan man jobba med förankringsarbete? Hur synliggör man dessa frågor för beslutsfattare?

• Vilka hinder finns på olika planeringsnivåer? Finns det syften i befintlig lagstiftning som motverkar, exempelvis ”bäst för flest” står emot vad som är bäst för svaga grupper. Tydliggöra och jämföra intressekonflikter

• Hur kan vi nå SDG-målen inom transportsektorn?

• Kopplingen mellan nationella intressen och lokal nivå intressant

• Vilka av oss aktörer har vilket ansvar och vilka mandat?

(16)

Data, underlag, värdering och analys

• Omställning av transportsystemet – vi står inför en framtid som vi vet väldigt lite om och hur den kommer att se ut. Hur planerar vi för en oviss framtid?

Gamla strukturers effekt på möjligheten till tillgänglighet.

• Hur planerar vi för en vardag utan bil?

• Hur långa perspektiv tar vi in i analyserna? Hur räknar vi värde- vem betalar nu och sen?

• Vad är möjligt och rimligt att göra för samhällsekonomiska bedömningar som underlättar förståelsen för beslutsfattare? Det finns olika tidshorisonter för olika aktörer.

• HAI- svenskt (hållbar avkastning av investeringar) nätverk för ekonomiska bedömningar- RISE som driver- vore intressant att bjuda in

• Hur värdera faktorer och åtgärder för bedömning?

• Hur kan vi presentera/paketera social hållbarhet - sätta värde/nytta

• Hur kan vi använda GIS och kvalitativa data?

• Hur hanterar vi pilotprojekt (definiera, implementera, utvärdera)?

(17)

Metoder och arbetssätt

• Hur kan vi jobba mer med målstyrd planering och backcasting?

• Hur kan vi jobba mer med deltagandeprocesser?

• Test av verktyg av sociala konsekvensanalyser vid yttrande av

transportplaner från kommunerna – både sociala och miljömässiga – Hur kan den kommunala planeringen realisera en mer social hållbar

transportplanering?

• Hur går man från idé till handling? Hur utvecklar man konkreta arbetssätt och metoder för att utveckla detta? Från tidigt skede till att implementeringen

• Ökad koppling mellan forskning och praktisk tillämpning. Vilken evidens finns? Bättre underbyggda metoder?

• Hur integrera social hållbarhet i våra respektive arbetsprocesser?

Exempelvis Länstransportplaner

(18)

Viktiga perspektiv att ha med på träffarna oavsett tema:

• Stad-landperspektiv

• ”Rättvis kollektivtrafik”- vad är det?

• Hur tolkas rättvis fördelning - ska det vara jämnt fördelat eller ojämnt utefter behov?

• Målkonflikter mellan olika sociala grupper

• Makt och rättviseperspektiv, jämställdhet, kvalitativa perspektiv på transportplanering

(19)

Vad händer nu?

1. Anteckningar och presentation från uppstartsträffen mailas ut till samtliga deltagare och de som anmält intresse av att delta framöver

2. Tid och plats för första nätverksträffen: 30 januari i

Göteborg. Nästkommande träffar på andra orter i Sverige.

References

Related documents

Om man ser till hur många av de enskilda kommunerna från de olika kommungrupperna som inkluderades i sändningarna kan man se att det är större chans att invånare från storstäder

De tre kategorier där kvinnor och män skattade sin trivsel som lägst: positiva relationer med andra boende, deltagande i meningsfulla aktiviteter och möjligheter att vistas

märksamma. Sällan får man i Stockholm på en gång se en sådan utsökt samling dyrbara, vackra och smakfulla toaletter som på en Amaranterbal. För att inte tala om juvelernas

För att öka kännedomen om nätverket och sprida kunskap om socialt hållbar transportplanering kommer inbjudningar till nätverkets aktiviteter särskilt påminna medlemmarna om att

För att från olika perspektiv belysa frågan om hur elever i matematiksvårigheter utvecklas när de arbetar med laborativ matematik, valde jag både enkätfrågor till lärarna

Vill din förening att era utbildningar skall vara öppna för externa deltagare och publiceras i utbildningsmodulen på Er föreningssida ta då hjälp av ditt SDF eller

En fördel med fokusgruppsdiskussioner är att när flera respondenter interagerar med varandra så minskar enligt Källstöm Cater (2015 ss. 76-77) risken för att det uppstår

• Som administrativ värd ska VTI tillsammans med andra forskare, intresseorganisationer, myndigheter, infrastrukturhållare med flera utveckla cyklingens roll i Sverige för att