KTH, Centrum för Hälsa och Byggande Det kretsloppsanpassade växthuset som bostadskomplement (P32)
(fördjupande tillägg markerade med rött)
Ett antal varianter och storlekar av kretsloppsanpassade växthus utvecklas som bostadskomplement för installation och drift i ett område med nyproducerade flerbostadshus i Haninge kommun.
1. Uppgifter om sökande
Centrum för Hälsa och Byggande, KTH. Professor Tore J Larsson, Marinens väg 30, 13640 Haninge, 08-7904821, torel@kth.se
2. Projektbeskrivning
Hållbar utveckling får allt större betydelse i samhället och konsumtionen i Sverige har stor påverkan på naturresurser både här och i andra delar av världen. Som en konsekvens av att konkurrensen om mark, vatten och olja ökar i ett globalt perspektiv, kommer odling av nyttoväxter i framtiden att ske mer lokalt.
Odling och mathållning förändras i staden. Närodlat och egenodlat blir allt viktigare.
Förutsättningarna för partiell egenhushållning i den svenska klimatzonen är dock, med nuvarande teknologi, begränsade. För att kunna öka graden av självhushållning av grönsaker, rotsaker, frukt, bär och fisk måste nya växthussystem utvecklas.
Haninge kommun är en kommun i stark utveckling. Centrala delar av Handen är under omdaning.
Den nuvarande bussterminalen ska rivas för att ge plats åt bostäder och omfattande service.
Haningeterassen, som området kallas, är ett viktigt steg i utvecklingen av den regionala stadskärnan Haninge. Området ska, utöver 450 nya bostäder och bussterminal, ge plats för service och binda samman pendeltågsstationen med Haninge Centrum. En underjordisk bussterminal skapas och byggs över med nya bostäder. I projektet utvecklas kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement.
I planeringen av det kretslopps- och klimatzonsanpassade växthuset kommer ett antal olika storlekar och utformningsalternativ provas:
- tillbyggnad till enskild lägenhet i markplan i flerbostadshus, - tillbyggnad till helt markplan i flerbostadshus,
- växthus som överbyggnad på tak, - växthus som balkong,
- växthus som del av kök eller hygienutrymme i bostaden, - småskalig akvaponi som en del av kretsloppsväxthuset.
Nya kombinationer av material, bygg- och isolerteknik, belysning, klimatkontroll, avfallshantering och vattenbruk måste utvecklas och integreras i hållbara bostadsmiljöer för livslångt boende. Olika upplåtelseformer och möjliga kollektiva former för odling skall också utredas.
I första hand avser tillämpningarna den pågående projekteringen av kvarteret Haningeterassen, Haninge centrum.
Projektet kan starta så snart medel beviljas och beräknas kräva resurser för 54 personmånader under minst 18 kalendermånader, inklusive medel för konceptuella skalmodeller och prototyper.
Samarbete med företag inom bygg- och fastighetsindustrin, växthusindustrin och belysningsindustrin.
3. Uppfyllande av hållbarhetsmål
Vår livsstil spelar roll. Vad vi äter, shoppar och gör påverkar jordens resurser inte bara här hemma, utan också globalt. Lokal odling av grönsaker och andra nyttoväxter kan därför innebära:
- en lägre andel livsmedelsimport - en lägre kostnad för hushållen - ett mindre koldioxidfotavtryck - ett mindre vattenfotavtryck
- en ökad granngemenskap vid odling i gårdsväxthus - ett ökat välbefinnande
- ett minskat intag av bekämpningsmedel och andra kemikalier (under förutsättning att odling sker ekologiskt)
- ett ökat ansvar för den lokala miljön
- en minskad sårbarhet och en ökad försörjningssäkerhet
För att mäta dessa kvantitativa och kvalitativa nyckeltal krävs att enkäter till hushållen genomförs.
Även enkäter till byggföretag och fastighetsförvaltare bör genomföras. Efter avslutat projekt genomförs utvärdering bland de olika brukargrupperna specifikt inriktat på teknik, design, tillförlitlighet, energiförbrukning, ekonomi, kostnader och förändrade konsumtionsvanor.
4. Stadsplanering
Historiskt har det funnits en väl utvecklad växthuskultur i Haninge, vid andra världskrigets slut fanns mer än 100 växthusföretag i kommunen. Tidigare generationer har varit uppvuxna med en närhet till bondesamhälle och odlingskultur. Dagens stadsbor och förortsinvånare saknar däremot ofta kunskap om hur maten odlas. Genom detta projekt ges en möjlighet att få en introduktion i sambandet mellan produktion och konsumtion.
I framtiden kommer ökade krav ställas av boende på att kunna odla lokalt. Den övergripande idén är att utveckla ett koncept med kretsloppsanpassade energieffektiva växthus som kan användas som bostadskomplement vid nybyggnation i hela landet. Området Haningeterassen är idag i en tidig planeringsfas vilket innebär att möjligheten att inkludera sådana bostadskomplement utan stora merkostnader för projektering och byggnation är god.
5. Integrerade tekniska system
En förtätning av delvis redan exploaterade områden innebär en ökad belastning på dagvattennätet. I det fall regnvatten kan samlas in och användas som en resurs vid odling kan istället belastningen på närliggande recipienter minska. Ett system med insamling av komposterbart hushållsavfall innebär en reduktion av mängden avfall och en recirkulation av näringsämnen. Uppvärmning av växthusen
kan utformas med energismarta lösningar där överskottsvärme från ventilationen av bostäder används. En grön miljö tillför ett mervärde både estetiskt och socialt. Om odling för husbehov möjliggörs minskar behovet av transporter till affärer och hushåll. Utformningen av växthusen och användningen av nya energieffektiva material kan innebära ett arkitektoniskt mervärde som kan höja områdets status. I den planerade centrumbebyggelsen kommer den påtagliga exteriören av de i fastigheternas fasader integrerade växthusen visuellt interagera med de piazza-liknande
gångstråkens marknadsstånd och torghandel.
6. Anpassning till effekter av kommande klimatförändringar
Det övergripande syftet med projektet är att förbereda lokalsamhället för effekterna av den framtida globala klimatförändringen. I framtiden kommer vi inte att kunna importera tomater från södra Spanien på grund av stigande temperatur och brist på vatten. I Sverige däremot finns det gott om odlingsbar mark och vatten.
7. Klimateffekter
Lokal odling kan fungera som en katalysator för att underlätta hållbara beteenden även i andra avseenden, till exempel genom en ökad medvetenhet om den enskilda individens klimatpåverkan. De nyckeltal som identifierats i projektet (se punkt 3)kan användas för att på ett pedagogiskt sätt
beskriva hur individens klimatpåverkan kan minskas. Värmeförsörjningen ska vara 100%
förnyelsebar/återvunnen och minskningen av koldioxidekvivalenter beräknas till ca 2 ton/år.
Växthusbelysning med LED-lampor som drivs av förnyelsebar el.
8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling
Konceptet med energieffektiva kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement kan exporteras till andra länder med liknande klimat. I en planerad demoanläggning kommer systemlösningar att presenteras för nationella och internationella besökare. Projektet drivs av forskare vilket innebär att resultaten kommer att bli offentliga och transparenta, vilket möjliggör samarbete med näringsliv och andra aktörer.
9. Organisation för information och kunskapsspridning
Projektet drivs av forskare från Sveriges största tekniska universitet, KTH, med ett brett kontaktnät inom såväl forskarvärlden, utbildningsväsende och näringsliv. Informationsspridning sker via studiebesök, deltagande i seminarier och konferenser samt genom publicering i vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter.
De tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningarna för resultatet skall beskrivas så väl att konceptet kan bli en kommersiellt gångbar produkt för producenter och förvaltare på bygg- och bostadsmarknaden.
10. Deltagande och inflytande
Bostadsbyggnadsprojektet Haningeterassen är i en inledande fas vilket ger goda möjligheter att involvera medborgarna via de ordinarie kommunala planeringsverktygen som till exempel samråd.
11. Integrerad sektorsövergripande planering
Utöver det kommunala samrådsförfarandet kommer en referensgrupp med deltagare från
växthustillverkare, odlingsföretag, byggföretag förvaltare, kommuntjänstemän och kommuninvånare att skapas. På så sätt kommer en bättre brukaranpassning att uppnås och de erhållna resultaten få en bättre spridning.
12. Samverkan mellan näringsliv och kommun
Projektet sker i direkt samverkan mellan Haninge kommun, SveaNor Fastigheter AB, Centrum för Hälsa och Byggande KTH. Exploateringen av Haningeterassen är ett stort projekt som involverar flera av kommunens förvaltningar, mark- och fastighetsägare, transportföretag och
intresseorganisationer. Samtliga dessa intressenter, tillsammans med sådana organisationer som planerar framtida verksamhet i området, kommer att vara representerade i referensgruppen.
13. Uppföljning av projektet
Genom mätning av nyckeltal under en längre tidsperiod och en sammanfattande slutlig utvärdering kan en god uppföljning av processen säkerställas och de erhållna resultaten tillvaratas. Mätningar sker i demoanläggningen då denna färdigställts och därefter kontinuerligt under cirka två års tid.
Byggandet av en demoanläggning ingår som delprojekt i ett doktorandprojekt finansierat av Haninge kommun och KTH. Utvärderingen genomförs i samverkan med andra universitet som SLU och Södertörns högskola.
Det viktigaste resultatet av projektet blir att visa hur man praktiskt och till en acceptabel kostnad för den enskilde boende kan utrusta det svenska flerfamiljshusets lägenhet med ett kretsloppsanpassat åretruntväxthus.
14. Tidplan
Projektet påbörjas 2013.01.01. Projektet avrapporteras 2014.06.30.
Sökt stöd
Beräknad kostnad för projektet 5400000
Sökt stöd (högst 30% av den beräknade kostnaden) 1620000
Bussterminal, bostadsfastigheter, specialistcentrum, marknadsstråk.
