• No results found

Kvalitetsarbete i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitetsarbete i förskolan"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Kvalitetsarbete i förskolan

Läsåret 2015/2016

Förskola/avdelning Greveholm

Ort

Hammerdal

Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson

Kontaktinformation

Greveholms förskola

Häradsvägen 33

83070 Hammerdal

0644-642050

073-80 63 253

(2)

1. Vår förskola

Vi är en förskola med barn i fyra- och femårsåldern. Här arbetar 2 förskollärare och 2 barnskötare.

2. Förutsättningar för vår förskolas måluppfyllelse

Vi har i vår verksamhet totalt 22 barn. Vi dokumenterar och utvärderar våra aktiviteter för att på så vis se vad barnen lär sig, samt att de utvecklas utifrån de mål vi satt upp. Ipaden är ett verktyg som vi använder i det arbetet. För att nå målen arbetar vi ofta i mindre grupper, olika miljöer och material. Vi strävar efter att fånga barnens egna tankar, idéer och arbetar utifrån dessa.

3. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet

Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling

Personalen använder sig av en detaljplanering där genomförda aktiviteter dokumenteras och utvärderas, här beskrivs mål/syfte, förberedelse, introduktion, genomförande, avslutning, uppföljning/återkoppling samt utvärdering, process och mål. Syftet med detta är att synliggöra hur arbetet utifrån läroplanen sker i praktiken. Vi strävar mot att på personalmöten ta fram arbetsplanen.

4. Åtgärder för förbättring från föregående års kvalitetsarbete

Regelbundet arbete med detaljplanering, för bra underlag till kvalitetsarbetet.

(3)

5. Förskolans prioriterade mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.1)

Mål: Vad vill vi uppnå?

Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet?

Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra?

Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet?

Resultat/Utvärdering: Hur gick det?

Analys: Varför gick det som det gick?

Utvecklingsområden för nästa läsår: Hur går vi vidare?

Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/ Utvärdering Att barn och

vuxna kan samarbeta och respektera varandras åsikter.

Bra attityd/stämning i gruppen.

Dela upp stora gruppen i olika mindre grupper och konstellationer, för att både kunna höra deras åsikter och kunna tillgodose deras önskningar om exempelvis aktiviteter.

Att vi i personalen är öppna mot varandra genom att lyssna och respektera olika åsikter. Vi är alla öppna för nya ideér och förslag. Detta genomsyrar även

verksamheten med barnen.

Vi har delat upp oss en del men skulle kunna bli bättre på det.

Analys

Utvecklingsområden för nästa läsår:

Utifrån intervjuer med barnen arbeta med deras önskemål. Fortsätta utveckla arbetet med att dela gruppen.

(4)

Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.2)

Mål: Vad vill vi uppnå?

Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet?

Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra?

Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet?

Resultat/Utvärdering: Hur gick det?

Analys: Varför gick det som det gick?

Utvecklingsområden för nästa läsår: Hur går vi vidare?

(5)

5

Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig

uppföljning Resultat/Utvärdering

Att barnen utvecklar tillit

till sin egen förmåga och ges möjlighet att lära känna sin närmiljö.

Samtal/reflektion och utvärdering av aktiviteter i arbetslaget Observationer i barngruppen

Kontinuerliga besök i skog, vår närmiljö, affären,

vinbärsplockning i trädgård(hos fröken) svartviken grillning.

Muntlig reflektion men bör bli bättre på skriftlig.

Vi har genomfört aktiviteterna, verkar uppskattat av barnen.

Att barnen utvecklar sitt kunnande om växter och djur samt förståelse för naturens kretslopp.

Hållbar utveckling

Samtal/reflektion och utvärdering av aktiviteter i arbetslaget samt

tillsammans med barnen.

Observationer i barngruppen

Temaarbete- Myra Ant

Kontinuerliga besök i skogen nära oss.

Kryp jakt i närmiljö.

Tema återvinning-Bamse tidning, besöka återvinningsstationen- kasta olika skräp

Skräptrollet Stina Skräpplockardagarna

Sått – vad behöver växter för att leva.

Driv bänk – sådde ärtor, gräslök jordgubbar, blommor

Dokumentera med kamera/bilder Se till att vara närvarande i barnens lek ute på gården för att kunna uppmuntra och utmana barnen att upptäcka

naturvetenskap i närmiljön.

Vi arbetade med myran och kopplade till olika aktiviteter och ämnesområden bla värdegrunden.

Lite fakta sagoböcker, film, skapande. Myrorna i antquariumet trivdes ej och gjorde därför att vi inte kunde studera dem så länge.

Barnen har varit engagerade och verkar ha uppskattat och utvecklat sin förståelse.

Att barnen utvecklar sitt kunnande om enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Samtal/reflektion och utvärdering av aktiviteter i arbetslaget

Observationer i barngruppen

Temasamlingar med enkla experiment

Samtal där vi uppmärksammar detta i den dagliga verksamheten, tex uteleken

Vi har experimenterat lite i samband med olika aktiviteter.

Att barnen utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.Även att skapa tillfällen att tillsammans

Observationer i barngruppen Barnens alster Fotografier

Vi har samlat olika material i vårt skaparrum ”skattkistan”. Se till att barnen har tillgång till olika typer av skapande material under den fria leken

Fånga matematik- tillfällen i vardagen!

Mäta vid bakning och experiment, räkna antal mer/mindre, lägesbegrepp, olika

Relativt fri tillgång på olika skapande material. Fritt skapande även i uppstyrda situationer.

Dagligen fritt konstruerande i geomag, lego. Det syns en tydlig utveckling i deras byggen.

(6)

barn och vuxna upptäcka och utforska matematik i vardagen

Luftballonger- att skapa med olika material, använda sina sinnen Natur matte

Daidalos tema

former

Allt bygg- och konstruktionsmaterial är numera samlat vilket ger barnen tillgång att bygga både med klossar,

naturmaterial och berikandematerial (skräpmaterial).

Byggt efter ritningar i olika material.

Vi har fångat tillfällen tillsammans med barnen i olika situationer med mattetänk.

Att barnen utvecklar sitt intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner.

(Bokstavsljud)

Samtal och observationer i barngruppen.

Bästa bokstaven- ur program Rim och ramsor, sånger Egna praxis rim

Mungympa genom sagor Ljudleks app

TTS-tecken till stöd

Vi kan se en stor utveckling i barngruppen, från att vissa knappt kunna känna igen sitt namn till att kunna alfabetet, bokstavsljud, leka med ord, stavelser, rim osv.

intresseväckande.

Att barnen utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer genom olika estetiska

läroprocesser.

-Dockteater, sagor med rekvisita.

-Cirkus- rollekar

-Daglig samling, matsituationer.

-Bild och form.

Nov-Dec ligger fokus på luciasångerna.

Vi har arbetet med olika

estetiskaspråk i våra temaarbeten (sång, ikt, rörelse, musik, skapande, teater, läsning och tecken).

Analys:

Fantastiskt roligt och lärorikt för både barn och pedagoger att utveckla arbetet med alla våra sinnen.

(7)

7

Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.3)

Mål: Vad vill vi uppnå?

Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet?

Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra?

Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet?

Resultat/Utvärdering: Hur gick det?

Analys: Varför gick det som det gick?

Utvecklingsområden för nästa läsår: Hur går vi vidare?

Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/Utvärdering

Göra barnen mer delaktiga i planeringen av verksamheten.

Diskussioner tillsammans med barnen.

Personalen är lyhörd och delaktiga i barnens lek för att på sätt kunna ta tillvara barnens behov och intressen.

Till en del har vi utgått från barnens idéer men det skulle gå att utveckla.

Utveckla barnens förmåga att lyssna och reflektera.

Hur är man en bra kompis?

Värdegrundsarbete Samarbeta i lekar och idrott.

Använt film och sagor reflekterat och samtalat kring värdegrunden.

Gylleneregeln-egna tavlor Sång och musik

Sagostunder, bokbio.

Bokjury (kulturrådet, årets bok 2015)

Ordning och trivselregler tas upp!

Möjlighet att få reflektera känna igen situationer, koppla till sig själv och andra. Barnet tar eget ansvar för sitt val (bokröstning).

Utvecklar självförtroendet.

Barnen utvecklar sin fantasi, språk och koncentrationsförmåga.

Arbetet i smågrupper- kompissnack var väldigt givande.

Utvecklat sin hjälpsamhet och tar hand om varandra.

Vi har sett exempel på när de reflekterar över

beteenden.

Analys

Man kan aldrig arbeta för mycket med detta!

Utvecklingsområden för nästa läsår:

Använda oss av mer kompissnack i grupp! Arbeta konstant!

(8)

Förskola och hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och

förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.4)

Mål: Vad vill vi uppnå?

Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet?

Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra?

Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet?

Resultat/Utvärdering: Hur gick det?

Analys: Varför gick det som det gick?

Utvecklingsområden för nästa läsår: Hur går vi vidare?

Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/Utvärdering

Synliggöra verksamheten

Återkoppling från föräldrar och barn.

Dokumentation i bilder.

Föräldramöte.

Uppdrag från oss där föräldrar och barn är delaktig. Använda Ipaden som ett verktyg i hallen för bildspel. Informationsbrev Almanackans info.

Använder fotoram till hallen.

Hallen används som en del i temaarbeten för att göra föräldrar delaktiga.

Att varje barn tillsammans med

Ger bra information inför terminsstart och att de är välkomna att hälsa på.

Har haft föräldramöte inför hösten innan vårterminensslut. Uppskattat.

(9)

9

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98 2.5)

Mål: Vad vill vi uppnå?

Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet?

Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra?

Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet?

Resultat/Utvärdering: Hur gick det?

Analys: Varför gick det som det gick?

Utvecklingsområden för nästa läsår: Hur går vi vidare?

Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/Utvärdering

Främja samverkan! Vi träffas på gården, eftersom

verksamheterna ligger nära varandra.

”Storsjung”

Sagostund

Julgransplundring.

Teater och

musikunderhållning.

Vi har haft få aktiviteter med förskoleklassen. Men desto fler med de andra

förskolorna.

Analys

Utvecklingsområden för nästa läsår:

Fler träffar med förskolor och förskoleklass.

(10)

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet är, det vill säga verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barnen att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av

utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden.

(Lpfö -98 2.6)

Mål: Vad vill vi uppnå?

Mått/Mätmetod: Hur tar vi reda på om vi når målet?

Aktivitet: Vad eller hur ska vi göra?

Kontinuerlig uppföljning: För aktiviteterna oss närmare målet?

Utvärdering: Hur gick det?

Analys: Varför gick det som det gick?

Utvecklingsområden för nästa läsår: Hur går vi vidare?

Mål Mått/Mätmetod Aktivitet Kontinuerlig uppföljning Resultat/Utvärdering

Personalen ska bli bättre på att

kontinuerligt följa upp och utvärdera

genomförda aktiviteter.

Samtal/reflektion på varje personalmöte som ett led i det kontinuerliga

kvalitetsarbetet.

Att personalen använder sig av vår dokumentationsmall/

detaljplanering för att planera och utvärdera arbetet på förskolan.

Vi antecknar i vår kalender efter dagens aktiviteter.

Vi har blivit lite bättre att göra det skriftligt men behöver arbeta mer för att få in rutinen.

(11)

11

6. Uppföljning av plan mot kränkande behandling

Under kommande läsår kommer planen mot diskriminering och kränkande behandling revideras och utgå från samma mall som används i resten av kommunen.

7. Uppföljning av gemensamma områden

8. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet

Vi har haft god måluppfyllelse och fortsätter arbeta i samma anda.

9. Åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet

Kontinuerliga personalmöten.

Uppföljning av detaljplanering.

References

Related documents

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten..

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten..

Hur har de behov och intressen som barnen själva på olika sätt gett uttryck för legat till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten?. Ständig dialog

livssituation som lyfts fram i temat om äldre som offer, eller den bild av de äldre med omsorgsbehov som beroende av andra människor som lyfts fram i temat om äldre som

Sveriges Skrädderiförbund - Box 1027, 101 38 Stockholm E-post gesall@skradderiforbundet.se Plusgiro: 1

Pedagog 2 beskriver sin avdelning och deras lösning såhär: ”Pussel och spel måste vi tyvärr ha en bit upp annars försöker vi tillgodose byggverksamheten, att man har

Arbetsplatser  av  olika  slag  finns  spridda  över  i  princip  hela  planområdet.  Även  i  de  delar  där  bostäder  dominerar  finns  ofta  enstaka 

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.. (Lpfö