Kvalitetsarbete i förskolan

(1)

1

Kvalitetsarbete i förskolan

Läsåret 2015 - 2016

Förskola/avdelning

Ort

Hammerdal

Ansvarig förskolechef

Ewa Ottosson 0644-64 20 38

Kontaktinformation:

Åshagens förskola Kallbacksgränd 3 830 70 Hammerdal

0644-103 48, Östan 072-209 60 16, Västan 072-222 47 64 Åshagens förskola. 2 avdelningar Östan och Västan

(2)

2

1. Vår förskola

Åshagens förskola ligger centralt belägen i Hammerdal. Den består av två avdelningar, Östan och Västan. Östan är en avdelning med 13 barn, 1-3 åringar och Västan en avdelning med 21 barn, 3-5år. Det är 3 pedagoger på varje avdelning.

Personalen strävar efter att ge barnen verktyg att utvecklas efter sin egen förmåga.

Arbetslaget består av förskollärare och barnskötare, som alla strävar mot samma mål.

Vi har även vårt eget kök där det finns en kokerska som dagligen serverar en varierad och näringsrik kost.

Vi planerar kontinuerligt verksamheten utifrån läroplanens mål. Varje vecka innehåller moment så som samlingar, besök på bibliotek, gemensam sagostund med närliggande förskolor, sångsamling en gång i månaden gemensamt med andra förskolor och tillgång till sport/simhall. Skog och natur besöks så fort tillfälle ges. Vi jobbar medvetet med språkutveckling, det finns många sätt att beskriva hur vi på Åshagen vill arbeta med språk, men huvudregeln är ändå att locka barnen till samtal. Det är i miljöer där barnens språk tas på allvar,

bekräftas och uppmuntras som deras språk utvecklas. Deras ord gör att de växer, identiteten stärks och känslor får ord.

2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet

Vi började hösten med att göra vår lokala arbetsplan med utgångspunk i Lpfö- 98 (rev 2010).

På höstens föräldramöte informerades föräldrarna om personalgrupp, förskolans dagliga arbete och våra rutiner.

Vi jobbar dagligen med värdegrund (Åshagenhyfs), och allas lika värde.

Utvecklingssamtal genomförs en gång per läsår. Föräldrar ges möjlighet att ha åsikter och idéer kring verksamheten, samt att de får ta del av barnets

utveckling.

Personalen har personalmöte var tredje vecka då vi planerar, diskuterar

verksamheten och en planeringsdag per termin. Vi har fredagsmöte varje vecka då en representant från alla förskolor deltar, pedagogträff 2 gånger i månaden för planering av gemensamma teman. APT- ca 2 gånger per termin.

Vi använder oss av fortlöpande dokumentation och reflektion för att kunna

utvärdera hur kvalitetsarbetet går.

(3)

3

3. Förutsättningar för vår förskolas måluppfyllelse

Vi bedriver en verksamhet med normal personaltäthet. Barngruppens storlek tycker vi är stor för att kunna ge alla den stimulans och utveckling som förskolan skall ge tifrån läroplan och styrdokument. Vi bedriver stor del av den pedagogiska verksamheten ute. Förskolans inne, ute och närmiljö ger bra förutsättningar utifrån förskolans mål.

Vi har även bra material att arbeta med just nu, men problemet ligger i det ekonomiska. Möblerna på förskolan behöver bytas ut och även lekmaterial i utemiljön.

4. Åtgärder för förbättring från föregående års kvalitetsarbete

Vi på Åshagen tycker generellt att det gått ganska bra med vårt kvalitetsarbete. En stor anledning till detta är att våra handlingsplaner bygger på de aktiviteter som faller sig naturligt på en förskola, med dess, ibland oundvikliga rutiner. En åtgärd som vi känner kan vässa vårt kvalitetsarbete ännu en smula är att hålla dessa dokument mer levande. Därför har vi beslutat i personallaget att regelbundet plocka fram dem på våra personalmöten. Detta skulle fungera utmärkt som en kontinuerlig påminnelse om vilka faktiska mål vi strävar mot på Åshagen.

(4)

5. Förskolans mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98) Mål

 Alla barn trivs och har god hälsa

 Alla barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning

Alla ska känna sig väl bemötta på förskola na

Personal möter alltid upp i hallen vid hämtning/lämning

Utvecklingssamtalen ger tid till reflektion med föräldrarna i enrum men möjlighet ges även i den dagliga kontakten där deras åsikter kommer fram.

Vi möter upp i den mån vi kan, vid enstaka tillfällen har vi bett föräldrarna komma över på andra avdelningen när vi inte haft

möjlighet att möta upp.

4

Empati genom lek

Vi vill att de ska lära sig ”De gyllene lekreglerna; turtagning, ömsesidighet och samförstånd” genom den fria leken

Personalen finns där som passiva observatörer till barnen. Diskussioner förekommer dagligen om hur vi ska arbeta för att föra barnens utveckling framåt.

Vi har en stor grupp med 3-åringar så det här arbetar vi med dagligen. Vi har använt oss av både diskussioner, böcker och drama i ämnet.

4

Likheter och olikheter och allas lika värde

Vi använder oss av samlingarna, vi sjunger kompissånger. Vi utnyttjar bibliotekariens kunskaper att hitta böcker som behandlar ämnen kring, olika

familjekonstellationer, nytt

material/leksaker med olik härkomst.

Vårt synsätt är att barn föds fördomsfria och för att bibehålla det handlar det om

Vi samlar in materialet som senare utvärderas.

Även tankar som dyker upp hos personalen dokumenteras kontinuerligt. Vi för ständiga samtal i

arbetslaget om hur vi som

Vi dokumenterar kort i vår

planeringskalender dagligen för att senare gå tillbaka och utvärdera det dagliga arbetet.

När det gäller reflektion brister vi fortfarende, vi jobbar vidare med det.

3

(5)

5

hur vi vuxna agerar och vilka förebilder vi är.

vuxna ska vara goda förebilder.

God hälsa och miljöarb ete

Vi tillbringar stor del av dagen ute, både i närmiljön och på gården.

Frukt och grönsaker äts dagligen.

Bad och gymnastik. Promenader och skogen är naturlig miljö för oss i förskolan. Plockar skräp och vi sopsorterar.

Temaarbeten och dokumentation

Vi är ute väldigt mycket och försöker anpassa aktiviteter utifrån barnens intressen.

Barnen uppskattar och lär sig när vi har rollspel och intresset för skräp och sortering blev stort sen SkräpNisse träffade oss i skogen. Gympa har vi varje vecka men badet är svårare att få till.

4

Analys

Vi känner att vi brister på reflektionsbiten. Vi har ingen tid avsatt och inplanerad för reflektion och planering, det beror på att vi har många och små barn. Vi måste försöka bättra oss här för det behövs.

(6)

6

Utvecklingsområden för nästa läsår:

Utveckling och lärande

Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen,

innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

 Hög kvalitet i alla verksamheter

 Öka den digitala kompetensen

 Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande

 Utveckla ett företagsamt lärande

 Utveckla lärandet för en hållbar miljö

Känna igen matematik som tar avstamp i barnens vardag

Lägga pärlplattor, bakar, legobygge, sorterar, duka tillsammans med en pedagog.

Vara bra på att använda måltiden till fördjupande diskussioner med barnen.

Pussel, klossar och

tågbanebyggande.Matematiska appar på Ipaden.

När vi i diskussioner och observationer med barnen ser att de utvecklat sig utifrån tidigare

kunskapsnivå. Foto.

Det är ett naturligt inslag i vardagen och med eftertanke och planering så får vi till det bra.

Färg, form, lägesbegrepp, siffror mm kan barnen bra.

4

(7)

7

Lyfta fram ett vardagligt perspektiv för ett

naturvetenskapligt och- tekniskt förhållningssätt

Vi tar tillvara på närhet till skogen. Experiment med vatten. (Tema vatten/is).

Vi bakar. Legobygge.

Funderingar på hur magneter funkar. Tågbanan är populär just nu (ht 15) Ute bygger vi i sandlådan, snöborgar på vintern. Vi gör bäckar i

vårvattnet, ser vattnets väg ner i brunnen.

Det finns en hel del teknikinspirerande

leksaker/material på förskolan.

Utvärdering av aktiviteterna.

Här använder vi oss ofta av kameran. Dokumentation!

Skog och mark är ett fantastiskt verktyg som vi nyttjar varje vecka. Lärande och givande experiment har vi gjort.

5

Analys

I utemiljön rör vi oss ofta och barnen får uppleva och lära med alla sina sinnen, här känner vi att vi gör ett mycket bra arbete.

Från frö till gurka. Vi plockar bär. Isfågeltemat med drama som avslutning. Miljötänk med SkräpNisse.

Vi fortsätter med vårt påbörjade arbete. Sopsorteringskärl och kompostering. Vi använder oss av ”Håll Sverige rent”

(8)

8

Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.

 Utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter

 Utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar

Locka barn till samtal och låta dem komma till tals och uttrycka sina

önskemål och åsikter i alla situationer samt vara en pedagog som ger sig tid att lyssna.

Vi pedagoger försöker hela tiden att använda öppna produktiva frågor i våra samtal så att barnen får chans att uttrycka sig utifrån sin egen förståelse. Några barn behöver extra hjälp med språket och därför behöver pedagogerna vara extra lyhörda för barnens behov.

Vi använder spel, pussel och andra aktiviteter för att få tid till att samtala med det enskilda barnet. Vi sitter en pedagog vid varje bord vid måltiderna för att uppmuntra till samtal.

Det är en process vi

egentligen aldrig kan bli klar med utan det behöver

utvecklas och erövras ständigt.

Det här arbetar vi med hela tiden och vi pedagoger hjälper

varandra att utvecklas för att få till en sådan bra miljö som möjligt för barnen. Här kan vi ständigt bli bättre.

3

Analys

Diskussion kring detta förs ofta och vi är bra på att ge varandra feedback.

Vi är fortsatt lyhörda för barnens önskemål och fortsätter läsa in deras behov.

(9)

9

Förskola och hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa

möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

 Utveckla information och synliggöra verksamheterna

Synliggöra verksamheten Att kontinuerligt och fortlöpande informera föräldrarna om veckans aktiviteter genom

planeringsskalendern. Vi erbjuder utvecklingssamtal 1 gång/ läsår samt föräldramöten. Försöker dagligen få en pratstund med varje förälder i hallen.

Vi synliggör aktiviteterna med foton som vi sätter upp på

väggarna, samt regelbundet byter vi ut dessa.

Årlig grillfest med barn och föräldrar. Luciafirande.

Föräldrafika.

Reflektioner och diskussioner med föräldrar och barn.

Vi har uppfyllt de mål vi satt upp och har även lämnat ut månadsbrev och sms.

3

Analys

Vi tycker vi är bra på samverkan med föräldrarna. Mobilen är ett mycket bra verktyg där vi når alla föräldrar snabb och de får all information.

Vi har en hemsida som vi tyvärr är väldigt dåliga på att använda. Den skulle vi vilja lära oss! Vi vill ha en facebooksida!

(10)

10

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

(Läroplan för förskolan - Lpfö 98)

Mål

 Hög kvalitet i alla verksamheter

 Öka den digitala kompetensen

Samarbete över

”gränserna”, vi försöker att varje månad ha

gemensamma aktiviteter.

Regelbundet samarbete med Greveholm och övriga förskolor genom sagostund/sångsamlingar ca 1 gång per månad. Gemensam gymnastik en gång i veckan med Mobacken/ Torsäng/Fyrås. Vasalopp tillsammas med alla förskolor och i år även årskurs 6. Vissa elever i klassen kommer även på gymnastiken och vill vara med håller ofta i en lek för våra barn. Några återkommer sedan och gör praktik hos oss på förskolan. Vi försöker i möjligaste mån att låna personal av varandra för att undvika dyra

vikariekostnader. Fördelen med att vi har gemensamma aktiviteter är att alla barn känner igen all personal inom rektorsområdets förskolor.

Genom

utvecklingssamtal och diskussion

Det här gör vi bra och fortsätter vårt arbete.

4

Analys

Vi upplever att det gynnar både barn och pedagoger att vi har gemensamma aktiviteter. Det har möjliggjort att vi kan se efter varandras barn vid t.ex. planeringsdagar. Alla känner alla.

Vi fortsätter med våra gemensamma aktiviteter.

(11)

11

7. Uppföljning av plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplanen för Åshagens förskola utgår från lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) samt läroplanen för förskolan. Lpfö 98 reviderad.

Åshagens grundtanke är:

 Att främja likabehandling och motverka trakasserier och diskriminering.

 Att verka för alla människors lika värde.

 Att öka medvetenheten om all form av kränkande behandling.

 Att alla barn ska känna sig trygga och glada över att gå till förskolan Våra läsårsmål 2015/2016:

 Att både föräldrar och barn känner sig trygga på/med vår förskola.

 Att medvetandegöra all form av kränkande behandling.

 Att alla har någon att vara med och inte känner utanförskap.

 Att vid behov, hjälpa barnen i leken.

Aktiviteter för att nå målen:

 Vi vuxna föregår med gott exempel

 Vi finns alltid i närheten och till hands vid/i barnens lekar. Just i år känner vi att vi måste vara lite extra ”på tårna” och arbeta ännu närmre barnen i deras lek då både personal och föräldrar märkt att konflikter i delar av barngruppen kan uppstå väldigt plötsligt.

 Att lära barnen att ta ansvar för sitt handlande och hjälpa dem när/om de hamnar i konflikter.

 Vi är noga med att direkt informera föräldrar om någon konflikt uppstått bland barnen. Viktigt att ta itu med problemet så fort som möjligt så det inte rinner ut i sanden.

8. Uppföljning av gemensamma områden

Vi har en talpedagog som kommer och har talträning med barn som har behov av detta. Det bygger på att föräldrarna har gett sin tillåtelse. Barn som har annat modersmål än svenska är lite svårare för oss, men det vi kan göra är att uppmuntra föräldrarna att tala modersmål hemma. Vi arbetar mest med att utveckla deras svenska genom musik, ramsor, högläsning samt att vi manar till mycket samtal. Vi använder oss också av tecken som stöd.

9. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet

Vi håller arbetet levande hela tiden och arbetar ständigt med att använda oss av de bra godbitarna, samt att förnya oss och förbättra verksamheten.

Kvalitetsarbete i förskolan