Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.

Verksamhet

Grundskola F-9 och dess fritidshem

Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år

Utvärdering av förra årets planerade åtgärder

Åtgärd: Ha vuxna som ser eleverna i olika situationer, så som lektioner, raster, lunch samt före och efter idrott.

Genomförande: Varje arbetslag på skolan har gjort ett lektionsupplägg som alla lärare på stadiet ska följa. I den säkerställs att varje elev blir sedd och hälsad på vid varje start av lektion. Varje arbetslag har ett rastvaktsschema som täcker elevernas samtliga raster.

Personal har funnits med i och utanför omklädningsrummen i idrottshallen. Alla klasser på skolan äter lunch tillsammans med en ansvarig lärare.

Resultat: Vi ser en väl fungerande situation på låg- och mellanstadiet med hög vuxennärvaro under elevernas skoldag. På högstadiet finns det utvecklingsområden gällande gemensamt lektionsupplägg, rastvakts schema och lunch med ansvarig lärare.

Dessa utvecklingsområden kommer att beaktas i utformningen av planen för läsåret 2016- 2017. Under klassråd och mentorstid bekräftar elever situationen på skolan.

Åtgärd: Prata om trivsel- och relationsfrågor vid elevråd och klassråd samt vid alla utvecklingssamtal med elever.

Genomförande: Varje klass på skolan har klassråd/mentorstid där trivsel och relationsfrågor tas upp. Elevrådet har arbetat med Planen mot diskriminering och kränkande behandling och utifrån den fått uppdrag att utföra i sina klasser som bland annat handlat om trivsel och relationsfrågor. En stående punkt på skolans samtliga utvecklingssamtal är hur eleven trivs på skolan och hur elevens relationer på skolan ser ut.

Resultat: Genom att eleverna på skolan involverats via klassråd och elevråd i arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling är denna plan på god väg att bli ett levande dokument som ska säkerställa att elever på Växthuset Skola trivs och är trygga. I dialog med elever via elevrådet upplever vi att trivseln och tryggheten på skola n har ökat.

Vi behöver dock arbeta vidare med detta på ytterligare sätt under nästa termin. Under höstterminen skall vi genomföra en trygghets och trivselenkät med eleverna.

Sammanställningen av enkäten kommer ligga till grund för åtgärder vi sätter in för att öka trivsel och tryggheten på skolan.

Åtgärd: På mentorstiden och under SO-lektioner arbetar vi med ”netikett” som handlar om hur man skall bemöta varandra på nätet.

Genomförande: I SO-undervisningen har lärarna pratat om Netikett vilket handlar om hur man ska bemöta varandra på nätet. Lärarna har med diskussion, filmer och texter behandlat ämnet.

Resultat: Eleverna har visat förtroende för lärare som har pratat om netikett och berättat för lärarna om saker som händer på internet. Eleverna visar stort intresse för arbetsområdet och vill veta mer. Det är svårt att få kännedom om konflikter och kränkningar på nätet. Vi behöver jobba mer på att få elever att berätta om vad de är med o m på nätet.

Åtgärd: På elevrådet, klassrådet och på mentorstiden samtalar och diskuterar pedagoger med elever om sociala medier och uppmärksammar hur dessa kan användas på ett felaktigt sätt. Vi har ständiga dialoger med elever och föräldrar och håller o ss

uppdaterade om sociala nätverk som kan användas på ett felaktigt sätt. Information om och kring sociala medier skall ständigt vara ett pågående arbete mellan elever – elevråd – föräldraråd och EHT.

Genomförande: Under året har vi satsat på att ha fungerande mentorstider och en ständig dialog mellan elevrådet, eleverna, föräldrarådet och EHT om användandet av sociala medier. Samt att vi ständigt uppdaterar oss om nyheter inom området.

Resultat: Pedagoger på skolan upplever att vi har en god kunskap av so ciala medier och att elever har förtroende att berätta om konflikter och kränkningar som sker på sociala medier. Tyvärr märker vi att förekommer en del dåligt beteende både mot och av våra elever och behöver fundera på hur pedagoger på skolan kan motverka beteende av det här slaget innan det redan har hänt.

Utvärdering av årets planerade åtgärder

 utvecklingssamtal mellan elev, vårdnadshavare och mentor

 eleverna framför synpunkter på likabehandlingsplanen, diskuterar dem på klassråd och tar med sig åsikterna till elevrådet

 plan mot diskriminering och kränkande behandling lyfts på forum för samråd

 enkät som besvaras av alla elever och sammanställs av elevhälsoteamet

 trivselenkät gällande Fritids genomförs och sammanställs

 medarbetarsamtal mellan anställd och skolledare (1 ggr/ läsår)

Exempel på kontrollfrågor som syftar till att fungera som underlag vid utvärdering av likabehandlingsplanen:

 Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte, varför?

 Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?

 Hur lyckades vi nå målet? Beror det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade?

 Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll?

 Har åtgärderna gett positiv effekt?

Skolledningen har ansvar för att årets arbete enligt denna plan följs upp och utvärderas vid läsårets slut. Målen i planen utvärderas årligen av eleverna och personalen på skolan.

Planen uppdateras en gång per läsår och måluppfyllelsen bifogas till skolans kvalitetsredovisning. Planen revideras och implementeras årligen vid läsårsstart av pedagoger och rektor. Avstämning görs årligen mot de ovan uppsatta målen. Utifrån resultatet vidtas nya åtgärder. Till grund för revideringen ligger förra läsårets utvärderi ngar, resultat från trivselenkäter och dokumentation från klassråden kring likabehandlingsfrågor .

Främjande del

”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Verksamhetens lokala vision och ställningstagande

Växthuset Skola är en skola där alla ska behandlas lika med aktning för den egna personen. I vår skola ska alla känna sig trygga och visa respekt för varandra. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt. Alla, både vuxna och elever, ska aktivt arbeta för att kränkningar, trakasserier, mobbning och diskriminering aldrig ska förekomma - nolltolerans.

Varje incident ska resultera i en reaktion från vuxna. Varje incident ska dokumenteras.

Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet

Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder:

Personalen uppmuntrar såväl flickor som pojkar att delta i alla aktiviteter. Personalen samtalar med elever om att pojkar och flickor har lika värde. Alla elever oavsett kön ges samma möjligheter till att delta i aktiviteter. I t.ex. samling/undervisning ser personalen till att alla elever ges möjlighet till lika mycket talutrymme.

Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett könsöverskridande identitet har lika värde.

Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder:

Personalen samtalar med barn/elever i olika vardagliga situationer om att alla oavsett etnisk tillhörighet och/eller bakgrund har lika värde.

Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå

Främjande åtgärder:

Alla barn ska ges möjlighet att delta i skolans verksamheter och aktiviteter. Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett funktionsförmåga har lika värde.

Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister

Främjande åtgärder: Personalen samtalar med barn/elever i olika vardagliga situationer om att alla oavsett religion eller annan trosuppfattning har lika värde.

Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder:

Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett sexuell läggning har lika värde.

Ålder: uppnådd levnadslängd

Främjande åtgärder: Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett uppnådd levnadslängd har lika värde.

Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana

åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar

situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på

tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,

- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra

- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot

Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

Förebyggande del

”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån resultatet av kartläggningarna

På Växthusets skola och på dess fritids vill vi på olika sätt förebygga att diskriminering och kränkande behandling uppkommer. Vi gör detta bl a genom att

 Ha vuxna som ser eleverna i olika situationer, både inne och ute, och som eleverna kan anförtro sig åt. Ansvar: All personal

 För att ge bra förutsättningar till arbetsro gör varje arbetslag på skolan en

lektionsritual med punkter för hur lektioner startar, slutar och hur eleverna ska göra för att få hjälp under lektioner. Ansvar lärare.

 Eleverna i varje klass delas in i basgrupper som byts ut minst en gång varje läsår.

Ansvar mentor

 Prata om trivsel- och relationsfrågor vid elevråd, klassråd och mentorstid samt att detta är en stående punkt på alla utvecklingssamtal med elever. Ansvar: Mentor

 På mentorstiden och under so-lektioner arbetar vi med ”netikett” och om hur man skall bemöta varandra på nätet. Ansvar: Mentor, so-lärare.

 Skolans IKT-pedagog skapar ett lärarkonto på de populäraste sociala medierna för att få överblick och så att elever som känner oro för att bli utsatta kan lägga till lärarkontot i sitt sociala medium. Ansvar IKT-pedagog

 På elevrådet och på mentorstiden samtalar och diskuterar vi med alla elever om sociala medier och uppmärksammar hur dessa kan användas på ett felaktigt sätt.

Vi har ständiga dialoger med elever och föräldrar och håller oss uppdaterade om sociala nätverk som kan användas på ett felaktigt sätt. Information om och kring sociala medier skall ständigt vara ett pågående arbete mellan elever – elevråd – föräldraråd och EHT. Ansvar: Mentor, EHT, ledning.

 Ha en väl utbyggd tillsyn, ständigt närvarande vuxna på raster och ha synliga rastvakts scheman. Ansvar: Schemalagda rastvärdar

 Personal deltar och har tillsyn vid skolans lunch. Ansvar: Personal som äter med respektive klass

 Elever på skolan har bestämda platser i matsalen. Ansvar mentor

 Låta eleverna under höstterminen 2016 besvara en trivselenkät. Ansvar: Rektor och EHT

 Elev som uppmärksammar någon form av diskriminering eller kränkande behandling uppmuntras att alltid meddela någon vuxen. Ansvar personal

 Personal som uppmärksammar någon form av diskriminering eller kränkande behandling ska ingripa. Ansvar personalen

 Arbetar med åldersblandade grupper vid aktiviteter under återkommande tillfällen under läsåret för att ytterligare öka på vi-känslan och få kontakter utanför den egna klassen. Ansvar: Personalen

 Fadderverksamhet i vissa klasser för att välkomna de yngre och för att öka vi- känslan. Syftet är också kunskapsutbyte. Ansvar: Personalen

För fritidshemmet gäller dessutom:

 Tillräckligt med personal vid utflykter, man går aldrig iväg ensam med en grupp

 Tillsyn vid utevistelse både vid lämning om morgnar och på eftermiddagar

Personal äter frukost och mellanmål med eleverna i matsalen för att uppnåtrivsel och matro under måltiderna.

Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen

Mentorspass hålls i elevgrupperna en gång i veckan. Vid dessa pass diskuteras bland annat värdegrundsfrågor utifrån kön, etnisk tillhörighet och/eller bakgrund, religion, sexuell

läggning och funktionsnedsättning. Vi jobbar aktivt med klassråd och elevråd för att ge eleverna möjlighet att kontinuerligt påverka och utvärdera sin vardag och verksamhet.

Eleverna får på sina mentorspass möjlighet att ventilera sina idéer och tankar om hur de kan förbättra sin skoldag. Dessa idéer och tankar förs vidare till elevrådet.

Elevråd - är elevernas representanter på skolan och de har möjlighet att påverka olika beslut som tas på skolan och i utformandet av Planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Föräldrarådet - har erbjudits möjlighet att kommentera Planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Elevhälsoteam (EHT) - Elevhälsoteamet består av specialpedagoger, skolsköterska,

skolpsykolog, kurator, SYV och rektor. När någon i EHT får kännedom om eller känner oro för någon elev lyfts detta på EHT’s möten för åtgärder.

Åtgärdande del

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

 Personalen uppmanar barnen att berätta för någon vuxen om de själva eller om någon annan utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling.

 Vuxna är ute då eleverna har fri lek utomhus. Vuxna har gula västar på sig så att de är synliga. Vuxna cirkulerar runt på skolgården så att de har uppsikt över

verksamheten.

 Hälsosamtal med skolsköterska. Alla föräldrar som har barn på Växthuset erbjuds ett hälsosamtal. Barnen som kommer i förskoleklassen blir inbjudna till ett första

hälsosamtal. Denna inledande kontakt med föräldrar och barn bidrar till en relation mellan skolan och hemmet. Det erbjuds även uppföljande hälsosamtal till elever i åk 2, 4 samt 7. Detta ansvarar skolsköterskan för. 

 Mentorspass varje vecka där vi diskuterar värdegrund, likabehandling mm

 Personal finns ute bland sociala medier för att kunna hålla koll på vad som händer bland eleverna. Personal informerar föräldrar om vi får information om appar eller sociala medier som kan användas på ett negativt sätt.

 Arbetslagsmöte – på mötena diskuterar vi hur eleverna trivs och om vi i skolan och på fritidshemmet kan göra något bättre för dem

 Trivselenkät genomförs varje läsår för alla elever. Resultatet sammanställer mentorn och ger till biträdande rektor.

 Trivselenkät på fritids som sammanställs och lyfts i EHT.

 Oro anmäls direkt till EHT via Helen Ernebäck

 Personal ska anmäla till EHT om oro finns för att en elev inte mår bra/är utsatt.

 Barn/elever och/eller deras föräldrar kan kontakta skolsköterska, rektor, mentor eller annan personal som arbetar på Växthuset om de upplever att de utsatts för

kränkande behandlingar/trakasserier/mobbning/diskriminering i någon form.

 Frånvaro – Växthuset arbetar med närvaroprogram i Schoolsoft. Mentor agerar vid hög frånvaro genom att meddela skolsköterskan som kallar till möt e med elev och vårdnadshavare. Framkommer det att frånvaron beror på något som ingår i likabehandlingsarbetet lyfts det till EHT.

 Föräldrasamverkan - Kontinuerlig kontakt mellan skolan och hemmet sker via

Schoolosoft, telefon, e-post eller personliga möten. Föräldra- och klassmöten kan ha som syfte att ge och få information, men också utformas som tematräffar vid

avslutade skolprojekt.  Utreda:

Den som utsätts för, upptäcker eller misstänker diskriminering, trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling skall:

 kontakta ansvarig personal för berörda elever

 kontakta ledningen, om det är en vuxen som kränkt en elev Ansvarig personal för berörda elever skall:

 informera skolledningen

 inleda utredning av händelsen

 i förekommande fall kontakta EHT.

 kontakta vårdnadshavare

Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär för att sedan ligga till grund för beslut av vilka åtgärder som ska vidtas. Under denna dokumentation ska alltid datum, inblandade personer, beskrivning av händelseförlopp, genomförda åtgärder, tidpunkt för uppföljning och ansvarig för utredningen anges och föras in i PMO. EHT har ansvar för utredningen när det gäller elever som är förövare, när det är personal som är förövare är huvudman ansvarig.

Under utredningar ska skolan:

 ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt.

 vara goda lyssnare och inta information, men förhålla sig neutrala.

 inte lova saker som senare inte kan uppfyllas.

Dokumentera:

Ärendet/händelsen dokumenteras på avsedd blankett. (se länk nedan)

Dokumentationen skall omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av ärendet.

All dokumentation i ärendet skall dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp ärendet.

Logganteckningar ska skrivas från det att ärendet är anmält för att tillföra viktig information kring den som blivit utsatt och de som utsatt eleven för något.

Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt.

Utredningen ska analysera orsakerna till den uppkomna situationen.

Dokumentationen sparas i skolans journalföringssystem PMO.

Sök ”utredning upplevd kränkande behandling”

Skolan gör en skyndsam anmälan till huvudman.

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever

Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.

Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:

1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som

ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)

3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.

4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.

5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.

Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper

- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.

6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis

- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet

- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)

Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.

Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.

Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.

Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen

1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen.

4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva

kopplas in.