”Idrottslärarna ska vara som hälsomentorer för eleverna”
- en kvalitativ studie om hur rektorer uppfattar idrottslärarens roll
”Physical education teacher should be as health mentors for students”
- a qualitative study of how principals perceive Physical education teacher’s role
Felicia Öberg
Fakultet
Idrott & Hälsa / Ämneslärarprogrammet Grundnivå, 15 högskolepoäng
Handledare: Peter Carlman Examinator: Helene Hjalmarson
Datum: 2016-01-29 Löpnummer
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på gymnasieskolor i en mellanstor stad uppfattar idrottslärarens roll. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Totalt intervjuades fyra olika rektorer vid olika skolor. Den teoretiska utgångspunkten som tar ansats i denna studie är Bourdieus begrepp habitus.
Resultatet som framkom av intervjuerna formades till fyra olika kategorier. Den första kategorin är:
rektorn som en pedagogisk ledare och bygger på att rektorerna ser sig själva som pedagogiska ledare med olika arbetsuppgifter. Den andra kategorin är: idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare.
Här menade rektorerna på att en idrottslärare måste vara drivande, engagerad, självständig och kreativ samt att deras uppgift är att förmedla hälsa. Tredje kategorin heter: goda förebilder i form av
hälsomentorer och bygger på att idrottsläraren måste ha en aktiv fritid för att kunna motivera sina elever till fysisk aktivitet. Den fjärde kategorin heter hälsoprofiler för hela skolan och syftar till att en
förändring inom idrottslärarens roll måste ske. En förändring som innefattar att idrottslärarna har ett större ansvar för hälsoperspektivet på hela skolan.
Syftet för studien anses uppfyllas utifrån resultatet som har framkommit från intervjuerna.
Nyckelord: Rektorer, uppfattningar, idrottslärare
Abstract
The purpose of the study is to investigate how senior high school principles in a medium sized town perceives the roll of the physical education teacher. The study is built on a qualitative method formed by interviews and the total of four principles from different schools were interviewed. The theoretical parting point of the study is the concept of Bordieus habitus.
The results from the interviews were grouped into four different categories. The first category being: the principle as a pedagogic leader and is based on the principles viewing them selves as pedagogic leaders with different task assignments. The second category is the PE teacher as a creative and dedicated leader: The principles were of the opinion that a PE teacher has to be instigated, dedicated, self-
sufficient and creative while in the same time bringing knowledge about health to the students. The third category is called good role models in terms of health-mentors and is based on the opinion that the PE teachers’ needs to lead an active life in their spare time. This to be able to motivated their students into physical activity. The fourth, and last, category is health profiles to the whole school and airs the opinion that a change in the roll of the PE teachers’ needs to happen. A change that includes a bigger
responsibility for the PE teachers’ in the health perspective of the whole school.
According to the results of the interviews the purpose of the study is considered being fulfilled.
Keywords: Principals, perceptions, physical education teachers
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
2. Litteraturgenomgång 6
2.1 Rektorns uppgift 6
2.2 Lärarens uppgift 6
2.3 Ämnet idrott och hälsa och dess undervisning 7
2.4 Fysisk aktivitet 8
2.5 Hälsa 9
2.6 Teoretisk ansats 10
2.6.1 Habitus 10
2.7 Tidigare forskning 11
3. Syfte och frågeställning 12
4. Metod 13
4.1 Design 13
4.2 Urval 13
4.3 Intervjuguide 14
4.4 Genomförande 14
4.5 Databearbetning 15
4.6 Reliabilitet och validitet 15
4.7 Etiskt förhållningssätt 16
5. Resultat 17
5.1 Rektorn som en pedagogisk ledare 17
5.2 Idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare 18
5.3 Goda förebilder i form av hälsomentorer 18
5.4 Hälsoprofiler för hela skolan 19
5.5 Sammanfattning 20
6. Diskussion 21
6.1 Resultatdiskussion 21
6.1.1 Rektorn som en pedagogisk ledare 21
6.1.2 Idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare 21
6.1.3 Goda förebilder i form av hälsomentorer 22
Bilaga 1 Bilaga 2
6.1.5 Sammanfattning 23
6.2 Metoddiskussion 23
6.3 Fortsatt forskning 24
Referenser 25
1. Inledning
Ordet rektor kommer från latinets rec ́tor och betyder styrare alternativt styresman (Wessén, 1973), dock föredras styrare framför styresman då rektorns roll under det senaste årtionden har förändrats en hel del.
Förr var jobbet som rektor dominerat av män, men idag domineras rollen av kvinnor. Rektorns roll har nämligen förändrats i takt med skolans utveckling. Vi har gått från en likformig regelstyrd skola med staten som huvudman till en olikformad resultatstyrd skola med egna mål och med kommunen som huvudman (Skolverket, 2015). I dagens skolverksamhet har rektorn ett särskilt ansvar för utbildningens organisation som en pedagogisk ledare samtidigt som hon eller han ska fungera som personalchef och ekonomichef. Det är alltså rektorn som kan ”släppa lös” pengar till till exempel friluftsdagar eller andra aktiviteter som kan ske på en skola (Skolverket, 2015). Rektorn har därmed en viktig betydelse för idrott och hälsa undervisningen och även övrig fysisk aktivitet på skolan. Denna uppsats fokuserar därför på hur rektorer uppfattar ämnet idrott och hälsa samt idrottslärarens roll.
Varför denna undersökning riktar sig till just rektorerna och inte idrottslärarna är för att du som blivande idrottslärare eller du som redan är utbildad idrottslärare vet troligtvis redan vilken roll du vill ha, men vet du vilken roll din arbetsgivare kräver? Undersökningen riktar sig därför till rektorerna och hur de uppfattar idrottslärarens roll. I framtiden skulle denna undersökning kunna vara ett hjälpmedel för blivande idrottslärare för att förstå vilken roll som skulle kunna krävas av en arbetsgivare, det ska dock tilläggas att resultatet från denna undersökning kan inte generaliseras över alla gymnasieskolor i Sverige.
2. Litteraturgenomgång
2.1 Rektorns uppgift
I dagens samhälle har rektorn en nyckelposition i skolan och ansvarar också för skolans resultat samt är chef över lärarna och övrig personal på skolan. Ansvaret består av att styra skolans verksamhet för att uppnå statliga, kommunala och lokala mål genom ett pedagogiskt ledarskap (Larsson, 2006).
Termen pedagogiskt ledarskap brukar användas för att beskriva rektorns ansvar för att leda den
pedagogiska verksamheten i en skola, dock saknar begreppet tydlig definition. För att försöka definiera begreppet så brukar frågan, kan en rektor utöva pedagogiskt ledarskap vid en skola utan
förstahandsinformation kring vad som pågår i klassrummet?, ställas. Utifrån både litteratur och praktisk verksamhet kan svaret både vara ja och nej. Är svaret ja på frågan kommer definitionen av pedagogiskt ledarskap att handla om styrning och ledning av en skola samt generell skol- och kompetensutveckling.
Är svaret nej på frågan betyder det att rektors pedagogiska ledarskap måste omfatta besök i klassrummen när undervisning pågår (Skolverket, 2015).
Utöver detta så menar Skolverket (2011) även att rektorn har ett särskilt ansvar för utbildningens organisation då den ska anpassas efter elevernas önskemål gällande val av kurser och att
återvändsgränder i studiegången undviks. Rektorns ansvar är också att se till att utbildningen utformas så att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper bland annat genom bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. De har även ansvar för att undervisningen och elevhälsan fungerar (är tillgänglig för eleverna) samt att studie- och yrkesvägledningen är utformad så att alla elever får den hjälp de behöver. De ska också se till att lärarna och annan personal på skolan får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, vilket kan vara att samverka mellan lärarna i olika kurser för att nå ett ämnesövergripande arbete. Till sist ska de ha en samverkan med universitet och högskolor samt arbetslivet utanför skolan. Detta ska bidra till att
eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en god förberedelse inför arbetslivet och fortsatta studier.
2.2 Lärarens uppgift
Enligt Skolverket (2011) så har alla lärare ett stort ansvar när det gäller övergripande mål och riktlinjer så som: kunskaper, normer och värden, elevernas ansvar och inflytande samt bedömning och betyg.
Specifikt under området kunskap menar Skolverket (2011) att lärarna har ansvar för att utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. De ska stärka varje enskild elevs
självförtroende, förmågan att lära sig och skapa en balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande i undervisningen. De ska också se till att innehållet i undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv samtidigt som de ska utnyttja de kunskaper och erfarenheter som eleverna har eller har skaffat sig under utbildningens gång. Vidare att eleverna ska få möjlighet att arbeta
ämnesövergripande.
Inom området normer och värden menar Skolverket (2011) att lärarna ska förklara det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden, de mänskliga rättigheterna och tillsammans med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter. De ska också klargöra skolans normer och regler samt tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för skolan och samvaron i gruppen.
För elevernas ansvar och inflytande menar Skolverket (2011) att lärarna ska utgå från att eleverna vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande men samtidigt planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. De ska också se till så att alla elever får ett konkret inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen samt prova på olika arbetssätt och arbetsformer.
När det gäller bedömning och betyg så menar Skolverket (2011) att lärarna ska ge varje enskild elev information om framgångar och utvecklingsbehov kontinuerligt i studierna, informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling till vårdnadshavare samt redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättningen sker. När det gäller betygssättning ska lärarna ta del av all tillgänglig information om elevernas kunskaper och förhålla det till nationella kunskapskrav för respektive kurs samt ta del av kunskap som eleven har skaffat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.
2.3 Ämnet idrott och hälsa och dess undervisning
År 1813 var första gången som en etablering för fysisk fostran gjordes. Detta var i samband med att gymnastiklärarutbildningen startades och första målen för gymnastik i skolan infördes. Dessa var:
politiska och nationalistiska motiv, militära motiv och kopplingen till den allmänna värnplikten, hälso- och hygieniska motiv där barnen skulle stärkas av gymnastiken och göra dem mera tåliga mot sjukdomar och rekreationsmotiv. Mycket tid i skolan gick till de teoretiska ämnena vilket ledde till mycket
stillasittande och gymnastiken skulle motverka detta (Annerstedt, 2001).
År 1919 bytte ämnet namn från gymnastik till gymnastik med lek och idrott eftersom idrott, lek och spel successivt tog över. Gymnastiken började ifrågasättas och målen för ämnet ändrades till att prioritera en sund allsidig kroppsutveckling, hälsa och levnadsglädje samt ge eleverna förutsättningar till god
kroppshållning (Annerstedt, 2001).
År 1994 bytte ämnet återigen namn till idrott och hälsa. Detta namnbyte gjordes för att ämnet skulle ha ett starkt hälsoperspektiv. Den nya kursplanen hade en stark koppling till hälsa och fysisk aktivitet, där sambandet mellan livsstil, livsmiljö, hälsa och livskvalité framhålls (Eriksson, m.fl., 2003). Denna förändring är den som ligger till grunden för hur det ser ut idag.
Idag heter ämnet fortfarande idrott och hälsa och är kopplat till idrott, friluftsliv och olika former av motion. Ämnets huvudsakliga syfte är att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och genomföra fysisk aktivitet och utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer. Samt att ge
eleverna kunskap om fysiska aktiviteter och naturupplevelser för den kroppsliga förmågan och hälsan (Skolverket, 2011).
Det centrala innehållet för idrott och hälsa 1 handlar om fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse.
Här ingår det att eleverna ska få utveckla en allsidig kroppslig förmåga genom motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter. Nästa del handlar om utemiljöer, naturen och friluftsliv, där eleverna ska få testa på detta genom tillexempel friluftsdagar. Säkerheten är något som också ingår i det centrala innehållet, det gäller säkerhet i samband med fysisk aktivitet och friluftsliv samt åtgärder vid skador och nödsituationer.
Den sista delen av det centrala innehållet är mera åt det teoretiska hållet och handlar om kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. Sammanfattningsvis kan vi säga att ämnets huvudbegrepp ur en didaktiskt och teoretisk aspekt speglas av fysiska aktiviteter,
naturupplevelser samt hälsan (Skolverket, 2011).
2.4 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan definieras som ”[…] alla former av rörelse som ger ökad
energiomsättning.” (Statens folkhälsoinstitut, 2008, s.48) och blir idag allt viktigare då fysisk aktivitet kan bidra till ökad grad av hälsa och välbefinnande (Meckbach & Lundvall, 2007). Eftersom
stillasittande och inaktivitet blir allt vanligare så blir också sjukdomar kopplat till fysisk inaktivitet allt vanligare. De sjukdomar som det handlar om är bland annat: hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck, fetma, benskörhet, led- och ryggbesvär, cancer med mera. För att motverka dessa
sjukdomar måste den fysiska aktiviteten ökas då kroppen behöver rörelse för att fungera optimalt (Engström, 2010).
I dagens samhälle uppmuntras vi ofta till stillasittande och inaktivitet. Bland annat genom en förbättrad kommunikation, ökad automatisering och datorisering som leder till att våra liv blir mindre fysiskt krävande. Idag finns det garanterat datorer, telefoner och tv-apparater med ett stort kanalutbud i de flesta hushållen i Sverige (Engström, 2010). Förr ställde de dagliga arbetsuppgifterna ett stort krav på
muskelarbete och fysisk ansträngning men idag behöver du inte ens gå upp ur soffan för att till exempel städa eller klippa gräsmattan då robotar kan göra det åt dig. Du kan till och med slippa att gå utanför dörren för att handla mat och kläder då maten kan levereras i så kallade matkassar direkt till dörren och där e-handeln för kläder växer (Engström, 2010). Men om du mot förmodan skulle vara ute och handla i ett stort köpcentrum så finns det nästan alltid hissar eller rulltrappor centralt placerade, allt för att göra det så enkelt och bekvämt för en förflyttning (Engström, 2010).
Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper för sjukdomar kopplat till fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet tillhör de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på svenska folkets hälsa, inte bara den fysiska hälsan utan också den psykiska hälsan (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Regelbunden fysisk aktivitet får oss att må psykiskt bättre då fysiska aktivitet kan lindra både depression och oro (Paluska & Schwenk, 2000) samt att det ger en positiv effekt på självkänslan och självförtroendet (Hallal, m. fl., 2006).
2.5 Hälsa
Begreppet hälsa är svårt att greppa och det finns ingen entydig och självklar definition av begreppet.
Varför det inte finns en tydlig definition är för att hälsa innefattar många dimensioner och är ett
mångfacetterat begrepp (Menckel & Österblom, 2000). I vetenskapliga rapporter framställs hälsa utifrån dikotomin sjuk-frisk eller utifrån kontinuumet ohälsa-hälsa. Dikotomin sjuk-frisk utgår från en patogen syn, vilket innebär att människan antingen är sjuk eller frisk. Här gäller det för forskning att finna den som är sjuk för att hitta rätt sätt att bota eller lindra sjukdomen. Kontinuumet ohälsa-hälsa utgår från att individen befinner sig någonstans mellan ohälsa och hälsa. Här gäller det för forskning att definiera hur människan kan närma sig enbart hälsa. Detta betyder att vi kan uppleva hälsa men ändå vara sjuk, eller tvärtom, vi kan vara frisk men uppleva ohälsa (Thedin Jakobsson, 2007).
Hälsa brukar oftast kopplas ihop med fysisk, psykisk och socialt välbefinnande. De fysiska
förutsättningarna tränas när du tillexempel är i rörelse, utför en fysisk aktivitet. Den psykiska hälsan tränas när du i en aktivitet möts av olika känslor, som till exempel glädje, rädsla och frustration. Det betyder att vi kan ta hand om våra problem och finna ett sätt att öka vårt välbefinnande på. Den sociala hälsan tränas när du är i en grupp med andra och genomför en aktivitet, ni i gruppen måste sammarbeta för att uppnå det gemensamma målet som alla strävar efter. Det handlar också om att en psykisk frisk person strävar efter att bygga goda relationer till andra människor i sin omgivning (Thedin Jakobsson, 2007).
2.6 Teoretisk ansats
2.6.1 Habitus
Undersökningen kommer att ta utgångspunkt i Bourdieus begrepp habitus. Begreppet habitus tycks vara ganska lättbegripligt och bygger på individens tidigare och samlande erfarenhet och styr individens föreställningar, förmågor och handlingar. Men begreppet har också en djupare innebörd där det är som ett system i kroppen och sinnet som präglas av vanor och dispositioner. Det handlar om de givna preferenser som bestämmer hur individen handlar, tänker, uppfattar och värderar omvärlden. Det är ett system av dispositioner som möjliggör för individer att orientera sig i omvärlden, det gör att vi kan begripa, tänka och handla i helt nya situationer (Engström, 2010).
Bourdieu (1992) menar att habitus är något som varje individ har med sig sedan födseln och som styr varje individs intresse men som främst kan påverkas under unga år. Engström (2010) menar också att olika individer har olika uppfattningar av kroppsövningar när det gäller vad som är intressant, smakfullt och passande för en själv. Varje individ har då ett så kallat idrottshabitus.
Av detta skulle man kunna säga att habitus påverkar individers livsstil men också den sociala omvärlden.
En betydande faktor för individers smak för idrott, motion- och friluftsaktiviteter är just individens livsstil. En annan faktor för smaken av idrott är individens sociala position. Med social position menas gruppindelning i befolkningen som bland annat baseras på utbildningsnivå, det kan också vara kopplat till kapitaltillgång, det vill säga social, kulturella och ekonomiska tillgångar som ligger till grund för individers olika inflytande, makt och status i samhället (Engström, 2010).
Habitusbegreppet kommer i denna undersökning att användas för att analysera rektorernas uppfattningar om idrottslärarnas roll. Rektorer kan ha olika bakgrunder vilket ger dem olika erfarenheter. Deras olika erfarenheter kan i sin tur leda till olika idrottshabitus, som kan påverka deras uppfattning om ämnet idrott och hälsa och idrottslärarnas roll.
2.7 Tidigare forskning
Det finns ingen precis forskning som berör det studien undersöker. Det finns dock ändå några relevant undersökning för studien. Den första är en doktorsavhandling och heter: rektorsrollen - om
skolledarskapets gestaltning (Svedberg, 2000). Avhandlingens utgångspunkt ligger i att det har skett en dramatisk förändring när det gäller arbetsförhållandena för svenska rektorer. Denna förändring handlar om nya lagar och nya nationella läroplaner men också att antalet rektorer har fördubblats och att
omsättningen bara växer. Avhandlingen syfte var att undersöka rektorernas roll med hjälp av en teoretisk utgångspunkt som kommer från socialpsykologi. Det var en så kallad fallstudie, all insamlad data
kommer från fyra olika intervjuer med rektorer från grundskolan under ett läsår i en mindre svensk kommun. Utifrån datan som framkommit från intervjuerna så tyder slutresultatet på att den roll som uppdragsgivaren har satt upp kan tolkas på olika sätt. Detta beror på olika inriktningar som skolan har, vilka mål skolan strävar efter och vilka frågor som behandlas. Slutsatsen som författaren drar är att den rektorsroll som finns idag består av en korsning mellan olika uppfattningar av rektorernas roll
(Svedberg, 2000).
Examensarbetet vad gör en lärare på idrottslektionen? - 19 elevers uppfattningar om idrottslärarens roll i undervisningen handlar om vad elever uppfattar att idrottsläraren gör på lektionen. Syftet med studien är att belysa hur 19 elever relaterar till och förstår idrottslärarens roll. För att uppnå syftet har en
frågeställning använt vilket är: hur uttrycker elever vad läraren gör på idrottslektionen? Undersökningen bygger på en fenomenografisk forskningsansats som beskriver människors uppfattningar av olika fenomen. Metoden som har används i undersökningen för att uppnå syftet är genom kvalitativa
fokusgruppintervjuer med elever från årskurs 5. Resultatet bygger på fyra olika beskrivningskategorier.
1. läraren ger instruktioner, pratar och förklarar vad eleverna ska göra och hur övningarna går till, 2.
läraren är uppmärksam, håller ordning och har kontroll, ser till så att eleverna följer reglerna och att inget fusk förekommer, 3. läraren är aktiv, ser till så att planeringen flyter på, tar fram och plockar bort redskap inför nästa aktivitet samt 4. läraren ger feedback på prestationer, både till hela klassen och individuellt. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att eleverna uppfattar att idrottsläraren gör
någonting på idrottslektionen. Vad idrottsläraren gör på lektionen och hur idrottslärarens gör det på för sätt beskrivs av eleverna på många olika sätt (Akgun & Mehmeti, 2011).
Avhandlingen samproducerat ledarskap - hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans
vardagsarbete studerar hur ledarskapet formas och samspelar mellan skolledningen och lärarna. En viktigt fråga som tas upp i avhandlingen är hur skolledare och lärare ser på varandra och hur de influerar och förstår varandra i arbetet. Den teoretiska utgångspunkten som har använt är en
socialkonstruktionistisk grund där betydelsen av att skolledarskap ses som ett socialt fenomen.
Avhandlingen bygger på intervjuer och observationer från tre olika F-6-skolor med förskola, fritidshem och grundskola. Resultatet visar tydligt att ledarskap är något som skoledarna och lärarna oundvikligen formar tillsammans. Resultatet visar också att sociala, kulturella och politiska dimensioner påverkar skolledarnas och lärarnas agerande och ledarskapet. Utifrån resultatet finns det därför stor anledning att fråga vem som egentligen leder vem (Ludvigsson, 2009).
3. Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på gymnasieskolor i en mellanstor stad uppfattar idrottslärarens roll.
Frågeställningar:
-
Vad tycker rektorerna att idrottslärarna borde har för roll och hur ser den ut?-
Tycker rektorerna att idrottslärarna borde ha en idrottsföreningsbakgrund?-
Tycker rektorerna att idrottslärarnas roll behöver förändras? I så fall på vilket sätt?-
Hur tänker rektorerna när de anställer en ny idrottslärare?4. Metod
4.1 Design
Kvantitativa metoder används då syftet är att göra kvantifierbara och objektiva mätningar. Forskaren har samlat in ett stort antal fakta som ska analyseras för att finna mönster och för att kunna dra säkra
slutsatser. Den kvalitativa metoden används då syftet är att tolka och förstå det resultat som framkommer av olika åsikter, erfarenheter och upplevelser om ett fenomen (Stukát, 2005).
Mot bakgrund av syftet och frågeställningar har en kvalitativ metod valt att användas. Anledningen till metodvalet är att syftet med undersökningen handlar om att redogöra för rektorers uppfattningar om idrottslärarens roll. I studien har semistrukturerade intervjuer använts. Det innebär att intervjuaren vet vilka ämnesområden som ska täckas in och frågorna ställs inte i någon speciell ordning utan i den ordningen som situationen inbjuder till. I studien användes en intervjuguide med fyra olika teman (se bilaga 2). Utifrån de olika temana fanns det huvudfrågor som ställdes likadant till alla, men följdfrågorna ställdes olika beroende på vem som intervjuades. Frågorna kan då formuleras på ett sätt som anses vara lättast att förstå för respondenten (Stukát, 2005).
4.2 Urval
Studien bygger på intervjuer med fyra stycken rektorer från fyra olika gymnasieskolor i en mellanstor stad om deras uppfattningar om idrottslärarens roll på deras skola. Varför det blev just dessa fyra respondenterna var egentligen ett slumpmässigt urval. Innan undersökningen påbörjades var målet att intervjua 5-7 stycken rektorer. Ett för stort antal djupintervjuer kan bli ett mödosamt arbete, både med transkribering och genomläsning vilket kan leda till att analysen blir ytlig (Stukát, 2005). Först
skickades ett mail ut till sex olika gymnasieskolor med ett informationsbrev. Brevet (se bilaga 1) beskrev syftet med undersökningen och etiska aspekter, så som att det är frivilligt att delta, att svaren behandlas konfidentiellt och att det är möjligt att avbryta sin medverkan när som helst under intervjun (Kvale &
Brinkmann, 2014). Tre skolor svarade ganska snabbt, de övriga tre kontaktades per telefon för att få ett svar. Efter att alla sex skolor hade kontaktats hade tre skolor tackat ja till att bli intervjuade. Därför skickades ett mail till övriga gymnasieskolor i kommunen då det behövdes minst två intervjuer till.
Urvalet av mina intervjuer blev då slumpmässigt då de skolor som ville ställa upp på en intervju blev de som intervjuades.
•
Respondent 1 (R1) är en 57 årig kvinna som har jobbat som rektor i elva år på två olika skolor. R1 jobbar på en relativt liten skola med cirka 70 elever som erbjuder programmen: IT-programmet, IT-•
Responsent 2 (R2) är en 40 årig kvinna som har jobbat som rektor i nio år på tre olika skolor. Skolan som R2 jobbar på erbjuder i sin utbildning naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och international baccalaureate och har cirka 1000 elever.•
Respondent 3 (R3) är en 45 årig man som har jobbat som rektor i två år samt ett år innan det som biträdande rektor, alla år har varit på samma skola. På skolan går det cirka 145 elever. Skolan erbjuder estetiskaprogrammet med inriktning: dans, musikal, design och konst samt samhällsprogrammet med inriktning: beteendevetenskap och medier, information och kommunikation.•
Respondent 4 (R4) är en 47 årig man som har jobbat som rektor i tre år, alla åren på samma skola. R4 jobbar på en relativt liten skola med cirka 60 elever. Skolan erbjuder programmenestetiskaprogrammet med inriktning musik, samhällsprogrammet med inriktning beteendevetenskap och samhällsvetenskap samt hantverksprogrammet med inriktning hudvård och stylist.
4.3 Intervjuguide
Intervjuguiden är intervjuarens hjälp att hålla sig till ämnet för att kunna ställa frågorna i den tänka ordning som de var avsedda att göra (Hassmén & Hassmén, 2008). Guiden hjälper till att skapa samma struktur i varje intervju, även om de i slutändan blir olika varandra på grund av de olika svaren som ges.
Intervjuguiden till den semistrukturerade intervjun, som användes i den här undersökningen, innehåller en översikt över de teman som skulle täckas i intervjun samt några frågor som skulle ingå (Kvale &
Brinkmann, 2014). Intervjuguiden (se bilaga 2) bestod av fyra olika teman, där första temat var hur rektorn uppfattar sitt eget arbete, exempelvis hur de själva beskriver sina arbetsuppgifter. Det andra temat handlade om organisationen kring idrottslärarna. Här ställdes frågor om hur många anställda idrottslärare skolan har, jobbar de hel- eller deltid, undervisar de i något mer ämne än bara idrott och hälsa. Tredje temat handlade om organisationen av skolans idrottsundervisning. Här ställdes frågor om hur mycket undervisning klasserna hade per vecka, om det fanns fysiska aktiviteter utöver
idrottslektionen så som friluftsdagar eller olika typer av projekt. Fjärde och sista temat handlade om idrottslärarens roll. Här ingick frågor om hur rektorn såg på idrottslärarens roll, vad är egentligen deras arbetsuppgift. Det gällde då inte bara idrottsundervisningen utan också fysisk aktivitet i ett större perspektiv på skolan, utanför undervisningen i idrott och hälsa. Här ställdes också en slutfråga om rektorn skulle vilja att idrottslärarens roll såg annorlunda ut.
4.4 Genomförande
Intervjuerna var mellan tjugo till trettio minuter långa och tre av fyra intervjuer gjordes på rektorns arbetsrum. Den fjärde intervjun gjordes i elevhälsans arbetsrum. Intervjuerna kunde genomföras helt
ostört förutom i ett fall där intervjun avbröts och ett platsbyte för intervjun gjordes. Detta torde dock inte ha påverkat intervjun nämnvärt. Alla intervjuer spelades in med hjälp av appen röstmemon ifrån iPhone.
Alla fyra rektorerna accepterade att bli inspelade.
4.5 Databearbetning
Den insamlade datan har transkriberats för att färre misstolkningar ska ske. Datan från intervjuerna har först setts som en helhet för att sedan brytas ned för att söka och tolka de fenomen som rektorerna har beskrivit. Varje intervju har transkriberats för sig och sedan analyseras för sig för att sedan ta ut meningsbärande enheter. Detta kallas för meningskoncentrering och innebär att författaren förkortar respondenternas svar till några få ord utan att kärnan i innehållet går förlorat. Dessa
meningskoncentreringar jämförs sedan med varandra, först inom den egna intervjun och sedan med de andra intervjuerna. Utifrån sammanställningarna som gjordes i enskilda word-dokument, så har
gemensamma koder sammanställt till olika kategorier (Kvale & Brinkmann, 2014). Dessa kategorier representera resultaten av studien, vilka presenteras i nästa avsnitt.
4.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar om forskningsresultatets konsistens och tillförlitlighet vilket behandlar frågor som om resultatet kan reproduceras vid en annan tidpunkt och av andra forskare. Detta förknippas med huruvida intervjupersonerna kommer att förändra sina svar under en intervju och huruvida de kommer att ge olika svar till olika intervjuare (Kvale & Brinkmann, 2014). Informationen och svaren som respondenterna har gett anses vara tillförlitliga. Om undersökningen skulle göras om av en annan forskare skulle likvärdiga svar troligtvis fås. Då med förutsättning att den nya forskaren intervjuar samma rektorer och att rektorerna jobbar kvar på samma skola så att inte förutsättningarna har ändrats.
Det som dock skulle kunna skilja sig är transkriberingen då det är ett tolkningsförfarande där det till exempel är svårt att veta när det ska vara paus och vad tystnaden och skratten betyder.
Validitet brukar kopplas ihop med giltighet, sanningen, riktigheten och styrkan i ett yttrande där ett giltigt argument ska vara hållbart, välgrundat, försvarbart, vägande och övertygande. Validitet kan definieras genom frågan: mäter du vad du tror att du mäter? Validiteten hos intervjuerna kan anses vara goda då mina frågor mäter det de avser att mäta. Också för att svaren på frågorna kan tolkas på liknande sätt av andra forskare. Dock finns det vissa avvikelser då respondenterna bara har svarat ja eller nej och inte har argument varför de tycker så (Kvale & Brinkmann, 2014).
4.7 Etiskt förhållningssätt
Det finns fyra olika forskningsetiska principer som en forskare måste förhålla sig till. De fyra
principerna är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utöver dessa etiska frågor måste även forskaren tänka på andra etiska frågor för att få en god vetenskaplig kvalitet på undersökningen (Kvale & Brinkmann, 2014).
Första steget var att ta kontakt med olika gymnasieskolor och informera om min undersökning och dess syfte. De rektorer som accepterade att intervjuas, och därmed uppfyllde samtyckeskravet, fick därefter ett mera utförligt informationsbrev skickat till sig. I informationsbrevet (bilaga 1) framgick tydligt syftet med undersökningen samt att det var frivilligt att delta. Vidare informerades respondentenrna via
informationsbrevet att intervjustudien var konfidentiell. Samtidigt informerades rektorerna om att studien endast ska användas till forskningsändamål. Sedan vid intervjutillfällena meddelades respondenterna muntligt dessa aspekter ännu en gång.
5. Resultat
I denna del presenteras resultatet av intervjuerna. Resultatet kommer att presentera utifrån kategorierna:
rektorn som en pedagogisk ledare, idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare, goda förebilder i form av hälsomentorer samt hälsoprofiler för hela skolan. Kategorierna har framkommit ur en analys som har gjorts på intervjuerna som beskrevs i tidigare avsnitt. Varje kategori visar sig ha en koppling till varandra där varje kategori blir en ny dimension och en vidare utveckling av föregående kategori.
5.1 Rektorn som en pedagogisk ledare
Genomgående i alla fyra intervjuerna var att rektorerna såg sig själva som en pedagogisk ledare i sitt arbete. Uppfattningen om vad en pedagogisk ledare gör, skiljer sig dock åt. Tre av respondenterna talade mycket om organisationen kring att bedriva undervisningen, arbetet kring elevernas lärande och
studieplaner där respondent 1 uttalade sig såhär: ”[…] ett av mina största uppgifter i mina ögon är att vara pedagogisk, pedagogisk ledare och lämna organisatoriska förutsättningar för det.”
Två av respondenterna som jobbade på en tämligen liten skola, som de själva uttryckte det, uttryckte att de jobbar mycket som en administratör då deras roll som rektor kan vara lite allt möjligt. Det kan vara allt från att vara rektor, arbetsledare, personalansvarig, tala med elever och att vara vaktmästare.
Respondent 4 uttryckte det på detta sätt: ”Lite grann som att vara företagare och rektor.”
I alla fyra intervjuerna diskuterades resurser och ekonomiskt ansvar. Gemensamt för alla respondenter var att det var deras roll som rektor att lägga upp en budget för varje program utifrån skolans budget.
Det är även de själva som sitter på besluten att släppa mer pengar till olika program eller olika aktiviteter så som friluftsdagar. Det som dock skilde respondenterna åt var hur viktigt ämnet idrott och hälsa är i skolan, och om det är ett ämne som kan få extra resurser. Två av respondenterna tyckte att idrottsämnet är viktigt och släpper gärna till lite extra resurser. Frågan är då till vilka aktiviteter? Respondent 2 menade att det gäller för läraren som kommer med förslag eller är i behov av en extra lektion,
tillexempel i simning kommer med konkreta mål kopplat till styrdokumenten. Dessa två respondenterna upplevde även att de inte har haft några problem med att värdera hur mycket pengar som ska gå till de olika programmen och kurserna utan att de har funnit en balans.
Och det jag tänker där är som jag tillexempel nämnde tidigare för dig det här med simning och livräddande insatser i vatten, eh, där är nått som jag märker att vi gör olika, en del kräver det andra bryr sig inte, tycker, vill de inte simma så behöver de inte i bassängen och där tänker, där är typ ett
De andra två respondenterna menade att de nog skulle lägga sina extra resurser på andra ämnen än idrott och hälsa. Respondent 1 uttryckte sig såhär: ”Nej jag tror inte jag skulle vilja ha det faktiskt, då finns det andra ämnen som jag skulle prioritera högre […]”.
5.2 Idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare
Utifrån frågan om hur rektorerna uppfattar idrottslärarnas roll så framgår det tydligt igenom alla fyra intervjuer att det är ordet hälsa som är det mest relevanta och det som kopplas ihop med idrottslärarens roll. Respondent 1 menade att det handlar om att idrottsläraren har en tydlig uppgift att förmedla hälsa till eleverna och respondent 2 menade att lärarna ska förmedla hälsoperspektivet till eleverna. Hon uttryckte sig såhär: ”Man behöver inte blir elitmotionär utan det handlar om att hitta en form som passar just mig och just också hälsoperspektivet, att det handlar om dig, att du ska må bra, din egen hälsa.”
Vissa av respondenterna hade svårt att sätta fingret på hur de vill att en idrottslärare ska arbeta eller vilken roll idrottsläraren borde ha. I dessa fall omformulerades frågan till hur de tänker när de anställer en ny lärare eller specifikt en idrottslärare. Alla fyra respondenterna svarade att den formella
utbildningen är såklart det första de tittar efter. Om de sedan skulle anställa en idrottslärare kom ofta ord som drivande, engagemang, självständig och kreativitet upp. Respondent 4 diskuterade mycket kring att den som är inne för intervju måste visa vilka styrkor de har och vad de kan göra för gymnasiet.
Samtidigt måste de ha en kreativitet och brinna för eleverna och sitt ämne. Respondent 1 menade att det handlar om att kunna motivera och entusiasmera elever som kanske har slutat med lagidrott eller kanske aldrig varit aktiv och som då behöver motivation till fysisk aktivitet.
Alltså förutom formell utbildning, ja, det är viktigt tycker jag i alla fall när det gäller just vår skola, men också generellt naturligtvis men det är då att man kan vara självständig och lite drivande för att, det finns ju ingen annan, man blir ju själv idrottslärare på skolan så det finns ju ingen annan att gå och fråga så det gäller att faktiskt att ta för sig, ta lite plats och inte vara rädd att lösa saker på egen hand. (R3)
5.3 Goda förebilder i form av hälsomentorer
I alla fyra intervjuer kom vi in på huruvida viktigt eller oviktigt det är att idrottsläraren har en bakgrund inom en idrottsföreningsverksamhet eller själv har utövat idrott. Här var alla fyra respondenterna överens om att idrottsläraren behöver absolut inte vara aktiv inom en speciell idrott eller vara kopplad till någon specifik förening. I några av intervjuerna kunde respondenterna istället vara tvärtemot detta.
Respondent 3 menade att det kanske är bra om idrottsläraren inte bara har fokus på handboll och tycker det är roligt för då kommer troligtvis hans eller hennes lektioner att speglas och bestå mycket av
handboll. Men alla fyra respondenterna var överens om att idrottsläraren måste helt klart ha ett aktivt liv utanför skolan för att kunna motivera eleverna till fysisk aktivitet.
Jag tycker det är positivt om man är det men absolut inget krav, däremot har jag svårt att se en
idrottslärare som inte har ett aktivt liv. Jag har sett idrottslärare som inte har ett aktivt liv vid sidan om och då blir ju deras budskap inte så trovärdig kan jag säga. Jag har haft en idrottslärare eller faktiskt flera stycken som sitter och äter sådana här stora jätte stora baguetter på lunchtid och inte rört på sig på 30 år, och så ska du gå in och prat om kostens betydelse och vad viktigt det är att röra på sig det hör man ju själv det rimmar lite illa. Samtidigt kan jag som arbetsgivare inte ställa det kravet för vad folk gör på sin fritid, det gör dom som dom vill, men jag tänker inte anställa en sån person. (R2)
Två av respondenterna belyser att det hade varit intressant att fördjupa sig i hälsa, få eleverna att förstå vad hälsa är och hur det hänger ihop med fysisk aktivitet. Respondent 4 menade att det hade varit bra att få lärarna att vara hälsomentorer för eleverna och sa följande: ”Styrdokumenten nämner ha kunskaper och förutsättningar för en god hälsa. Där tänker jag att ett hälsoperspektiv är enormt viktigt och utifrån det har jag en idé som jag aldrig hann förverkliga, att idrottslärarna ska vara som hälsomentorer för eleverna.”
5.4 Hälsoprofiler för hela skolan
Avslutningen av intervjun bestod av frågan om de skulle vilja ändra idrottslärarens roll utifrån hur den ser ut idag på deras skola. Respondent 4 menade att idrottsläraren på deras skola borde ha ett större ansvar på hela skolan för hälsoperspektivet. Respondent 4 menade också att det ibland måste vara mindre fokus på idrott. Innebandy och basket kanske inte är det viktigaste i undervisningen utan han tror att: ”[…] eleverna måste vara mera delaktiga i att skapa sin idrottslektion och skapa sin egen hälsa”.
Respondent 3 lyfte fram att deras olika program skulle kunna sammarbeta mycket mera med ämnet idrott och hälsa än vad de gör. Detta på grund av att skolan har estetiskaprogrammet med inriktning dans och musikal. Här togs motsatsen till stillasittande upp. Det påpekades att deras skola inte har problem med övervikt utan istället med anorexia och ätstörningar. Respondent 3 upplevde att det hade varit spännande att få till ett hälsoprojekt på skolan som tangerar psykisk ohälsa, kost och motion samt på vilket sätt de samspelar med varandra, han uttryckte sig såhär: ”Men jag tänker att hälsan skulle vara intressant att jobba med, ytligare en nivå tillsammans med dans. Det skulle vara spännande och kanske utveckla det mera. Och så tangerar det ju kost och motion vilket jobbar mycket med varandra”.
Respondent 1 upplevde inte att idrottslärarens roll behöver förändras på något sätt då deras idrottslärare redan har tillräckligt med arbetsuppgifter som friluftsdagar och ett ständigt arbete med värdegrunden.
Respondent 2 menade att det inte är själva idrottslärarens roll som måste förändras utan ämnet idrott och hälsa som måste förändras. Indirekt kommer det då ske en förändring hos idrottslärarens roll.
Respondent 2 sa: ”[…] jag tycker inte att svenska skolan speglar det samhälle som eleverna är en del av eller ska ut i.”
5.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis så visar resultatet på tre olika steg eller dimensioner. Den första steget visar att idrottsläraren ska vara en kreativ och engagerad ledare som genom sitt engagemang i undervisningen förmedla hälsoperspektivet, visa på att undervisningen är till för att eleverna själva ska skapa sig en hälsa. Samt att det gäller för idrottsläraren att vara självständig och drivande. Steg två handlar om att lärarna ska vara goda förebilder i form av hälsomentorer. Med det menade respondenterna att det är positivt om idrottslärarna har en aktiv fritid vid sidan av sitt jobb. Detta för att de enklare ska kunna förmedla till eleverna vad hälsa är och hur det hänger ihop med fysisk aktivitet. Den sista och tredje delen handlar om att idrottslärarna ska vara hälsoprofiler för hela skolan. Det innefattar att rektorerna vill att idrottslärarnas ska ha större ansvar för hälsoperspektivet på hela skolan. Detta skulle kunna innebära ett hälsoprojekt som tar upp vilka sätt psykisk ohälsa, kost och motion samverkar med varandra.
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Utifrån studiens syfte, att undersöka hur rektorer på gymnasieskolor i en mellanstor stad uppfattar idrottslärarens roll, anses syftet vara uppfyllt utifrån resultatet som har framkommit från intervjuerna.
Resultatet kommer här att diskuteras och kopplas ihop med litteraturgenomgången.
6.1.1 Rektorn som en pedagogisk ledare
Den korrekta beskrivningen enligt Larsson (2006) av en rektor verkar vara genom uttrycket en pedagogisk ledare. En ledare som har ansvaret för skolans resultat, är chef för lärarna samt ekonomiansvarig. Det är också den uppfattningen som rektorerna genomgående har i alla fyra
intervjuerna. Det som dock inte framgår är om de själva uppfattar sig som en pedagogisk ledare eller om de helt enkelt vet om att det är det ”rätta svaret” på sin egen roll som rektor. Dock skiljer sig
uppfattningen av vad en pedagogisk ledare gör. På den största skolan (den skola som hade flest antal elever) så visade resultatet att rektorn hade en större arbetsuppgift när det gäller att ge lärarna den kompetensutveckling som krävs och att de har hand om organisationen runt studiegången för eleverna.
Medan på en mindre skola så visar resultatet att rektorn hade en mer övergripande roll och pratade mycket mera om elevkontakten, schemaläggning, administratör och fick ibland till och med vara vaktmästare. Varför rektorns roll ser olika ut kan kopplas till Svedbergs (2000) undersökning där resultatet visade att den roll som uppdragsgivaren har satt upp kan tolkas på olika sätt beroende på skolans olika förutsättningar, så som mål, skolans storlek och vilka program skolan har. Det kan vara därför alla fyra respondenterna uppfattar sin roll på olika sätt. Respondent 1 och respondent 2 har inte samma förutsättningar då skolans storlek skiljer sig åt samt att skolorna har olika program med olika inriktningar.
6.1.2 Idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare
Resultatet för hur rektorerna upplever idrottslärarens roll visade att respondenterna ofta kopplar ihop idrottslärarna med begreppet hälsa. Här visade resultatet att två av respondenterna egentligen inte vet vad de menar med hälsa. Dels på grund av de inte kan förklara vad de menar med hälsa eller själva inte verkar ha en koppling till hälsa. Vilket egentligen inte är konstigt då Menckel och Österblom (2000) menar att det inte finns någon självklart definition av begreppet. Detta skulle också kunna kopplas ihop med att rektorerna inte har en egen koppling till ett idrottshabitus eller i detta fall ett ”hälsohabitus”. De
verkar inte ha några tidigare erfarenheter av begreppet hälsa vilket precis som Engström (2010) skriver, så krävs det tidigare erfarenheter för att ha eller skapa sig ett habitus.
Samtidigt menar respondenterna att idrottslärarna måste vara drivande, engagerade och
entusiasmerande. Detta resultat kan kopplas ihop med Skolverkets (2011) syn på lärarnas ansvar. Det kan dock inte göras fullt ut då ingen av respondenterna tar upp särskilt mycket om lärarens ansvar. Till exempel så talar de inget om betyg och bedömning, vilket på gymnasiet är en stor del för eleverna inför framtida studier. Det respondenterna talade mest om är området kunskaper. Orden som idrottsläraren beskrivs med kan kopplas ihop med Skolverkets (2011) område kunskaper. Här menar Skolverket (2011) att varje lärare ska stärka elevernas självförtroende genom viljan och förmågan att lära sig. Resultatet tyder på att detta görs enligt rektorerna på bästa sätt genom en drivande och engagerad lärare vilket också Akgun och Mehmeti (2011) visar på i sitt examensarbete. En del av deras resultat visade att lärarens måste vara aktiv och ska kunna ge feedback på en prestation vilket kan kopplas ihop med resultatet från denna studie, då en aktiv lärare oftast förknippas med en engagerad lärare.
6.1.3 Goda förebilder i form av hälsomentorer
Varken Skolverket (2011) eller någon annan litteratur som har använt i denna studie tar upp något om att ha eller att inte ha en idrottsföreningsbakgrund med sig som idrottslärare. Ändå var det ett samtalsämne som uppkom i samband med intervjuerna. Resultatet visade att det inte spelade någon roll om
idrottslärarens har en idrottsföreningsbakgrund, men personen i frågan måste dock ha en aktiv fritid.
Detta kan kopplas ihop med det Meckbach och Lundvall (2007) menar om fysisk aktivitet, att det kan bidra till en ökad grad av hälsa och välbefinnande. Men det kan också kopplas ihop med citatet från respondent 2 där hon menar att hon har svårt att se en idrottslärare som inte har ett aktivt liv. Samtidigt menade respondenten att det kan bli svårt att motivera eleverna till fysisk aktivitet om de själva inte är fysiskt aktiva eller har en stark koppling till idrott och hälsa. Varför respondenterna upplever att en aktiv fritid är relevant för idrottslärarna, kan bero på att rektorerna har en egen uppfattning om vilket slags idrottshabitus de vill att en idrottslärare ska ha.
6.1.4 Hälsoprofiler för hela skolan
Det respondent 3 lyfter fram i resultatdelen, att ämnena skulle kunna sammarbeta med varandra för att eleverna ska förstå samspelet mellan psykisk ohälsa, kost och motion, är mycket intressant. Både Engström (2010) och Statens folkhälsoinstitut (2008) skriver mycket om inaktivitet, stilla sittande och sjukdomar så som diabetes och fetma. Men hur ofta skrivs det egentligen om motsatsen så som anorexia och ätstörningar. Det är nog det respodent 3 vill poängtera i sitt yttrande. Att få till ett samspel mellan
ämnena kan vara viktigare än vad man tror. Precis som Skolverket (2011) skriver så har lärarna ett ansvar att se till att eleverna får möjligheten att arbeta ämnesövergripande.
Varför respondenterna kopplar ihop begreppet hälsa med idrottslärarna och anser att det måste ske en förändring inom hälsoperspektivet kan bero på att rektorerna har olika habitus (Engström, 2010). Det som lyfts fram här är att tävlingsformerna i ämnet idrott och hälsa måste tonas ner. Det kan betyda att respondenterna präglas av ett idrottshabitus där de uppskattar motion och rörelsen med mer fokus på hälsa än tävling, då de inte fördrar tävlingsmomenten som ofta uppkommer i innebandy och handboll.
6.1.5 Sammanfattning
Rektorerna ser sig själva som pedagogiska ledare med olika arbetsuppgifter. Dessa olika arbetsuppgifter speglar sig av bland annat skolans mål precis som tidigare studier visar. Enligt rektorerna krävs det ett visst engagemang från lärarna för att troligtvis få eleverna motiverade och för att stärka deras
självförtroende vilket framgår i kategorin idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare.
Motivationen till att vilja utöva fysisk aktivitet påverkas också av hur aktiv idrottsläraren själv är på sin fritid eller vilken relation personen har till fysisk aktivitet och hälsa. Detta symboliseras i kategorin goda förebilder i form av hälsomentorer, vilket betyder att idrottslärarna har en viktig roll som förebilder för sina elever. Resultatet visade också att idrottslärarens roll, enligt rektorerna, måste förändras så att läraren får en starkare koppling till hälsoperspektivet, vilket kategorin hälsoprofiler för hela skolan visar på. Detta innefattar att rektorerna vill att idrottslärarnas ska ha större ansvar för hälsoperspektivet på hela skolan. Att de inte bara ska vara förebilder för sina elever utan alla elever på hela skolan. Alla olika kategorier kan kopplas ihop med teorin för denna undersökning och det bygger på olika idrottshabitus som idrottsläraren har men också vilket idrottshabitus som rektorn förväntar sig att idrottsläraren ska ha.
Resultatet och diskussionen från denna undersökning kan inte generaliseras över alla gymnasieskolor i Sverige. Utan idrottslärarens roll kan se olika ut beroende på vem du intervjuar, vad för typ av skola den du intervjuar jobbar på och vad för habitus den du intervjuar har eller förväntar sig att en idrottslärare ska ha.
6.2 Metoddiskussion
Valet av metod, det vill säga en kvalitativ metod i form av intervjuer ansågs var rätt val för
undersökningen. Detta ansågs eftersom denna metod kunde ge svar på undersökningens syfte och frågeställningar. Undersökningen bygger på en semistrukturerad intervjuform vilket gav respondenterna stor möjlighet att reflektera och resonera utan forskarens inverkan (Stukát, 2005). Om följdfrågorna hade
intervjuerna. Hade forskaren varit mera bekväm i intervjusituationen så hade den tystnad som ibland kunde uppstå accepterat på ett annat sätt istället för att raskt skynda på till nästa fråga. Vilket i dessa fall inte gav respondenterna en ärlig chans till att tänka efter. Det blev därför ofta att respondenten ville gå tillbaka till en fråga för att göra ett tillägg, vilket ibland kändes som att vi hoppade fram och tillbaka i samtalsämnena. Vid framtida undersökningar så kommer mera erfarenhet att finnas vilket kan leda till att intervjutillfällena kommer att kännas mera bekväma.
Om chansen finns att göra om undersökningen så hade planeringen tänkts igenom på ett bättre sätt hur forskaren skulle kunna nå ut till ett större urval. En kritisk punkt i undersökningen är att bara fyra intervjuer har genomgåtts. Målet från början var runt sex stycken intervjuer men efter att för många tackat nej på grund av tidsbrist så blev det bara fyra stycken. Detta gör att resultatet kan kännas för tunt och för kort. Från början skulle en förfrågan skickats ut till många fler gymnasieskolor och kanske till och med kollat upp gymnasieskolor i närliggande kommuner.
6.3 Fortsatt forskning
Det har tidigare gjorts en undersökning om idrottslärarens roll, där fokus ligger på elevernas och deras uppfattning om idrottslärarens roll (Akgun & Mehmeti, 2011). Det hade därför varit intressant att göra en liknade undersökning fast fokus ska då ligga på hur idrottslärarna själva uppfattar sin roll som idrottslärare. För att sedan jämföra det med hur eleverna och rektorerna uppfattar idrottslärarnas roll.
Det skulle även vara intressant utifrån studiens resultat att undersöka vidare hur idrottslärarna kan få eleverna motiverade till fysik aktivitet utöver deras egna egenskaper så som drivande och engagerad.
Tillexempel hur ska en lektionsplanering läggas upp för att motivera eleverna, vad är det för aktiviteter som motiverar eleverna med mera.
Referenser
Akgun, N. & Mehmeti, S. (2011). Vad gör en lärare på idrottslektionen? - 19 elevers uppfattningar om idrottslärarens roll i undervisningen. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Annerstedt, C. (2001). Ämnet idrott och hälsa - ett historiskt perspektiv. C. Annerstedt, B. Peitersen
& H. Ronholt (Red.), Idrottsundervisning- ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg:
Multicare Förlag AB och Förlaget Hovedland.
Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i Idrott och hälsa. Göteborg: Multicare AB.
Bourdieu, P. (1992). Kultur och kritik – anföranden av Pierre Bourdieu. Göteborg: Daidalos AB.
Engström, L-M. (2010). Smak för motion - Fysisk aktivitet som livsstil och social markör.
Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Eriksson, C., Gustavsson, K., Johansson, T., Mustell, J., Quennerstedt, M., Rudsberg, K., Sundberg, M. & Svensson, L. (2003). Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor - en utvärdering av läget hösten 2002. Örebro: Örebro universitet.
Hallal, C.P., Victora, G.C., Azevedo, R.M. & Wells, K.C.J. (2006). Adolescent physical activity and health. Sports med. 36 (12), 1019-1030.
Hassmén, N. & Hassmén P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hedström, P., Wagnsson, S. & Augustsson, C. (2008). ”Må bra” projektet - Ett Interreg III projekt mellan Säffle kommun och Spydeberg kommun. Karlstad: Karlstads universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB.
Larsson, T. (2006). Rektorers tal om ledarskap i skola - som konstruktion och diskurs. Stockholm:
Ludvigsson, A. (2009). Samproducerat ledarskap - Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Meckbach, J. & Lundvall, S. (2007). Idrottsdidaktik - konsten att undervisa idrott. H. Larsson & J.
Meckbach (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Menckel, E. & Österblom, L. (2000). Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen: om ledarskap, resurser och egen kraft. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Paluska, A.S. & Schwenk, L.T. (2000) Physical activity and mental health. Sports med.29 ( 3), 167-180.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Tema Rektor. Hämtad från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/
ledarskap-organisation/tema-rektor/tema-rektor-1.129790. Hämtat den: 02-12-2015
Statens Folkhälsoinstitut. (2008). Fyss 2008 - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjudomsbehandlingar (rapport nr. 2008:4). Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.
Stukát, S. (2008). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur AB
Svedberg, L. (2000). Rektorsrollen - om skolledarskapets gestaltning. Stockholm: HLS Förlag.
Thedin Jakobsson, B. (2007). Att undervisa i hälsa. H. Larsson & J. Meckbach (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Wessén, E. (1973). Våra ord deras uttal och ursprung : kortfattad etymologisk ordbok (2 uppl.).
Stockholm: Esselte studium.
Bilaga 1
Informationsbrev
Hejsan …..
Mitt namn är Felicia Öberg och jag läser till ämneslärare vid Karlstads universitet. Jag är nu inne på min tredje termin inom ämnet idrott och hälsa, vilket betyder att jag håller på med mitt examensarbete (en c- uppsats) för ämnet idrott och hälsa.
Syftet med min undersökningen är att undersöka hur rektorer ser på idrottslärarens roll. I
undersökningen har jag tänkt att intervjua rektorer på olika gymnasieskolor. Intervjun kommer att vara i ca. 30 min och du får självklart bestämma tid och plats som passar dig bäst mellan veckorna 49-50. Det är såklart frivilligt att delta i denna undersökning och självklart så behandlas alla svar konfidentiellt, du kan även när som helst under intervjun avbryta din medverkan.
Jag skulle vara otroligt tacksam om just du skulle vilja ställa upp i min undersökning! Jag uppskatta om du kontaktar mig så snabbt som möjligt med ett svar, antingen här på mailen
(feliciaoberg@outlook.com) eller på mobilnummer 070-539 81 22. Om du funderar över något tveka inte att kontakta mig.
Mvh Felicia Öberg
Bilaga 2
Intervjuguide
- Namn?
- Ålder?
- Hur många år har du jobbat som rektor? (överhuvudtaget och på denna skola?)
Rektorns uppfattning av sitt eget jobb
-
Hur skulle du beskriva din arbetsuppgift/befattning lite kortfattat?Organisationen på skolan - idrottslärare
-
Hur många anställda idrottslärare har du på skolan?-
Jobbar de heltid/deltid?-
Undervisar de i något mera ämne än idrott och hälsa?Organisationen på skolan - idrottsundervisningen
-
Hur ofta har klasserna idrottsundervisning? (timmar/vecka)-
Utöver idrottsundervisningen, finns det andra tillfällen för fysiskt aktivitet på skolan?-
Vad är det för nått i så fall? och hur ofta/mycket? (antal friluftsdagar/termin tex)Idrottslärarens roll
