Beslutande Se bifogat närvaroprotokoll
Övriga deltagande Katrin Siverby, sekreterare Örjan Hultåker, SKOP, § 12 Rune Winsnes, stadsarkitekt, § 12
Justerare Jan-Erik Idsjö och Carl-Magnus Bengtegård
Justeringens plats och tid Kansli- och IT-avdelningen 2010-04-06 kl. 16.00
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 12-21
Katrin Siverby
Ordförande
Elof Jonsson
Justerare
Jan-Erik Idsjö Carl-Magnus Bengtegård
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ Vara kommun, kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum 2010-03-29
Datum för anslagets upp- sättande
2010-04-07 Datum för anslagets
nedtagande
2010-04-22
Förvaringsplats för proto- kollet
Kommunstyrelsens arkiv
Detaljplan för utvidgning av Trasten 2 och 4 i Vara tätort – antagande ... 6 Försäljning av fastigheten Vara Iden 12 (f.d. Tingshuset) ... 7 Vara förberedd i kristid... 8 Central resursfördelningsmodell för omsorgen kring personer med
funktionsnedsättning (OF) ... 10 Den politiska organisationen för nästa mandatperiod ... 11 Förlängd tid för äldreomsorgsberedningen ... 13 Johan Olssons (M) anhållan om entledigande från uppdrag samt begäran om röstsammanräkning ... 14
Ledamöter Avvikande
§/tid Ersättare Avvikande
§/tid
När- varo
C Elof Jonsson 1
M Göran Persson 1
S Gun-Britt Nilsson 1
M Jan-Erik Wallin 1
S Fredrik Nelander 1
C Leif Carlsson 1
M Lars Gezelius 1
S Börje Hernborg Anita Novarino Ankom kl. 18.15
§§ 12-21 1
M Cecilia Widegren Anders Ekdén 1
C Irene Karlsson 1
M Per Gunnarsson 1
FP Ingemar Jacobson 1
S Stefan Westergren 1
M Thore Svenson 1
KD Thomas Andrén Catarina Andersson 1
V Ulla Bengtegård Roger Strömberg 1
S Britt-Marie Jörgensen 1
Justerandens signatur
M Sven-Olof Johansson 1
C Ingemar Rogbrant 1
S Bengt-Åke Svensson 1
M Inger Olsson 1
FP Camilla Börjesson 1
S Jakob Jakobsson Monika Jäger 1
M Karl-Göran Karlsson 1
C Louise Wiberg 1
M Onni Vehviläinen 1
S Bengt Karlsson 1
M Mona Hellberg-
Wikström 1
KD Lillemor Källqvist 1
C Arnold Wilhelmsson Martin Kvist 1
S Christina Engblom Jan-Erik Idsjö 1
V Carl-Magnus
Bengtegård 1
M Lennart Haglund 1
S Mohamad Rezkar 1
Ledamöter Avvikande
§/tid Ersättare Avvikande
§/tid
När- varo
M Håkan Svensson 1
C Bengt-Olof Fredén 1
FP Stig Gleisner Ingvar Lund 1
S Rose-Marie Persson 1
M Toufic Abou-Khalil Marie Pehrsson 1
M Johan Olsson Roger Warolin 1
C Kjell Gustafsson 1
S Olof Jörgensen 1
M Bengt Onsjö Inger Brelid-Siesing 1
S Yvonne Breman 1
SD Carola Karlsson 1
Antal närvarande ledamöter 45
M Gunilla Levén
M Anders Ekdén
M Inger Brelid-Siesing
M Anderz Erlandsson
M Gunilla Höglund Skarin
M Johannes Lundén M Marie Pehrsson
M Roger Warolin
C Rune Fridén
C Henric Dahlin
C Birgitta Örtengren
C Martin Kvist
FP Nina Gleisner
FP Ingvar Lund
KD Catarina Andersson
KD Niclas Karlsson
S Frida Pettersson
Namn Närvaro
S Monica Jäger
S Jan-Erik Idsjö
S Margareta Rezkar
S Björn Karlsson
S Anita Novarino
S Eli Abadji
V Christina Hagberg
V Roger Strömberg
SD Vakant
Antal närvarande icke tjänstgörande ersättare
Informationsärenden
Redovisning av invånarenkät
Örjan Hultåker, SKOP, redovisar invånarenkäten från 2009, varefter fullmäkti- ges ledamöter har möjlighet att ställa frågor.
_________
Anita Novarino (S) anländer kl. 18.15 _________
Bygglov vindkraft
Stadsarkitekt Rune Winsnes, informerar om nya handläggningsregler avseende bygglov för vindkraftverk, varefter fullmäktiges ledamöter har möjlighet att ställa frågor.
_________
Mötet ajourneras kl. 18.50-19.20 _________
KF § 13
Anmälan
Följande ärenden anmäls:
- Ärendebalans per 2007-03-26 Bilaga Ärendebalans
__________
KS § 18
AU § 28 Dnr 50/2008 Dpl 214
Detaljplan för del av Tornum 11:1, 6:167 m.fl., Kvänums tätort – antagande
Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag)
1. Kommunfullmäktige antar detaljplanen för del av Tornum 11:1, 6:167 m.fl., Kvänums tätort.
2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att företräda kommunen i den fortsatta handläggningen av planärendet.
Anmärkning
Inger Olsson (M) anmäler jäv och deltar inte i beslutet
Reservation
Folkpartiets ledamöter reserverar sig mot beslutet _________
Bakgrund
Detaljplaneförslaget för del av Tornum 11:1, 6:167 m.fl. i Kvänums tätort har varit föremål för samråd under tiden den 16 januari till den 27 februari 2009.
De synpunkter som då lämnades finns sammanställda och behandlade i sam- rådsredogörelsen. Samrådet resulterade i kompletteringar och ändringar av planförslaget.
Därefter har förslaget varit utställt från den 15 maj till den 12 juni 2009. De synpunkter som lämnades under utställningstiden finns sammanställda i ett utlåtande.
Efter revidering har planen i enlighet med beslut i kommunstyrelsens arbets- utskott § 23/09 varit utställd på nytt under tiden den 2 december 2009 till den 12 februari 2010.
Planförfattarens ställningstagande
Planförfattaren föreslår att inkomna synpunkter från Vägverket och familjen Olsson tillgodoses genom att gräns mellan huvudgata och ny industrigata mar- keras på plankartan och genom att området för industrigatan minskas i bredd längs Tornum 7:7 så att intrång på fastigheten undviks.
Föreslagna ändringar är inte av sådan art att ny utställning krävs. Samråd har skett med förvaltningens gatuenhet beträffande ändrad bredd på område för industrigatan.
De invändningar som framfört av miljö- och byggnadsnämnden (§ 3/2010) och Åkerstedts kvarstår.
Planförfattarens förslag till beslut
Kommunfullmäktige antar detaljplanen och uppdrar åt kommunstyrelsen att företräda kommunen i den fortsatta handläggningen.
_________
Kommunstyrelsens förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige antar detaljplanen för del av Tornum 11:1, 6:167 m.fl., Kvänums tätort.
2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att företräda kommunen i den fortsatta handläggningen av planärendet.
_________
KS § 19
AU § 27 Dnr 116/2009 Dpl 214
Detaljplan för utvidgning av Trasten 2 och 4 i Vara tätort – antagande
Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag)
1. Kommunfullmäktige antar detaljplanen för utvidgning av Trasten 2 och 4 i Vara tätort med undantag av de delar som inte berör ny entré för Trasten 4.
2. Kommunfullmäktige uppdrar åt miljö- och byggnadsnämnden att företräda kommunen i den fortsatta handläggningen av planärendet.
__________
Bakgrund
Detaljplaneförslaget för utvidgning av Trasten 2 och 4 i Vara tätort har varit föremål för samråd under tiden 1 - 25 september 2009. De synpunkter som då lämnades finns sammanställda och behandlade i samrådsredogörelsen.
Planförslaget har sedan i enlighet med beslut i miljö- och byggnadsnämnden,
§ 78/09, varit utställt från 9 oktober - 6 november 2009. Inkomna synpunkter redovisas och behandlas i ett utlåtande. Det finns inga invändningar mot plan- förslaget.
Kontakter med ägaren till de berörda fastigheterna visar att det finns ett stort intresse av att kunna bygga ny entré till Trasten 4, men att det inte längre finns några planer på ytterligare tillbyggnader.
Beredande organs förslag
Miljö- och byggnadsnämnden har beslutat överlämna detaljplanen till kom- munfullmäktige för antagande. Samtidigt föreslås att de delar som inte berör ny entré för Trasten 4 undantas från antagande.
Nämnden föreslår vidare kommunfullmäktige uppdra åt miljö- och byggnads- nämnden att företräda kommunen i den fortsatta handläggningen av plan- ärendet.
Kommunstyrelsens förslag till beslut
1. Kommunfullmäktige antar detaljplanen för utvidgning av Trasten 2 och 4 i Vara tätort med undantag av de delar som inte berör ny entré för Trasten 4.
2. Kommunfullmäktige uppdrar åt miljö- och byggnadsnämnden att företräda kommunen i den fortsatta handläggningen av planärendet.
_________
KF § 16 KS § 21
AU § 33 Dnr 93/2009 Dpl 253
Försäljning av fastigheten Vara Iden 12 (f.d.
Tingshuset)
Beslut (enligt kommunstyrelsens förslag)
Kommunfullmäktige godkänner upprättat köpeavtal för försäljning av fastig- heten Vara Iden 12 (f.d. Tingshuset). Bilaga Köpeavtal
_________
Beskrivning
Kommunen har genom annonsering lämnat ut fastigheten Vara Iden 12 (f.d.
Tingshuset) till försäljning. Två anbud kom in, varav det ena har återtagits. Ett köpeavtal har nu upprättats med Stenhaga Invest AB.
Köpesumma: 2,3 miljoner kr Bokfört värde: 3,1 miljoner kr
Tillträde: 2010-05-03
Upplåtelse
Köparen upplåter till kommunen utrymmen för kommunens centrala arkiv, två kontorsrum i anslutning till arkivet samt tillgänglighet till toalett och utrymmen där fiberkablar och korskopplingsskåp finns inom byggnaden vederlagsfritt i fem år. Därefter ges kommunen möjlighet att i ytterligare två år nyttja utrym- mena mot ett vederlag om 80 000 kr per år. Kommunen ska avropa fortsatt nyttjande senast tre månader före ny hyresperiod. Kommunen har därefter inte någon rätt till ytterligare förlängning av hyrestiden om inte köparen särskilt medger det.
Kommunstyrelsens förslag till beslut
Kommunfullmäktige godkänner upprättat köpeavtal för försäljning av fastig- heten Vara Iden 12 (f.d. Tingshuset).
_________
KS § 23
AU § 35 Dnr 111/2009 Dpl 040
Vara förberedd i kristid
Beslut
Kommunfullmäktige mottar materialet och lägger det till handlingarna.
_________
Bakgrund
I samband med arbetsutskottets behandling av reviderad budget den 17 mars 2009 fick kommundirektören i uppdrag att tillsammans med förvaltningsche- ferna ta fram ett förslag med helhetsgrepp inför kommande besparingsbehov.
Detta resulterade i ett dokument ”Vara förberedd i kristid”.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 26 augusti 2009, § 144, uppdra till nämnderna att till den 30 oktober ta fram förslag till anpassad budget för åren 2011-2013 för behandling på arbetsutskottet den 10 november. Ärendet skulle sedan slutligen behandlas av kommunfullmäktige den 14 december.
Samtidigt fick kommundirektören i uppdrag att komplettera dokumentet med mer precisering av kommunstyrelsens egen verksamhet samt ett sammandrag.
Kommunstyrelsen fick del av en komplettering på sitt sammanträde den 7 ok- tober 2009, § 179.
Arbetsutskottets tidigare beslut
Arbetsutskottet konstaterade vid sitt sammanträde den 10 november 2009, § 215, att nämnderna har lämnat in förslag och synpunkter med tjänstemanna- rapporten ”Vara förberedd i kris” som underlag. Ärendet ligger nu på nämn- dernas bord. Arbetsutskottet initierade därför träffar med samtliga utskott un- der januari månad för att gå igenom läget.
Beskrivning
Möten har hållits med samtliga utskott, då minnesanteckningar fördes av eko- nomichefen. Dessutom har bildningschefen och samhällsbyggnadschefen läm- nat en mer detaljerad beskrivning och socialnämnden genom sitt protokoll den 28 oktober 2009.
Arbetsutskottet har överlämnat anteckningar från mötena med övriga arbets- utskott jämte övrigt material till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Beslut
Kommunstyrelsen kompletterar bakgrunden i paragrafen och överlämnar an- teckningar från mötena med arbetsutskotten jämte övrigt material till kommun- fullmäktige.
_________
KS § 24
AU § 36 Dnr 15/2010 Dpl 040
Central resursfördelningsmodell för omsor- gen kring personer med funktionsnedsättning (OF)
Beslut
Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen i avvaktan på socialnämndens behandling av ärendet. Bilaga CentralResursfördelning _________
Uppdrag
Ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta fram en ny modell för central resursfördelning av kostnader inom omsorgen kring personer med funktions- nedsättning (OF). Inom OF finns verksamheter som regleras enligt LSS och SOL.
Slutsats
Modellen för beräkning av LSS-kostnader i nuvarande kostnadsutjämnings- system föreslås ersätta nuvarande modell i kommunens centrala resursfördel- ning. Det preliminära utfallet av beräkningen i september månad utgör under- lag för nästkommande års budget. Ramberäkningen grundar sig på det defini- tiva utfallet av beräkningen av LSS-kostnader i december månad avseende året som föregår budgetåret.
Verksamheterna inom OF som regleras av SOL beräknas enligt samma system som LSS.
_________
Kommunstyrelsens beslut
Kommunstyrelsen remitterar förslag till modell för central resursfördelnings- modell för omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF) till soci- alnämnden med uppmaningen att lämna eventuella synpunkter inför kommun- fullmäktiges sammanträde.
Kommunstyrelsens förslag till beslut
Kommunfullmäktige inför föreslagen modell för central resursfördelning inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF) fr.o.m. budget 2011.
Modellen ersätter nuvarande modell inom det centrala resursfördelnings- systemet.
_________
KF § 19 KS § 25
AU § 41 Dnr 13/2008 Dpl 001
Den politiska organisationen för nästa man- datperiod
Beslut
Kommunfullmäktige fastställer nämndsorganisation för mandatperioden 2011—2014 enligt alt. 2. Bilaga. Nämndsorganisation
Reservation
Moderaternas och Folkpartiets fullmäktigegrupper reserverar sig mot beslutet.
_________
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade den 29 september 2008, § 53, tillsätta en bered- ning för att genomföra en översyn av den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Beredningen presenterade i februari 2009 en rapport som inne- höll beredningens syn på behov av förändringar och de grundläggande princi- per som de ansåg skulle utgöra grunden för en ny politisk organisation. Rap- porten innehöll också två alternativ till ny organisation samt en kostnadsberäk- ning. Efter att rapporten presenterats, beslutade kommunfullmäktige att sända rapporten på remiss till samtliga partier.
Kommunstyrelsen beslutade den 7 oktober 2009, § 102, tillsätta en beredning med representant från varje parti för att arbeta vidare med förslagen mot bak- grund av de synpunkter som framkommit under remissen. Beredningen av- lämnade en rapport den 15 februari 2010 bilaga.
Beskrivning
Beredningen har träffats vid tre tillfällen. Beredningen har efter diskussioner valt att formulera fyra alternativa modeller för den framtida politiska organisa- tionen. Beredningen är dock enig om bakgrunden och i stort även de grundläg- gande principer som förslagen ska vila på. Alternativen har grupperats på föl- jande sätt:
Alt. 1 (M + FP, KD)
Förslaget utgår från att verksamhetsnämnderna avskaffas och ersätts med en utskottsorganisation under kommunstyrelsen. Antalet förtroendeuppdrag avses minska för att dels ge ett större utrymme för aktiviteter inom partierna och dels minska kostnaderna.
Förslaget innebär att nuvarande nämndsstruktur bibehålls, men med vissa ju- steringar av innehåll och antal ledamöter.
Alt. 3 (S)
Även det förslaget har sin grund i nuvarande nämndsstruktur, men innebär förändringar för några nämnder främst att antal ledamöter föreslås ändras.
Alt. 4 (V)
Nuvarande politisk organisation får gälla oförändrad även under kommande mandatperiod.
_________
Kommunstyrelsens förslag till beslut
Kommunfullmäktige fastställer nämndsorganisation för mandatperioden 2011—2014 enligt alt. 1.
_________
Kommunfullmäktiges behandling Yrkande
Jan-Erik Wallin (M), med instämmande av Onni Vehviläinen (M), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut (alternativ 1 i rapporten). Leif Carlsson (C), med instämmande av Fredrik Nelander (S), Carl-Magnus Bengtegård (V), Irene Karlsson (C) och Kjell Gustafsson (C), yrkar bifall till centerpartiets för- slag till politisk organisation för kommande mandatperiod (alternativ 2 i rap- porten).
Proposition
Ordförande Elof Jonsson (C) ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Leif Carlssons förslag och finner att kommunstyrelsens förslag till beslut vinner bifall. Omröstning begärs. Följande omröstningsproposition fastställs.
Den som bifaller kommunstyrelsens förslag till beslut punkt 1 röstar Ja. Den som bifaller Leif Carlsson förslag röstar Nej. Vid omröstningen avges 19 Ja- röster, 24 Nej-röster och 2 avstår enligt omröstningsprotokoll.
Mot beslutet reserverar sig Moderaternas och Folkpartiets fullmäktigegrupper.
_________
KF § 20 Dnr 138/2009 Dpl 293
Förlängd tid för äldreomsorgsberedningen
Beslut (enligt presidiets förslag)
Beredningen ges förlängd tid och ska vara klar med sitt uppdrag så att det kan presenteras vid fullmäktigesammanträdet 31 maj 2010.
_________
Bakgrund
Beredningen för äldreomsorgens framtid har 10 mars 2010 genom ordförande Kjell Gustafsson (C) inkommit med en begäran om förlängd tid för sitt upp- drag, till och med maj månad 2010. Anledningen till beredningens begäran om utökning av tiden för uppdraget är dels väntan på befolkningsprognos, dels att beredningen kommer att delta i den av SKL anordnade ”Äldreriksdagen” i april månad.
Presidiets förslag till beslut
Beredningen ges förlängd tid och ska vara klar med sitt uppdrag så att det kan presenteras vid fullmäktigesammanträdet 31 maj 2010.
_________
Kommunfullmäktiges behandling
Kommunfullmäktiges ordförande Elof Jonsson (C) frågar om ärendet kan av- göras, vilket samtliga fullmäktiges ledamöter godkänner.
__________
Johan Olssons (M) anhållan om entledigande från uppdrag samt begäran om röstsamman- räkning
Beslut
1. Kommunfullmäktige entledigar Johan Olsson (M) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige och ledamot i stiftelsen Kvänumshallen.
2. Kommunfullmäktige begär ny röstsammanräkning.
_________
Bakgrund
Johan Olsson (M) har i skrivelse inkommen den 29 mars 2010 begärt entledi- gande från sina kommunala förtroendeuppdrag.
_________
Kommunfullmäktiges behandling
Då ärendet inte hade kungjorts, frågar ordförande Elof Jonsson (C) om ären- det ändock kan avgöras, vilket samtliga fullmäktiges ledamöter godkänner.
Fyllnadsval kommer att ske vid nästa sammanträde.
_________
2004-10-19 136/2004 Planberedningen (fr.o.m. 2007- 01-01 benämnd samhällsbygg- nadsberedningen)
Detaljplan för del av fastigheten Vedum 8:3 Handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen (Avvaktar efterfrågan)
2007-12-12 175/2007 Kommunstyrelsens AU Fördjupning av översiktsplanen för Kvänum Handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsberedningen (080305) (Prioriterar nu kommunens översiktsplan) 2008-06-09 71/2008 Vara Ishall ek. förening Ansökan om bidrag till byggnation av ishall i
Vara kommun
Vilande (kommunstyrelsens AU)
2008-10-28 131/2008 Kommunstyrelsens AU Detaljplan för Vara Horse Arena i Larv Kommunstyrelsens AU 2010-01-19, utställ- ningsbeslut
2008-11-28 147/2008 Tillväxt- och utvecklingsavdel- ningen gm Helena Torsell
Boendeutredning Kommunstyrelsen 2010-02-03 –återremiss i avvaktan på ”KF-beredningen för att genom- föra äldreomsorgens framtid”
2009-02-23 25/2009 Tekniska servicenämnden Upprustning av kommunens inomhusbad Handläggs i budgetarbetet
2009-05-18 75/2009 Kommunstyrelsens AU Fördjupning av översiktsplanen för Vara Horse Arena (FÖP)
Kommunstyrelsens AU 2010-01-19, utställ- ningsbeslut
2009-07-02 96/2009 Samhällsbyggnadsberedningen Kommunomfattande översiktsplan Handläggs av samhällsbyggnadsberedningen (KF 2009-09-28)
2009-10-08 130/2009 Sverker Lidén m. fl Överklagande av Vara kommunfullmäktiges beslut ang. Vara Horse Arena
Dom 2010-02-08 överklagad till kammarrätten (KS 2010-02-24)
2009-10-12 134/2009 Arbetsgruppen för Nya aktivi- tetshallen i Stora Levene
Aktivitetshall (idrottshall) i Stora Levene Ärendet överlämnat till bildningsnämnden (se kommunstyrelsen § 5/2010)
2010-02-10 21/2010 Miljö- och byggnadsnämnden Översyn av riktlinjer för vindkraftetableringar Kommunstyrelsen – sker i samband med ny översiktsplan (AU 2010-02-24 § 30)
2010-02-12 25/2010 Socialdemokraterna Motion angående tertialuppföljning Bereds av kommundirektören tillsammans med kvalitetschefen
2010-02-17 28/2010 Ekonomichef Dan Jonasson 2010 års bokslut Kommunstyrelsen 2010-03-31
2010-02-25 30/2010 Fredrik Nelander (S) Motion om öppen publicering av undervis- ningsmaterial
Bereds av bildningsnämnden-
2010-02-26 31/2010 Tekniska servicenämnden Omdisposition av medel i 2010 års invester- ingsbudget
Kommunstyrelsen 2010-03-31
2010-03-08 34/2010 Ledningsgruppen Styrdokument 2012-2015 Kommunstyrelsens AU 2010-03-17 - November 2010 – ”Skalet” ska vara klart - 1 april 2011 - Förslag klart till för remiss till
partigrupperna
- Juni 2011 – KF antar ny strategisk plan
2010-03-10 37/2010 Miljö- och byggnadsnämnden Nya regler för prövning av vindkraftverk Kommunstyrelsen 2010-03-31
2010-03-16 42/2010 Kommunstyrelsens AU Arvodesregler mandatperioden 2011-2014 Bereds av personalutskottet
2010-03-25 49/2010 Vara Bostäder AB Utökat aktiekapital till Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen 2010-03-31
2010-03-25 50/2010 Ekonomichef Dan Jonasson Ändring av Vara Bostäder AB:s bolagsordning Kommunstyrelsen 2010-03-31
2010-03-29 51/2010 Samhällsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för kv. Ritaren 11 i Vara tätort Kommunstyrelsens AU 2010-04-20, samråds- yttrande
Mellan Vara kommun, 212000-2924, 534 81 Vara, nedan kallad kommunen och Stenhaga Invest AB, 556323-6966, Längjum Stenhaga gård, 534 91 Vara, nedan kallade köparen, har följande avtal träffats:
1 Kommunen överlåter till köparen fastigheten Vara Iden 12.
2 Fastigheten överlåts i befintligt skick. Kommunen friskriver sig från allt ansvar beträffande byggnadens fysiska, miljömässiga samt tekniska skick inklusive s.k. dolda fel.
3 Köparen är medveten om att fastigheten är byggnadsminnesförklarad enligt Länsstyrelsens beslut 2004-09-02 diarienummer 432-64105-2201.
Inskrivningsmyndighetens akt nr 1470-P92 bifogas detta avtal.
4 Köparen är medveten om att området enligt gällande plan utgörs av mark för allmänt ändamål varför ny detaljplan krävs för annat ändamål.
5 Tillträde sker den 3 maj 2010.
6 Köpeskillingen är bestämd till 2 300 000 kronor.
7 Köpeskillingen erläggs på tillträdesdagen varvid köpebrev upprättas.
8 Kommunen överlämnar till köparen jämkningshandling enligt 8 a kap 15§ ML vid detta avtals undertecknande.
9 Kommunen står faran om fastigheten av våda skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och tillträdesdagen. Faran övergår härefter på köparen.
10 Energideklaration för byggnad är beställd. Kopia av energideklarationen överlämnas till köparen på tillträdesdagen.
11 Parterna är överens om att kommunen får lämna Tinghusbyggnaden utan att utföra avflyttningsstädning.
12 Köparen ger kommunen rätt att under tre månader från tillträdesdagen avveckla det förråd som inryms i stallbyggnaden.
5 år från tillträdesdagen, därefter ges kommunen möjlighet att i ytterligare 2 år nyttja utrymmena mot ett vederlag om
80 000 kr per år. Kommunen skall avropa fortsatt nyttjande senast tre månader före ny hyresperiod. Kommunen har därefter inte någon rätt till ytterligare förlängning av hyrestiden om inte köparen särskilt medger det.
14 Kostnad för uppvärmning och el skall regleras i separat hyresavtal.
15 Befintligt fastighetsnät måste separeras från kommunens nät och korskopplingsskåp. Köparen är medveten om att nytt eget korskopplingsskåp måste anordnas jämte befintligt.
16 Kommunen skall genom ledningsrätt tillförsäkras rätten att bibehålla och underhålla befintliga fiberledningar och aktiv utrustning till dessa inom fastigheten.
17 Kommunen skall ha fritt tillträde dygnet runt, alla dagar, till
korskopplingsskåp i rum som är markerat med blå färg på bifogade ritningskopia.
18 Vid den tidpunkt kommunen inte har något arkiv eller annan verksamhet i byggnaden planeras att flytta ut all fiberutrustning till kopplingsbrunn utanför byggnaden och det fria tillträdet till korskopplingsskåpet kan upphöra.
19 När hyresförhållandet har avslutats skall kommunen genom ledningsrätt tillförsäkras rätten att bibehålla och underhålla befintliga fiberledningar och kopplingsbrunn på fastigheten.
20 Vara Energi skall genom ledningsrätt tillförsäkras rätten att bibehålla och underhålla befintliga ledningar för värmekulvert.
21 Kommunen ansöker om och bekostar ledningsförrättningarna.
22 Köparen svarar för samtliga lagfarts- och stämpelkostnader i samband med köpet.
23 Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar.
Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Vara den
Säljare
För Vara kommun
... ...
Jan-Erik Wallin Gert Norell
Ovanstående egenhändiga namnteckningar bevittnas:
... ...
Köpare
För Stenhaga Invest AB
...
Svante Andersson
Nuvarande centrala resursfördelningsmodell Bildningsnämnden
Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar förskolan, förskoleklass, fritidshem, grundskolan och gymnasieskolan.
Resursfördelningen inom bildningsförvaltningen grundar sig på á-priser i SCB- statistiken gånger antalet elever inom grundskolan, antalet placeringar inom förskolan e.t.c.
Á-priserna är ett genomsnitt av kommungrupperna varuproducerande kommuner och kommuner med ett invånarantal på 15 000 – 19 999.
Á-priserna inom samtliga verksamheter som omfattas av den centrala resursfördel- ningsmodellen har räknats ned med 10 procent i budget 2010.
Socialnämnden
Den centrala resursfördelningsmodellen omfattar äldreomsorg och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning (OF).
Resursfördelningen inom socialförvaltningen (äldreomsorgen) grundar sig på prislap- parna för äldreomsorg inom kostnadsutjämningssystemet gånger antalet invånare över 65 år.
Á-priserna inom äldreomsorgen har räknats ned med 5 procent i budget 2010.
Inom OF grundar sig resurstilldelningen på 1,5 procent uppräkning av nettobudgeten utöver uppräkning för inflation och löneökningar.
Uppdrag
Ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta fram en ny modell för central resurs- fördelning av kostnader inom Omsorgen kring personer med funktionsnedsättning
(OF). Inom OF finns verksamheter som regleras enligt LSS och SOL.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Den 1 januari 1994 trädde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft Syftet med LSS är i första hand att ge personer med omfattande funk- tionshinder en starkare ställning i samhället. Enligt 1 § kan insatser beviljas till perso- ner med:
1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada
hov inte tillgodoses på annat sätt.
Insatserna för stöd och service enligt 9 § är:
1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora varaktiga funktionshin- der,
2. biträde av personlig assistent eller ekonomisks stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assi- stansersättningen enligt lagen om assistansersättning,
3. ledsagaservice,
4. biträde av kontaktperson 5. avlösarservice i hemmet,
6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslut- ning till skoldagen samt under lov
8. boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdo- mar som behöver bo utanför föräldrahemmet,
9. bostad och särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,
10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsar- bete och inte utbildar sig.
Lagen om assistentersättning (LASS)
Den statliga assistansersättningen regleras i lagen om assistanserättning (LASS). Assi- stansersättningen är ett bidrag inom socialförsäkringen för att bekosta personlig assi- stans enligt 9 § 2 LSS. En förutsättning för att erhålla assistanserättning är att perso- nen i fråga omfattas av personkretsen enligt 1 § LSS och har behov av personlig assi- stans för sina grundläggande behov i den dagliga livsföringen under i genomsnitt mer än 20 timmar.
Kommunerna har kostnadsansvaret för de första 20 timmarna personlig assistans per vecka medan staten har kostnadsansvaret för de överskjutande timmarna.
Nuvarande system för kostnadsutjämning
För att inte enskilda kommuner skulle drabbas av höga kostnader infördes ett natio- nellt kostnadsutjämningssystem för kommunerna den 1 mars 2004.
I ett första steg beräknas en kostnad per kommun som utgår från antalet verkställda beslut om LSS-insatser per insatstyp multiplicerad med en nationell genomsnitts-
- antalet LASS –beslut enligt Försäkringskassans statistik.
- riksgenomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget samt
- kommunens ersättning till Försäkringskassan enligt lagen om assistenterätt- ning.
Produkterna summeras och till erhållna summan adderas kommunens ersättning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna enligt LASS.
I steg 2 multipliceras denna kostnad med ett personalkostnadsindex. PK-IX mäter omsorgsbehovet hos de personer som har insatser enligt LSS. Beräkningarna av in- dextalet baseras på uppgifter för enskilda kommuner ur det kommunala räkenskaps- sammandraget (RS). PK-IX motsvarar 70 procent av skillnaden mellan en kommuns egna redovisade personalkostnader och de personalkostnader som ingår i den grund- läggande standardkostnaden enligt ovan. Motivet till att kompensationen endast sker för 70 procent av skillnaden är att minska risken för att kompensation utgår för skill- nader i effektivitet och politiska ambitioner.
De för kommunerna beräknade kostnaderna räknas därefter upp till bidrags- och avgiftsårets nivå med hjälp av den av regeringen prognostiserade förändringen av nettoprisindex.
Den slutliga kostnaden divideras sedan med antalet invånare, vilket ger kommunens standardkostnad.
En kommun vars standardkostnad per invånare överstiger den för landet genom- snittliga standardkostnaden per invånare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellan- skillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före det år bidraget ska lämnas (utjämningsåret).
En kommun vars standardkostnad per invånare understiger den för landet genom- snittliga standardkostnaden per invånare ska betala en avgift som motsvarar mellan- skillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före utjämningssåret.
Beräkningar för ett visst bidrags-/avgiftsår görs minst två gånger under året före bi- drags- och avgiftsåret, nämligen en gång i september (”preliminärt utfall”) och en gång i december (”utfall”). Septemberberäkningen görs för att kommunerna ska få ett underlag för sitt budgetarbete för det kommande året. Resultatet av decemberbe- räkningen utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut om bidrag och avgifter.
Om en kommun påtalar ”brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet” kan beräkningaran utföras en tredje gång för samma bidrags- och avgiftsår (”reviderat utfall”).
Beräkningarna grundar sig på antalet LSS-insatser per kommun med fördelning efter typ av insats två år före bidrags- och avgiftsåret. Uppgifterna lämnas av Socialstyrel- sen som är statistikansvarig myndighet för verksamhetsstatistik på området. Vissa uppgifter om kommunernas kostnader för berörda verksamheter hämtas från kom-
Personlig assistans
Därav till bo- ende i bostad med sär- skild service, vuxna
Ledsagar- service
Kontakt- person
Avlösar- service
Korttids- vistelse
Kort- tids- tillsyn
Kostnad, kr
261 100 0 53 285 21 314 53 285 213 140 117 227 Vara
kommun
13 0 38 75 0 39 9
Boende Barn i bostad med särskild service
Boende Barn i familje- hem
Boende Vuxna i bostad med särskild service
Daglig verksam- het, person- krets 1 och 2
Antal LASS- Beslut oktober 2008 (Källa:
Fk)
Erättning till Försäk- rings-
kassan 2008, tkr
(Källa:RS)
Grund- läggande standard- kostnad 2008, tkr
Kostnad, kr
894 519 322 027 715 616 180 971 130 550 Vara
kommun
6 0 34 65 21 5 458 66 046
Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner, utjämningsåret 2010 Folkmängd
den 1 nov 2009
Grundläggande standardkostnads- index (Pk-IX) 2008
Personal- kostnadsindex (PK-IX)
Standardkostnad inklusive PK.IX, 2008
Tkr
Hela riket 9 331 619 32 416 166 1,000 33 103 772
Vara kommun
15 776
66 046
0,894
59 045
nad med NPI till 2010 mårs beräknade nivå Tkr
gerad och omräknad med NPI till 2010 års be- räknade nivå Kr per inv.
Hela riket 32 279 709 3 459 2 935 117
034
2 935 117 035 Vara
kommun
57 575 3 650 190 3 003 258 0
Tkr Beräknad standard-
kostnad
Vara kommun, tkr 57 575
Verksamheter SOL
Verksamheter som regleras av SOL inom Omsorgen kring personer med funktions- nedsättning är:
- Ledsagning - Kontaktpersoner - Dagverksamhet - Hemtjänst - Boende
Dessa verksamheter föreslås beräknas enligt samma system som LSS, d.v.s. med á- priser som finns i kostnadsutjämningssystemet för LSS multiplicerat med antalet in- satser.
Slutsats
Modellen för beräkning av LSS-kostnader i nuvarande kostnadsutjämningssystem föreslås ersätta nuvarande modell i kommunens centrala resursfördelning. Det preli- minära utfallet av beräkningen i september månad utgör underlag för nästkommande års budget. Ramberäkningen grundar sig på det definitiva utfallet av beräkningen av LSS-kostnader i december månad avseende året som föregår budgetåret.
Verksamheterna inom OF som regleras av SOL beräknas enligt samma system som LSS.
met.
Dan Jonasson Ekonomichef
Beslutande Ja Nej Av- står
C Elof Jonsson 1
M Göran Persson 1
S Gun-Britt Nilsson 1
M Jan-Erik Wallin 1
S Fredrik Nelander 1
C Leif Carlsson 1
M Lars Gezelius 1
S Anita Novarino 1
M Anders Ekdén 1
C Irene Karlsson 1
M Per Gunnarsson 1
FP Ingemar Jacobson 1
S Stefan Westergren 1
M Thore Svenson 1
KD Catarina Andersson 1
V Roger Strömberg 1
Justerandens signatur
står
S Britt-Marie Jörgensen 1
M Sven-Olof Johansson 1
C Ingemar Rogbrant 1
S Bengt-Åke Svensson 1
M Inger Olsson 1
FP Camilla Börjesson 1
S Monika Jäger 1
M Karl-Göran Karlsson 1
C Louise Wiberg 1
M Onni Vehviläinen 1
S Bengt Karlsson 1
M Mona Hellberg-Wikström 1
KD Lillemor Källqvist 1
C Martin Kvist 1
S Jan-Erik Idsjö 1
V Carl-Magnus Bengtegård 1
Beslutande Ja Nej Av- står
M Lennart Haglund 1
S Mohamad Rezkar 1
M Håkan Svensson 1
C Bengt-Olof Fredén 1
FP Ingvar Lund 1
S Rose-Marie Persson 1
M Marie Pehrsson 1
M Roger Warolin 1
C Kjell Gustafsson 1
S Olof Jörgensen 1
M Inger Brelid-Siesing 1
S Yvonne Breman 1
SD Carola Karlsson 1
Antal Ja/nej/avstår 19 24 2
Valnämnd 5 (5) Kommunfullmäktige
45
(max antal ersättare enligt 5:4 KL) Valberedning
9 (9)
Revision 6
Överförmyndare 1 (1) Kommunstyrelse
13 (13)
Personalutskott 3 (3)
Bildnings- nämnd
9 (9) AU 3 (3)
Social- nämnd 9 (9) AU 3 (3)
Miljö- och byggnads-
nämnd 5 (5)
Gemensam rädd- ningsnämnd
2 (2)
Vara Konserthus (själv- förvaltningsorgan)
11 (0)
Samhällsplaneringsutskott 3 (3)
Arbetsutskott 3 (3)
Vara Bostäder AB 5
Vara Industri- fastigheter AB
5
Rapport
Beredning för översyn av den politiska organisatio- nen
Göran Svensson 15 februari 2010
G:\KS\KANSLI\PROT\KF\2010\KF 100329.doc
BESÖKSADRESS FAKTURAADRESS TEL VÄXEL FAX E-POST HEMSIDA
St Torget 8 Vara kommun 0512-310 00 0512-313 10 vara.kommun@vara.se www.vara.se
VARA Box 170
2 Behov av förändring ... 3
2.1 Övergripande ... 3
2.2 Grundläggande principer för en ny politisk organisation i Vara kommun ... 4
3 Förslag till ny politisk organisation... 5
3.1 Fyra alternativ till ny politisk organisation ... 5
3.2 Organisationsförslag 1 (m) ... 5
3.3 Organisationsförslag 2 (c) ... 7
3.4 Alternativ 3 (s) ... 8
3.5 Alternativ 4 nuvarande organisation... 9
3.6 Konsekvenser av förändringen ... 11
3.7 Tidplan och aktiviteter... 12
Bakgrund till beredningens uppdrag
Inledning
Kommunfullmäktige beslutade den 29 september 2008 att tillsätta en beredning för att genomföra en översyn av den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Beredning- en presenterade i februari 2009 en rapport som innehöll beredningens syn på behov av för- ändringar och de grundläggande principer som de ansåg skulle utgöra grunden för en ny po- litisk organisation. Rapporten innehöll också två alternativ till ny organisation samt en kost- nadsberäkning. Efter att rapporten presenterats beslutade kommunfullmäktige att sända rapporten på remiss till samtliga partier.
Under senare delen av år 2009 tillsattes en beredning med representanter för att arbeta vidare med förslagen mot bakgrund av de synpunkter som framkommit under remissen.
Beredningen har träffats vid tre tillfällen och avslutar genom överlämnandet av föreliggande rapport sitt uppdrag.
Vara 2010-02-15
Jan-Erik Wallin, ordförande, (m) Thomas Andrén (kd)
Carl-Magnus Bengtegård, (v). Camilla Börjesson, (fp)
Carola Carlsson, (sd) Leif Carlsson, (c)
Stig Gleisner, (fp) Fredrik Nelander (s)
3 om det kan finnas vissa lokala skillnader framträder ändå en relativt samstämmig bild av att förutsättningarna för det politiska arbetet har förändrats och att därmed finns ett behov av att förändra inriktning och former för det politiska arbetet.
Partiernas roll behöver stärkas i förhållande till aktiviteter från nämnder eller beredningar.
Dialogen direkt och indirekt med medborgarna i stort och den egna väljarkåren behöver öka.
Helhetssyn och ansvar behöver stärkas i förhållande till enfråge-engagemang. För att kunna förstå förutsättningar för mer komplicerade, sammansatta frågor och samtidigt ta ansvar för helheten krävs också kunskap om helheten.
Rollen som förtroendevald måste förändras så att fler lockas till politiskt arbete. Det gäller inte minst för att kunna genomföra en föryngring och för att locka framförallt ungdomar måste arbetsformerna förändras. Ny teknik finns och måste användas mer för informations- spridning och opinionsbildning. Fokus i arbetet måste flyttas från beslut i mindre frågor till förmån för diskussioner om viktiga strategiska vägval, mål och uppföljning. Sammanträdes- formen bör till en del ersättas med arbetsformer som stimulerar till en mer öppen och krea- tiv dialog. Det politiska arbetet måste koncentreras på att kommunicera den politiska viljan ut till medborgarna.
Fokus i arbetet måste flyttas från beslut i mindre frågor till förmån för diskussioner om vikti- ga strategiska vägval, mål och uppföljning. Den politiska diskussionen och vägvalen måste göras tillräckligt tydliga för medborgarna. Många prioriteringar som skulle kunna vara poli- tiska blir aldrig tydliga för de förtroendevalda. Handlingsalternativen kan vara svåra att över- blicka för den som inte har professionell fackkunskap. Tendenser finns att det inför svåra ställningstaganden uppstår motsättningar mellan de olika politiska organen – snarare än mellan partierna. Detta kan ge utrymme för att alltför många prioriteringar överlåts till an- ställda och att politiken blir otydlig för väljarna.
Den kommunala egen regi-produktionen kommer i allt större utsträckning att endast vara en av flera tänkbara producenter av kommunal verksamhet även i mindre kommuner. Detta ställer ökade krav på tydlighet i kraven i form av inriktning, kvalitet och ekonomi, på de kommunala ”beställningarna” från den politiska organisationen. De politiska besluten måste koncentreras till en nivå som medger ett utrymme för stor frihet under ansvar till den pro- fessionella organisationen. För förvaltningarna kommer det att finnas ett tryck från medbor- garna att få ett större direkt inflytande över verksamheten.
Beredningen konstaterar att den övergripande bild som redovisats ovan gäller i stort också i Vara kommun, men det finns ytterligare några punkter som lyftas fram och som kan fungera som en idémässig grund för diskussionerna om en ny politisk organisation.
Organisationen ska ge förutsättningar för en tydlig styrning och ledning utifrån ett övergri- pande kommunperspektiv under kärva ekonomiska förutsättningar. Kommunens förmåga att klara sina åtaganden inom givna ekonomiska ramar måste säkerställas. Det upplevs också vara relativt skarpa linjer mellan nämnderna och kommunstyrelsen. I en situation med be- hov av förändring och åtstramning riskerar denna situation att förstärkas. Det är inte bra för förtroendet för det demokratiska systemet om nämnderna driver en linje och kommunsty- relsen en annan. Eventuella skillnader i ställningstagande bör hellre ligga mellan de olika partierna.
Arbetsformerna i kommunfullmäktige behöver ändras. Det gäller både formerna för diskus- sion och inlägg, till att dagordningen i större utsträckning ska innehålla frågor som ska avgö- ras först vid ett senare tillfälle. Partiernas svar på remissen visar att det idag finns ett behov av att återskapa förtroendet för att kommunfullmäktiges beslut åtföljs.
Alla partigrupper måste få en god information i ett tidigt skede av arbetet med olika viktiga frågor och utvecklingsarbeten. Den ska vara av samma karaktär som idag endast ges till kommunstyrelsens och nämndernas arbetsutskott. De mindre partiernas möjligheter till in- syn ska särskilt beaktas.
Kommunen måste bli bättre på att utnyttja den nya tekniken för spridning av information.
Antalet förtroendeuppdrag i nämnder och styrelser kan i viss mån minskas till förmån för en satsning på att öka förutsättningarna för partierna att arbeta mer offensivt i förhållande till medborgarna. Driftfrågor bör i än större utsträckning än idag hanteras av tjänstemannaor- ganisationen. Den representativa demokratin möjliggör att det kan vara relativt få som fattar de formella besluten, men att det också förutsätter att många kan vara med och påverka.
Det finns ett behov av att förändra inriktning och omfattning på arbetet i styrelser och nämnderna i förhållande till arbetet i partierna. Beredningen anser att det finns ett behov av att stärka partiernas roll i förhållande till aktiviteter från nämnder eller beredningar. Att ha ett politiskt förtroendeuppdrag är i dag liktydigt med att vara ledamot eller ersättare i kom- munfullmäktige, nämnd eller styrelse. Men det finns en stor uppgift för partierna att öka dialogen direkt och indirekt med medborgarna i stort och den egna väljarkåren.
Även inom den nuvarande politiska nämndsstrukturen och arbetsformerna finns behov av förändring. Fullmäktiges roll har inte förändrats eller vitaliserats med den nya organisationen med beredningar, vilket var avsikten. Man har inte vågat släppa det gamla när en ny ordning infördes. Möjligheten att direkt engagera medborgare i beredningar har inte heller tillvara- tagits.
5 Beredningen har efter diskussioner valt att formulera fyra alternativa modeller för den fram- tida politiska organisationen. Beredningen är dock enig om bakgrunden och i stort även de grundläggande principer som förslagen ska vila på. Alternativen har grupperats på följande sätt:
Alternativ 1 är förslaget från den moderata partigruppen. Förslaget utgår från att verksam- hetsnämnderna avskaffas och ersätts med en utskottsorganisation under kommunstyrelsen.
Antalet förtroendeuppdrag avses minska för att ge ett större utrymme för aktiviteter inom partierna. Som en konsekvens av att detta alternativ innebär störst förändring i förhållande till dagen organisation, är detta mest utvecklat i texten nedan.
Alternativ 2 är förslaget från centerpartiet. Förslaget innebär att nuvarande nämndsstruktur bibehålls, men med vissa justeringar av innehåll och antal ledamöter.
Alternativ 3 är förslaget från socialdemokraterna. Även det förslaget har sin grund i nuva- rande nämndsstruktur, men innebär förändringar för några nämnder främst gällande att antal ledamöter föreslås ändras.
Alternativ 4 innebär att nuvarande politiska organisation får gälla oförändrad även under kommande mandatperiod.
Organisationsförslag 1 (m)
Alternativ 1 utgår från att stärka partiernas roll mer än nämnderna. Förslaget innebär att de flesta av dagens nämnder tas bort och det samma gäller de beredningar som finns idag. Möj- ligheten bibehålls att tillsätta tillfälliga beredningar i särskilda frågor. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige bör minimeras till lägsta möjliga antal, d.v.s. idag 41 ledamöter. Antal möten i kommunstyrelsen och utskotten bör vara en gång per månad. Alla ärenden som ska upp till beslut i kommunfullmäktige måste vid ett tidigare möte ha varit uppe för information och diskussion.
Konstruktionen med utskott under kommunstyrelsen innebär dels att kommunstyrelsens roll stärks och dels att ledamöterna ska ha ett tydligare ansvar för helheten än vad nämnderna har haft. De ledamöter som sitter i utskotten väljs bland de som sitter i kommunstyrelsen.
Utskotten är beredande organ till kommunstyrelsen, men förutsätts också kunna fatta egna beslut efter delegation.
För att säkerställa att de mindre partierna får en fullgod insyn i beredningsprocessen på ett tidigt stadium föreslås att utskotten kompletteras med tre s.k. insynsplatser i varje utskott.
De ledamöter som har insynsplatser har yttranderätt men inte förslags- eller beslutanderätt.
Figur 1: Alternativ 1 till ny politisk organisation.
Två myndighetsnämnder inrättas under kommunfullmäktige. De svarar enbart för beslut gällande myndighetsutövning mot enskilda och företag.
Kommunstyrelsen är kommunens ledande organ för styrning och ledning. Den ansvarar för, samordnar, planerar och följer upp samtlig kommunal verksamhet och har ansvaret för den kommunala verksamhetens utveckling och den kommunala ekonomin. Övriga uppgifter är främst:
• Kommunens medelsförvaltning
• alla frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetsta- gare, tillika anställnings- och pensionsmyndighet.
• kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten och den kom- munala hälso- och sjukvården.
• kommunens uppgifter enligt lagar och förordningar inom utbildningsområdet och har ansvaret för förskola, skolbarnsomsorg och övrig barnomsorg, det offentliga skolväsen- det för barn, ungdomar och vuxna, musikskola och uppdragsutbildning.
• kultur- och fritidsverksamheten avseende bibliotek, inomhusbad, stöd till och samarbete med föreningslivet och vård av kommunens kulturvärden och lokala historia.
• Kommunstyrelsen har ansvaret enligt lagar och förordningar för teknisk service, planfrå- gor, bygg- och miljöfrågor med undantag för ärenden som berör kommunens egna verk- samheter. Där ansvarar myndighetsnämnden för bygg- och miljö för kommunens uppgif- ter.
• åtgärder för att allmänt främja näringslivet och sysselsättningen i kommunen, utveckling av de kommunala samverkansformerna samt utveckling av brukarinflytandet.
7 uppnås utifrån medborgarperspektivet. Utskotten kan ges delegation att fatta beslut i vissa ärendegrupper av enklare natur. Ärenden överlämnas till beredningen av kommunstyrelsens ordförande eller arbetsutskottet.
Bildningsutskottets ansvarsområde utgörs av utvecklingen inom områdena förskola, grund- skola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Hit förs också frågor kring kommunens internationella engagemang.
Det sociala utskottets ansvarsområde utgörs av utvecklingen inom områdena individ- och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
Samhällsbyggnadsutskottets ansvarsområde utgörs främst av utvecklingen inom områdena arbetsmarknad, näringsliv, övergripande fysisk planering, tätorts- och landsbygdsutveckling samt kultur- och fritidsfrågor.
Den sociala myndighetsnämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövan- de enligt vad som i särskild lagstiftning anges för socialnämnd eller liknande. Nämnden be- slutar enbart i ärenden som utgör myndighetsutövning gentemot enskild eller juridisk per- son.
Myndighetsnämnden för bygg- och miljö ansvarar för kommunens uppgifter enligt miljöbal- ken (1998:808) inom följande områden; svara för den prövning och den tillsyn som ankom- mer på kommunen enligt miljöbalken, följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälso- skyddshänseende och i övriga hänseenden som regleras i miljöbalken och utarbeta de för- slag och bereda de ärenden om är påkallade eller ankommer på kommunen, medverka i pla- nering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom verksamhetsområdet berörs och kommunens uppgifter enligt djurskydds- och livsmedelslagen.
Kommunfullmäktige föreslås, som i den nuvarande organisationen, ha möjlighet att tillsätta tillfälliga beredningarna för större och aktuella frågeställningar eller verksamhetsområden.
Beredningarna får tillkalla projektgrupper för viss fråga eller visst ärende med representan- ter från andra beredningar, organisationer och medborgare. Beredningarna skall ha tillgång till sekreterare och resurser i övrigt för att fullgöra sina uppgifter.
Organisationsförslag 2 (c)
Centern förespråkar i alternativ 2 en något förändrad, men fortsatt nämndsstruktur i den politiska organisationen. Maktdelning är en förutsättning för en levande demokrati och en organistion utan nämnder, men en stark kommunstyrelse motarbetar denna filosofi. De två mest omfattande områdena inom kommunens verksamhet, sociala frågor och skolfrågor
Samhällsplaneringsutskottet
Utskottet föreslås svara för teknisk och fysisk planering samt tätorts- och landsbygdsutveck- ling. Det ska ha ett samlat ansvar när det gäller stöd/bidrag till samhälls- och bygdeförening- ar, inklusive en del av det som nu faller inom bildningsnämndens ansvarsområde. Utskottet ska också svara för kommunens transporter och måltider.
Personalutskottet
Utskottet föreslås svara för personalfrågor och utvecklingsfrågor där kommunens egen per- sonal är delaktig. Utvecklingsfrågorna ska utgå från profilerna internationalisering, kompe- tens och kultur.
Kommunfullmäktige
Möjligheten att tillsätta tillfälliga beredningar ska bibehållas.
Antalet ersättare i respektive nämnd kan diskuteras.
Alternativ 3 (s)
Alternativ 3 är förslaget från socialdemokraterna. Även det förslaget har sin grund i nuva- rande nämndsstruktur, men innebär förändringar för några nämnder och även antal ledamö- ter föreslås ändras.
Figur 3: Alternativ 3 till ny politisk organisation.
9 Kommunfullmäktige föreslås bestå av 45 ledamöter. Socialnämnd, miljö- och byggnads- nämnd och bildningsnämnd föreslås ha 7 ledamöter vardera. Socialdemokraterna föreslår att det ska finnas ett tekniskt utskott vid sidan om arbetsutskott och personalutskott. Social- demokraterna hänvisar i sitt remissvar om organisationen till att en ev. förändring av organi- sationen också måste följas av förändrade arbetsformer i kommunfullmäktige och i samspe- let med kommunledning och förvaltningar.
Alternativ 4 nuvarande organisation
I figuren nedan visas en organisationsplan över den politiska organisation som har gällt un- der innevarande mandatperiod och som i beredningen förordas av vänsterpartiet.
Figur 4: Alternativ 4 nuvarande politiska organisation.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det är här de övergripande och långsiktiga målen för kommunens verksamheter fastställs.
På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kom- munens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen är kommunens lednings- organ.
För olika verksamhetsområden finns nämnder. Nämnderna är bildningsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, socialnämnd, teknisk servicenämnd och valnämnd. Dessutom finns en revi- sion som granskar kommunens verksamhet, en valberedning en överförmyndare samt de kommunalägda bolagen.
Under den senaste mandatperioden har organisationen kompletterats med två fasta bered- ningar och en möjlighet för kommunfullmäktige att vid behov inrätta även andra beredning- ar. Hittills har detta skett vid ett vid två tillfällen, en bildningsberedning som såg över den framtida skolorganisationen samt den nu aktuella beredningen för översyn av politikerorga-
11 Demokrati
Avsikten med alternativen är att ge större möjligheter för partierna att möta medborgarna.
Genom fler möten har partierna möjlighet att lyssna in vad medborgarna anser i olika frågor men har också bättre förutsättningar att bedriva opinionsbildning och politisk ledning. Det blir något färre politiska uppdrag men partiernas inflytande tillgodoses ändå genom den re- presentativa demokratin.
I beredningen finns olika uppfattningar kring fördelar och farhågor när det gäller att stärka kommunstyrelsens roll. I alternativ 1 är kommunstyrelsens roll tydligt markerad. I alternativ 2 och 3 så ”balanseras” kommunstyrelsen av de kvarvarande nämnderna. En stark kommun- styrelse kan uppfattas som att det bidrar till en maktkoncentration samtidigt som föresprå- karna lyfter helhetsansvaret.
Småpartier
Småpartiernas möjligheter avgörs delvis av hur stort antal ledamöter som det blir i kommun- fullmäktige, respektive nämnder eller utskott. Avsikten är att alla partier om möjligt ska er- hålla ett ökat partistöd. Det ger framförallt de mindre partierna större möjligheter att bedri- va ett aktivt arbete ut till medborgarna. Alla partier föreslås få en förbättrad insyn i kom- munstyrelsens arbete. En form är de insynsplatser som föreslås i alternativ 1.
Legitimitet
Det är en stor utmaning för partierna att öka dialogen med medborgarna. Att möta medbor- garna och föra en ökad dialog ger en större förankring och är sannolikt enda vägen att ge det politiska arbetet legitimitet. Det är svårt att ha förtroende för någon de aldrig träffat.
”Effektivitet”
Effektivitet kan ha olika betydelser. I detta fall är avsikten att förslagen ska ge större förut- sättningar att ta ett helhetsansvar istället för att hantera en fråga i taget. Kommunstyrelsen och dess utskott i alternativ 1 får ansvar för de flesta frågor som idag ligger hos nämnderna.
Effektivitet uppstår också om den politiska organisationen arbetar med frågor som är ”poli- tiska”. Förvaltningarna ges större direkt ansvar för verksamhetens produktion.
Genomskinlighet – insyn för medborgaren
Arbetet i kommunfullmäktige föreslås förändras så att såväl ledamöterna som medborgarna får en mer kontinuerlig insyn i de större och mer betydelsefulla frågorna. Större del av tiden ska ägnas åt information och diskussion inför beslut. Alla ärenden som ska beslutas måste ha varit uppe vid ett föregående informationstillfälle. För medborgarna ska det skapas ökade möjligheter att följa den politiska diskussionen genom direktsända möten via Web-TV och radio.
relserna till partierna. Den totala kostnaden för den politiska verksamheten ska inte öka.
Tidplan och aktiviteter
Beslut i kommunfullmäktige om antal ledamöter i kommunfullmäktige kommer att antas redan i mars månad. Detta är i enlighet med lagstiftningen för att mandatfördelningen ska kunna beräknas vid valet i september. Den nya organisationen i stort bör också kunna vara beslutad och klar i god tid inför nästa mandatperiod. Den nya politiska organisationen sjö- sätts vid årsskiftet 2010/2011.
Beredningen har i detta skede inte diskuterat frågan om arvodering av uppdragen. Bered- ningen förutsätter att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till personalutskottet att utreda partistöd och ersättningsnivåer efter att beslut om ny organisation har fattats.
