Abstract för presentation under VILÄR-konferensen Högskolan i Skövde 8 – 9 december 2011
Lärares beprövade erfarenhet
Jörgen Dimenäs, Kristin Häggkvist, Ingamay Larsson, Annika Malm, Monica Rundgren, Agneta Welin Mod
Högskolan i Borås
Det finns mycket skrivet om dualismen mellan den akademiska respektive den verksamhetsförlagda delen av olika yrkesutbildningar, inte minst inom olika lärarutbildningar. Företrädare sätter av olika anledningar det ena eller det andra i förgrunden. Den svenska staten har angett att det inom lärarutbildningar skall finnas verksamhetsförlagd utbildning och det ställs resurser till förfogande därefter. Av detta kan vi förstå att det från statens sida anses finnas ett värde i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildning, d.v.s. under den tid studenten antas möta yrkesutövarens beprövade erfarenhet. Det finns emellertid också en stark tradition att se den verksamhetsförlagda utbildning som praktik i relation till den akademiska delen av utbildningens teori som både ett motsatsförhållande och komplement. Att det förekommer ett spänningsfält häremellan är väl beskrivet av exempelvis Schön (1983).
Hegender (2007) ställer frågan om exempelvis mål i lärarutbildningar kan relateras till forskning kring undervisning eller till erfarenheter från undervisning. Samtidigt finns det studier som beskrivningar öppningen mellan traditionen av teori och praktik (Dimenäs, 2010). När det gäller skolan finns i och med läroplan 2011 också en skrivning om att skolans verksamhet skall vila på vetenskaplig grund. Det har således skett något vilket också skolor i Sveriges olika kommuner måste förhålla sig till (Alerby m.fl., 2010). I föreliggande intervjustudie används begreppen akademi och verksamhetsutövning vilka kan relateras till samtliga delar av lärarutbildning. Föreliggande studie fokuserar på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och grundar sig på intervjuer med lärare vilka också är handledare under lärarutbildningens verksamhetsförlagda del. Syftet med studien är att genom intervjuer av lärare beskriva och förstå vad som utgör kärnan i begreppet beprövad erfarenhet i en lärares yrkesutövning. Centrala begrepp i analysen är begreppen erfarenhet, prövad erfarenhet och beprövad erfarenhet. Dessa diskuteras också relation till vetenskaplig grund och slutligen problematiseras såväl lärarutbildningens
akademiska del i relation till den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen där den beprövade erfarenheten antas förekomma.
Referenser
Alerby, E., Arnqvist, A. Fryk, L. Hansson, M., Kroksmark, T., Pramling, N., Nordenfors, M, Robertsson, C. & Wallerstedt, C. (2010). Utbildning på vetenskaplig grund.
Stockholm: Stiftelsen SAF/Lärarförbundet
Dimenäs, J 2010, ‘Beyond dichotomization – A different way of understanding Work Integrated Learning’, The Journal of Cooperative Education and Internships, vol.44, pp.43-49.
Hegender, H. (2007). Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning.
Ett ”mischmasch” av teori och praktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(3), s. 194-207.
Schön, D.A. (1983). The reflective practitioner: How professionals thinks in action. New York: Basic Books.
