Samma skola, sex olika uppfattningar: En kvalitativ studie om retorikens plats i svenskämnet

Samma skola, sex olika uppfattningar

– En kvalitativ studie om retorikens plats i svenskämnet

Södertörns högskola | Institutionen för genus, kultur och historia Examensarbete 15 hp | Språk och litteratur för blivande svensklärare – Avancerad nivå | Vårtermin 2013

Programmet för Interkulturella Lärarutbildningen

Av: Selim Ece

Handledare: Eva Jonsson

ABSTRACT

The purpose of this study is to examine the teachings of rhetoric’s in schools, more

specifically within the Swedish subject; furthermore it examines how Swedish teachers work with rhetoric in the Swedish subject on a practical basis. The study also highlights teachers' approaches to the curriculum for high school. The method I have used to conduct this study, have been to use interviews and inductive ethnography.

The teachers whom have been interviewed in my study have similar understandings of what oral presentations actually are, but their idea of what the term rhetoric stands for however differs. Teachers have received similar training in rhetoric; however, they have different experiences within it. This has contributed to the difference in teachers' approaches to rhetoric. However, teachers' education in rhetoric is not sufficiently comprehensive in relation to the requirements of the curriculum considering rhetoric. A reason to this is that neither rhetoric nor oral preparation has been a required subject in the education of the teachers. Many teachers have on their own studied rhetoric to complete the requirements of the curriculum.

Generally, these teachers work with rhetoric as independent parts of the Swedish subject. But there is a desire that rhetoric must also be integrated into other subjects. Thus, students will have more opportunities to come into contact with rhetoric and can translate the theory of rhetoric into practice in different contexts. Shared by all six teachers is the opinion that they work with rhetoric in a way that they attach both oral and written parts in rhetoric. Through various methods, exercises and facts, students can thus achieve a sense of self-confidence, which they could use when they speak to different audiences in different contexts. Students also become aware of the power of the spoken word. This also contributes to language learning and language development with the students.

Keywords: Rhetoric, Oral presentation, Teachers perspective, Swedish subject, Classroom

education

Nyckelord: Retorik, Muntlig framställning, Lärares perspektiv, Svenskämnet,

Klassrumsundervisning

Förord

Jag vill rikta ett tack till min handledare Eva Jonsson som stöttat mig under denna tid och väglett mig. Jag vill även framföra ett tack till de lärare som valde att ställa upp på intervjuer, samt till mina nära och kära som har stöttat mig under resans gång. Tack!

Innehållsförteckning

Inledning  ...  5  

Syfte  och  frågeställningar  ...  6  

Bakgrund  ...  7  

Retorik  ...  7  

Retorikens  historia  ...  7  

Retoriken  idag  ...  9  

Läroplanen  för  gymnasieskolan  ...  10  

Teoretiska  utgångspunkter  ...  12  

Retorik  ...  12  

Muntlig  framställning  ...  13  

Retorikens  plats  i  undervisningen  ...  14  

Retorik  för  lärare  ...  15  

Systematisk  talträning  ...  16  

Tidigare  forskning  ...  18  

Material  och  metod  ...  20  

Induktiv  Etnografi  ...  20  

Kvalitativa  intervjuer  som  metod  ...  20  

Urval  ...  21  

Genomförande  och  bearbetning  ...  22  

Validitet  och  reliabilitet  ...  24  

Analys  och  diskussion  ...  25  

Lärarnas  inställning  till  retorik  respektive  muntlig  framställning  ...  25  

Hur  arbetar  lärarna  med  retorik  i  svenskämnet?  ...  33  

Sammanfattning  ...  41  

Käll-­‐  och  litteraturförteckning  ...  43  

Otryckt  material  ...  43  

Muntliga  källor  ...  43  

Tryckt  material  ...  43  

Bilaga  1  ...  46  

Inledning

Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av […] olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.¹

Läroplanen för gymnasieskolan talar om att det centrala i ämnet svenska är språk. I citatet ovan kan man läsa om hur viktigt språket är för individen. Det är genom språket individen kan kommunicera i både tal och skrift, och utveckla sina kunskaper. Såsom människan behöver ett redskap som språk för att uttrycka sig och kommunicera, behöver även språket innefatta olika redskap för att det skall vara användbart på det bästa möjliga sätt för

individen. Och det är här retoriken tar sin plats. Retorik är en arbetsprocess som inkluderas i svenskämnet, vilket framkommer tydligt i läroplanen.

Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.²

Som blivande svensklärare anser jag att både lärare och elever bör få någon form av kännedom om retorik, både i teori och praktik. Det finns många människor som möjligtvis inte har kommit i kontakt med retorik. Men retorik är inget nytt som plötsligt har dykt upp i vårt samhälle, utan det är en gammal konst som blivit aktuell igen.

Vi lever i ett samhälle där behovet av att behärska ”konsten att tala” ökar. Det är viktigt att kunna tala, diskutera,

samtala och övertyga i olika situationer, såväl i skol- och yrkessammanhang som arbetsintervjuer.

Även lärare och elever har behov av den retoriska förmågan. När en lärare står inför en grupp och skall undervisa, är det genom lärarens talade- och kroppsligauttryck som eleverna möter denna yrkesskicklighet. Med hjälp av den egna rösten, sin yrkesidentitet och de valde

uttrycken, framstår läraren som mer eller mindre övertygande, ämnet som mer eller mindre intressant och lärmiljön som trygg eller otrygg.

Vem läraren är för eleverna i undervisningen                                                                                                                

1

2

3

4

har en stor betydelse. Den retoriska förmågan skall även läraren kunna förmedla till sina elever. Då kan man ställa sig frågan: Hur använder sig lärare av retorik i svenskämnet?

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka retorikens plats i svenskämnet och hur svensklärarna arbetar praktiskt med retorik i svenskämnet, samt hur de förhåller sig till Läroplanen för gymnasiet, när det gäller retorik. Den övergripande frågeställningen i min undersökning blir att ta reda på hur svensklärare arbetar med retorik i svenskämnet.

Följande frågeställningar kommer att beaktas:

- Hur förhåller sig lärare till retorik i svenskämnet och vad har de för uppfattning om retorik som ämne?

- Vilken skillnad anser lärarna att det finns mellan retorik och muntlig framställning?

- Hur arbetar svensklärare praktiskt med retorik i svenskämnet och anser de att de har

tillräckligt med kunskaper om retorik i förhållande till kraven i kursplanerna?

Bakgrund

I detta avsnitt kommer jag att beskriva kort om retorik och belysa huvudlinjerna i retorikens historia och om retorik idag. Jag kommer även att redogöra för hur läroplanen för

gymnasieskolan presenterar retoriken i svenskämnet. Under de senaste åren har det skett tillägg i läroplanen, när det gäller retorik. Därför kommer jag även att belysa i vilken utsträckning retoriken har reformerats.

Retorik

Från antiken ända fram till idag, har uppfattningen om vad retorik är skiljt sig förvisso åt, beroende på kontext, lärandemiljö, vem som tolkar etcetera. En allmän uppfattning som man har om retorikens innebörd är ”konsten att tala” eller ”konsten att övertyga”. Men retorik behöver inte enbart uppfattas som det, utan retorik handlar om alla mänskliga uttryck som har en inverkan i våra handlingar, tankar och föreställningar.

Vi lever i ett samhälle där språket uppfyller en mycket stor del av våra liv. Vi talar och lyssnar, skriver och läser, och det här är något som vi ständigt gör. Det är genom vårt språk och våra handlingar som vi

kommunicerar, agerar och handlar, men vi behöver även anpassa oss till olika sociala situationer som vi befinner oss i. För att lyckas med det, behöver vi människor en förmåga som vi kan förlita oss på, en förmåga som kan medvetet eller omedvetet, med vilja eller ovilja få oss att försöka lyckas med det vi vill. Att kunna förmedla ett budskap, kräver pedagogik och professionalism. Detta kan vi utföra genom den retoriska förmågan som vi kan bära på.

Retorikens historia

Man har steg för steg utforskat retorikens möjligheter, då man funnit spår av retorik i det gamla Grekland.

I och med att de grekiska stadsstaterna uppkommer och de olympiska spelen börjar anordnas, dramat uppstår (på 400 – talet f.Kr.), och den grekiska filosofin får sina främsta tänkare, som Platon, Sokrates och Aristoteles, växer också förkunnelsen om retoriken fram, både tekniskt som talekonst och kunskapsteoretiskt inriktad.

Under klassisk tid (500 – talet f.Kr till 200 – talet e.Kr), har olika regler och knep (retorik som ett system av regler och tips) utarbetats i Grekland och Rom, då alla som har försökt påverka människor i                                                                                                                

5

6

7

ett eller annat syfte behövt använda sig av detta system.

Hur retoriken kommer till uttryck, kan exempelvis ses utifrån de gamla grekerna, synnerligen i Athen, då det var nödvändigt att kunna uttrycka sig muntligt för sin sak inför såväl folkförsamling som domstol.

Men retoriken har inte alltid haft samma betydelse, då den har haft sina upp- och nedgångar, från antiken fram till idag.

Den retoriska teorin som hade växt fram i och med antiken, blev ett låneord hos romarna, som de därefter utvecklade vidare. De gav retorik en fast ställning inom den förberedande undervisningen. Likt som i antiken, användes retoriken också som en teknik för att hjälpa talaren att kunna övertala i situationer som juridiska tal. Romarnas insats i retoriken, fick talets innehåll och syfte att förflyttas till retorikens språkliga utformning.

Men när romarriket föll kring år 500, ersattes kejsarmakten av den kristna kyrkan. Kyrkan vidareutvecklade retoriken för sina syften. Deras intresse för talarkonsten handlade om att förkunna Guds ord.

Retoriken har haft sina blomstringstider men också perioder då den inte uppmärksammats.

Under olika epoker har attityden till retoriken skiftat och den har ifrågasatts huruvida retorik är givande för människorna eller inte. Till Sverige kom intresset för retorik under 1500-talet, vid Gustav Vasa och hans efterträdares tid, och uppmärksammats främst för inskolning av vältalighet.

Under medeltiden använde man sig också av retorik, men i syfte att predika, beskriva, argumentera etcetera. Retorik ingick med två andra ämnen, dialektik och

grammatik (konsten att kunna tänka logiskt och skriva rätt) i trivium, dvs. de tre vägarna till att uppnå kunskap. Retorikens roll här var att kunna lägga fram sina idéer på ett rätt och övertygande sätt.

Under 1800 - talet blev ämnet ifrågasatt och den trängdes tillbaka i den lärda världen, som en omodern teori om språket. Den ansågs även vara främmande för modern vetenskap, då den sökte ett språk som var exakt och objektivt.

En betydelsefull tidpunkt för retorik var efter andra världskriget. Den tyska katastrofen, dvs.

judarnas förintelse, skylldes i första hand på den nazistiska retoriken. Det finns ingen klar                                                                                                                

8

9

10

11

12

13

14

uppfattning om att det var genom retoriken som nazismen lyckades med sina framgångar.

Men den nazistiska propagandaapparaten har dock stimulerat till forskning av retorik.

Efter andra världskriget ökade intresset för retorik i Sverige ännu mer. Retoriken sågs under denna period som en användbar resurs för alla människor, antingen som en underhållning eller ett hjälpmedel i strid till pedagogiskt redskap.

Retorik idag

Sedan det retoriska systemet väl blev utvecklat och godtaget av de grekiska och romerska systematikerna, har det i grunden än idag inte förändrats. Det är alltså samma regelsystem som kommer till användning vid dagens retorik i debatter, i politiska sammanhang, i domstolar, i vardagslivet etcetera som för två tusen år sedan.

I dagens samhälle ökar behovet av att behärska ”konsten att tala” och intresset för retorik är stort. Vi lever i ett så kallat informations- och kommunikationssamhälle. Begrepp som information och

kommunikation har blivit centrala i politiken, vardagslivet, näringslivet etcetera. Vi har även möjligheter att samla, lagra och överföra information, genom olika medietekniska apparater, som moderna massmedier, datorer och satelliter. Trots dessa möjligheter, har man insett att det talade ordet ibland är det mest effektiva och högt kultiverade kommunikationsmedlet. Det finns även en annan orsak till retorikens aktualitet. Människor vill inte bara informera, utan även övertyga dem om att kunskapen man vill förmedla är viktig, sann och nödvändig.

Då kan man ställa sig frågan hur vi än idag använder oss av samma retoriska medel som man gjorde för två tusen år sedan. Människor talar, reflekterar och känner fortfarande på samma sätt som tidigare, vilket inte är så konstigt, då språket alltid har varit en stor del av

människors liv.

Retorik har även haft en viktig roll i skolan. Under mer än två tusen år har retoriken varit en självklar del av det västerländska bildningsidealet. Då var retorik även ett ämne som var obligatoriskt i skolorna. Trots alla upp- och avgångar har retoriken i dagens läge, både i samhället och i skolan, en viktig plats, vilket kan förklaras utifrån följande:

15

16

17

18

19

[…] retoriken åter har blivit gångbar också som kunskapsmodell. Ja, den retoriska språkgranskningen kan rentav ses som en central intellektuell disciplin som rör förutsättningarna för vår världsbild och vårt tänkande. ²⁰

Läroplanen för gymnasieskolan

I läroplanen kan man läsa om i vilka delar retoriken tar plats i svenskämnet. När man läser om vilka förutsättningar undervisningen i ämnet svenska skall ge eleverna att utveckla, kan man se att retorik tydligt framgår i svenskämnet:

Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.²¹

Då kan man diskutera i vilken utsträckning retorik omfattar svenskämnet och om retorik framgår lika tydligt på alla nivåer i svenska: Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3. I kursen Svenska 1 framgår det att grunderna i den retoriska arbetsprocessen ska behandlas. Men i kursen Svenska 2 finner man inget som tyder på retoriska inslag. Det kan bero på att fokus ligger på bland annat litteraturläsning, därför exkluderas retoriken. Likt första kursen, omfattar kursen Svenska 3 retorik, men just ordet retorik betonas i en större omfattning:

Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys.²²

I det tidigare stycket kan man se att retorik belyses i svenskämnet, förutom i kursen Svenska 2. Under senaste åren har retoriken på gymnasieskolan blivit en egen kurs på 100 poäng, tillsammans med två andra kurser: Skrivande och Litteratur. Denna retorikkurs ges nu som en möjlighet till en programfördjupning, som varje gymnasieskola väljer att antingen inkludera eller exkludera i sina program. Denna retorikkurs omfattar punktera 1 – 3 under

svenskämnets syfte:

1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt

20

21

22

att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.

3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.²³

I det ovannämnda citatet kan man läsa om att retorikkursen, likt de andra kurserna i svenskämnet, omfattar de tre punkterna i svenskämnets syfte. Det är enbart i en av dessa punkter som retorik som ord är nämnt i. I de resterande punkterna kan man läsa om tala, muntlig framställning, samtal etcetera. Dessa ord förekommer i alla svenskämnets kurser och de skulle kunna tolkas som att det är detsamma som ordet retorik. Därmed skulle man kunna tro att man undervisar i retorik, när exempelvis eleverna får utforma muntliga framställningar eller att de får tala inför eller med varandra. I retorikkursen blir retorik ett eget ämne, men i andra ämnen som svenska, kan retoriken integreras i ämnet. Då kan man ställa sig frågan om man behöver skilja retorik från de andra orden eller vävs de självverkande in i varandra. Det man får tänka på är, att retorik är mycket mer än så. Retorik handlar om alla mänskliga uttryck som har ett inflytande i våra handlingar, tankar och känslor.

Hur retorik behandlas i svenskämnet, beror mycket på hur läraren vill arbeta med retorik i sin undervisning. Det finns tydliga anvisningar i vilka kurser i svenskämnet retorik skall

behandlas och på vilket sätt. Detta kommer jag att kunna besvara genom mina intervjusvar vilket framkommer under resultatdelen senare i studien.

23

24

Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för de teoretiska utgångspunkter som jag har använt mig av för att analysera mitt insamlade material och besvara denna studies frågeställningar.

Retorik

Som jag tidigare har nämnt i denna uppsats, kan uppfattningen om vad retorik är skiljas åt.

Därför tänker jag exemplifiera med några definitioner av retorik, av olika forskare, som har haft en viktig påverkan för utvecklingen av retorik i skolan och det svenska samhället:

Retorik är studiet av hur ord och alla andra typer av symboler används för att påverka.²⁵ Janne Lindqvist Grinde, litteraturvetare och retoriker

Retorik är konsten att tala och skriva väl. Men det är också konsten att styra människors tankar, känslor och handlingar.²⁶

Kurt Johannesson, professor emeritus i retorik

Retorik är den vetenskap som finns för att hjälpa oss välja [språk] så konstruktivt som möjligt.²⁷

Anders Sigrell, professor i retorik

Retorikens syfte är att övertyga genom kommunikation i det offentliga rummet med målet att åstadkomma en förändring.²⁸

Cecilia Olsson Jers, universitetslektor och filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning.

Dessa exempel på hur retorik kan definieras, är ganska likt varandra. Definitionerna visar att människans främsta redskap är språk och genom att språket anpassas efter varje situation som man befinner sig i, kan människan tala och övertyga på ett flexibelt sätt. Jag gav flera

exempel för att visa att uppfattningen av vad retorik är kan skilja sig åt, samt att varje uppfattning inte behöver ha samma utgångspunkt. Alla dessa definitioner som har gjorts är mer eller mindre lämpade för att beskriva den retorik som finns inskriven i kursplanerna för                                                                                                                

25

26

27

28

svenskämnet på gymnasiet. Jag väljer att använda mig av alla fyra definitioner, då de är relevanta för min uppsats. Olssons definition av retorik kan betraktas som en lämpad

applicerad definition, när det gäller retorikens plats i skolan. Även Sigrells och Johannessons definitioner är anpassade för retorik i skolsammanhang, då det är språket som blir centralt i deras definitioner. Lindqvists definition känns däremot lite vag, då den mer beskriver retoriken utifrån ett samhälleligt perspektiv.

Muntlig framställning

I stycket innan, finner man exempel på hur retorik kan uppfattas. Hur uppfattas muntlig framställning då? Är det detsamma som retorik? Enligt Johannesson är retorik mycket mer än en muntlig framställning. Retorik berör alla mänsklig uttryck som har en inverkan i

individers handlingar, tankar och föreställningar.

Som retoriken, är muntlig framställning en beteckning som också är svår att definiera, då det är en omfattande diskussion kring vad som räknas som det. Enligt Olsson, filosofie doktor i språkvetenskap, kan muntlig framställning betecknas som följande:

Muntlig framställning […] är en beteckning på den språkliga verksamhet som sker när någon talar och skriver.³⁰

Olsson visar också att många lärare och elever uppfattar muntlig framställning som

argumentation, redovisning, berättelser, presentationer etcetera. I alla ämnen uppfattas detta som någon form av redovisningssätt.

Utifrån Jan Anward (1983), betecknar Olsson muntlig framställning utifrån två aspekter. Dels utifrån den styrda monologen som utmärks av en verksamhet som innefattar flera deltagare och den utgörs av intervjuer, möten, debatt etcetera. I en sådan monolog finns det en person som delar ut ordet och även ibland beslutar vad för ämne som skall behandlas. Dels utifrån den fria monologen som karakteriseras av ett talande som genomförs ensam av en person inför andra. Den här typen av monolog kan kännas lite mer krävande till skillnad från den styrda, då talaren för det mesta är solitär i sitt utövande.

29

30

31

32

Retorikens plats i undervisningen

Som medel att övertyga andra spelar talarkonsten en avgörande roll för människan i

samhällslivet, det är retoriken förvissad om. Samtidigt bygger den på en teknik som kan läras ut.³³

I detta citat kan man läsa om hur Lennart Hellspong, professor emeritus i retorik, försöker visa hur viktigt det är med retorik för individen och att det är en teknik som alla människor kan ta del av. Då kan man ställa sig frågan: När och hur ska eleverna få sin första retoriska träning? Enligt Hellspong har skolans undervisning idag ett annat upplägg än vad den hade tidigare. Numera finns retoriken inte som ett eget ämne i skolan. Dock betonar läroplanen vikten av att eleverna tränas i muntlig framställning och att de i skolans alla ämnen får många tillfällen att tala. Hellspong menar också att trots att läroplanen betonar vikten av retorikens plats i undervisningen, så finns det ändå många elever som sällan får chansen att uppträda i talarrollen, samt att ännu fler inte får någon systematisk talträning i den muntliga

framställningens teknik.

Vidare förklarar Hellspong vilken nytta detta kan ha för eleverna och han menar att ifall elever inte tränas i muntlig framställning, kan resultatet bli misslyckade framträdanden som tär på självkänslan och avskräcker från fler försök. Istället kan eleverna, med hjälp av retoriken, få en självkänsla som de kan använda sig av för att producera olika tal inför olika publiker i olika sammanhang, samt anpassa sitt muntliga framförande till olika situationer.

För att ge en bra och kort förklaring på var retoriken hör hemma i undervisningen, tänker jag citera Hellspong:

Tillsammans med grammatiken som stöd för språket och logiken som stöd för tanken bildade retoriken grunden för skolans undervisning från antiken, genom medeltiden och långt fram mot vår egen tid.³⁶

Likt Hellspong, visar Johannesson också hur viktigt det är med retorik i undervisningen. Han menar att retoriken kan lära oss något om det talade språket och visa hur man bör undervisa för att lära människor att tala bättre. Eleverna blir medvetna om vilken makt det talade ordet                                                                                                                

33

34

35

36

har. För att göra det kan man till exempel använda de talare som de själva har sett på TV och därefter diskutera vilka formuleringar som talarna har använt sig av som är mest effektfulla, vad det är i dessa talares röster, utseenden och uppträdanden som fångar vårt intresse och förtroende eller gör oss tvivlande, upprörda, hatiska etcetera. Detta skulle kunna leda till att eleverna ger akt på sitt eget sätt att tala och framträda.

Johannesson hävdar också att man bör satsa mycket mer på språkträningen i skolorna och på alla de tre huvudmomenten, vilka är ”tala”, ”läsa” och ”skriva”. Men detta måste övas ständigt och då kan eleverna kanske inte finna talandet som en skräck, utan också som en konst och en lek.

Tina Kindeberg, docent i pedagogik och retorik, har liknande tankar kring detta. Hon menar att retorik kan vara till nytta för eleverna. När eleverna talar med varandra skapas det en tankerelation, där man delar med sig av varandras åsikter och kunskaper, samt skapar förståelse för varandra. Eleverna kan, genom den pedagogiska retoriken, lära sig något nytt.

Då kan man ställa sig frågan: Hur skall retoriken förmedlas på ett intressant sätt, så att förståelsen hos eleverna ökar?

Retorik för lärare

Både Hellspong och Johannesson menar att det bör satsas mer på muntlig träning och retorik i skolan. Hellspong förklarar också vad en bidragande orsak till försummelser i skolans talträning kan vara och menar att muntlig framställning och retorik hittills inte har varit ett obligatoriskt moment i lärarnas egen utbildning och för blivande svensklärare. Att många lärare som undervisar står rådlösa när de ska vägleda sina elever i talarkonsten, är inte överraskande. Lärarna har själva inte fått lära sig vad den arbetsuppgiften kräver didaktiskt.

Därför har de inte kunskaper om teoretiska modeller och praktiska metoder som kan vara till hjälp när man utför olika talövningar. Hellspong nämner också att detta är på en förbättrings väg och många fler skolor har nu retorik på schemat, samt att ämnet har börjat ta plats i lärarutbildningen.

Kindeberg lyfter fram liknande tankar som Hellspong, när det gäller lärarnas bristande kunskaper i retorik. Hon menar att läraren i första hand är i behov av sina ämneskunskaper,                                                                                                                

37

38

39

40

för att sedan undervisa om detta genom olika metoder. För att förklara att lärarna behöver både teoretiska och praktiska kunskaper i retoriken, benämner hon det som pedagogisk retorik. Det räcker inte med att man enbart har teoretiska kunskaper, utan man måste även kunna omsätta teori i praktiken, eller vice versa. Då kan både lärares och elevers kunskaper expandera och leda till att inlärningen berikas.

Dock behöver man också ha i åtanke att det inte finns några särskilda metoder som kan garantera lärares framgång i mötet med eleverna.

Lärarna behöver i första hand vara flexibel bland annat på så sätt att undervisningen anpassas efter varje situation och vara öppen för förändringar.

Systematisk talträning

Som lärare vill man att sina elever ska bli duktiga språkbrukare. I de tidigare styckena kan man läsa om att retorik är ett stöd för språkutvecklingen och för elever att kunna tala väl.

Därför behöver man också tänka på att detta inte går an över en dag. Det är genom en medveten och genomtänkt undervisning i muntlig framställning man kan få elever att bli duktiga språkbrukare, alltså en systematisk talträning, vilket Siv Strömquist, filosofie doktor och universitetslektor i svenska språket, skriver om. Genom denna talträning kan eleverna få olika tillfällen att bruka sitt språk i tal och samtal i kunskapssökande och förses med lämpliga redskap för att lyckas kommunicera i formella sammanhang, inför större grupper etcetera.

Hur ska man då lägga upp en systematisk talträning? Strömquist hävdar att det kan läggas upp på många olika sätt. Det man får tänka på är att man ska ha ett mål som denna

funktionella talträning skall resultera i. Hon tar upp tre delmål som eleverna skall ha fått utav denna talträning: självförtroende och vana att tala, utvecklad textbildningsförmåga och insikt i framförandets konst. Genom olika metoder, övningar och fakta kan eleverna uppnå dessa delmål. Man får dock ha i åtanke att varje talträning kräver ett samtalsklimat som är tryggt, då man inte vill att eleverna ska få ångest och talängslan. Därför kan man börja med ”lära känna varandra” -övningar, för att få eleverna att lära känna varandra eller för att få ett bättre arbetsklimat. Därefter kan eleverna arbeta med en annan talövning, som går ut på att eleverna talar i ca en minut om ett ord som läraren har på en hemlig lista. Då ska eleven försöka beskriva ordet för sina klasskamrater utan att avslöja det. Detta leder till att talflödet går                                                                                                                

41

42

43

igång. Dessa övningar kan göras parvis, i smågrupper och i helklass.

Genom sådana övningar kan den systematiska talträningen framträda. En annan viktig övning är högläsning, som bidrar till språkinlärning och språkutveckling. Eleverna kan parvis eller i större grupper läsa för varandra. Högläsning får svaga läsare att bli bättre läsare och detta att lyssna och följa med i texten kan få elevernas läsförmåga att utvecklas. Samtidigt kan elever som läser högt öva sig i, med all uppmärksamhet, att stå i centrum och de kan även få tillfälle att öva och diskutera röstbehandling, gester och mimik.

Efter att ha arbetat med olika talövningar får man höja kraven hos eleverna. Nu kan man arbeta med olika framträdanden som kräver mer seriösa former av tal. Eleverna får inför hela klassen berätta något. Först får de producera olika texttyper som de i olika tillfällen redovisar.

Såsom talandet, utvecklas skrivandet också. För att elever inte skall känna sig obekväma med att redovisa inför sina klasskamrater, får man som lärare skapa flera tillfällen där de kan redovisa individuellt eller i grupp. I samband med redovisningarna kan även olika

diskussioner och debatter anordnas, då även det är en form av talövning. Efter att eleverna har blivit vana att tala och redovisa inför varandra, så får man höja kraven ännu mer.

Eleverna får arbeta fram en strukturerad och genomarbetad text som de i sin tur skall framföra inför sin klass. Då kan eleverna utifrån den retoriska arbetsprocessens fem delar (partes modellen): inventio (insamlat material), dispositio (utsortering/strukturering), elocutio (formulering), memoria (memorering) och actio (framförande), arbeta fram ett strukturerat tal.

44

45

46

Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning på det område som min studie anknyter till. Det finns många verk, till exempel handböcker, som skriver om konsten att lära sig tala och skriva. Forskare som, Kurt Johannesson, Lennart Hellspong, Janne Grinde Lindqvist och m.fl. har skrivit om retorik ur flera olika perspektiv, såväl i sociala- som yrkessammanhang.

De forskningar, avhandlingar och examensarbeten som jag har valt att använda mig av som tidigare forskning har störst relevans för min studie.

En avhandling som jag har valt att använda mig av som tidigare forskning är, Klassrummet som muntlig arena - att bygga och etablera ethos, skriven av Cecilia Olsson Jers. I denna avhandling redogör författaren för hur gymnasieelever väljer att bygga och etablera ethos hos sig själva, samt hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Hon undersöker även

innebörden av muntlig framställning i klassrummet som muntlig arena, samt lärarnas, såsom elevernas syn på det. Likt denna avhandling, visar författaren Siv Strömquist i sin bok, Tal och samtal, hur viktigt det är med det talade språket i undervisningen. Tillsammans med andra författare, skriver Strömquist bland annat om talets betydelse för individens utveckling och talet som språkutvecklande arbetssätt. Även denna bok kommer att användas som

tidigare forskning.

Jag kommer även att använda mig av en rapport, Utvärdering av ämnena litteraturvetenskap och retorik vid svenska universitet och högskolor, framtagen av Högskoleverket. Denna rapport är en uppföljning av den föregående rapporten som genomfördes 2005, publicerades 2006. I denna rapport kan man läsa om vad för kritiker många universitetet och högskolor fick, när det gäller bland annat retorik, i den föregående rapporten. I rapporten innan

rekommenderade Högskoleverket hur lärosätena skall ändras för att uppfylla högskoleverkets krav för en högre nivå av utbildning. I denna kan man läsa om vilka förändringar som har skett under lite längre sikt, samt om de behövs göras fler ändringar för att lyckas ännu bättre.

Examensarbetet som har störst relevans för min studie är, Muntlig framställning i

gymnasieskolan - en studie av svensklärares inställning till retorik och momentet muntlig

framställning, skriven av Johanna Ekfeldt & Pernilla Ferhm. De har undersökt muntliga

framställningens plats i svenskämnet på gymnasiet och hur svensklärarna pedagogiskt

reflekterar kring momentet retorik och muntlig framställning, samt svårigheterna som de två

momenten kan medföra. Jag kan dock inte använda mig av detta arbete, då den inte är tillgänglig. Det andra examensarbetet är, Retorik i skolan – en studie av fem svensklärares inställning till retorikämnet och till retorik i den nya läroplanen, Lgr11, skriven av Lisa Arvidsson & Lisa Tarné. Denna uppsats undersöker lärarnas inställning till retorik och hur de väljer att arbeta med det i skolan, samt hur de förhåller sig till Lgr11, med avseende på retorik.

Ett ytterligare examensarbete som har relevans för min studie är, Retorik utan vetenskaplig grund - En granskning av de konsekvenser som följer av kravet på retorikkunskaper i svenskämnets nya kursplaner, skriven av Emilie Sjöö. Syftet med denna uppsats är att

klargöra synen på retorik som har haft en påverkan på det politiska beslutet att införa retorik i svenskämnet på gymnasieskolan. Till följd av gymnasiereformen Gy 2011, har det

implementerats nya kursplaner i svenskämnet. Sjöö ifrågasätter beslutet av implementeringen

och därför har hon även undersökt om lärarnas kompetens och kunskaper är tillräckliga för

att kunna undervisa om tilläggen som har gjorts i svenskämnet.

Material och metod

För att genomföra denna studie, har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och induktiv etnografi som metod. Materialet som har använts för denna studie är främst intervjusvaren och litteratur som belyser retoriken och dess plats i samhället och undervisningen från äldre tid till modern tid.

Induktiv etnografi

Induktiv etnografi är en metod som jag har använt mig av för denna studie. Denna metod förekommer inom den etnografiska studien, som har sin grund bland annat i Chicagoskolans och socialantropologins välkända urbanstudier. Induktiv etnografi innebär att all fokus läggs på det empiriska arbetet. För att samla in det empiriska materialet, arbetar man med olika metoder, som bland annat intervjuer av olika slag, observationer och enkäter.

Enligt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg finns det för- och nackdelar med den induktiva etnografin. Fördelen är att forskaren kan  få  syn  på  orsaker  eller  fenomen  som  inte   informanten  ser  eller  är  medveten  om.

Nackdelen med den induktiva metoden är svårigheterna att bearbeta erfarenhetsmässigt material, samt skriva ner och sammanfatta resultatet. Detta instämmer författarna Alvesson och Sköldberg i, då det är svårt att bearbeta allt empiriskt material som man har samlat in och framställa det till en text. En annan nackdel med denna metod är, att den är tidskrävande och ofta enformig.

För min undersökning har den induktiva etnografin varit tids- och energikrävande, eftersom det upptog mycket tid att transkribera intervjuer, sortera i materialet och reflektera kring sin egen roll. De gick alltså åt mycket ställtid och jag fick mindre tid att arbeta med undersökningen.

Kvalitativa intervjuer som metod

För denna studie har jag även använt mig av kvalitativa intervjuer, som har sin grund i den hermeneutiska traditionen. Genom denna metod har jag utfört djupintervjuer, låtit

informanterna berätta fritt om deras erfarenheter och varit deltagande i diskussionen.

Avsikten med denna metod är framförallt att förstå individers tankesätt, vad de har för övertygelser och varför de har vissa uppfattningar. Man får även ta fasta på individers                                                                                                                

47

48

49

erfarenheter, som man därefter fördjupar sig i. Samtidigt som man försöker förstå, kan individers uppfattningar leda till en allsidig kunskap om ett ämne.

För min undersökning har jag valt bort den kvantitativa metoden. Denna metod leder till att man samlar in empirisk fakta som sammanfattas i statistik form.

Den utgår i stort sett från forskarens uppfattningar om vilka omfattningar och kategorier som skall vara i fokus.

Jag väljer dock bort det, då jag vill få ett djupgående lärarperspektiv. Genom att intervjua kan jag väcka tankar hos informanten, vilket kan bidra till utvecklade svar. Samtidigt kan man

försöka se verkligheten utifrån informantens föreställning för att tolka det utifrån teoretiska perspektiv.

Olika forskning har visat att betoningen av den kvalitativa metoden varit starkare än av den kvantitativa metoden, vilket Alvesson och Sköldberg instämmer i.

Därför har jag valt att låta den kvalitativa metoden stå i centrum för min undersökning. Anledningen till att jag valt att använda mig av den kvalitativa metoden har framförallt varit för att kunna få en personlig kontakt och utföra djupintervjuer med informanterna.

Urval

Urvalet av informanterna för denna undersökning gjordes utifrån ett målinriktat urval, då jag enbart hade specifikt intresse för lärarnas perspektiv på retoriken. Motivet till detta är att jag vill se hur lärare förhåller sig till retoriken och hur de arbetar med det i svenskämnet. Dessa informanter som jag har intervjuat, har jag valt ut från min tidigare VFU - skola

(verksamhetsförlagda utbildning), en gymnasieskola belägen i Stockholmsregionen. Jag har intervjuat totalt åtta svensklärare, varav alla var svensklärare och i åldrarna 30 – 50. Varje lärare har lärarutbildning och olika erfarenheter inom läraryrket. Dock fick jag göra en avgränsning, då jag enbart använde mig av sex svensklärare. Jag anser att dessa sex lärares svar besvarar undersökningens syfte och frågeställningar, samt att svaren kan kopplas till de teoretiska utgångspunkterna som jag har valt att använda mig av för min undersökning. De två andra informanternas svar som jag valde bort gav ingen relevans för min undersökning.

50

51

52

53

54

Målinriktat urval görs även utifrån ett teoretiskt urval, där avsikten blir att finna kategorier, egenskaper och kvaliteter i det insamlade intervjumaterialet, som därefter kan knytas an till en teori.

Samtidigt utfördes intervjuerna tills jag hade uppnått en teoretisk mättnad. Enligt Bryman innebär en teoretisk mättnad att man uppfattar intervjusvaren som tillräckliga för att analysera och belysa i resultatet

.

En annan bidragande effekt till urvalet av dessa sex informanter är, de olika teorier som jag har samlat ihop för min undersökning och har haft de som utgångspunkt för min metod. De insamlade teorierna har gett mig idéer för hur jag ska gå tillväga gällande intervjuerna.

Etnografi bygger på att forskaren har ett öppet sinnelag ifråga om vad som studeras. Någon teori eller referensram måste naturligtvis styra arbetet, men denna är snarare till för att ge riktning och systematik i arbetet än att ställa sig i vägen för observationer och analyser.⁵⁷

Genomförande och bearbetning

När jag bokade tid för intervjun med mina informanter, fick jag informera dem om syftet med undersökningen och vad den skulle handla om. Redan då kunde informanterna ta ställning till det och frivilligt välja om de vill delta eller inte i intervjun. Samtidigt fick de även reda på att de när som helst kunde sluta medverka i intervjun. Informanterna fick även veta att det skulle vara anonyma i undersökningen och att de skulle få fingerade namn: Johanna, Lena, Hanna, Lina, Maria och Adam. Varje intervju utfördes individuellt. Anledningen till det var att varje lärare skulle kunna uttrycka sig fritt och klart om deras uppfattningar om retorik. Om

intervjuerna hade skett i grupp, hade det funnits en risk att lärarna skulle haft inflytande i varandras svar. Att lärare påverkar varandras svar behöver inte uppfattas som negativt. Det kan dock leda till att lärarna inte kan uttrycka sig fritt om sina uppfattningar, vilket skulle kunna bidra till att deras svar begränsas.

Intervjuerna utfördes i olika lokaler i skolan, då vi hittade lokaler där vi inte skulle störas av allmänheten. Jag ville att intervjuerna skulle ske i en relativt tyst miljö, då det har en stor betydelse för vart intervjuerna utförs. När intervjuerna sker i en tyst miljö, kan informanten uttrycka sig utan att bli störd. Det kan även bli svårt att uppfatta vad informanterna har sagt,                                                                                                                

55

56

57

när man skall lyssna på inspelningarna.

Att jag kände dessa informanter från tidigare har varit en ytterligare bidragande effekt till att dessa informanter har kunnat uttrycka sig utan att känna sig obekväma. Det ledde till att intervjuerna skedde under avslappnade

omständigheter.

Varje intervju pågick mellan 15 – 30 minuter. Intervjuerna spelades in med en inbyggd bandspelare i en telefon. Genom att jag spelade in intervjuerna, blev det lättare att

koncentrera mig på vad informanterna sade, istället för på anteckningarna. Att spela in en intervju kan därför betraktas som en stor fördel.

Efter att ha intervjuat alla sex lärare, fick jag transkribera inspelningarna som hade utförts under varje intervju. Transkriptionen av intervjuerna fick utföras under samma vecka som intervjuerna. Anledningen till det är att transkriberingen bör ske så fort som möjligt efter varje genomförd intervju.

Transkriptionen av intervjuerna görs för att få den muntliga versionen omvandlad till en skriftlig version.

Dock tog detta relativt långt tid, cirka en timma för varje intervju. Men tidsmässigt kan transkriberingen skilja, då det beror på informantens sätt att tala och kvaliteten på inspelningen.

Ibland kan det vara svårt att formulera intervjufrågor, då man inte kan finna någon enkel mall för hur frågor skall formuleras och ställas. När man formulerar intervjufrågor finns det en hel del man skall tänka på, bland annat att frågorna inte skall vara ledande, omfatta mer än en fråga åt gången och inte heller innehålla ord som kan kännas svårbegripliga.

När jag formulerade intervjufrågorna, fick jag även tänka på att frågorna skall vara så lika frågeställningarna som möjligt, då det är genom intervjusvaren jag skall besvara

undersökningens syfte och frågeställningar (se Bilaga 1). Men ibland går inte allt som man planerat. Vissa informanter kunde komma ut ur ämnet och tala om något annat som inte gynnar min undersökning. Men intervjuer kan ha en tendens att gå sin egen väg, med

avvikelser, följdfrågor och fördjupningar.

Efter intervjun med första informanten, insåg jag                                                                                                                

58

59

60

61

62

63

64

att jag måste vara mer delaktig i intervjun. Skälet till det är att denna lärare inte hade så mycket information om ändringarna som hade skett i läroplanen, när det gäller retorik. Då fick jag förklara vad ändringarna handlade om.

Validitet & reliabilitet

När man gör en studie behöver man tänka på att det man undersöker skall ha relevans och mening för det man gör. Om man redan från början har undersökt det som var ens avsikt och inte låtit undersökningen gå ut på irrelevant innehåll, kan validiteten delvis höjas. Även innehållet stärks och informationen man fått blir tillförlitlig och sann för läsaren.

Under intervjuerna fick jag ibland otydliga svar eller att informanterna inte kunde svara på någon intervjufråga då de inte hade så mycket information om ämnet som intervjufrågan belyste. Då förklarade jag för mina informanter om det som de hade frågetecken kring. Även jag fick ställa följdfrågor till dem när jag inte förstått det som sagts. Därmed har jag kunnat få

validiteten att höjas i min studie. Jag har även bifogat mina intervjufrågor, då det är viktigt att man låter läsaren ta del av dem. På detta sätt höjs validiteten i undersökningen ytterligare.

Reliabiliteten avser däremot studiens tillförlitlighet.

Att jag kände dessa informanter från tidigare har varit en bidragande effekt till att de har kunnat uttrycka sig utan att känna sig obekväma. Dock kan man diskutera hur pålitliga mina informanter är. Att jag känner dem, har kanske bidragit till att de inte alltid berättat sanningen för att verka som duktiga lärare, eller tvärtom.

65

66

67

Analys & diskussion

I detta avsnitt kommer jag att presentera lärares uppfattning om retorik och deras inställning till retorik i svenskämnet, med avseende på retorikens prioritet i ämnet. Jag kommer även att presentera vad lärarna har för förhållningssätt till den nya retorikkursen och huruvida deras kompetens är tillräcklig, i förhållande till kraven i kursplanerna. Samt redogöra för hur lärare praktiskt arbetar med retorik i sin undervisning.

Lärarnas inställning till retorik respektive muntlig framställning

Alla mina sex informanter är svensklärare men undervisar i andra ämnen också. Lärarnas utbildning i retorik skiljer sig inte åt så mycket, däremot har de olika erfarenheter inom det.

Alla sex lärare har fått läsa retorik i svenskämnet på lärarutbildningen, då fyra av dem har fått läsa retorik som delkurs i svenskämnet, medan för de två andra har retorik varit inkluderat i enstaka delkurser.

Alla sex lärare har liknande uppfattning om vad muntlig framställning är. De beskriver muntlig framställning som en uttrycksform som kan genomföras på olika sätt, till exempel redovisningar som genomförs ensam eller i grupp, genom debatter och presentationer. Vid upprepade tillfällen är det tydligt att dessa lärare uppfattar muntlig framställning som bland annat en argumentation, precis som Olsson talar om i sin avhandling. Olsson menar att i alla ämnen finns det en generell uppfattning om att denna uttrycksform ofta utmärks som ett redovisningssätt.

Lärarnas uppfattning om vad retorik är skiljer sig dock åt.

Alla sex lärare har någon form av utbildning i retorik, dock inte någon formell utbildning i det. Maria har jobbat med yrken där hon har undervisat om hur man ska kommunicera i olika situationer. Hon har i många yrkessammanhang undervisat i retorik, utan att ha talat i termer av retoriska begrepp.

Maria: Jag har arbetat som lärare sedan 1978. Jag har väldigt mycket erfarenhet inom retorik.

Jag har jobbat mycket med presentationsteknik framförallt. Tidigare har jag också arbetat med att utbilda sekreterare och ekonomisk personal, så jag jobbade mycket med dem hur man framför saker. Har jobbat mycket med kommunikation.

Hon anser att man kan tala om retorik på flera olika sätt, som till exempel presentationsteknik                                                                                                                

68

och kommunikation. Hon menar att ordet retorik står för en sak och innehållet för en annan.

Men hon nämner även att detta inte gäller i skolans värld, då är retorik ett ord som eleverna måste känna till utifrån läroplanens beskrivning. Maria har också fortbildat sig på egen hand och läst en hel del om hur man kan använda sig av retorik i undervisningen. Hon anser att retorik handlar om hur man framför sitt budskap och det är därför retorik kan användas i alla situationer. I alla yrken behöver man övertyga människor att det man yttrar sig om är rätt.

Hennes uppfattning om vad retorik är är detsamma som Johannessons uppfattning, att retorik är konsten att tala och genom att tala väl kan andra människors tankar, handlingar och

känslor styras.

Adam har också en hel del erfarenhet inom retorik. Han har succesivt fortbildat sig på egen hand. Hans uppfattning om vad retorik är skiljer sig från de övriga lärarana. När han

undervisar i retorik i svenskämnet skiljer han inte på retorik och muntlig framställning. Han anser att båda har samma betydelse. Samtidigt nämner han att han kan undervisa i muntlig framställning i andra ämnen utan att nämna det som retorik. Då får eleverna genomföra redovisningar, men fokus är något annat. Det är inte talandet i sig som är i fokus, utan det är vad eleverna vill komma fram till som är av relevans. Vidare påstår han att genom retoriska verktyg, begrepp och modeller, kan eleverna framföra muntliga presentationer som är

välstrukturerade. Av det han har sagt, kan det vara svårt att uppfatta ifall retorik är detsamma som muntlig framställning eller inte. Vidare definierar Adam retorik på följande sätt:

Adam: Retorik och muntlig framställning är samma sak. Det hänger mycket på hur lärare arbetar med det. Man gör ett eget urval. Begreppet retorik kan lätt få en prägel eller stämpel av att vara någonting som är avancerat och låter mycket mer avancerat än vad det är. Man får tänka på att muntlig framställning har sitt ursprung i retoriken.

Adam är en lärare som arbetar väldigt mycket med retorik i sin undervisning. Det han försöker förklara är att muntlig framställning är en del av retorik, samtidigt som den kan stå för sig själv. Han menar att man kan använda sig av retoriska verktyg för att framföra en muntlig presentation väl. Samtidigt vill han visa att retorik inte är så avancerat som många tror och att man kan undervisa i retorik så länge muntlig framställning finns med i läroplanen.

Det finns en poäng med det Adam säger, då det inte finns en tydlig definition av vad som räknas som muntlig framställning i läroplanen för gymnasiet. Olsson har också i sin                                                                                                                

69

avhandling liknande tankar kring detta. Hon menar att synen på muntlig framställning och i anvisningarna för denna uttrycksform finns ett arv kvar från retoriken. Dock är det osynligt i läroplanen och därför kan retorik sägas ha reducerats till muntlig framställning.

Maria däremot anser att det finns en skillnad mellan retorik och muntlig framställning.

Muntlig framställning kan vara en uttrycksform utan retoriska begrepp. Hennes definition av vad muntlig framställning är, kan förklaras utifrån Jan Anwards (1983) definition av muntlig framställning utifrån två aspekter, den fria- och den styrda monologen, som Olsson

presenterar i sin avhandling. Maria anser att muntlig framställning kan vara att en person står och läser monotont utifrån ett papper, vilket kan betecknas som fri monolog. Den fria

monologen karakteriseras av ett talande som genomförs ensam av en person inför andra.

Enligt Maria kan muntlig framställning även betecknas utifrån redovisningar som genomförs av flera deltagare, vilket är den styrda monologen. Den styrda monologen utmärks av en verksamhet som innefattar flera deltagare och den utgörs av intervjuer, möten, debatt etcetera. I en sådan monolog finns det en person som delar ut ordet och dessutom kan bestämma vilken riktning diskussionen ska ta.

Johanna gör dock en påtaglig skillnad när det kommer till att definiera begreppen retorik och muntlig framställning. Hon menar att i Svenska 2 står det muntlig framställning, medan i Svenska 3 står det retorik. Därför kan man tänka sig att det finns en skillnad och att retorik ligger på en högre nivå. Detta har resulterat i att Johanna lägger mindre vikt vid det, när det står muntlig framställning i styrdokumenten, i jämförelse med retorik. Hon anser att i retorik finns det tydliga regler, medan muntlig framställning kan betecknas som vad som helst. För eleverna blir muntlig framställning ett förenklat och lättbegripligt ord.

Att Johanna inte lägger större vikt på muntlig framställning, kan bero på att muntlig framställning inte har varit ett obligatoriskt moment i hennes lärarutbildning, vilket Hellspong tar upp. Enligt Hellspong finns det många lärare som står handfallna när de ska vägleda sina elever i talarkonsten. Lärarna har ju själva inte fått lära sig vad den

arbetsuppgiften kräver rent pedagogiskt. Därför har många lärare inte kunskap om teoretiska

70

71

72