REC 113
Institutionen för Humaniora HT 2006
C-uppsats 5p, Religionsvetenskap Handledare: Lennart Johnsson Examinator: Torsten Löfstedt
Präster, psykiatriker och demoner
– En religionspsykologisk studie kring besatthet och
exorcism, och användning av exorcism som en möjlig
behandlingsmetod
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Inledande presentation……… s. 1
1.2 Syfte………s. 2
1.3 Problem och frågeställningar………..s. 3
1.4 Metod………..s. 3
1.5 Forskningsläge………..s. 4
1.6 Material……….. s. 6
1.7 Avgränsningar………...s. 7
1.8 Begreppsdefiniering och övergripande teorier………….s. 7
2. Bakgrund
2.1 Historia………... s. 10
2.2 Romerska ritualen……… s. 13
2.3 Uppdatering och dagsläget………. s. 14
3. Analys
1. Inledning
1.1 Inledande presentation
1973 hade filmen Exorcisten med Max von Sydow i huvudrollen premiär i USA. Filmen blev en succé och väckte en skräckblandad förtjusning i biosalongerna. Många människor blev helt enkelt vettskrämda av filmen. Det rapporterades till och med att vissa besökare hade kräkts och svimmat i salongerna.1 Många fick antagligen genom bioduken sitt första möte med företeelsen exorcism.
Med dagens mått är filmen Exorcisten (som är fiktiv) kanske inte så skrämmande. Desto intressantare och tänkvärdare är filmen som gav mig idén till denna uppsats;
The Exorcism of Emily Rose.2
Emily som den verklighetsbaserade filmen bygger på hette i själva verketAnneliese Michel (född 1952). Anneliese var uppvuxen i en katolsk familj på den amerikanska landsbygden. När hon begav sig iväg till college drabbades hon av ett anfall som läkarna förklarade och medicinerade som epilepsi där depression och sjukhusvistelse följde. Anneliese drabbades också av vanföreställningar, hon såg och hörde demoner i samband med bön, vilket fick henne att tro att hon var besatt, och hon återvände hem till sin familj 1973 där familjens präst konsulterades. Annelieses medicinering fortsätter och inget skäl för exorcism föreligger enligt stiftets biskop, trots att prästen ville utföra en sådan. Annelieses beteende blir allt värre, hon blir aggressiv, slutar äta och börjar skada sig själv. 1975 får prästen tillåtelse att utföra exorcism enligt den Romerska ritualen och demoner såsom Hitler, Lucifer, Judas, Cain och Nero med flera avslöjas plåga Anneliese.3
Från september 1975 till juli 1976 utförs kontinuerligt exorcism på Anneliese. Periodvis var hon helt normal och kunde sköta sitt skolarbete och besöka kyrkan, men bitvis var hennes tillstånd och motstånd så allvarligt och starkt att hon måste hållas av starka män eller kedjas fast.4
1
Andersson, Patrik, ”Nya excesser i exorcism”, Göteborgsposten, 041112, s. 78.
2http://www.moviezine.se/filmsidor/exorcism_of_emily_rose.shtml (Svensk titel: ”Besatt” premiär 2005). 3 http://www.suite101.com/article.cfm/paranormal_realm/118382
4
Anneliese blir sämre och avlider slutligen den 1 juli 1976. Dödsorsaken fastställs till att hon har svultit ihjäl. Föräldrarna och två exorcister ställs inför rätta. De åtalade dömdes till sex månaders fängelse för ”försummelse”. Frågan väcktes om demonisk besatthet är något äkta eller om det bara handlar om psykoser eller liknade. Elva år efter Anneliese död grävdes hennes kropp upp och man kunde fastställa att förruttnelsen var normal och inget onormalt fanns att finna, men det finns fortfarande de som tror att Anneliese slogs mot demoner och vallfärdar till hennes grav.5
Under de ungefär tio senaste åren har exorcism i Italien ökat från 30 fall till 300 fall. I USA finns det katolska präster som jobbar med frågor rörande exorcism på heltid, och många fall utreds kring misstankar om demonisk besatthet.6
1.2 Syfte
Denna uppsats syftar att ge en inblick i främst de katolska föreställningarna rörande besatthet och exorcism. Uppsatsen ämnar även beskriva det faktiska tillvägagångssättet och regelverket för en exorcism enligt katolsk kanon.
Ett av huvudmålen för religionspsykologer är att klargöra relationen mellan religiös tro och upplevelser, attityder och handlingar som associeras med dem.7
Utifrån detta vill jag visa på både problem och möjliga fördelar med användning av exorcism, främst som en möjlig behandlingsform för psykisk sjukdom.
5 http://www.suite101.com/article.cfm/paranormal_realm/118382/2 6 http://www.moviezine.se/filmsidor/exorcism_of_emily_rose.shtml 7
1.3 Problem och frågeställningar
Problematiken som uppsatsens inledande presentation och syfte tar upp, och det som kommer att bli uppsatsens tema rör i mycket problemkomplexet med företeelsen exorcism i ett modernt samhälle. Kan en sådan religiös, mytomspunnen och värdeladdad företeelse fylla en funktion som behandlingsmetod för någon med en psykisk sjukdom?
Uppsatsens huvudfrågeställning utifrån problemformuleringen ovan blir:
Kan exorcism användas inom modern psykologi och psykiatri, och vad är i så fall problemen och de möjliga fördelarna?
Inledande i uppsatsen kommer också en kort bakgrund kring exorcism och besatthet presenteras där följande fråga ställs:
Var kommer de katolska föreställningarna kring besatthet och exorcism ifrån, och hur tar de sig uttryck idag?1.4 Metod
Den valda och huvudsakliga metoden för denna uppsats är en kvalitativ deskriptiv metod. Alltså presenteras mitt valda och sammanställda material på ett genomgripande beskrivande sätt för att kunna lägga fram mina slutsatser. Då översättningar från det använda engelska materialet har gjorts har jag själv stått för översättningarna till svenska.
Ett analyserande förhållande till texterna används för tolkning och utvärdering. Ett enkelt fenomenologiskt tankesätt till det kvalitativa materialet används här, främst med utgångspunkt utifrån Professor George Boerees synsätt.8
8 http://www.ship.edu/~cgboeree/ (Professor George Boeree´s hemsida). Boeree är professor inom institutionen
Boeree tar upp en “varm analysmetod” där empati integreras i analysen för att fånga in essensen, denna form går att finna i både hermeneutiken och i fenomenologin. När vi studerar något, tänker vi och ser mönster, och fenomenologi ser att erfarenhet både har en objektiv och en subjektiv del.9
När vi ser, hör, känner, tänker, tycker och bedömer använder vi vår erfarenhet. När vi gör detta måste vi vara öppna för alla aspekter av fenomenet i fråga, vilket i denna uppsats främst är besatthet och exorcism ur ett religiöst och psykologiskt perspektiv. Det gäller att vara medveten om, och försöka åsidosätta fördomar och förutfattade meningar så långt som det är möjligt.10
Den som ägnar sig åt religionspsykologi ska inte, eller har inte kompetensen att avgöra vilka former av tro som är de rätta eller de sanna. Snarare är det inom deras fack att beskriva och bestämma karaktären, orsakerna och konsekvenserna för de olika trosriktningarna och fenomen de studerar.11
1.5 Forskningsläge
Religionspsykologi är ett mycket omfattande ämne och även inom denna uppsats mer begränsade ämne är forskningsläget allt för stort och svårövergripligt för att här kunna redogöras för. Jag kommer dock att kortfattat redogöra för några arbeten som varit viktiga för denna uppsats. Mystikens psykologi, Besatthet och inspiration (1926) av Tor Andræ är ett tidigt och inflytelserikt svenskt verk. Andræ (d.1947) var professor i religionshistoria 1927-1936 och sedan biskop i Svenska kyrkan till sin död.12 Arbetet om mystikens psykologi ska i sin samtid ha varit mycket systematiskt, men fick inte den ”internationella uppmärksamhet” den förtjänade på grund av att verket endast gavs ut på svenska. Andræ skiljer bland annat på ”egentlig besatthet” och ”pseudo-besatthet” i sin bok. I den egentliga besattheten är självmedvetandet helt fördunklat och i det senare är självmedvetandet bevarat. Andræ avskiljer också saker som tungotal från besatthet och istället klassificerar sådana företeelser som inspiration.13
9http://www.ship.edu/%7Ecgboeree/qualmeth.html 10http://www.ship.edu/%7Ecgboeree/qualmeth.html 11
Wulff, David M., Religionspsykologi 1, 1993, s. 12.
12 http://www.ssp.nu/nyheter/interrel/andrae.htm
13
Owe Wikström är professor i religionspsykologi i Uppsala sedan 1985, men är också, bland mycket annat, präst i Svenska kyrkan och psykoterapeut. Wikström har forskat kring besatthet.141984 skrev han kring exorcism och besatthet i sin bok
Hypnos, symboldrama och religion.15 Utifrån ett kritiskt förhållningssätt ger Wikström en skildring kring bland annat så kallade ”pop-teologier”, som populärlitterärt behandlar fallstudier rörande exorcism och besatthet. Wikström anser att dessa fallstudier är värda en religionspsykologisk studie, främst om de utlovar att kunna ge psykisk hälsa. Wikström tar även upp ämnet i ett tidigt ”paper” från 1981 där problemet kring hur många faktorer det är som måste beaktas när besatthet studeras inom religionspsykologin tas upp, framförallt för att inte falla i den ”medicinskt – materialistiska fällan”.16 Men även i dagsläget är frågan aktuell hos Wikström, vilket exempelvis märktes i hans ”paper” och tal på Humanistdagarna (september 2004) i Uppsala då han tog upp religion och psykisk störning.17
Malachi Martin (1921-1999) var inledande i sin karriär en jesuitisk katolsk präst. Under hela sitt liv ansågs han vara expert på exorcism. Hans bok Hostage of the
devil: The possession and exorcism of five contemporary Americans (1976) ska vara
den första och enda boken i handboksgenren under ämnet besatthet och exorcism skriven i modern tid.18 Martins åsikter kring exorcism är mycket konservativa och följer katolsk kanon.
En psykiatriker och författare som var vän med, och mycket påverkad av Martin, var M. Scott Peck (1936-2005).19 Peck var praktiserande psykiatriker och troende kristen (troendedöpt metodist), men enligt egen utsago främst en vetenskapsman. I sin bok Glimpses of the devil (2005) skildrar Peck i egen mening de första fullständiga redogörelserna av besatthet och exorcism av en modern psykiatriker.20
14http://www.teol.uu.se/staff/owewikstrom/
15 Wikström, Owe, Hypnos, symboldrama och religion, 1984.
16 Wikström, Owe, “Possession as a Clinical phenomenon. A critique of the medical model ”, 1981. 17
Wikström, Owe,”Jag lydde bara Gud”, 2004.
18 Kan ses som ett omstritt påstående då bl.a. Wikström (1984) visar att många populärlitterära verk kring
besatthet och exorcism finns. Dock kan Malachis´s bok vara den enda i sitt slag skriven av en katolsk präst.
19http://www.mscottpeck.com/ 20
Peck är i båda fallen som skildras själv både psykiatriker och exorcist åt sina patienter. Han menar att äkta besatthet är mycket ovanligt, men anser att katolska kyrkans krav på besatthet är allt för orealistiska och hårda. Pecks förhållande till exorcism är alltså betydligt liberalare än den strikta konservativa inom katolska synen Martin ska ha haft. Dock rör sig båda i tillsynes samma kontext.21 Under 1990-talet och 2000-talet har även företeelsen med exorcism som en möjlig behandlingsform diskuterats och ventilerats i bland annat nordamerikanska vetenskapliga artiklar med såväl rent psykologiskt som religiöst ämnesområde. Tidskrifter som tagit upp företeelsen är bland andra Western Report och Journal of
psychology and theology; båda har ett integrerat medicinskt och religiöst
perspektiv.
1.6 Material
Materialet som använts i denna uppsats är både internationellt och svenskt. Det använda internationella materialet är främst artiklar ifrån vetenskapliga tidsskrifter inom religion och psykologi från USA där exorcism som behandlingsmetod debatteras, vilket nämndes ovan. Även ovan nämnda bok av M. Scott Peck
Glimpses of the devil kommer att användas i min analys. Också Owe Wikströms
bok och papers som även de nämndes ovan har bland annat använts för analys. Även Internetsidor har varit viktiga för faktainsamlandet. Flertalet artiklar och historisk fakta kring exorcism och besatthet finns elektroniskt publicerade, exempelvis sidan katolik.nu bör nämnas där allehanda material kring ämnet går att finna. Också den Romerska ritualen och den katolska kyrkans uppdatering av ritualen går att till viss del finna på Internet.22 För historiska fakta rörande katolska kyrkan i allmänhet har Derek J. Holmes och Bernard W. Bickers Katolska kyrkans
historia (2002) varit mycket givande. Dessutom har rent psykologiska fakta främst
använts utifrån Drew Westen´s Psychology, Brain, Behavior and Culture (2002) vid sidan av de rent religionspsykologiska böckerna av bland annat David M. Wulff (1993).23
21
Se Peck, M. Scott, Glimpses of the devil, 2005.
22http://www.ewtn.com/library/PRAYER/ROMAN2.TXT (den Romerska ritualen).
http://www.ewtn.com/library/Liturgy/ZEXOR.HTM (Uppdateringen av den Romerska ritualen till stor del undanhållen media, se vidare 2.3, s. 14).
23
1.7 Avgränsningar
Regelverket för den katolska kyrkan är noggrant fastslaget och därmed förhållandevis enkelt att studera då den ”rätta läran” för kyrkan officiellt ska efterföljas av alla inom den katolska församlingen.24 Därmed kommer uppsatsen i stort att centrera sig kring de föreställningar som råder inom den katolska kyrkan.
Exorcism förekommer också inom andra kristna riktningar, och även inom andra religioner, vilket gör att det ibland kan vara svårt att urskilja var vissa författares avgränsningar mot utomkatolska åskådningar dras, om det över huvud taget dras några. När så är fallet har tolkningen och analysen främst gjorts utifrån den katolska användningen och tillhörande föreställningsvärld kring exorcism och besatthet. Inga försök till att förklara, diagnosera eller argumentera kring enskilda fall eller dess bakomliggande eller nuvarande orsaker till att någon blir, eller anser sig (eller anses av andra) vara besatt kommer att göras.25 Inte heller några större historiska skildringar eller ingående bakgrundsarbete kring exorcism och besatthet kommer att göras, främst av utrymmesskäl.
1.8 Begreppsdefiniering och övergripande teorier
Eftersom uppsatsen rör sig inom det mycket tvärvetenskapliga ämnet religionspsykologi och då även religionsvetenskap, psykologi och psykiatri bör några centrala begrepp kortfattat definieras:
Psykologi är den vetenskapliga undersökningen av mentala processer och beteende. Inom psykologiämnet finns flera olika perspektiv såsom till exempel utvecklings, social, kognitiv, personlighets, utbildnings och klinisk psykologi. Men för att så väl som möjligt kunna förstå en person krävs att biologi, de olika psykologiska perspektiven och den kulturella kontexten beaktas tillsammans.26
24 Enligt Katolska kyrkans katekes (http://www.katekesen.se/), tredje kapitlet, artikel 2: ”168 Det är först kyrkan,
som tror och på detta sätt bär, när och stöder min tro. Det är först kyrkan som överallt bekänner Herren. ”Över hela jordens krets bekänner dig din heliga kyrka” /…/ Vidare går att även att läsa: ”173Kyrkan är visserligen spridd över hela världen, ända till jordens ändar och har tagit emot tron av apostlarna och deras lärjungar. Men hon bevarar (denna förkunnelse och denna tro) med en omsorg, som om hon bodde i ett enda hus,” /…/
25 Bortsett från uppsatsens inledande presentation och slutliga diskussion. Dock kommer en allmän diskussion
att centreras kring DID (Dissociative Identity Disorder).
26
Psykiatri och terapi. Psykiatri är den medicinska inriktningen som kliniskt behandlar psykisk sjukdom och störning. Det är medicinskt utbildad personal och läkare som sköter vården av patienter med olika behov av hjälp. En terapeut har också ofta en lång utbildning, men jobbar snarare med samtal under långa perioder där exempelvis psykodynamiskt perspektiv är en vanlig terapiform.
Behandlingen inom terapiriktningarna rör ofta mentala processer, introspektion och utredningar kring klientens liv och personlighet. Psykiska sjukdomar och störningar kan sträcka sig från lätta fobier till psykoser, som är en stor störning som rör förlust av verklighetsuppfattning. Behandlingsmetoderna är alltså i relation till störningen där allt från samtalsterapi till stark medicinering kan förekomma.27
Religion. Termens betydelse kan till och med vara olika inom samma tradition. Det kan anses omöjligt att ge ”religion” en tillfredställande definition.28 Men i denna uppsats är innebörden dock starkt kopplad till tradition och tro på den katolska föreställningsvärlden och kanon där besatthet, exorcism och demoner är verklighet.
Besatthet. Enligt religionspsykologin är besatthet ett slags trancetillstånd ”vanligen kännetecknat av intensiv motorisk aktivitet och emotionell upprymdhet, under vilken den ursprungliga personligheten utbyts mot en annan, en främmande”. Detta tolkas ofta som andebesättelse. Tillståndet skapar bland annat och ofta skrämmande känslor hos åskådare.29
Exorcism. Begreppet kommer närmare att utredas nedan under bakgrundskapitlet (2. Bakgrund s.10), men en passande kortfattad definition för uppsatsen är följande:
Exorcism är (1) den handling då man driver ut eller avvärjer demoner eller onda andar från personer, platser eller föremål, som man tror vara besatta eller hemsökta av dessa eller som är benägna att bli offer eller instrument för deras illvilja; (2) medlet till gagn för detta syfte, speciellt den högtidliga och auktoritativa besvärjelsen av demonen, i Guds namn eller i någon högre makts namn, som han är underkastad.30
27Se Westen, Drew, Psychology; Brain, Behavior and Culture, 2002, Glossary G-13. 28 Wulff, David M., Religionspsykologi 1, 1993, s. 13, 21.
29
Wulff, David M., Religionspsykologi 1, 1993, s. 359f. (Termerna ’ande’ och ’demonisk besatthet’ verkar användas synonymt både av Katolska kyrkan och de författare som använts i uppsatsen).
30
Några övergripande förhållningssätt och teorier kring vetenskap, religion och tro behöver kort skildras utifrån de motsättningar som kan föreligga mellan religion och psykologi, och då i förläggningen mellan tro och vetande, och i detta fall främst mellan psykologi och exorcism för att sätta uppsatsens problemområde i en kontext.
Studiet av religion ses av vissa vetenskapsmän som humbug och ett hot mot naturvetenskap, förnuft och logik.31 Det övernaturliga är inte empiriskt bevisat; ”objektivt observerbara och mätbara händelser” som skulle kunna bevisa något övernaturligt har ännu inte vetenskapligt kunnat förklaras.32”De flesta läroböcker i psykologi underlåter att behandla religion”. Också forskning från psykologer har bitvis visat på en ”genuin antagonism mot religion”.33
Psykologer, psykiatriker och även präster är dock sinsemellan oense om den religiösa erfarenhetens betydelse. Det är ett bipolärt förhållande där det å ena sidan finns de inom psykologin och olika vetenskapsfält som helt fördömer religion och dess föreställningar, och å andra sidan finns det de som ser religion som en resurs och något viktigt.34 Självklart finns det många åsikter och förhållningssätt som befinner sig utspridda mellan polerna, men grovt sett finns det alltså två övergripande riktningar rörande uppsatsens ämne; den helt profant utomkyrkliga och strikt naturvetenskapliga linjen som i detta fall helt skulle förkasta tro på exorcism och demonisk besatthet, och den öppna linjen som ser en användning av företeelsen exorcism som en möjlig behandlingsmetod.
31Wulff, David M., Religionspsykologi 1, 1993, s. 66ff. 32Wulff, David M., Religionspsykologi 1, 1993, s. 362. 33Wulff, David M., Religionspsykologi 1, 1993, s. 64f. 34
2. Bakgrund
2.1 Historia
Exorcism i den form som den katolska kyrkan idag bedriver har sitt ursprung och rötter i främre Asien och i Mellanöstern. I den babyloniska föreställningsvärlden var vissa sjukdomar kopplade till någon slags demonisk besatthet, och exorcism sågs som det enklaste och kanske det enda sättet att försöka bota de sjuka. Med tiden ska användningen av exorcism, det vill säga religiös andeutdrivning ha upptagits i den grekisk-romerska världen. Begreppet exorcism kommer också ursprungligen från det grekiska ordet exorkizo som i ungefärlig betydelse handlar om utdrivande genom besvärjelse.35
Den tidiga judendomen motsatte sig officiellt dessa böjningar av tron som förekom hos deras grannar, men utövade själva liknande utdrivningshandlingar så länge som det gjordes i Jahves namn. Även en ökad dualism och tro på demonisk besatthet hos judarna visar på ett ökat inflytande från grannområdena.36 Det finns inget direkt exempel i Gamla testamentet på demoner som har drivits ut genom människor.37 Däremot är exorcism något centralt i Nya testamentet. Jesus var bland mycket annat en flitig exorcist, en fjärdedel av Jesus helande var i form av exorcism, minst 26 referenser på utförd exorcism av Jesus finns i Bibeln; kraften att kunna driva ut onda andar var också viktigt för apostlarna.38 Jesus gav enligt Bibeln apostlarna och lärjungarna makt att driva ut demoner:
Han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, så att de kunde driva ut dem och bota alla slags sjukdomar och krämpor. (Matteus 10:1).
Han gav också samma makt till de övriga troende:
Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd. Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål. (Markus 16:16-17).
35http://www.katolik.nu/html/artcl_exorc.htm (Översättning från The Catholic Encyclopedia). 36
Brakke, David, Journal of religion 84, 2004, s. 450f.
37http://www.katolik.nu/html/artcl_exorc.htm (Översättning från The Catholic Encyclopedia).
38http://www.enspirepress.com/writings_on_consciousness/spirit_possession_exorcism/spirit_possession_exorci
David Brakke har recenserat Eric Sorensens bok Possession and exorcism in the
New Testament and early Christianity (2002).39Sorensen ska enligt Brakke mena att det finns två tankebanor i NT: (1) I de synoptiska evangelierna var Jesus och apostlarna exorcister. Dessa evangelier gav modeller för tillvägagångssättet och gjorde även reklam för exorcism som ett redskap i missionen. (2) I Paulus brev däremot är exorcism inte alls lika central, men en teologi byggs där besatthet av onda makter (synd) eller uppfyllelse och inspiration av det goda (den heliga Ande) skapar identitet och förklarar den fria viljan. Vidare menar Sorensen att de kristna i den tidiga kyrkan fann vägar att generera ett behov av exorcismen utifrån en legitimering i NT av Jesus och apostlarna. De ville finna ett samspel mellan teori och praktik rörande det onda och det himmelska.40 Dock har Sorensen fått kritik för att allt för mycket tillförlita sig på ”kultursammanblandning” i området vid tidpunkten, vilket möjligen inte ska läggas allt för stor vikt på enligt kritiker till hans forskning.41
Genom texter från tidiga källor och skrifter ifrån Medelhavsområdet finns det belägg för att det under de första århundradena inte bara var prästerna utan också kristna lekmän som kunde utöva exorcism på dem som ansågs vara besatta av onda andar.42
Redan från början i den kristna kyrkan var också dopet en form av exorcism. Det officiella inträdet i kyrkan skedde då den som döptes fick förlåtelse och befrielse genom att onda makter avsades. Cirka år 250 fanns det även 52 personer som fanns bokförda som exorcister i den kristna kyrkan i Rom, vilket visar att exorcist också var en officiell förordning tidigt.43Under medeltiden var det främst kyrkans män och kvinnor som skötte behandlingen av sjuka, och då även de mentalsjuka. De trodde i enlighet med kyrkans lära att psykiska sjukdomar orsakades av onda andar. Dessa demoner skulle drivas ut genom allehanda former av exorcism som ofta medförde mer psykiskt lidande, såväl som fysiskt.44
39
Brakke, David, Journal of religion 84, 2004, s. 450f.
40 Ibid. 41 Ibid.
42http://www.katolik.nu/html/artcl_exorc.htm (Översättning från The Catholic Encyclopedia).
43
Holmes, Derek J. & Bickers, Bernard W., Katolska kyrkans historia, 2002, s. 35ff.
44http://www.enspirepress.com/writings_on_consciousness/spirit_possession_exorcism/spirit_possession_exorci
Exempelvis piskning förekom som ”behandlingsmetod”. Under medeltiden fortgick kyrkans utformning av det som skulle bli den formella riten för exorcism. År 1614 var Rituale Romanum, den Romerska ritualboken färdig, vilket fortfarande används och innehåller bland annat ett långt avsnitt om reglementet för exorcism.45
Dock ska man ha klart för sig att den Romerska ritualens färdigställande inte utplånade avarter av tolkningarna kring behovet av exorcism. Många har brunnit på bål för att befrias från det onda.46 På 1600-och 1700-talet förekom många avrättningar och lynchningar i Europa till följd av vidskepelse rörande besatthet och häxeri i allmänhet. Stiftens myndigheter jobbade ibland hårt för att komma tillrätta med vidskepelserna, samtidigt som kyrkorna och Rom ofta var en faktor som spädde på och stärkte ”vidskepelserna” ur en kristen kontext.47
I västvärlden fick intresset för andar och liknande mystiska företeelser ett uppsving hos allmänheten under mitten av 1800-talet då den spirituella rörelsen i USA började.48 Exorcister, officiellt och på heltid fanns inom den Romersk katolska kyrkan tills 1972, då även exorcismen i dopriten avskaffades.49 Detta tilltrots utförde den katolska kyrkan över 600 exorcismer mellan åren 1970 och 1980.50
45
http://www.enspirepress.com/writings_on_consciousness/spirit_possession_exorcism/spirit_possession_exorci sm.html (The History & Psychology of Spirit Possession & Exorcism. By: Mark Bancroft).
46 Se McKay, John P. m.fl., A history of world societies, 2000, s. 481 (Exempel på att i bland annat den
schweiziska konfederationen avrättades 5,417 häxor mellan 1470 och 1700).
47
Holmes, Derek J. & Bickers, Bernard W., Katolska kyrkans historia, 2002, s. 264f.
48http://www.enspirepress.com/writings_on_consciousness/spirit_possession_exorcism/spirit_possession_exorci
sm.html (The History & Psychology of Spirit Possession & Exorcism. By: Mark Bancroft).
49
Stevenson, Ian, “Possession and exorcism”, The Journal of parapsychology, vol.59, 1999. Rörande dopriten se exempelvis: Arlebrand, Håkan. Wallin, Kerstin, Den onde, 2001.
50http://www.enspirepress.com/writings_on_consciousness/spirit_possession_exorcism/spirit_possession_exorci
2.2 Romerska ritualen
Den Romerska ritualen är den katolska kyrkans officiella ritualbok och innehåller anvisningar som rör hela det katolska kyrkoåret och dess verksamhet.51 Det 13:e kapitlet i boken rör exorcism och är lika omfattande som de övriga kapitlen, och går igenom ritualen kring exorcism lika noggrant som exempelvis kapitlen som rör sakramenten. Nedan kan endast en kort sammanställning presenteras av det omfattande materialet.
Första avsnittet i det 13:e kapitlet förklarar de generella regler som rör exorcism. Till exempel ska prästen som utför exorcismen vara auktoriserad av en biskop, och även vara erkänd för sin dygd, moral och integritet. Prästen ifråga ska även vara av mogen ålder, ödmjuk, och ha tillit till Gud. Han ska också vara påläst och skeptisk till besatthet och kunna skilja ut sjukdom, och då speciellt psykisk sjukdom från äkta besatthet av onda andar.
Sedan tar boken upp tecken på att någon är besatt. Den som misstänks vara besatt ska bland annat uppvisa förmågan att kunna tala i okända tungor, eller åtminstone förstå okända språk. Den misstänkte ska även veta saker om framtiden och dolda händelser, kunna visa krafter bortom personens ålder och naturliga förmåga som exempelvis onaturlig styrka. Även många andra tecken tas upp som sammantaget och i sin helhet blir bevis på äkta besatthet.
I övrigt tas bland annat upp att exorcisten ska vara på sin vakt och visa uthållighet. Den besatta personen kan nämligen försöka lura och vilseleda exorcisten. Även offret kan felaktigt tro sig vara frisk: ”In fact, the arts and frauds of the evil one for deceiving a man are innumerable”.52
Rent praktiskt ska exorcismen om möjligt helst hållas i en kyrka. Exorcisten ska fråga om antalet och namnen på andarna som besitter personen. Föremål som kors och heligt vatten är känd rekvisita. Och själva exorcismen ska hålla på upptill fyra timmar, eller till segern är vunnen under ett pass.
Följande avsnitt i boken går in på själva riten för exorcismen. Prästen ska bikta och rena sig innan. Om patienten är argsint ska denne bindas. (Prästen ska för övrigt inte utföra exorcismen ensam, ett flertal kristna personer deltar oftast). Mycket psalmer läses under exorcismens gång. Fadern, Sonen och den helige Ande ger makt åt riten och böner bes och stycken ur Bibeln läses. Mer böner bes och själva exorcismens befallningar läses. Allt upprepas så länge som det sedan anses vara nödvändigt.
I nästkommande avsnitt i kapitel 13 tas mer generella regler upp kring exorcism av satan och fallna änglar. Böner och psalmer som exempelvis vänder sig till Maria och ärkeängeln Michael föreslås för tillbedjan i samband med exorcismen.53
2.3 Uppdatering och dagsläget
De senaste årtionden har en utveckling skett inom den så kallade kyrkliga själavården som rör samtal, bön, bibelläsning och avlösning som en form av terapi.54 Kyrkorna har tagit åt sig från psykologins och psykiatrins behandlingsmetoder och kunskaper. Det går alltså att se hur utvecklingen inom kyrkans vårdande uppdrag gått mot det mer profana. Svårigheten med detta ligger dock främst i hur mycket värderingar från själva religionen kontra psykologin som ska få ta plats.55
Den 26 januari 1999 hölls en presskonferens i Vatikanen med anledning av en uppdatering av den Romerska ritualen rörande exorcism. Kardinal Jorge Medina uttalade bland annat följande:
We know there are Catholics who have not received good information and doubt the existence of the devil, but this is an article of faith and part of the doctrine of the Catholic Church. Whoever says the devil does not exist is no longer a believer.56
53
Det anses vara ärkeängeln Michael som kastade ut Satan (draken) med kumpaner från himmeln. Se Uppenbarelseboken 12:7-9.
54 Holm, Nils G., Religionspsykologins grunder, 1993, s. 148f. 55 Ibid.
56
Den nya ritualen får inte i sin helhet skildras för media, men vissa detaljer har läckt. Den nya texten har språkliga förändringar, och är modernare. Prästen får exempelvis större frihet rörande bön och inställningen är mer vägledande. Dock är kontexten fortfarande densamma: Jesus är sanningen, djävulen (Satan) är lögnaren, och demoner är fallna änglar. Djävulen och änglarna föll genom eget val, Djävulens inflytande är stort, men skapat och begränsat. Att Gud låter djävulen verka är ett stort mysterium, men allt sker med Guds försyn. Demonerna kan drivas ut från både människor och materiella föremål.57
Den nya texten ska framhålla försiktighet vid bedömning av besatthet och hänsyn ska tas till modern psykologi, psykiatri och medicin.58 Kardinal Medina nämnde också vikten av detta vid presskonferensen: ”It often happens that simple people confuse somatic problems with diabolical influence, but not everything can be attributed to the devil".59
57 Arlebrand, Håkan, Wallin, Kerstin, Den onde, 2001, s. 131, 132. Se även http://www.katekesen.se/ (Katolska
kyrkans katekes).
58 Arlebrand, Håkan, Wallin, Kerstin, Den onde, 2001, s. 131, 132. 59
3. Analys
3.1 Debatten och problematiken
Både innan och efter uppdateringen av den Romerska ritualen 1999 kan en debatt gå att finna kring användningen av exorcism som en möjlig behandlingsmetod för människor med vissa typer av psykiska störningar. Frågan om tro och vetande är central, men också det bästa sättet att hjälpa en människa med psykiska problem måste beaktas vid sidan av personliga uppfattningar från såväl präster som psykiatriker.
Candis Mclean diskuterar ovan nämnda ämnen i en artikel.60 McLean vill peka på den svåra skillnaden mellan galenskap och besatthet. Hon hänvisar till en biskop Balducci i Vatikanen som hävdar att i hans erfarenhet är det endast fem eller sex fall av tusen rapporterade som han anser vara äkta besatthet, de övriga är helt enkelt mentalsjukdom.61
Frågan blir därmed vad som diagnostiskt kan falla in under exorcism som en möjlig behandlingsmetod? Det hela är en mycket svår bedömningsfråga.62 Klart är att det finns människor som själva, eller genom exempelvis familjens hjälp, söker professionell vård för ”besatthet”. Dessa patienter är ofta helt övertygade om att de är besatta av demoner eller onda andar. Överdriven eller förvrängd religiositet kan över huvud taget ofta vara ”symptom” för flertalet psykiska sjukdomar.63
Som exempel brukar ofta den mentala störningen Dissociative Identity Disorder (DID) tas upp.64 DID är det som mer vardagligt kallas för multipla personligheter. Detta är en mycket omstridd och ovanlig diagnos, men dock kliniskt accepterad.65
60 McLean, Candis, “Satan and mental health”, Western Report, 990802. Exakta uppgifter kring McLean rörande
hennes livsförhållande, utbildning och titlar och examina utöver att hon är journalist har ej tillfullo gått att finna, se dock: http://www.trainingforum.com/Speakers/cmclean.html för en mindre obekräftad CV.
61McLean, Candis, “Satan and mental health”, Western Report, 990802, s. 30ff.
62Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT,
2001, s. 135.
63
Wikström, Owe. “Possession as a Clinical phenomenon. A critique of the medical model”, 1981, s. 87f.
64 Många andra mentala sjukdomar har historiskt och även i nutid förknippats med besatthet. Exempelvis
epilepsi, schizofreni och psykoser i allmänhet. Här ges endast utrymme för DID.
65 Se: http://www.psychologynet.org/dsm.html (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders - Fourth
Enligt Candis McLean finns det de i både det psykiatriska och teologiska fältet som är överens att om några kan hjälpas genom exorcism så är det DID-patienter.66 Vid en studie av 286 fall av DID rapporterade 28,6 % att sin ändrade personlighet hade att göra med en demon.67 Föreställningen om besatthet finns alltså ibland hos DID-patienter.
Psykiatrikern M. Scott Peck menar också att DID och besatthet har liknande symptom. Dock är DID en vedertagen diagnos hos American Psychiatric Association, vilket besatthet inte är.68 Peck menar att problemet med avsaknaden av en diagnos för besatthet ligger i en svag tro på Satan så väl som på Gud. Det hela har enligt Peck att göra med vår materialistiska kultur. Allt ska kunna ses, röras och mätas för att vara värt något. Peck menar att katolska kyrkans krav för exorcism är orealistiska. Han föreslår en flexiblare syn och bedömning, och att: ”demonology be made an incipient subspecialty of psychiatry and psychology”.69
Mer genomgripande åsikter går också att finna hos exempelvis Eric L. Johnson som menar att Kristus är herre även över psykologin, och att psykologiämnets auktoritet starkt går att ifrågasätta. Vi är inte neutrala och objektiva; Johnson menar att forskning har visat att psykologi och psykoterapi är mycket tendensiösa områden. I hans mycket inomkyrkliga världssyn är vetenskap helt beroende av Gud, precis som allting annat. Johnson förespråkar en kristen psykologi: ”The Christian psychologist submits to Gud´s lordship in his or her thoughts and beliefs”.70
Dennis L. Bull, PhD, lägger fram något av en mellanväg. Han menar att som utgångspunkt ska generellt ej någon ställning tas till verkligheten eller sanningen i patientens rapporter.71
66McLean, Candis, “Satan and mental health”, Western Report, 990802, s. 30ff.
67Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT,
2001, s. 131.
68http://www.psychologynet.org/dsm.html (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders - Fourth
Edition (DSM-IV). Svensk psykiatri använder ej heller begreppet “besatthet.”
69 Se Peck, M. Scott, Glimpses of the devil, 2005, citat från s. 239. 70
Johnson, Eric L, “Christ, the lord of psychology”, JPT 1997 s. 11ff.
71 Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder ”, JPT,
2001, s. 133. Bull har ett flertal examina inom bl.a. teologi och psykologi. Han innehar en PhD i ”counseling and student service” och är specialiserad på dissociativa störningar och kristen rådgivning enligt JPT
En modell med ett fenomenologiskt förhållningssätt föreslås av Bull. Därmed kan det möjligen undslippas en teologisk debatt om demoners vara eller icke vara, då själva ”fenomenet” istället är i centrum.72
Owe Wikström sätter ovan nämnda problemområde i en kontext genom ett exempel. Wikström menar att någon som säger sig ha kontakt eller fått en uppenbarelse av Gud (som exempel) anses inom sin grupp som normal. Vederbörande ingår oftast ”i en kulturell-religiös norm och är inte avvikande”.73 Resten av samhället erkänner troligen inte gruppens ”verklighet”; om någon ställde sig på Storgatan i så gott som vilken stad som helst och proklamerade att han eller hon hade ett meddelande från Gud skulle personen i fråga säkerligen ses som konstig, och möjligen hade polis eller läkare tillkallats om vederbörande stört för mycket. Wikström slår fast att: ”upplevelseinnehållet ges legitimitet av den omgivande gruppen”.74
Religionspsykologen och professorn i religionsvetenskap Nils G. Holm menar också (i likhet med Bull och Wikströms tidsmässigt senare resonemang) att när det rör förhållningssättet till andra människors upplevelser, ska psykiska störningar som direkt har, eller kan spåras till religiösa faktorer behandlas genom att problemet ses med ett öppet förhållningssätt till religionen i fråga rörande dess trossystem och terminologi.75
3.2 Belastningar
Eftersom all form av vård handlar om att på bästa sätt hjälpa en människa är det viktigt att beakta alla uppenbara belastningar och nackdelar med exorcism. Problemet som fortfarande föreligger är främst att besatthet inte är en accepterad klinisk diagnos. Redan här uppkommer utifrån speciellt en amerikansk kontext de rent ekonomiska (ska exorcismen kosta pengar?), skadeståndsmässiga och rättsliga problemen.
72
Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder ”, JPT, 2001, s. 133.
73 Wikström, Owe, ”Jag lydde bara Guds röst”, 2004, s. 3. 74 Ibid.
75
Därför anser M. Scott Peck utifrån egen erfarenhet att alla inblandade parter lämnar sitt medgivande skriftligt, och att exorcismen filmas.76 Peck menar också att betalning inte ska tas för exorcism eftersom det fortfarande är en mycket kontroversiell och outstakad mark.77 Däremot har Peck tagit betalt för sin terapi som så småningom mynnat ut i exorcism i de två fall han har behandlat.
Också problemet kring diagnosen kan väcka frågor som rör metoden och människors föreställningar om besatthet och exorcism över huvud taget. Owe Wikström menar att besatthet och exorcism inom teologin kan bli en form av populärpsykiatri, speciellt då skildringar kring händelserna under exorcismen ges ut i bokform. Olika grupper och trosriktningar inom religiösa åskådningar, vilket i denna uppsats främst den katolska kyrkan, vill legitimera sin egen tradition, och tolkar utifrån detta sina egna föreställningar.78 Exorcismen blir en konfirmation och bekräftelse för de egna föreställningarna, även för patienten i fråga: ”alla de som kommer för en exorcistisk behandling har rimligen en föreställning om hur onda andar beter sig”.79
Candis McLean framhåller att det kan vara mycket farligt att intala en sjuk person att han eller hon har en demon i/inom sig.80
Owe Wikström anser också att tal om andar och liknande kan vara en trigger eller en förstärkare för att se sig själv som besatt. Exorcism kan då ej hjälpa enligt Wikström. Främst eftersom det är baserat allt för mycket på faktorer som snarare förstärker patientens tillstånd. Majoriteten av behandlingen måste då vara medicinsk enligt Wikström. Det ”religiösa språket” kan bli ett sätt att skylla på någon annan: ”satan fick mig att göra det”, och genom exorcismen blir vederbörande på ett sätt oskyldig. Dock framhåller också Wikström att många faktorer måste tas med i beaktningen. Faran kan vara att de som bedömer patienten faller i den ”medicinskt-materialistiska fällan”, och då inte beaktar alla faktorer.81
76Peck, M. Scott, Glimpses of the devil, 2005, s. 108f. 77
Peck, M. Scott, Glimpses of the devil, 2005, s. 122.
78 Wikström, Owe, Hypnos, symboldrama och religion, 1984, s. 123 till 134ff. 79 Wikström, Owe, Hypnos, symboldrama och religion, 1984, s. 137.
80 McLean, Candis, “Satan and mental health”, Western Report, 990802, s. 30ff. 81
Rent generellt menar Dennis L. Bull att det tycks som att psykoterapeuter (speciellt rörande DID) anser att exorcism oftast inte är mer troligt att skada patienten än att bota vederbörande. Bland sekulära terapeuter är exorcism allmänt sett en religiös behandling, och därmed inte vetenskaplig och psykologisk.82
Bull framhåller vidare att sekulära diagnosställare oftast anser att påstådda demoner inom en patient förväxlats med DID, exempelvis ses demoner som självdestruktiva alteregon hos patienten. Bull påpekar också att oftast är det de dåliga exemplen på exorcism som lyfts fram i allmänt ljus. Enligt Bull uppstår problemen när exorcism utförs av religiösa människor med liten eller ingen förståelse för DID eller psykologi. En problematik och avart finns också då exorcism utförs som verktyg för kontroll och förnedring.83
3.3 Möjliga fördelar
Som Bull påpekade ovan är det framför allt nackdelar och dåliga exempel på exorcism som går att finna lättast. Bull lyfter dock fram att terapeuter med en kristen världssyn faktiskt kan se exorcism som en del i behandlingen där det passar in för vissa patienter med exempelvis DID. Framför allt menar Bull att positiva följder av exorcism som en behandlingsmetod för exempelvis konservativt kristna patienter kan vara en möjlighet. Det finns studier som pekar på positiva (även negativa) responser på exorcism som behandling.84
M. Scott Peck har som ovan nämnts (s.17) menat att katolska kyrkans krav på besatthet är orealistisk. Peck vill snarare gå ifrån det katolska regelverket och se exorcism som en behandlingsmetod: “An exorcism is a massive therapeutic intervention to liberate, teach, and support the victim to choose to reject the devil”.85
82Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT,
2001, s. 132.
83
Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT, 2001, s. 132.
84Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT,
2001, s. 133.
85
Tesen Bull vill driva är i stil med Pecks, men inte lika religiöst värdeladdat som hans. Enligt Bull skulle en kliniker kunna använda ett fenomenologiskt förhållningssätt till exorcism som förklaringsteknik, vilket skulle kunna gynna patienter med upplevelser av demonisk besatthet. Vid den nuvarande behandlingen av DID använder terapeuten redan patientens föreställningar om och kring det patienten visualiserar, hör och kommer ihåg.86
Owe Wikström menar att religion kan fungera terapeutiskt och läkande. Wikström tar upp begreppet KASAM som står för ”känsla av sammanhang”. Den enskilde individen känner sig insatt i ett större sammanhang, vilket gör saker mer förståliga för den religiöse. KASAM leder också till att personen i fråga ofta mår bättre. Wikström framhåller dock att religionen inte är ett ”mentalt valium”. Religion kan dock ge svar, stabilitet, tillit, och tillhörighet för den religiösa människan.87
Om kristen tro redan är en del av patientens liv, varför inte använda den frågar Dennis L. Bull. Bull anser också att exorcism ska utföras utan övertalning och vara baserat på patientens initiativ, och absolut ej tvingas på någon. Exorcism är inget substitut för bra psykoterapi betonar Bull, men exorcism kan under rätt förhållanden vara en terapeutisk teknik att lägga till på den övriga psykiatrins register över behandlingar och metoder.88
86
Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT, 2001, s. 133.
87 Wikström, Owe, “Jag lydde bara Guds röst”, 2004, s. 6.
88Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT,
4. Slutsatser
Uppsatsen visar att det i min mening går att sluta sig till att besatthet och exorcism är en mycket gammal och värdeladdad företeelse både historiskt och i dagsläget. Det är bara den katolska kyrkan som i sin föreställningsvärld upprätthållit något som går att likna vid en formell diagnos för besatthet och exorcism som går att finna i den Romerska ritualen.89Till synes förefaller uppsatsens analys ge bilden av att problem och nackdelar överväger de möjliga fördelarna rörande exorcism. Owe Wikström anser att exorcism kan fungera, men då som ”en snabb, suggestiv förträngningsterapi”. Någon riktig insikt ges dock ej enligt Wikström.90 Men som Wikström framhållit är den ”medicinskt-materialistiska fällan” alltid något att ta i beaktning. Exorcism kan under rätt förhållanden vara en terapeutisk teknik att lägga till på den övriga psykiatrins register över metoder vilket Dennis L. Bull framhållit.91
Nils G. Holm har enligt min åsikt och genomförda studie helt rätt i att religion och mental hälsa är ett av de svåraste fälten inom religionspsykologin.92 (Och möjligen till viss del även för psykvården?). Religion kan som vi har sett i uppsatsen ha en stödjande funktion för personligheten. Dock är en religiös orientering eller tro något som troligen inte utgör något botemedel mot svårare neurotiska störningar. Bedömningen av självinsikt eller avsaknad av en sådan, är mycket viktig i uppskattningen av mental hälsa.93 Och självklart måste professionella personer göra denna bedömning, även rörande exorcism som en behandlingsmetod, oavsett vad patienten vill, eller vad den katolska kyrkan tycker. I synnerhet om företeelsen ska kunna ha en plats i ett modernt samhälle, vilket i ”teorin” går i linje med den katolska kyrkans uppdatering av ritualen.
89Peck, M. Scott, Glimpses of the devil, 2005, s. 245. 90
Wikström, Owe, Hypnos, symboldrama och religion, 1984, s. 150.
91Bull, Dennis L., “A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”, JPT,
2001, s. 134ff.
92Holm, Nils G., Religionspsykologins grunder, 1993, s. 148. 93
Exorcism är enligt mig i övrigt troligen ett mycket kontroversiellt och känsloväckande begrepp för åtskilliga människor, kanhända möjligen mycket på grund av medias och spelfilmers framställningar? Såväl präster som psykiatriker och alla övriga vetenskapsmän och kvinnor som jobbar med och forskar kring vård, psykologi och religion bör vara öppna för människors varierande och dynamiska föreställningsvärldar, både i allmänhet och inom deras specialområde.
Om någon lider av besatthet är det primära inte att debattera kring tro och vetande, eller patientens demoners externa eller interna uppkomst som är av vikt. För att kunna hjälpa någon som är i behov av psykisk vård och samtidigt rör sig inom en speciell religiös föreställningsvärld under speciella omständigheter kan exorcism eventuellt vara en möjlig del av vården. Owe Wikström menar helt i min åsikt att:
To declare that possession experiences are `nothing but` psychosis, mania, epilepsy or schizophrenia, are examples of this type of over – simplification. The same can be said of the assertion that possession is `nothing but` an obsessive neurotic symptom. I maintain, rather, that one must attempt to produce a multi – factoral model for explanation.94
94
5. Diskussion
Hittills har vetenskapsvärlden enligt min mening inte funnit (utifrån naturvetenskapliga kriterier) mätbara eller observerbara bevis för existensen av något övernaturligt, det vill säga något transcendent som finns bortom det hittills empiriskt förklarbara såsom exempelvis förekomsten av demoner. Tro och vetande är idag möjligen för ett stort flertal två skilda världar. Dock verkar det i min mening som att högre makter flitigt tas i bruk vid exempelvis drogavvänjning då den kristna kyrkan ofta har en central plats i behandlingen utan något tillsynes större ifrågasättande. Även i retoriken, politiken och i vardagligt tal används religiösa begrepp frekvent av olika skäl, och i min erfarenhet ramar religion in hela livet och skapar mening för en mängd troende människor. Religion har olika betydelser för oss utifrån vårt referenssystem och kontext. Personligen ställer jag mig till den skaran som ser med skeptiska ögon på just saker som besatthet och exorcism, och vill gärna finna vetenskapliga förklaringar till företeelserna. Dock måste jag erkänna att många av de fallstudier jag läst kring besatthet och exorcism under uppsatsarbetet väckt många frågor som är svåra att besvara och förklara. Hur gärna vi än vill kommer vi troligen inte att finna förklaringar till allt det som vi inte förstår…
6. Sammanfattning
Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner – En religionspsykologisk studie kring
besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en
användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället och inom vården?
Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism. Efter det inledande kapitlet ges en kort översikt av exorcismens historia, och den katolska kyrkans regelverk för bedömning av besatthet, och den själva utdrivningsritualen presenteras kort utifrån Rituale Romanum, den katolska kyrkans ritualbok. Även Vatikanens uppdatering av ritualen kring exorcism från 1999 skildras. I uppdateringen ska hänsyn till modern psykologi, psykiatri och medicin tas, men djävulen är självfallet samtidigt en realitet.
Käll- och litteraturförteckning
Andersson, Patrik,”Nya excesser i exorcism”, Göteborgsposten s. 78, 041112. Arlebrand, Håkan & Wallin, Kerstin,
Den onde,
Libris, Örebro, 2001.
Bibel 2000.
Bibelkommissionens översättning, Marcus förlag, Örebro.
Brakke, David,
Book review of Eric Sorensen’s “Possession and exorcism in the New Testament and early Christianity” (2002),
Journal of religion: nr: 84, s. 450-451, 2004.
Bull, Dennis L.,
“A phenomenological model of therapeutic exorcism for dissociative identity disorder”,
Journal of psychology and theology,(JPT), vol.29, s. 131-139, 2001.
Holm, Nils G.,
Religionspsykologins grunder,
Åbo Akademi, Åbo, 1993.
Holmes, Derek W. & Bickers, Bernard W.,
Katolska kyrkans historia,
Veritas Förlag, 2002. (Översättning Sjöblom, Ylva – Kristina). Johnson, Eric L.,
“Christ, the lord of psychology”,
Journal of psychology and theology, (JPT), vol.25, No.1, s. 1-27, 1997.
McKay, John P. m.fl., A history of world societies, (Fifth edition), Houghton Mifflin Company, Boston, 2000.
McLean, Candis,
“Satan and mental health”,
Western Report 8/2, vol.26 Issue 7, Canada, 1999.
Peck, M. Scott,
Glimpses of the devil,
Free Press, New York, 2005. Stevenson, Ian,
“Possession and exorcism”,
Sundén, Hjalmar,
Religionen och rollerna,
Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, Stockholm, 1959. Westen, Drew,
Psychology, Brain, Behavior and Culture, (Third edition),
John Wiley and Sons, Inc, New York, 2002. Wikström, Owe,
”Jag lydde bara Guds röst: om religion och psykisk störning”, Paper från Humanistdagarna i Uppsala, september, 2004. Wikström, Owe,
Hypnos, symboldrama och religion,
Religionsvetenskapliga skrifter, Åbo akademi, 1984. Wikström, Owe,
“Possession as a clinical phenomenon. A critique of the medical model”,
Ingår i Religious ecstasy: Papers read at symposium Åbo, Finland, 26-28 augusti, 1981. (Edit: Holm, Nils G.)
Wulff, David M.,
Religionspsykologi 1,
Studentlitteratur, Lund, 1993. (Översättning Bergling, Barbro).
Internet:
www.biola.edu/jpt (Journal of Psychology and Theology). 061112.
http://www.enspirepress.com/writings_on_consciousness/spirit_possession_exorcism/spiri t_possession_exorcism.html (The History & Psychology of Spirit Possession & Exorcism. By: Mark Bancroft, MA). 061112.
http://www.ewtn.com/library/PRAYER/ROMAN2.TXT (Romerska ritualen. Weller, Philip T. Översättning till engelska, 1964). 061112.
http://www.ewtn.com/library/Liturgy/ZEXOR.HTM (Vatikanens uppdatering av riten). 061128.
http://www.katekesen.se/ (Katolska kyrkans katekes). 061004.
http://www.katolik.nu/html/artcl_exorc.htm (Översättning från The Catholic
Encyclopedia). 061018.
http://www.moviezine.se/filmsidor/exorcism_of_emily_rose.shtml (Filmfakta: Besatt). 061004.
http://www.psychologynet.org/dsm.html (Diagnostic and Statistical Manual of Mental
Disorders - Fourth Edition (DSM-IV). 061004.
http://www.ship.edu/~cgboeree/ (Professor George Boeree´s hemsida). 061004 http://www.ship.edu/%7Ecgboeree/qualmeth.html
http://www.ship.edu/%7Ecgboeree/qualmeth.html
http://www.suite101.com/article.cfm/paranormal_realm/118382 (Fakta: Anneliese Michel). 061022.
http://www.suite101.com/article.cfm/paranormal_realm/118382/2 (Artiklar kring Emily Rose/Anneliese Michel). 061022.
http://www.ssp.nu/nyheter/interrel/andrae.htm (Fakta om Tor Andræ). 061004. http://www.teol.uu.se/staff/owewikstrom/ (Owe Wikström). 061004.
