EXAMENSARBETE
2005:159 CIV
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Väg- och vattenbyggnadsteknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad • Avdelningen för VA-teknik
FREDRIK THORÉN
GIS-tillämpning för
verksamhetsområdet mark och miljö
Sammanfattning
Detta arbete undersöker möjligheten att leverera och presentera undersökningsmaterial från miljöutredningar i digitalt format. Främst handlar det om GIS-material och rapporter. I dagens miljöarbete inom konsultbranschen efterfrågas allt oftare material som lättare går att använda direkt i kundens organisation. De förutsättningar som föreligger denna införsel av digitalt material har undersökts. Arbetet har skett i samarbete med Sweco Viaks Miljö- och Grundvattengrupp i Göteborg. De arbetar i huvudsak inom tre områden; Deponier,
Vattentäkter och vattenskyddsområden samt Förorenad mark. Intervjuer har genomförts hos de interna konsulterna samt hos deras kunder. En sammanställning av båda dessa gruppers behov har gjorts. De tekniska lösningar som finns tillgängliga för att lösa denna uppgift har undersökts och vägts mot de behovskrav som framkom ur intervjuerna. Det program som valts för att skapa den digitala presentationen heter MapSiteMaker. MapSiteMaker, är ett tillägg till programmet ArcView och är utvecklat av WM-data Ellips AB. Med detta tillägg produceras applikationer där kartor och GIS-data publiceras med webbteknik. Den skapade kartapplikationen består endast av HTML-kod och JavaScript vilket gör den snabb och fungerar oberoende av märke och version på användarnas webbläsare. Slutligen har GIS- tillämpningen tillämpats på en rapport från tjänstekategorin Vattentäkter och
vattenskyddsområden.
Abstract
This piece of work examines how to deliver and present survey material from environmental inquiries in digital format. Mainly it deals with GIS-material and reports. In today’s
environmental inquiries within the trade of consulting, more digital material is often asked for. The supplied material should be easy to use within the customer’s organisation. The basic conditions that exist for this implementation of digital material have been examined. The task has been performed in cooperation with the group of Environment and Groundwater at the company Sweco Viak in Gothenburg, Sweden. They mainly work within three fields; Waste Treatment, Water protection areas and Polluted Ground. Interviews have been done both with the consultants and with their customers. A compilation of these two groups requirements has been done. The technical solutions that are available to solve this task have been examined and their importance have been weighted compared to the requirements that emerged from the interviews. The program that was chosen to create the digital presentation is called
MapSiteMaker. MapSiteMaker is an extension to the program ArcView and is developed by WM-data Ellips AB. This extension produces applications where maps and GIS-data are published with web technique. The produced map application only consists of HTML-code and JavaScript, which makes it fast and independent of the users version and brand of web program. Finally the solution has been applied on a report from the field Water protection areas.
Förord
Detta examensarbete har utförts för utbildningsprogrammet civilingenjör samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet och omfattar 20 poäng.
Examensarbetet har utförts på Sweco Viak i Göteborg vid gruppen för Miljö- och Grundvatten under perioden mars till augusti 2004.
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Niklas Blomquist som gett mig många goda råd på vägen och lotsat mig vidare när jag stött på problem. Jag vill även tacka Patrik Alm, gruppchef vid Miljö- och Grundvattengruppen som gav mig möjligheten att utföra denna uppgift samt Jörgen Hanaeus som varit min handledare vid Luleå tekniska universitet.
Tack även till er kunder och konsulter som ställt upp vid intervjuer samt ett stort tack till Ulf Månsson vid Sweco Position i Malmö som bidragit med expertkunskaper om MapSiteMaker.
Till sist vill jag tacka Carina, Tess och Arma för ert ständiga stöd.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... i
Abstract ... ... ii
Förord... ... iii
1 Inledning 1.1 Bakgrund...1
1.2 Mål .. ...1
1.3 Metod ...1
2 Teknisk studie 2.1 Funktionsförslag för GIS-tillämpningen 2.1.1 Tittskåp...3
2.1.2 Länkad information...3
2.1.3 Datainmatning och diagram...4
2.1.4 Visualiserade mätvärden...4
2.2 Tekniska lösningsalternativ 2.2.1 Gratisprogram/Viewers...5
2.2.2 HTML-baserad kartvisning...6
2.2.3 Kartpubliceringsprogram...7
2.2.4 Nytt program utvecklat av Sweco Position ...7
3 Behovsstudie 3.1 Litteraturstudie ...8
3.2 Konsultintervju 3.2.1 Deponi...9
3.2.2 Vattentäkter och vattenskyddsområden...9
3.2.3 Förorenad mark...10
3.3 Kundintervju 3.3.1 Alingsås kommun...11
3.3.2 Borås stad...11
3.3.3 Marks kommun...12
3.3.4 Ulricehamns kommun...12
3.3.5 Varbergs kommun...12
3.4 Sammanställning från konsultintervjuer 3.4.1 Deponi...13
3.4.2 Vattentäkter och vattenskyddsområden...13
3.4.3 Förorenad mark...13
3.5 Sammanställning från kundintervjuer...13
4 Programval ...18
5 Utformning av GIS-tillämpning 5.1 Genomförd utveckling av MapSiteMaker och GIS-tillämpningen...19
5.2 Återstående utvecklingsbehov av MapSiteMaker ...20
5.3 Förberedelser för GIS-tillämpning...22
5.4 Presentation av GIS-tillämpningen 5.4.1 Karta...23
5.4.2 Data...25
5.4.3 Dokument...26
5.5 Handlingsplan för användning av GIS-tillämpningen i projekt ...27
6 Diskussion och slutsatser... 29
7 Referenser
7.1 Litteratur...30 7.2 Nätreferens...30 7.3 Muntlig referens...30
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Miljö- och grundvattengruppen inom Sweco Viak i Göteborg arbetar till stor del med problemställningar rörande mark och vattenfrågor för olika kommuner i Västsverige.
Uppdragen rör ofta frågor kopplade till vattentäkter, vattenskyddsområden, deponier och förorenad mark, dessa områden benämns hädanefter ”tjänstekategorier” i den fortlöpande rapporten.
Geografiska informationssystem (GIS) nyttjas ofta som ett verktyg i arbetsprocessen men saknas ofta i slutprodukten som levereras till kund. Uppfattningen hos Sweco Viak är att det bör finnas en större potential att leverera resultat i form av GIS-data och tillämpningar då kommunerna borde vara betjänta av att i högre grad nyttja GIS som verktyg i den kommunala verksamheten. Sweco Viaks kunskaper om kommunernas arbetssätt och behov beträffande GIS är dock bristfälliga vilket gör det svårt att kundanpassa denna kategori av tjänster.
1.2 Mål
Målet med uppdraget är att undersöka behovet och förutsättningarna för att kunna leverera digitalt GIS-material, samt ta fram ett verktyg som marknadsför och förpackar någon av Miljö- och Grundvattengruppens olika tjänster på ett lättillgängligt och attraktivt sätt.
Förhoppningen är att intresset för Miljö- och Grundvattengruppens traditionella
tjänsteområden härigenom ska öka. Ovan nämnda verktyg benämns ”GIS-tillämpningen” i resterande del av rapporten. Den framtagna GIS-tillämpningen ska även inom uppdraget utformas för ett befintligt projekt.
1.3 Metod
Arbetet ska inledas med behovsstudier. Först ska ett urval av de konsulter som jobbar inom Miljö- och Grundvattengruppen på Sweco Viak intervjuas. Detta görs för att få en djupare inblick i hur arbetet gentemot kommunerna utförs inom de olika tjänstekategorierna. Även konsulternas idéer och funderingar kring den kommande lösningen ska behandlas. Efter intervjuerna med de interna konsulterna ska de externa kunderna som till största del består av kommuner intervjuas. De frågor som ska besvaras genom intervjuerna med konsulter och kunder är:
- Behov/intresse av enkla miljöanpassade GIS-lösningar
- Vilka krav/önskemål som finns om funktionalitet för ett miljöinriktat GIS-verktyg - Vilka krav/önskemål som finns om teknisk lösning för ett miljöinriktat GIS-verktyg - Hur arbetar kommunen med GIS-verktyg idag
- Inom vilken tjänstekategori finns störst behov och möjligheter
GIS-tillämpningens funktionalitet och tekniska lösning hämtas utifrån resultatet av
behovsstudien. Verktyget bör baseras på befintliga programplattformar, t.ex. gratisversioner av GIS-program typ ArcExplorer eller utnyttja webbteknik genom användandet av HTML-
kartor. Utgångspunkten bör vara att den tekniska lösningen i grunden ska vara enkel och billig för att kunna spridas till en låg kostnad.
En mindre teknisk studie av de aktuella programplattformar och tekniker som finns
tillgängliga ska genomföras. Genom att jämföra resultatet av behovsstudien och tillgängliga tekniker ska den bästa lösningen tas fram.
Efter att behovsstudien och den tekniska studien är genomförda ska GIS-tillämpningen utformas för ett specifikt projekt. Kartmaterial, dokumentation, foto och övriga data ska sammanställas och kunna behandlas i en GIS-tillämpning.
2 Teknisk studie
2.1 Funktionsförslag för GIS-tillämpningen
Som grund för diskussioner med interna konsulter och kunder togs ett antal förslag på funktioner fram. Utifrån dessa kunde diskussionen ta fart och idéer födas.
2.1.1 Tittskåp
Här kan färdigproducerat material presenteras. För kartfunktionen används en enklare modell, typ tittskåp. Med en tittskåpsfunktion ges möjlighet att flytta kartan, förstora/förminska samt att skifta mellan olika lager med olika information.
Exempel på data som kan visas på detta sätt är:
- transporttider för grundvatten - sårbarhetsområden
- grundvattennivåer, grundvattendelare - sprickzoner
- strömningsriktning
- in- och utströmningsområden - yt- och lakvattendiken mm.
Figur 2.1. Exempelutseende för tittskåpsfunktionen.
2.1.2 Länkad information
Här kan möjlighet ges att klicka på en länk i t.ex. en jordartskarta och få se en färdigproducerad jordartsprofil över vald sträcka.
Figur 2.2. Förslag på utseende till funktionen ”länkad information” där ett objekt i kartan är länkat till informationen i ett diagram. Här en vertikalsektion av en i kartan markerad sträcka.
2.1.3 Datainmatning och diagram
Bredvid kartan kan ett datafönster visas där nya uppgifter matas in. Uppgifterna kan även redovisas i diagramform för bättre överblick. Diagrammen kan skapas så att jämförelser sker mellan olika brunnar och/eller olika tidpunkter. Ett exempel visar en uppdatering av
grundvattennivåer.
Figur 2.3. Exempel på funktionen för datainmatning och diagram, här visas resultat efter inmatning av grundvattennivåer.
2.1.4 Visualiserade mätvärden
Mätvärden kan visualiseras med t.ex. olika färger på en karta. Möjlighet kan finnas att skifta mellan olika tidsperioder för att se förändringar. Informationen kan förtydligas med hjälp av textetiketter, datatabell eller en färgskala (som nedan).
J1B
Datum Nivå 2004-01-01 3,41 2004-02-01 3,38 2004-03-01 3,39 2004-04-01 3,40 2004-05-01 ” 2004-06-01 ”
Grundvattennivå i rör J1B
3,34 3,36 3,38 3,40 3,42 3,44 3,46 3,48
dec-03 jan-04 feb-04 mar-04 apr-04
GV-nivå 40
45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550
Elevation
Gv-nivå
Frikt-mtrl
Figur 2.4. Exempel på funktionen för visualiserade mätvärden, här visas en variation i pH-värde för några mätbrunnar.
Exempel på provtagningsresultat som kan visas på detta sätt är:
- pH
- föroreningsmängder - vattenföring
- konduktivitet - temperatur
2.2 Tekniska lösningsalternativ
För att kunna skapa GIS-tillämpningen efter de önskemål som efterfrågas av kunderna måste först ett visst program väljas som bas. De program som har undersökts kan delas in i fyra grupper efter funktionalitet:
- Gratisprogram/Viewers - HTML-baserad kartvisning - Kartpubliceringsprogram
- Nytt program utvecklat av Sweco Position
Nedan ges en beskrivning av de fyra grupperna och deras funktioner samt en jämförelse inom grupperna (jämförelsen berör endast de två grupperna ”Gratisprogram/Viewers” och ”HTML- baserad kartvisning”).
2.2.1 Gratisprogram/Viewers
Detta är program med visningsfunktion där själva kartarbetet görs i ett mer avancerat huvudprogram. Även arbetet med data måste göras i huvudprogrammet eller i något annat program t.ex. Excel eller Access. Gemensamt är att man tar upp kartfiler från
huvudprogrammet och väljer på vilket sätt man vill visa sin kartbild. Utskriftsfunktioner finns i samtliga gratisprogram med smärre skillnader i kvalitet. Som rubriken lyder så är
programmen gratis och kan enkelt laddas ner från Internet (GeoMedia Viewer måste beställas på CD). En nackdel med gratisprogrammen är att de inte är utvecklingsbara. De egenskaper som är utmärkande eller värda att notera är skrivna i fet stil i figuren nedan.
ArcExplorer MapInfo ProViewer GeoMedia Viewer
Andel kunder som använder
huvudprogrammet 45 % 50 % 5 %
Införskaffning gratis via Internet gratis via Internet gratis, beställs på CD Utskrift
- Skala Nej Nej Ja
- Norrpil Nej Nej Ja
- Teckenförklaring Ja Nej Ja
- Helhetsintryck utskrift Bra OK, endast bild Bra, saknar ram Länkning av dokument
m.h.a. hotlinkfunktion Nej Ja Nej
Sökning av information Ja, halvbra Nej Nej
Visualisera mätvärden Ja, bra Nej Ja
Beräkna statistik på data Ja Nej Nej
Format endast egna format endast egna format läser alla 3 format
Figur 2.5. En jämförelse av de program som ingår i gruppen ”Gratisprogram/ Viewers”. De egenskaper som är värda att notera är skrivna i fet stil.
Slutsatserna av jämförelsen av gratisprogrammen är att GeoMedia fungerar bra till alla sorters kartformat. Dock är GeoMedias utseende något mindre bekant än ArcExplorers för de flesta användare.
2.2.2 HTML-baserad kartvisning
Dessa byggs upp på samma sätt som en hemsida m.h.a. ett program för HTML-kod med länkar och olika ramar för kartobjekt och datatabeller mm. Kartorna skapas i ett kartprogram, jämför med huvudprogrammen för ovanstående grupp. Dessa färdiga kartor kan sedan visas på ett förutbestämt sätt. Titta gärna på www.malmo.se under karta eller www.falun.se under karta. Detta ger en bra bild av hur HTML-baserad kartvisning ser ut. Fördelen med HTML- baserad kartvisning är att man kan anpassa lösningens utseende själv vilket ger en för kunden passande ”svårighetsgrad” samt att det är lättare att sätta Swecos arbetsinsats i fokus. Vilket format som väljs har ingen betydelse då det är bilder som produceras. Nackdelen är att kartornas utseende är förutbestämt och att det tar lite tid att sätta ihop själva lösningen till varje projekt. Det går inte heller som användare att editera i kartan eller data efter att produkten skapats. Detta är något som kräver vidare utveckling. De program som nedan beskrivs som gratis är gratis för Sweco Viak eftersom de finns tillgängliga inom koncernen.
Tippa MapSiteMaker VA-principalen Införskaffning Gratis via Position 15000:- Position Malmö Gratis
Utvecklingsbehov
Större än MsM, mindre än VA-
principalen Ca 45 timmar
Stort, saknar egentlig kartfunktion Funktion för att skapa
hemsidan Något Ja Ja, tidskrävande
Tidsåtgång per projekt Mest Minst Mellan
Sökfunktion i karta Nej Ja -
Länkad information i kartan Går enkelt att skapa Går enkelt att skapa - Helhetsintryck utskrift OK, kan utvecklas Bra, kan utvecklas -
Har databaskoppling Ja Nej Nej
Figur 2.6. En jämförelse av de program som ingår i gruppen ”HTML-baserad kartvisning”. De egenskaper som är värda att notera är skrivna i fet stil.
2.2.3 Kartpubliceringsprogram
ArcGIS Publisher är ett program som skapar elektroniska kartor för publicering. De
publicerade kartorna kan läsas av ArcReader som är ett gratisprogram från ESRI. Fördelen är att kunden kan själv välja hur kartan ska visas och utskriftsfunktionen blir något bättre.
Nackdelen är att det bara är kartan som levereras, ingen övrig dokumentation. Kunden kan inte heller bearbeta grunddata ytterligare. ArcGIS Publisher kostar 29900:- i inköp och 6900:- per år i underhåll från år 2.
2.2.4 Nytt program utvecklat av Sweco Position
Efter diskussion med Mattias Lundkvist på Sweco Position kom vi fram till att en
vidareutvecklad version från Position skulle bestå av en kombination av Tippa och MsM (se HTML-baserad kartvisning). Kostnaden för denna utveckling skulle bli ca 50 000:-.
3 Behovsstudie
3.1 Litteraturstudie
För att klargöra behovet och användningsområdet av det tänkta GIS-verktyget inom de olika tjänstekategorierna så studerades ett urval av projekt. Det visade sig att de data som behandlas är olika för de olika tjänstekategorierna. Målet är att kunna tillämpa GIS-verktyget inom samtliga tjänstekategorier. Då behövs en god förståelse för hur arbetet utförs i dagsläget. För deponier finns krav på redovisning av miljörapporter samt genomförande av
provtagningsprogram i form av kontrollprogram. Lagring av analysdata och utvärdering av långtidstrender för vissa parametrar bör vara centralt i en tillämpning för deponier. För vattentäkter bör det finnas behov av sammanställning och lagring samt ev. bearbetning av befintlig information. Geologiska modeller och kartor kan byggas upp utifrån befintlig information. Även lagring av analysdata och utvärdering av långtidstrender för vissa
parametrar bör vara av intresse. Inom vattenskyddsområden finns behov av underlagsmaterial för prövning av tillståndsärenden. Det kan röra sig om hydrogeologisk information i form av grundvattennivåkartor, strömningstider, sårbarhet etc. Information om riskkällor bör även finnas med. För förorenad mark kan en tänkbar lösning gälla sammanställning av information rörande en kommunvis inventering av förorenade områden med riskbedömningar för olika objekt. Det kan även gälla enskilda områden. För samtliga tjänstekategorier finns ett behov av att sammanställa, lagra och länka geografiska data i form av tekniska anläggningar,
borrningar, protokoll, rapporter och utredningar.
3.2 Konsultintervju
Som nämnts tidigare så gjordes intervjuer med ett urval av de interna konsulter som representerar de olika tjänstekategorierna. Som grund för denna diskussion låg följande frågor:
Nuläget:
- Hur jobbar ni med GIS idag?
- Vilka data redovisas för tillfället?
- Behandlas några övriga data som p.g.a. utrymmesskäl i dagsläget inte levereras till kund, t.ex. stora datamängder eller motsvarande som skulle kunna presenteras tydligare digitalt.
Kunden:
- Vid vilken förvaltning finns era kunder, tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen eller annat?
- På vilken nivå i kundens organisation finns era kontakter?
- Vilka datakunskaper finns hos kunden?
- Nyttjar kunden något specifikt GIS-verktyg?
- Vad för sorts data efterfrågas hos kunden?
Nedan följer en sammanfattning av intervjuerna vid respektive tjänstekategori.
3.2.1 Deponi
En stor del av det faktiska GIS-arbetet som görs inom deponiområdet är volymberäkningar och terrängmodeller. Detta arbete görs ofta som underlag till miljörapporten som redovisas på årsbasis. Genom volymberäkningar och terrängmodeller kan man fastställa hur stor del av deponin som har utnyttjats. Varje deponi har tillstånd att deponera en viss total mängd avfall och genom att följa utvecklingen år för år så kan man se hur länge deponin kan hållas i bruk. I miljörapporten redovisas varje avfallsslag för sig. Miljörapporten innehåller även uppgifter från resultaten av diverse provtagningsprogram. Sammanställningen av dessa kontrollprogram är något som skulle kunna underlättas genom den tilltänkta GIS-tillämpning som detta arbete har som syfte att ta fram. Ett område där det finns ett växande behov är avslutningsplaner och förlängning av tillståndsperioder. Innan avslutning måste en avslutningsplan redovisas som anger på vilket sätt själva övertäckningen ska gå till, vad området ska användas till på sikt och vilka förutsättningar detta ger för framtiden. Många deponiers tillståndsperioder börjar gå mot sitt slut och då finns dessa alternativ kvar, antingen att ta fram en avslutningsplan eller att arbeta fram ett underlag för tillståndsprövning för förlängning av tillståndsperioden. En intressant aspekt i dessa fall vore att kunna presentera materialet i kronologisk ordning för att se de etapper som leder fram till exempelvis en avslutning av en deponi.
Vidare diskuterades konsulternas syn på kundernas förutsättningar och behov. Vad gäller användarna och beställarna av Swecos tjänster så är det något sämre ställt med datorvanan inom denna tjänstekategori. Många renhållningschefer är lite äldre och datoranvändning är ingen central uppgift i deras arbete. Många har dock god förståelse för program som t.ex.
Excel som används flitigt vid redovisning av kontrollprogram etc. Den breda kunskapen om Excel är något att tänka på vid utformandet av GIS-tillämpningen. Kartarbetet hos kunderna är ofta förlagd till de lokala lantmäteriavdelningarna och inte vid renhållningsavdelningen.
Data som är centrala vid undersökningar gentemot kunder i den här tjänstekategorin är tillståndsunderlag med redovisade villkorsförutsättningar, t.ex. ett visst antal ton avfall som får deponeras för ett år. De data som ska ingå i GIS-tillämpningen är material som används vid intern redovisning inom kommunen. Därför bör det vara lätt att sammanställa olika resultat redovisade genom kartor med stöd av vår lösning. Den typ av GIS-tillämpning som detta arbete syftar till att ta fram sträcker sig i första hand till de större
kunderna/kommunerna, som har fler/större deponier.
3.2.2 Vattentäkter och vattenskyddsområden
Denna intervju fokuserade mycket hur konsulterna upplever kundernas behov av faktiska funktioner. För att kunden på ett tillfredsställande sätt ska kunna använda sig av det
levererade kartmaterialet bör det finnas en väl utarbetad utskriftsfunktion. Denna funktion ska vara anpassad så att skalstock, norrpil och teckenförklaring automatiskt följer med vid
utskrift. En möjlighet ska finnas att själv ställa in lämplig skala för utskriften. Vid
utformningen av GIS-tillämpningen ska man utgå från befintliga program, t.ex. Excel för att kunden ska kunna känna igen sig och snabbt komma in i datat. Det bör finnas väl utvecklade funktioner för att ta emot stora mängder mätvärden på ett automatiskt sätt. Inom denna tjänstekategori arbetar man ofta med kemidata vilket utgörs av stora mängder data som är väldigt lika från utredning till utredning. Ett önskemål är att dessa mätvärden ska kunna visualiseras på ett överskådligt sätt. För att underlätta användningen av tillämpningen betonas
behovet av en användarvänlig och attraktiv design. En grundläggande enkel lösning ska tas fram som kan göras mer avancerad efter kundens önskemål.
De kunder som är aktuella för denna tjänstekategori finns vid kommunernas tekniska
förvaltningar samt till viss del inom industrin. De kunder som finns hos kommunerna har ofta god datorvana då datorer har använts under en längre tid i deras arbete. Kunden använder sitt levererade material vid presentationer för politiker och beslutsfattare. De undersökningar som görs ligger ofta till grund för beslut om investeringar. Det viktiga som efterlysts från kunden vid en undersökning är konsultens expertutlåtande.
3.2.3 Förorenad mark
Konsulter inom tjänstekategorin förorenad mark ser många möjligheter för en GIS-
tillämpning inom sitt område. Några direkta användningsområden är t.ex. att kunna visa ett större urval av foton som tas under projektens gång. Information som önskas visas i GIS- tillämpningen är information om historiska byggnader och verksamheter vilket ofta är av stor betydelse vid markundersökningar. De skulle även vilja se en presentation av provpunkter där analysresultaten finns länkade. Några andra användningsområden är visualisering av
föroreningshalter, visning av planerad och kommande markanvändning samt beskrivande riskbedömningskartor. En nackdel med förslaget är att liknande fall prövats tidigare och visat sig svåra att sälja in och skapa behov av hos kund. Ett förslag är att redan från början använda sig av GIS och successivt ta fram kartmaterialet, annars är det lätt att GIS-tillämpningen i slutändan ses som något extra och tas bort p.g.a. tidsbrist. Ett annat förslag är att börja projekten med att utvärdera kunden för att se om en GIS-tillämpning är möjlig att använda och för att påvisa nyttan för kunden.
De kunder som är aktuella för tjänstekategorin förorenad mark skiljer sig något från kunderna vid de andra tjänstekategorierna genom att de är flera och inte lika återkommande. Detta gör det svårt att skapa ett behov och påvisa nyttan för kunden. Kunderna är ofta större
fastighetsförvaltare och industrier samt i vissa fall kommuner.
Ett problem som ses alltför ofta är kundernas varierande ambitioner när det gäller diverse GIS-lösningar. En del av kunderna vid förorenad mark är entreprenörer som endast är intresserade av myndigheternas åsikter och konsulternas expertutlåtande, de sitter sällan ned med rapportmaterialet.
3.3 Kundintervju
Efter att de interna konsulterna intervjuats togs kontakt med ett antal av gruppens kunder inom olika kommuner. Som grund för denna diskussion låg följande frågor:
- Vilka programvaror arbetar ni med idag?
- karthantering - databehandling
- ev. övrigt
- Hur omfattande är er karthantering? Hur ofta stöter ni på kartor i arbetet?
- Vilka i er organisation kommer att använda tillämpningen? (Hur många?, Miljö eller Tekniska)
- Ser ni behov av något annat sorts kartdata än det som vanligtvis levereras?
- Har ni egna förslag/krav som kan göra GIS-tillämpningen bättre? (Användarmässigt, tekniskt, funktionaliteter)
- I vilken mån utför ni kontrollmätningar vid tipp/täkt?
- Hur ofta uppdateras mätdata inom de tilltänkta tjänsteområdena?
- Inom vilket område ser ni störst behov av denna tillämpning (deponi, täkter, skyddsområden)?
- Vad gör ni med ert redovisade material (rapporter, intern redovisning)?
3.3.1 Alingsås kommun
Alingsås kommun använder sig av MapInfo för kartbearbetning, ArcView finns inte alls.
AutoKa används en del för fastighetssök mm. GeoSecma används av tekniska kontoret.
Generellt inom kommunen så är det lite dåligt med den digitala karthanteringen. Många av dem som tar del av utredningsmaterial från Sweco Viak har sämre datorvana och använder sig hellre av papperskartor, detta handlar förmodligen om en generationsfråga. Många av dem som beställer konsulttjänster har dålig uppfattning om vilka tjänster konsulterna kan erbjuda.
Därför beställer de material på samma sätt som de alltid gjort utan att rådfråga om andra möjligheter. Här finns alltså stora möjligheter att effektivisera arbetet, både för kunden och för Sweco som konsulter. Det är upp till konsulten att redovisa vilket digitalt material som kan framställas. Kommunen har inget direkt behov av digitalt grunddata, så som
underlagskartor m.m. utan har det grundmaterial som behövs vid kartframställningar. GIS- portaler finns både externt och internt. Via Alingsås hemsida kommer man åt en kartfunktion för visning av kommunen. De har även en del interna portaler av högre kvalitet. Ett direkt önskemål finns när det gäller användbarhet av data vid leverans. De ser gärna tydligare metadata som beskriver datats syfte, hur det har arbetats fram, vad det beskriver,
koordinatsystem osv. Alingsås verkar inte ha några pågående kontrollprogram för deponier eller täkter. De uttrycker inget behov av datainmatning hos GIS-tillämpningen.
För övrigt anser de att de levererade rapporterna innehåller för mycket papper och för lite kvalitet (hård kritik som bör åtgärdas). Konsulterna bör starta projekten med tanken i bakhuvudet att samma digitala material som tas fram under utredningen ska levereras tillsammans med rapporten, detta kräver ett större kvalitetstänkande vid kartframställning.
Konsulten ska föreslå beställaren att höra sig omkring i sin egen organisation om behovet av digitala kartor. Detta ska underlätta för beställaren att motivera investeringar i digitalt material.
3.3.2 Borås stad
På gatukontoret används till stor del GeoMedia, vilket tar emot ArcView-, MapInfo- och CAD-filer utan problem. Några vid stadsbyggnadskontoret använder sig av ArcView. Kartago används som tittskåp inom stadsbyggnad med bakgrundskartor som baskartan, ortofoto och VA-ledningsnät. Kartago har även vidareutvecklats mot VA-avdelningens behov, vad gäller avrinningsområden, tryckzoner mm. En del av kartarbetet vid Borås stads VA-avdelning görs av DHI som byggt upp deras system. DHI använder programvaran Gandalf. Det är svårt att uttala sig om vilka som kommer att ha behov av olika sorters data i framtiden då Gatukontoret just nu håller på att byta system och eventuellt även organisationsstruktur. GeoBas är det nya system som kommer att tas i bruk, VabasDuf och VA-banken kommer att överges. Borås arbetar i ett lokalt koordinatsystem och föredrar att få kartdata levererat i RT90 5 g V.
Datamaterialet som levereras vill Gatukontoret gärna ha i MikeNet-format.
Miljöförvaltningen i Borås använder sig av Ecos och ArcView.
3.3.3 Marks kommun
Marks kommun arbetar med MapInfo för sin karthantering och Access för databashantering.
Visst arbete som t.ex. fastighetssök, digitalisering och scanning görs i AutoKA-vy. De använder även Tekis produkt Ecos för handläggning av ärenden inom MoH. De flesta handläggare verkar jobba med papperskartor och AutoKAs fastighetsregister, 3-4 st. jobbar i MapInfo på Miljö och Hälsoavdelningen och 20 st. totalt i kommunen. Mark håller för
tillfället på att utforma sin GIS-strategi med stöd från Sweco genom Sweco Position. I nuläget rör det sig om en plattformsfråga. Marks kommun ser generellt sett ett stort behov av att få data levererat i digitalt format.
Vad gäller kommentarer till vårt förslag om digital leverans så ser de inget större behov av utskriftsfunktion utan snarare av att kunna föra in data digitalt i sina befintliga system. De skulle även vilja få material levererade som MapInfo-filer och Access/Excel, alternativt få leverans i ett format som direkt kan tas upp i deras befintliga program Ecos. I nuläget
levereras inte ens datavärden som Excel-filer utan som pappersrapporter, detta måste åtgärdas.
Arbetsgången blir i detta fall att digitalt material sammanställs hos konsulten som därefter levererar i pappersformat för att beställaren återigen ska mata in värdena digitalt.
3.3.4 Ulricehamns kommun
De program som används vid Ulricehamns kommun är MapInfo, AutoKa och GeoSecma. De vill helst ha sitt material levererat som dwg-, mif- eller shapefiler. Rapporter i pdf-format är önskvärt. De har tidigare arbetat med Solen men har övergett detta system. För tillfället håller de befintliga systemen på att ses över och en hel del nyheter ska införas, en intern portal är på gång till nästa år. De GIS-ansvariga vid Ulricehamns kommun arbetar med att få hemtjänsten m.fl. övriga sektorer att inse nyttan med GIS, främst vad gäller ruttplanering. De ser inget större behov av någon tittskåpsfunktion utan ser snarare att tyngdpunkten läggs på att se till att data levereras i rätt format så att det enkelt kan användas i deras eget system. Ett förslag som nämndes för att underlätta samarbetet mellan konsult och kommun är att vid projektets gång dela med sig av befintligt kartmaterial. Konsulten ska arbeta med kartutformningar på samma sätt som kommunen gjort vid tidigare projekt. Detta medför att alla kartor får liknande utseende. Börja alltså projekten med en av kommunens befintliga kartfiler eller arbetsytor. Ett annat förslag som framfördes var att mallar som tillhandahålls för inmatning vid
dricksvattenkontroller ska finnas tillhands hos konsulten som sen kan leverera direkt i ett för kommunen användbart format.
3.3.5 Varbergs kommun
Varbergs kommun använder sig till största delen av ArcView 8 för sitt kartarbete, MapInfo finns inte alls. AutoKa används en del för VA-nät. Excel används för databehandling och i vissa fall även MsAccess. Kartor används dagligen väldigt flitigt i arbetet. De data de främst arbetar med är Lantmäteriets kartdata samt den egna adresskartan och regionkartan. De flesta vid Varbergs kommun verkar ha väldigt god datorvana, inklusive de som kommer att använda den digitala rapporten. En del inom vatten- och avloppsavdelningen använder dock
externa har funktioner för adressökning, allmän info samt pdf-parkeringskarta. Den interna har fastighetssök mm.
De förslag som ges till GIS-tillämpningen är att kunna rita i kartan samt att ta fram färdiga kartor för presentationer och rapporter. Vad avser kontrollprogram så görs det 4 ggr per år vid 4 deponier. Prov tas på yt- och grundvatten. Detta redovisas i dagsläget endast i pappersform.
För tillfället ligger de ej i fas med dessa mätningar utan har halkat efter. Anpassningsplan för deponier är ett användningsområde för denna tillämpning.
3.4 Sammanställning från konsultintervjuer
Nedan följer en sammanställning av de funktionalitetsbehov som framkom från respektive tjänstekategori vid intervjuer med konsulterna.
3.4.1 Deponi
Konsulterna från tjänstekategorin deponi har behov av att kunna se fyllnadsvolymer i profil, d.v.s. en vertikal åskådliggörning av marklager. De skulle även vilja skilja på kartdata i tid för att kunna gå in vid en viss tidpunkt och se hur ett markområde då såg ut. Denna sistnämnda egenskap skulle kunna vara till stor hjälp vid arbetet med avslutningsplaner för deponier.
Detta är en typ av uppgift som kommer att bli mer efterfrågad inom en snar framtid.
3.4.2 Vattentäkter och vattenskyddsområden
Denna tjänstekategori har ett stort behov av att förenkla arbetet med rapporter om kemiska analyser. Önskemål finns om en mall för kemiska analysrapporter för att få enhetligare resultat.
3.4.3 Förorenad mark
I denna tjänstekategori finns ett stort behov av att införa den kartproduktionen som GIS- tillämpningen kräver i ett tidigt stadium av projekten. Ett annat önskemål är att i kartdata kunna se information om historiska aktiviteter (byggnader/verksamheter). Övriga förslag är möjlighet att länka foton samt att visualisera mätvärden med t.ex. olika färger.
3.5 Sammanställning från kundintervjuer
Här följer först ett förtydligande av kundernas önskemål. Detta visualiseras i ett diagram, se figur 3.1. Även en uppskattning av den tekniska genomförbarheten och tidsåtgången per projekt görs. Detta redovisas i diagram i figur 3.2 och 3.3
De intervjuade kunderna uttrycker behov av följande funktioner/arbetssätt:
- Utskrift
Kunderna efterlyser funktioner för att skapa enklare kartor för presentation av utvalda delar av projektet. Kartan ska ha god design och innehålla norrpil, skala/skalstock och
teckenförklaring. Kartan ska även kunna e-postas.
- Rita och skriva i kartan
Det ska vara möjligt för användaren att rita och skriva i kartan för att sedan använda funktionen för utskrift.
- Metadata
Metadata måste finnas med i någon form. Beskriv arbetsgången som ligger bakom varje steg i kartan. Hur har man kommit fram till ett visst resultat som sedan visas på en karta?
- Format
Data ska levereras i kommunens befintliga format, alternativt ett format som lätt medger att kommunen kan ta del av materialet i digital form. I sin allra enklaste form är det alltså Excelfiler som efterlyses.
- Koordinatsystem
Noggrannhet bör iakttas med koordinatsystemen, de flesta kunderna har lokala
koordinatsystem. Konsulten bör erbjuda sig att leverera i ett system som minimerar kundens ansträngning för att få in data i sitt eget system. Ett tips är att starta med befintligt material från kunden som redan ligger i rätt koordinatsystem.
- Symbolsättning
Fråga i början av projektet om det finns tidigare producerat material som kan ligga till grund vid t.ex. symbolsättning. Detta för att undvika att konsulten gör en symbolsättning som ändå måste ändras om den ska in i kundens system.
- Kvalitet vid kartproduktion
Skapa tydligt kartmaterial vad gäller t.ex. namnsättning på datafält mm. Utgå redan vid projektstart från att allt kartmaterial som produceras också kommer att vara tillgängligt för kunden i slutändan. Detta kartmaterial ska alltså lätt kunna förstås av kunden samt väl representera kvaliteten på det utförda arbetet.
- Redogör för digitala möjligheter
Konsulten ska vara väl insatt i hela kommunens behov av digitalt data och upplysa beställaren om att det är fler som kommer att använda de data som beställs. Förklara vilka möjligheter som finns att leverera digitala data. Uppmana beställaren att fråga den egna kommunen om deras eget behov av digitalt material.
- Nya data
Möjlighet att skriva in nya värden vid t.ex. kontrollmätningsprogram. Detta är svårt, dåligt efterfrågat och något ifrågasatt vad gäller Swecos förtjänst. Bättre är ju om konsulterna får i uppdrag att uppdatera data.
- Nya kartobjekt
Möjlighet att lägga in t.ex. nya brunnar. Något mer efterfrågat än ovanstående.
Behov
Utskrift Format Koordinatsystem Metadata Symbolsättning Kvalitet vid kartproduktion Redogör för våra digitala möjligheter Rita och skriva i kartan Nya kartobjekt Nya data
Stort behov Litet behov
Figur 3.1. Här redovisas kundernas behov av beskrivna funktioner/arbetssätt.
Teknisk genomförbarhet
Metadata mbolsättning Kvalitet vid kartproduktion Utskrift Format dinatsystem edogör för våra digitala möjligheter Nya data ita och skriva i kartan Nya kartobjekt
Lätt att genomföra Svårt att genomföra
Tidsåtgång per projekt
Nya kartobjekt Nya data Rita och skriva i kartan Utskrift Symbolsättning Redogör för våra digitala möjligheter Format Koordinatsystem Kvalitet vid kartproduktion Metadata
Lite tid Myck et tid
Figur 3.3. Här redovisas tidsåtgången vid varje enskilt projekt av beskrivna funktioner/arbetssätt.
4 Programval
När de tekniska lösningarna har undersökts har inte bara konsulternas och kundernas behov satts i centrum utan även behovet av en enhetslösning med attraktiv design. GIS-
tillämpningen ska kunna samla hela projektet, såväl kartmaterial som analysprotokoll och foton mm. Denna digitala leverans ska även spegla Swecos generella arbetsinsats samt ge ett professionellt intryck.
Det program som uppfyller de ställda kraven bäst är MapSiteMaker som är gjort för att presentera kartmaterial i HTML-format. Detta program ger stora utvecklingsmöjligheter vilket är en fördel dels för eventuella framtida behov men även för att marknadsföra Sweco.
En annan fördel är att det automatiskt framställer själva kartmaterialet vilket minimerar arbetsinsatsen för varje enskilt projekt. För att ta MapSiteMaker i bruk enligt kundernas önskemål föreligger en del programmeringsarbete omfattande ca 45 konsulttimmar, se kapitel 5.2.
Anledningen till att de andra lösningsalternativen valdes bort är främst för att de inte är så anpassningsbara vad gäller utseende och funktion. Förslaget om ”Nytt program utvecklat av Sweco Position” skulle ju vara mycket anpassningsbart men faller på den stora
utvecklingskostnaden som skulle behövas i uppstartsskedet.
5 Utformning av GIS-tillämpning
5.1 Genomförd utveckling av MapSiteMaker och GIS-tillämpningen Som motiverats tidigare i kapitel 2.3 så valdes MapSiteMaker som teknisk lösning för
utveckling av GIS-tillämpningen. Detta programval kräver en del justeringar för att passa de krav och önskemål som dök upp under intervjuerna med konsulter och kunder. Eftersom syftet med uppgiften var att paketera tjänstekategoriernas olika tjänster i en helhetslösning så tillkom en del arbete för anpassning av gränssnittet genom HTML-kodning. Först gjordes en grov indelning av det innehåll som följer med i dagens rapporter. Innehållet delades upp efter karta, data och dokument. Innehållet i kartsidorna är det som genereras av MapSiteMaker (se kap. 5.3). För att kunna generera olika sorters kartteman skapades ett menysystem där de olika kartorna är valbara. Vidare lades funktioner till för att kunna visa utförlig informationstext kopplad till respektive tema. En liknande funktion skapades för att kunna visa en
teckenförklaring till respektive tema. I den del som beskriver tabelldata har en funktion lagts till för att visa Excel-dokument direkt i GIS-tillämpningen. Resultatet av denna utveckling kan ses i kapitel 5.4. Försök gjordes även att skapa en GIS-tillämpning som överensstämmer med Swecos grafiska profil. Detta arbete genomfördes inte fullt ut under arbetets gång, utan får ingå som en av de åtgärder som beskrivs nedan i kapitel 5.2. I ett senare projekt åt Västtrafik har detta arbete gjorts av Sweco Position. Även en funktion för översiktskarta har då lagts till, se figur 5.1.
Figur 5.1. Här har den grafiska profilen anpassats efter Västtrafiks önskemål. Även en funktion för översiktskarta har lagts till i högermenyn.
5.2 Återstående utvecklingsbehov av MapSiteMaker
För att få en uppskattning av hur mycket MapSiteMaker behöver vidareutvecklas för att passa kundernas behov togs kontakt med programvaruutvecklaren för MapSiteMaker, Ulf Månsson och en tidsuppskattning av ändringarna gjordes.
- Den grafiska designen bör omarbetas i enlighet med Swecos hemsida eller Swecos generella profil så att kunden känner igen sig och så att det blir en attraktiv produkt.
Beräknad tidsåtgång ca 8 timmar.
- Möjligheter att utforma sin utskrift med tanke på visning av norrpil, skala och teckenförklaring osv. (Kartan ska även kunna e-postas).
Beräknad tidsåtgång ca 6-8 timmar.
- Panoreringspilarna i kartan tas bort och läggs utanför, så att kartbilden får ett utseende liknande den nedre bilden.
Figur 5.2. Här visas det befintliga utseende på kartnavigeringspilar i programmet MapSiteMaker.
Figur 5.3 visar förslaget till nytt utseende på kartnavigeringspilar i GIS-tillämpningen.
Beräknad tidsåtgång ca 4-5 timmar.
- Kartan ska kunna skrivas till fil, t.ex. jpg, gif eller motsvarande så att en kartbild kan infogas i ett Word-dokument eller liknande.
Beräknad tidsåtgång ca ½ timme.
- Möjlighet ska ges att kunna mäta avstånd i kartbilden.
Beräknad tidsåtgång ca 8 timmar.
- En önskvärd indelning av informationen i GIS-tillämpningen är olika flikar för Karta, Data, Dokument och Foto som nedan.
Figur 5.4 visar ett förslag till flikutseende som kan tillämpas i GIS-tillämpningen.
Figur 5.5 visar ytterligare ett förslag till flikutseende som kan tillämpas i GIS-tillämpningen.
Beräknad tidsåtgång ca 8 timmar.
Ovanstående flikar ska hela tiden finnas över själva tittskåpsramen. Sedan ska menyn se annorlunda ut beroende på vilken flik som är aktiv.
Nedan ges en beskrivning på vad som ska finnas under respektive flik:
- Kartfliken
Under kartramen ska verktygen för ”förstora/förminska” och ”flytta kartan” mm finnas.
Menyn som visas när kartfliken är aktiv ska ha följande funktioner Sök
-brunnar -fastigheter -mm Utskrift
-norrpil
-skala (i siffror) -skalstock
-teckenförklaring Karttyp
- Ortofoto - Översikt
- Utrymme för projektspecifika kartor, t.ex. grundvattennivåkurvor mm
- Karta med pilar utritade som är klickbara och länkar till foton. Pilarna kan ange fotoriktning.
Teckenförklaring
Själva utseendet går enkelt att ordna. Däremot kräver funktionen för att generera en teckenförklaring ca 5-6 timmar.
- Datafliken
Under denna flik ska det vara möjligt att spara ner grunddata i t.ex. shape-format för att kunden själv ska kunna arbeta med datat.
Beräknad tidsåtgång ca 2-3 timmar.
- Dokumentfliken
Under denna flik ska alla dokument visas och kunna laddas ner. En länk till kontaktpersoner ska finnas. Även foton ska kunna visas här. För att kunna se på foton så läggs först en översikt upp där man ser en liten förhandsgranskning av fotona i huvudramen. När den lilla bilden markeras ska hela fotot visas.
Beräknad tidsåtgång ca 4 timmar.
Det totala utvecklingsbehovet av MapSiteMaker beräknas till ca 45 timmar.
5.3 Förberedelser för GIS-tillämpning
För att kunna sammanställa sitt kartmaterial i ett projekt till en färdig GIS-tillämpning krävs en del förberedelser. Dessa förberedelser görs i programmet ArcView 3 från ESRI. Tillägget MapSiteMaker som beskrivits ovan används för att skapa HTML-kartor. Först öppnas allt kartmaterial upp i programmet för att se vilken omfattning materialet har. Därefter görs en bedömning av vilka uppdelningar av teman som ska ske, t.ex. visa geologi för sig och förslag till skyddsområde för sig, se kapitel 5.4. För den utsträckning som valts skapas ett rutnät för varje förstoringsnivå. Först görs ett rutnät med stora rutor som är underlag till första
förstoringsnivån, sen görs mindre rutor för nästa förstoringsnivå o.s.v.
Figur 5.6. Här visas omfånget på kartmaterialet samt det rutnät som används för att fastställa förstoringsnivåerna.
Detta arbete utförs i ArcView.
Efter detta ska kartmaterialet prepareras. De olika teman som ska visas var för sig skapas som separata kartor/vyer med sitt eget utseende. Därefter väljs vilken information från varje tema som ska vara tillgängligt i GIS-tillämpningen, t.ex. är informationen om jordarter tillgänglig i GIS-tillämpningen för temat geologi. Efter detta är det dags att skapa HTML-kartorna med hjälp av MapSiteMaker. En bild skapas för varje ruta i respektive förstoringsnivå.
5.4 Presentation av GIS-tillämpningen
För att kunna visa hur GIS-tillämpningen fungerar tillämpades den på ett befintligt
rapportmaterial med färdigt kartmaterial och dokument. Rapporten behandlar framtagningen av ett nytt skyddsområden för Risäng vattentäkt i Marks kommun. Det material som
presenteras i kapitel 3.5 är det material som är tänkt utgöra den digitala produkt som ska levereras i form av en CD-skiva. Som nämnts tidigare så delades GIS-tillämpningens innehåll upp i tre delar, Karta, Data och Dokument. Dessa länkar finns alltid tillgängliga i menyn överst i GIS-tillämpningen. Sweco-symbolen fungerar som länk till Swecos hemsida.
5.4.1 Karta
Kartbilden är det första man möts av när GIS-tillämpningen öppnas. En översiktskarta visas och möjlighet ges att välja karttyp ur en meny. Den enda funktion som finns tillgänglig vid start är utskrift. Genom ett klick i kartan öppnas första förstoringsnivån.
Nedan visas en bild där karttypen ”Geologi” är vald och fönstret visar första förstoringsnivån.
I detta läge finns flera funktioner tillgängliga. Under själva kartfönstret finns 4 knappar. Den första ”MsM” är endast en länk till en beskrivning om programmet. Den andra som visar ett förstoringsglas med ett minustecken är ett verktyg för att förminska till föregående
förstoringsnivå, i detta fall översiktsnivån. Den fjärde knappen, förstoringsglaset med plustecken visar kommande förstoringsnivå. Den tredje knappen med symbolen ”i” är ett informationsverktyg. I bilden nedan har ett rött område markerats i kartan med
informationsverktyget (se texten ”Urberg” i kartan). När något i kartan markeras med hjälp av
informationsverktyget så dyker det upp information i en ruta till höger, se texten ”Jordart Urberg” i högermenyn. Här finns möjlighet att lägga in mycket information om en företeelse, inte bara en rad. När muspekaren förs över kartan och det finns information tillgänglig om ett tema så visas detta överst i högermenyn, se ”Urberg” längst upp.
Figur 5.7. Här visas den färdiga GIS-tillämpningen. Karttypen geologi är vald och första förstoringsnivån visas.
Information om ett område i kartan ges till höger i menyn, se texten ”Jordart Urberg”.
I högermenyn finns även en funktion för ”Förklaring”. Denna länk visar en teckenförklaring för den aktiva karttypen.
Nästa länk som symboliseras av ett ”i” öppnar upp ett nytt fönster med information om karttypen, i detta fall en hydrogeologisk beskrivning. I toppen av detta dokument visas innehållet vilket ger möjlighet att snabbt navigera i texten.
Figur 5.9. Förklarande text till karttypen geologi. En innehållsförteckning längst upp underlättar navigering i texten.
Nästföljande symbol ”Kartöversikt” visar utbredningen av aktuell karttyp. Funktioner visar den första översiktsnivån.
5.4.2 Data
I denna del av GIS-tillämpningen är det tänkt att allt datamaterial som kan sammanställas i tabeller ska presenteras. Två olika sätt används för att visa data. Antingen öppnas data upp i ett eget program, t.ex. Excel. Detta sätt används när det är stora datamängder som kanske kräver tillgång till bättre översikt och mer avancerade verktyg. Det andra alternativet lämpar sig bäst för mindre datamängder. I detta fall öppnas ett kalkylblad upp inuti GIS-
tillämpningen. En del enklare verktyg finns tillgängliga. Denna metod går snabbare att öppna upp men begränsar omfattningen av data och antalet verktyg.
Figur 5.10. Länken ”Öppna exempeldata” har använts och denna öppnar upp ett kalkylblad inuti GIS- tillämpningen.
5.4.3 Dokument
Här ges möjlighet att komma åt de dokument som behandlats i projektet. I högermenyn finns en rubrik ”Rapport” där länkar till rapporten och dess bilagor finns. Dessa dokument öppnas upp i ett annat program, i detta fall Word, men skulle lika gärna vara Acrobat Reader eller liknande. Efter rubriken rapport finns en hänvisning till var man kan finna originaldata i anslutning till projektet, i detta fall kartmaterial. Sista uppgiften som ges under
dokumentfliken är en kontaktlista på dem som arbetat med projektet.
Figur 5.11. Utseendet för dokumentfliken. I högermenyn ges möjlighet att komma åt rapporten och dess bilagor genom att öppna upp dem i Word. Lite längre ned finns en hänvisning till originaldata samt en kontaktlista.
5.5 Handlingsplan för användning av GIS-tillämpningen i projekt Vid uppstarten av ett projekt är det viktigt att samla in så mycket information som möjligt från kunden. Tydliggör vilket koordinatsystem som i huvudsak används i kundens
organisation samt vilket format kunden önskar få sina data levererat i. För att förenkla detta arbete kan man be att få se liknande material som tagits fram tidigare. Utifrån detta material kan man sedan bygga på med sin egen information. Om tidigare producerat material används så fås mycket information gratis, ofta kan man utläsa koordinatsystem. Det kan även vara en bra grund att bygga vidare på deras befintliga symbolsättning och namngivning av fältnamn mm. Detta för att förenkla för kunden att föra in data i sina befintliga system. Försök även under arbetets gång att dokumentera så mycket som möjligt hur ett visst kartmaterial arbetas fram. Redogör för vilka processer som ligger bakom ett visst slutmaterial, i ett vidare
begrepp: Skapa tydliga metadata. Detta är något som har efterlysts starkt vid kundintervjuerna.
I starten av varje projekt kan det löna sig att göra som konsulterna från förorenad mark påpekade, nämligen att lägga in och arbeta med kartmaterialet i ArcView. Detta program är det som senare används för att skapa GIS-tillämpningen. Om arbetet görs löpande är det inte mycket extraarbete att skapa GIS-tillämpningen.
Var generellt under projektets gång öppen för kundens önskemål angående behandling av kart- och datamaterial. De önskemål som dyker upp kan lägga grunden för att utveckla några av de funktioner som kvarstår att ta fram. Detta kan göra GIS-tillämpningen till en vassare
lösning och i fortsättningen ge kunderna ett större mervärde och därigenom en starkare marknadsföring av Sweco.
För att kunna skapa denna GIS-tillämpning till enskilda projekt förutsätts det att tid avsätts redan i startskedet. Ge kunden en bild av vilken nytta GIS-tillämpningen kan ge dem i deras fortsatta arbete med deras digitala material.
